Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011

Obs! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till Bybrunnen

Namngivning av receptartiklar

Hejsan!

Många av recepten i Kategori:Kokboken A-Ö är namngivna med endast receptnamnet, medan vissa är namngivna med Kokboken/Recept/ innan namnet. Vad jag har förstått så är det sistnämnda att föredra? Kan jag ändra alla receptartiklar till denna typ av namngivning? /Frisko 28 januari 2009 kl. 23.12 (CET)

Efter att ha läst under rubriken "Egna namnrymder för kokboken och drinkboken?" här på Bybrunnen så har jag förstått att det är varianten med undersidor som är att föredra. Jag kommer nu börja flytta recepten enligt denna standard. /Frisko 29 januari 2009 kl. 21.38 (CET)

Tänk på att för att recepten ska hamna under rätt bokstav i kategorierna måste man lägga till {{SUBPAGENAME}} i kategoriraderna, typ [[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]. Detta måste göras i alla kategoriadresser. exempel:

Currysill
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]] (C för Currysill)
[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]] (S för Sill)
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]

Ju mer kategorier desto bättre. Bra sen när man vill se t.ex fiskrätter om alla fiskrätter finns i den kategorin. Kokboken/Kategoriöversikt

Och när man ändå håller på kan man byta ut {{kokboknav}} mot {{Minikokbok}} längst upp på receptsidan. Max Speed 30 januari 2009 kl. 04.18 (CET)

Finns det verkligen inget bättre sätt att namnge/dela in recepten? Det blir så svåröversiktligt i listorna med namngivningen enligt Kokbok/Recept/.... --Vlasak 6 mars 2009 kl. 23.34 (CET)

Jag tycker det är dags att lyfta den här diskussionen igen, det är en salig blandning av stilar på namnen i kokboken, och jag personligen tycker att det är onödigt (tycker det blir svårare att hitta, och en smula fult) att använda sig av undersidor (Kokboken/Recept/Receptnamn) eftersom vi ändå använder kategorier och mallar för att länka tillbaka till kokboken. -Kaj 13 mars 2010 kl. 14.49 (CET)

Matematik A-E

Hela upplägget med matte A-E måste ju vara plagiat. Eller är det tillåtet att kopiera strukturen från befintlig litteratur och till och med använda namnet?
Provade med ett lite annat upplägg, Matematik/Matematik/Algebra
Tanken var att den skulle heta WikiBooks matematik för att det ska framstå som nåt som skapats här och inte ett plagiat men någon flyttade sidan.
Den skulle ju kunna heta Matematikboken helt enkelt. Max Speed 16 mars 2009 kl. 23.41 (CET)

Inte nödvändigtvis plagiat. (Då skulle alla kursboksförfattare ha plagierat varandra.)

Det handlar nog snarare om att materialet ska matcha kursutbudet. - Frågan är väl vad man vill skapa - en kursbok för gymn/kvux eller en bok om ett ämne. -- Lavallen 13 april 2009 kl. 13.15 (CEST)

Som finländare stöder jag gärna mer informativa namn. A-E betyder att den som inte känner den svenska läroplanen (eller kurserna) har svårt att hitta rätt bok eller att bidra. Än bättre skulle det vara om bokserien kunde beskrivas. Om den är avsedd att följa läroplanen kan man hänvisa till denna, men en kort sammanfattning om målgrupp och innehåll för varje bok vore väldigt bra. En sådan explicit programförklaring för böckerna är dessutom lättare att diskutera. --LPfi 12 oktober 2009 kl. 14.29 (CEST)

Jag kan tyvärr inte hålla med dig, syftet måste vara att erbjuda en öppen kurslitteratur som följer läroplanen för kursen i fråga. Wikin är trots allt ämnad för svenskar (?), och om du som finländare ändå kan ta del av det är det ju bra, men att anpassa oss efter de som inte har samma läroplan känns bara konstigt. Man kan istället hänvisa till ett avsnitt i boken, ex. du vill lära dig derivera, då blir du hänvisad till kapitlet som behandlar derivator som finns i matte-c boken. Inte att personen som vill lära sig matte C ska tvingas hoppa runt bland hänvisningar (den största målgruppen är ändå de som studerar kursen i fråga, eller vill gå igenom något de redan läst för att uppfriska minnet, man minns lättast vilken kurs det var. Kursstrukturen är vad som används i samhället, varför inte göra det smidigt och använda den även här? Men självklart, som du nämner, så ska en tydlig genomgång finnas som förklarar vad boken behandlar. Målet är ju att så många som möjligt ska få tag på kunskap snabbt och smidigt, och fritt såklart!

