Lärobok i schack/Regler

Från Wikibooks
Hoppa till: navigering, sök
Lärobok i schack

Regler | Notation | Taktik | Öppningen | Mittspel | Slutspel

Lärobok i schack: Kapitel 1 - Regler [redigera]

Schack spelas på ett kvadratiskt bräde med 8x8 rutor, omväxlande ”vita” (ljusa) och ”svarta” (mörka). Det spelas mellan två deltagare, den ena spelar med ”vita” pjäser, den andra med ”svarta”. Det är alltid vit som börjar. Sedan drar spelarna vartannat drag.


Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Schack. Utgångsställning i schack


Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av:
1 Kung
1 Dam
2 Torn
2 Löpare
2 Springare
8 Bönder

Spelet går ut på att ställa den andra spelarens kung schackmatt (eller bara matt). Det innebär att man hotar kungen samt att den schackade spelaren inte kan undkomma hotet på något sätt, och man har då vunnit partiet. En tumregel när man ska sätta upp pjäser är att vit dam ska stå på vit d. Observera att damerna står mot varandra och kungarna mot varandra. Brädet skall vara vänt så att vardera spelaren har en vit ruta närmast till höger (h1 och a8).

Ett spel, fram till matt eller remi (jämnt spel), kallas ett parti.

Pjäsernas rörelse[redigera]

Rörelsebanan begränsas av pjäser som står på en ruta dit pjäsen kunde flyttas. Är det en motståndarpjäs får denna slås, tas bort ur spelet, varvid pjäsen blir att stå på rutan ifråga. För bonden gäller specialregler.

Springare[redigera]

Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Springaren. Möjliga flyttningar


Springaren flyttas två steg fram och ett steg åt sidan. Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser, både de på det egna och de på det andra laget, i sitt drag. Därför kan motståndaren inte ställa någon pjäs emellan springaren och sin egen kung, ifall springaren schackar kungen. Springarens rörelsemönster ändras inte då den ska ta en pjäs, såsom böndernas gör.

Vidare är springaren, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen som kan hota motståndarens dam utan att kunna bli tagen av damen i motståndarens nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som kan lyckas med det bästa gaffeldraget, om den både hotar motståndarens dam och kung. I det fallet måste motståndaren fly med sin kung och lämna damen till att bli tagen av springaren (om ingen annan pjäs kan slå den).

Löpare[redigera]

Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Löparen. Möjliga flyttningar


Löparen går diagonalt hur långt som helst. Vardera spelaren har vid början av partiet en löpare som endast kan gå på svarta rutor samt en som bara kan gå på vita rutor.

Bonde[redigera]

Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Bonde. Möjliga flyttningar
Bonden b2 kan flyttas till b3 eller b4
Bonden d3 kan flyttas till d4
Bonden f4 kan flyttas till f5 eller ta bonde g5


En bonde kan förflytta sig ett steg framåt, utom i första draget då den kan flyttas två steg framåt. Bonden kan inte slå pjäser vid dessa förflyttningar. Däremot får den slå en pjäs som står diagonalt framför den, varvid den hamnar på denna ruta.

Då motståndarens bonde flyttar två steg framåt får en bonde i nästa drag slå den som om den flyttat ett steg (”en passant”).

När en bonde har nått sista raden förvandlas (promoveras) den till vilken annan pjäs som helst. Eftersom damen är starkast, brukar man välja den.

Dam[redigera]

Damen får likt löparen förflytta sig valfritt antal rutor i diagonal riktning, och likt tornet valfritt antal rutor i horisontell-vertikal riktning. De många förflyttningsmöjligheterna gör damen till schackspelets värdefullaste pjäs.

Torn[redigera]

Tornen får förflytta sig valfritt antal rutor rakt åt vänster eller höger, eller rakt fram eller bak. Tornen får inte hoppa över andra pjäser, varken tillhörande det egna laget eller motståndarlaget, förutom vid specialdraget rockad (se nedan).

Kung[redigera]

Kungen kan flytta åt alla håll, men bara ett steg. Då kungen inte ännu rört sig kan man använda specialdraget rockad (se nedan).