Nej, wikin är ämnad för alla som kan förstå svenska. det är därför som språkkoden är sv som i svenska och inte se som i sverige. Har dock inte läst ditt inlägg i sin helhet. Tetraedycal 12 juni 2010 kl. 19.54 (CEST)

Jag håller med Tetraedycal, och det står ju även i instruktionerna hur man skall skriva böcker att man inte skall behöva sitta med en bok bredvid sig för att kunna klara av att läsa. Dessutom anser jag, som mattelärare, att det i denna typ av bok är bättre att börja från grunden i ett avsnitt, ex algebra (kanske pre-gymnasiet), och sedan utveckla till "matte E"- i algebra. Då kan de som läser A-E använda detta som en referens där de kan se det de glömt sedan tidigare kurser och gå vidare. Så jobbar mina elever på högstadiet med mina web-baserade länkar som jag har letat upp och givit dem. Adville 18 november 2010 kl. 20.35 (CET)

Histora?

Wikibooks är väl menat att innehålla instruktionsböcker och manualer. Läromedel är ofta åt det hållet, man lär ut hur man ska gå till väga med nånting så därför passar många läroböcker här. Men historia är mer ett upplysande ämne om vad som redan hänt och sån information hör hemma på wikipedia eller nåt uppslagsverk.
Och artiklarna i wikipedia om olika historiska händelser är så omfattande så att mer behöver nog inte tilläggas. Det är väl inte meningen om att dom olika wikierna ska tävla i att skriva bäst om samma saker.
För att en bok i ämnet historia ska falla inom wikibooks ramar så ska det vara en instruktionsbok i hur man studerar, tolkar eller delar in historian i olika epoker t.ex.
Geografi är också ett tveksamt ämne men där finns det möjligen behov av läroböcker i naturtyper m.m. Eller hur man tolkar en karta kanske.
Men namn på länder och städer och antalet invånare är uppslagsverksinformation.
Jag ska försöka kolla lite hur dom gjort i andra länders wikibooks men läs första rutan på vår huvudsida där står följande.

Välkommen till Wikibooks, ett Wikimedia-projekt vars mål är att skapa en öppen och fri samling läroböcker och manualer på svenska.

Vid diskussioner har man sagt att skönlitteratur inte hör hemma här. Men här står det att det gör det. Och det verkar vara en översättning från engelska wikibooks. Men där står det "Free textbooks and manuals". Men det står även att uppslagsverksinformation hör hemma på wikipedia. "Wikibooks is not an encyclopaedia"
Jag anser i alla fall att wikibooks enbart ska innehålla instruktionsböcker och manualer. Alltså böcker av typen "så här gör man".
Böcker av typen "så här är det" hör hemma på wikipedia eller något av systerprojekten.
Ren skönlitteratur hör väl hemma på Wikisource.
Men det här är ju min tolkning så jag vill gärna ha en debatt om det här och kanske nån som vet var man ska leta kan leta fram vad som var tänkt. Kanska man kan hitta nåt på Meta-Wiki, Koordination av Wikimedias projekt. --Max Speed 19 oktober 2009 kl. 23.42 (CEST)

Jag håller inte riktigt med dig (och det är inte bara för att jag skriver historieböcker), även om ett läromedel i t.ex. Historia eller Geografi innehåller i stort sett samma material som man kan hitta i ett uppslagsverk så är urvalet och presentationen helt annorlunda, ett läromedel är nivåanpassad efter en kursplan med vissa förkunskapskrav och lärandemål. Wikipedias artikel om Franska Revolutionen är till exempel alldeles för omfattande för en 6:e-klassare samtidigt som den är långt ifrån tillräckligt djupgående för en universitetsstuderande. Som lärare ser jag wikipedia och andra uppslagsverk som användbara för t.ex. fördjupningsuppgifter eller för eget informationssökande när eleverna lärt sig sålla information, men de kan aldrig ersätta en lärobok.

Sen är det klart att det kan förekomma undantag, Geografi/Sveriges landskap saknar till exempel helt pedagogisk vinkling och skulle helt klart behöva skrivas om för (att mina ögon) kunna passa på wikibooks, likaså Trettioåriga_kriget skulle kunna diskuteras om det är en bok eller en artikel. (Detta är INTE en kommentar av kvalitén på texterna, bara min åsikt om vad som är wikibooks syfte)

Om jag förstått Wikibooks ursprung så var det var just läromedel som var syftet:

"The project was opened in response to a request by Wikipedia's Karl Wick for a place to start building open content textbooks such as organic chemistry and physics in order to bring education to humanity and reduce the costs and other limitations to top-quality learning materials." m:Wikibooks

(Sidonot:Wikisource är bara för redan utgivet material, dvs transkriberingar av böcker som är så gamla att de räknas som fritt material eller nyare verk som av någon anledning är "public domain".) -Kaj 20 oktober 2009 kl. 14.12 (CEST)

Min tanke om historia och geografi kommer lite i ett annat ljus om man har en mer pedagogisk inriktning på innehållet. Det var för övrigt mest en undran om vad som gäller. Men då det gäller uppslagsverksinformation så tycker jag att det räcker att det står i wikipedia. Utom i det fall där det behövs ordförklaringar i en bok. Då är det bättre att lägga in en liten förklaring i texten än att länka till wikipedia. Det är väldigt svårt att följa länken om man skrivit ut boken vilket man ska kunna göra. Och tänkta elever är väl förhoppningsvis inte dummare än att dom själva kan slå upp saker i ett uppslagsverk. --Max Speed 20 oktober 2009 kl. 18.28 (CEST)

Gränsdragningen mellan Wikisource (mitt hem) och övriga projekt kan vara något flytande. Det är i linje med direktiven för projektet att ta hela Nordisk familjebok om vi vill, men vi är idag för få för att kunna genomföra något sådant. Engelska Wikisource har dock liknande uppslgsverk hos sig. Vi inkräktar då på Wikipedias område, men det ryms ändock inom projektet. Läroböcker och kokböcker och liknande skulle vi också kunna rymma, men det ska då vara redan publicerat material. Gränsen för vad som är tidigare publicerat går kanske vid vad vi kallar Wikisource-översättningar, där Användare översätter ett tidigare publicerat verk från ett annat språk. -- Lavallen 23 februari 2010 kl. 19.44 (CET)

Importkällor

Jag har just insett att vi inte har några importkällor angivna här (bra att ha om man vill flytta en sida med historik) och tänkte lägga in en beställning i bugzilla om följande källor:

• sv.wikipedia
• sv.wikisource
• beta.wikiversity

De är de ställen jag i första hand tror att det kan startas projekt som behöver flyttas över hit. Några fler förslag? - Kaj 22 februari 2010 kl. 10.19 (CET)

Vi måste tydligen visa på "community consensus" för den här förändringen. -Kaj 22 februari 2010 kl. 11.43 (CET)

Vote for community consensus, any objections against this change in import sources?

• -Kaj 22 februari 2010 kl. 11.43 (CET)
• -LPfi 22 februari 2010 kl. 12.21 (CET)
• - Lavallen 23 februari 2010 kl. 19.35 (CET)

Nu är beställningen genomförd. //Kaj 15 mars 2010 kl. 22.18 (CET)

Wikibooksloggan på Wikipedia

Det har ju varit en lång diskussion på sv:w om att sluta använda wikimedias ofria loggor i artiklarna och det ser ut som om en utrensning är på väg. Som jag ser det kommer den största påverkan för oss här på wikibooks att bli mallarna w:Mall:Wikibooks, w:Mall:Wikibooks-box, w:Mall:Wikibooksrecept och w:Mall:Systerlänkar. Wikisource har redan ändrat sina motsvarande mallar och använder nu en helt annan bild (), och jag tänkte att det kan vara en bra om vi gör samma sak, dvs bestämmer hur vi vill ha mallarna och ändrar dem innan någon annan gör saken åt oss. Jag har lite förslag:

• w:Mall:Wikibooksrecept kan utan problem använda istället, som för övrigt redan används i w:Mall:Wikibooksrecept-box.