Om kungen blir slagen, är spelet slut (i praktiken avslutas spelet då kungen skulle bli slagen). Vanligtvis säger man att det är förbjudet att ställa sin kung i slag. Gör man det, får man ta tillbaka draget och göra ett annat drag. I snabbpartier (extremt korta partier med klocka) kan andra regler gälla.

Om man hotar att ta kungen i nästa drag, säger man "schack". Men det behöver man inte göra i tävlingspartier. Om kungen står i schack, måste man göra ett drag som hindrar schacken. Inga drag som lämnar kungen hotad är tillåtna.

Vinst[redigera]

Den som står i schack utan att ha drag som räddar kungen förlorar partiet. Kungen sägs vara schackmatt. Uttrycket kommer från persiskan, ”shahen är död”. Den som är i hopplöst underläge kan också frivilligt ge upp.

Remi[redigera]

Remi kallas det, när ett parti slutar oavgjort. Det finns olika sätt ett parti kan sluta remi.

Inget mattsättande material[redigera]

För att sätta schackmatt krävs att den ene spelaren har antingen

  • En dam
  • Ett torn
  • Två löpare
  • En löpare och en springare
  • En bonde (en bonde kan ju förvandlas till en dam)

Om den ene spelaren till exempel har två springare, och den andre en löpare, blir partiet remi enligt denna regel.

Patt[redigera]

Om den ena spelaren är i ett läge att han eller hon inte kan göra ett tillåtet drag men ändå inte står i schack, säger man att vederbörande är patt, vilket innebär remi.

Överenskommelse[redigera]

Den ena spelaren frågar den andra om hon eller han går med på remi. Accepteras anbudet, blir partiet remi. Detta kan göras när som helst, och är vanligt när en ställning är såpass jämn att det är osannolikt att någon kommer vinna.

Ställningsupprepning[redigera]

Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Ställningsupprepning


Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Ställningsupprepning


Om exakt samma ställning har upprepats tre gånger, kan endera spelaren kräva remi. Vanligtvis sker detta när den ene spelaren kan göra evig schack.

Svart vid draget är i problem, men tvingar fram dragupprepning genom att vederbörande med schack kan tvinga vits kung att konstant flytta fram och tillbaka, och inte undslippa att bli schack. Prova själv!

Ett annat lustigt exempel är från partiet Gyula Sax vs Yasser Seirawan, 1988, där svart offrar damen redan i elfte draget, men sedan tvingar fram dragupprepning genom evig schack. [1]

50-drags-regeln[redigera]

Inte helt intuitiv att förstå. 50-dragsregeln innebär att man kan kräva remi om det går 50 drag utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits. Anledningen till denna regel är att det anses att om detta inte skett under 50 drag, är det inte möjligt att göra framsteg i partiet.

Regeln tillämpas vanligast sent i slutspelet. I partiet Leko - Christiansen (1996), spelade man på i 50 drag, varefter partiet förklarades remi .

Specialregler[redigera]

Det finns några specialregler i schack.

Rockad[redigera]

Rockad innebär att kungen flyttar två steg åt vänster eller höger, och att tornet på samma sida ställs bredvid.

Förutsättningar:

  1. Kungen eller tornet har inte flyttats tidigare
  2. Ingen pjäs är mellan tornet och kungen
  3. Kungen flyttas inte över eller till en schackad ruta
  4. Kungen är inte i schack när draget ska göras

Rockad kan vara kort eller lång.

Kort rockad: Kungen flyttar mot tornet som står närmast (vit = torn h1, svart = torn h8).

Lång rockad: Kungen flyttar mot tornet som står längre bort (vit = torn a1, svart = torn a8).


Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Schack. Kort rockad



Chess zhor 26.png
Chess zver 26.png
a8 b8 c8 d8 e8 f8 g8 h8
a7 b7 c7 d7 e7 f7 g7 h7
a6 b6 c6 d6 e6 f6 g6 h6
a5 b5 c5 d5 e5 f5 g5 h5
a4 b4 c4 d4 e4 f4 g4 h4
a3 b3 c3 d3 e3 f3 g3 h3
a2 b2 c2 d2 e2 f2 g2 h2
a1 b1 c1 d1 e1 f1 g1 h1
Chess zver 26.png
Chess zhor 26.png
Schack. Lång rockad