• De övriga kan vi antingen:
  1. Ta bort bilden och bara ha text, eller
  2. Ersätta med en annan, fri, bild t.ex. eller någon annan i commons:Category:Book_icons.

Förslag? //Kaj 14 mars 2010 kl. 16.57 (CET)

Vad gäller WS har jag än så länge bara ändrat w:Mall:Src på Wikipedia. (Den mest frekventa som också hotats med radering.) Jag vill dock inte betrakta det som en logga, den förändras inte av att vi använder någon avvikande mot vad som finns uppe till vänster på hemma-siten. Detta lika lite som Lavallen blir mitt namn för att det är så jag kallas på Wikipedia. -- Lavallen 19 mars 2010 kl. 17.22 (CET)

För dem som inte följer med Bybrunnen på Wikipedia: systerprojektlänkarna har flyttats ut ur artiklarna och ligger nu ovanför iw-länkarna. Därmed upplevs att det inte finns något hinder för att fortsätta använda ofria bilder. --LPfi 20 april 2010 kl. 22.40 (CEST)

Wikimania Scholarships

The call for applications for Wikimania Scholarships to attend Wikimania 2010 in Gdansk, Poland (July 9-11) is now open. The Wikimedia Foundation offers Scholarships to pay for selected individuals' round trip travel, accommodations, and registration at the conference. To apply, visit the Wikimania 2010 scholarships information page, click the secure link available there, and fill out the form to apply. For additional information, please visit the Scholarships information and FAQ pages:

• Scholarships
• Scholarships FAQ

Yours very truly, Cary Bass
Volunteer Coordinator
Wikimedia Foundation

meta

Verkar som meta inte har fått tillräcklig info härifrån. - Någon som har siffror och länkar i huve att lägga till? -- Lavallen 31 mars 2010 kl. 20.30 (CEST)

Nu har jag lagt in lite info. //Kaj 1 april 2010 kl. 08.31 (CEST)

Interwikiflyttar

Det har kommit förslag på WP om att interwikiflyttmallar ska dateras. - Jag har börjat pilla med de flesta andra iw-flyttmallar och står beredd att göra så med books också, men det skulle underlätta om vi bantade ner antalet mallar och kategorier lite. - Vad säger ni? Koncentrera till en Mall och en Kategori per projekt?

Det är redan genomfört för WS, WN, WQ och Wikt... -- Lavallen 20 april 2010 kl. 21.22 (CEST)

Nu har jag daterat mall:wikibooksflytt och jag skulle nu rekomendera att mall:Kokboksflytt omdirigeras dit. - Men det måste books vara med och uttrycka åsikter om. -- Lavallen 21 april 2010 kl. 09.39 (CEST)

Jag tycker att mall:Kokboksflytt är överflödig så jag har nu omdirigerat den till Mall:Wikibooksflytt, varför ha två mallar och två kategorier för en funktion som knappt används? //Kaj 21 april 2010 kl. 11.31 (CEST)

Tack för det! -- Lavallen 21 april 2010 kl. 14.20 (CEST)

typofixing

Hej, jag är tetraedycal från Wikipedia. Jag har för avsikt att göra halvautomatisk stavfelsrättning, mha autowikibrowser och Wikibooks:AutoWikiBrowser/Typos. Jag har provat lite med detta konto, se t ex [1] eller senaste ändringar från idag. För att inte fylla SÄ något fruktansvärt så behöver jag boträttigheter på mitt botkonto Användare:Dumbot, som har rättigheter på svwikipedia. Jag hittar dock ingen sida för botpermissionansökningar, så jag tänkte att jag skriver här. Tetraedycal 28 april 2010 kl. 17.54 (CEST)

Ca 100 artiklar med stavfel som kan rättas finns. Jag skulle kunna rätta dem med detta konto om det går för sig, så slipper vi hålla på med botstatus. Tetraedycal 28 april 2010 kl. 22.09 (CEST)

Den enda riktiga boten här, har inte varit aktiv på två år, och har bara redigerat utanför user-namespace en enda gång. Så frågan är om det finns en rutin för att administrera robotar här? - 100 redigeringar låter inte så mycket, och vilket konto du använder borde inte spela ngn roll...

Men jag är ingen erfaren wikibookian och ska inte fälla avgörande... -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 07.48 (CEST)

Det här projektet har så pass lite aktivitet att det mesta som behöver diskuteras/begäras/informeras tas direkt i bybrunnen. Som Lavallen säger så är inte 100 redigeringar så farligt mycket, men om tanken är att fortsätta köra den typen av kontroller kan det nog vara en bra ide med bot-flagga (för att inte skrämma slag på oss som är van vid ett par redigeringar per dag i SÄ). Det är Max Speed som är byråkrat så jag uppmärksammar honom på det här. //Kaj 1 maj 2010 kl. 10.11 (CEST)

Med tanke på att det inte redigeras så mycket här, så kommer det att ta tid att skapa nya stavfel när dessa väl är rättade. Så det är väl mest en engångsgrej för tillfället. Tetraedycal 1 maj 2010 kl. 11.18 (CEST)

Hur ger jag boträttigheter? --Max Speed 2 maj 2010 kl. 11.49 (CEST)

Fixat. --Max Speed 2 maj 2010 kl. 12.00 (CEST)

Alla artiklar är genomgångna nu. Se Special:Bidrag/Dumbot för en lista över alla redigeringar. Behöver ni hjälp med någon annan botgöra så kan ni skriva på min diskussionssida på Wikipedia. Tetraedycal 2 maj 2010 kl. 22.44 (CEST)

Undersökning

Jag läser Mittuniversitetets kurs "Informatik A, Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik" som sommarkurs, och i kursen ingår att göra en mindre undersökning med Wikipedia som ämne. Utifrån personliga erfarenheter och lite nyfikenhet tänkte jag undersöka relationen mellan Wikipedia och de andra projekten. Den som är intresserad av att vara med kan ta sig en funderare på följande frågor och skicka ett svar via e-post till mig (ju utförligare ju bättre):

• Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och Wikibooks?
• Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och de andra projekten?
• Hur ser du på relationen mellan Wikimedias projekt i allmänhet?

När man skickat in sina åsikter kan man vara med i en öppen diskussion kring frågorna på Wikiversitetet, diskussionen är öppen för alla, oavsett om man skickat in något eller inte. Vill man veta mer om undersökningen eller se hur rapporten växer fram kan man gå till http://beta.wikiversity.org/wiki/Syskonkärlek_i_Wikimediafamiljen%3F //Kaj 28 juli 2010 kl. 16.38 (CEST) (a.k.a. m0kasc0501)

Borttagning av halvdöd wikibok

Jag påbörjade för drygt ett och ett halvt år sedan ett par instruktionsböcker för digitalkameran Lumix DMC-FZ28 från Panasonic. Sedan jag påbörjade boken har jag inte haft så mycket tid att bygga vidare på boken, och nu börjar FZ28 bli lite gammal och har ersatts med en ny modell samtidigt som det inte verkar finnas andra personer som är intresserade av att skriva i boken. Vad har svenska Wikibooks för principer när det gäller att ta bort påbörjade men döda böcker? Jag har hur som helst inget emot om dessa två böcker, Användarhandledning och Referenshandbok skulle raderas. --Pliss 8 augusti 2010 kl. 21.25 (signatur tillagd av Kaj)

Jag har tittat lite på sidorna, och jag tror inte att de kommer dra till sig så mycket intresse eftersom det är lite innehåll och det handlar om en specifik modell som nu börjar bli "gammal", så jag tycker att de kan raderas. Grundtanken i användarhandledningen tycker jag dock verkar intressant, även om det inte blivit så mycket innehåll, du skulle inte vara intresserad av att skriva en mer generell fotohandbok istället? //Kaj 11 augusti 2010 kl. 12.36 (CEST)

Det gäller alltså boken Panasonic Lumix DMC-FZ28 //Kaj 11 augusti 2010 kl. 12.41 (CEST)

Jag tycker också att det vore en bra idé att skriva en mer generell fotohandbok. Det finns sannolikt en hel del i bibliotek, bokhandlar och på Internet, men med möjligheten att komplettera allteftersom tekniken utvecklas tror jag Wikibooks kunde ha en nisch på området. En bok här kan också lätt användas som bakgrunds- och fördjupningsmaterial i Rita med Gimp, w:Wikipedia:Illustrationer (manual) och liknande sammanhang.

Jag ser ingen större orsak att radera det gamla materialet. Det tar inte nämnvärd plats på servern (och radering frigör inget utrymme där) och den kan ge uppslag med tanke på den nya boken. Och böcker som aldrig blev klara kan också vara av historiskt intresse och något att studera med tanke på rekommenderad arbetsgång. Det skulle bara gälla att museimärka dem, så att de inte dyker upp på listor som hoppfulla läsare stöter på.

--LPfi 20 september 2010 kl. 22.47 (CEST)

Böcker eller läromedel eller ...

I Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer står det att man skall tänka sig en Wikibook som en vanlig bok. Jag är inte säker på att det är rätt att säga så. Tvärtom har vi ju en chans att vara experimentverkstad t.ex. vad gäller användande av multimedia. Tanken bakom råden är väl att nya författare skall länka mera restriktivt än på Wikipedia, där många tycker det är roligt att surfa runt (som många av oss gjort i pappersuppslagsverk). I läroböcker är det viktigt att hålla kvar koncentrationen på stoffet i själva läroboken.

Men finns det någon orsak att begränsa sig till böcker som går att föra till tryckeriet? I många fall kan jag tänka mig att det är bra med något som går att trycka och därmed enkelt att läsa, men lika ofta vore det bra med kompletterande material att använda medan man sitter vid datorn. Om man vill komplettera med datorprogram får man visst skriva ihop det annanstans (sourceforge & co) och länka dit, men webbsidor som består av hypertext, ljud, bild och video kunde passa här oberoende av om de går att överföra till papper.

Vilka bindande riktlinjer finns det? Är vi fria att godkänna vad som helst, till format och till innehåll (skönlitteratur nämns här ovan) eller har någon annan definierat gränserna för Wikibooks?

--LPfi 20 september 2010 kl. 23.04 (CEST)

Som i alla Wikimedias projekt är vi i stort sett fria att utforma Wikibooks som vi vill. Jag tror att det här med länkarna hänger kvar från tankarna om fria läromedel som var grunden till projektet, det vill säga att skolor skulle kunna skriva ut böckerna och använda dem även om de inte hade datorer till alla elever. Personligen tycker jag att det är ett bra arbetsätt att skriva med utskrift i tankarna, men det är ju mestadels en fråga om stil. Jag tror ~framför allt att det är viktigt att använda länkar som komplement/fördjupning och inte låta dem ersätta text, om man till exempel använder ett begrepp som är viktigt för boken är det bättre att skriva ut en kort förklaring än att bara länka ordet till en artikel på Wikipedia (som man ofta gör på Wikipedia).

Men jag håller med om att vi inte bara behöver rikta in oss på utskrivna böcker, kan man till exempel göra en handbok bättre genom att använda instruktionsvideor så borde man kunna göra det. //Kaj 21 september 2010 kl. 10.07 (CEST)

Det är kanske en bra idé. Men gränsen till Wikiversity blir lite diffus. Vad är en lärobok, ett studiematerial, en kurs; när alla innehåller interaktiva element? --Hakan 24 september 2010 kl. 19.17 (CEST)

Här skulle då finnas läroböcker och övrigt studiematerial, medan Wikiversity skulle sammanställa dem till en kurs. Samma gäller ju traditionella media: många läroböcker innehåller instruktioner om hur de skall användas. Om läraren blint följer dessa instruktioner och inte håller föreläsningar och övningar så skiljer sig kursen mycket litet från att använda boken för självstudier. Det interaktiva materialet här skulle vara ”interaktivt” i en mycket begränsad betydelse, då här inte finns lärare eller kurskamrater.

Jag har inte erfarenhet om Wikiversity, men kursen kan tillföra åtminstone en grupp som studerar tillsammans, lärare och handledare, övningar, rekommendationer om studiegång samt val av studiematerial. En del material som skapas för kursen kan säkert överföras hit, på samma sätt som material i vanliga kurser kan utvecklas till kompendier och så småningom publiceras som lärobok, men mycket av materialet utvecklas aldrig så att det skulle ha värde utanför kursen.

--LPfi 27 oktober 2010 kl. 10.33 (CEST)

2010 Fundraising Is Almost Here

Hello Wikipedians, my name is Kelly and I am working for the Wikimedia Foundation during the 2010 Fundraiser. My job is to be the liaison between the Swedish community and the Foundation. This year's fundraiser is intended to be a collaborative and global effort; we recognize that banner messages which may perform well in the United States don't necessarily translate well, or appeal to international audiences.

I'm contacting you as I am currently looking for translators who are willing to contribute to this project by helping translate and localize messages into Swedish and suggesting messages that would appeal to Swedish readers on the Fundraising Meta Page. We've started the setup on meta for both banner submission, statistical analysis, and grouping volunteers together.
Use the talk pages on meta, talk to your local communities, talk to others, talk to us, and add your feedback to the proposed messages as well! I look forward to working with you during this year's fundraiser. If someone could translate this message I would really appreciate it so that everyone is able to understand our goals and contribute to this year's campaign.
Klyman 21 oktober 2010 kl. 18.59 (CEST)

Hänvisa administrativa funktioner till bybrunnen

För att göra det så enkelt som möjligt för nytillkomna användare och besökare tänkte jag att vi kan samla diskussioner och administrativa förfrågningar på ett ställe genom att hänvisa dem hit till bybrunnen. Det jag menar är att ärenden som till exempel Wikibooks:Ansökan_om_administrativ_behörighet, Wikibooks:Ansökan_om_avadministrering och Wikibooks:Sidor föreslagna för radering hanteras i bybrunnen istället för på separata sidor. I praktiken så arbetar vi redan så, men jag tänkte att vi kunde slå fast det som en faktiskt policy och se till att alla instruktioner faktiskt speglar detta. Några synpunkter/åsikter? //Kaj 20 januari 2011 kl. 14.03 (CET)

Namnrymder

Jag har ett par förslag på nya namnrymder för att dels lättare skilja portalsidor (som historia och spel) från böckerna och dels försöka få någon slags ordning på vår underbara och samtidigt hemska kokboken.

Mina förslag är alltså två nya namnrymder, med tillhörande diskussionssidor:

• Portal/Portaldiskussion
• Recept/Receptdiskussion

//Kaj 11 februari 2011 kl. 10.25 (CET)

Portalerna kan säkert avskoljas från huvudnamnrymden, men recepten? Också om det är kokboken som är vårt aktivaste projekt så ser jag det som märkligt att skapa en skild namnrymd för delar av en viss bok. Det måste finnas ett mer renlärigt sett att ta reda upp problemet. Varför är det problematiskt att ha recepten i huvudnamnrymden? --LPfi 15 februari 2011 kl. 16.36 (CET)

Vad jag kan se så är det endast ett fåtal sidor i kokboken som inte är regelrätta recept, så jag tror att kokboken och drinkboken helt skulle kunna omfattas av den namnrymden. Men jag förstår (och håller till viss del med om) din kritik, det stora problemet är ju faktiskt den konstiga och splittrade namngivningen, och inte att recepten ligger i huvudnamnrymden. Att jag föreslagit det handlar mer om att förslaget att likna Engelskspråkiga Wikibooks (som har namnrymden cookbook:) kommit upp några gånger (här,här, och här) och att jag ändå skulle föreslå en namnrymdsbeställning. Vad jag förstår så är den stora fördelen med att ha en egen namnrymd att man i så fall kan göra anpassade sökningar som bara går igenom recepten. //Kaj 19 februari 2011 kl. 11.48 (CET)