Lärobok i schack/Notation

Lärobok i schack. Kapitel 2 - Notation

Schacknotation är ett system för att kunna nedteckna schackpartier för senare genomgång och analys. Den vanligaste metoden är den algebraiska notation, så kallad för att den bygger på schackbrädets koordinatsystem. Tidigare, före andra världskriget, var den beskrivande notationen vanligast, som även beskrivs nedan.

Pjäsernas beteckningar

I schacknotation betecknas pjäserna med bokstäver enligt

• Kung - K (King - K)
• Dam - D (Queen - Q)
• Torn - T (Rook - R)
• Löpare - L (Bishop - B)
• Springare - S (Knight - N)

Bönderna (Pawn) lämnas utan speciell beteckning.

Lägesbeskrivning

I schacknotationen använder man det koordinatsystem de flesta bräden är utrustade med för att ange pjäsernas position. Så är t.ex. a1 rutan i det nedre vänstra hörnet från vit spelares synvinkel (från svarts är det övre högra hörnet).

Normal förflyttning

För att i normalfall beskriva ett drag räcker det med att ange vilken pjäs som flyttas och till vilken ruta den flyttas. Till exempel innebär notationen Sf4 att en springare flyttas till ruta f4. Normalt sett brukar det inte uppstå några tvetydigheter, men om det skulle vara fallet kan man förtydliga med långnotation (se nedan) genom att skriva Se2-f4, det vill säga springaren på e2 flyttas till f4.

Böndernas förflyttning skrivs enbart med destinationsrutans koordinat.

Slag

I schacknotation betecknas slag med ett x. Sxf4 innebär att springare slår den pjäs som står på f4. Om det kan råda tvetydighet om vilken pjäs som gör slaget anger man även från vilken ruta slaget görs. För situationen när bönder slår en annan pjäs skriver man t.ex. exd5, där e-et står för vilken linje bonden utför slaget från, det vill säga bonden på linje e slår pjäsen på d5.

Schack och matt

Då man ställer motståndaren schack brukar man markera det med ett kors, †, alternativt +. Matt markeras med två kors, ††, alternativt #. Remi skrivs =, och remianbud skrivs (=).

Specialdrag

• En passant brukar markeras med förkortningen e.p. efter draget.
• Rockad betecknas med 0-0 för kort och 0-0-0 för lång rockad.

Lång notation

Ovan beskrivs kort notation. Lång notation skrivs likadant, förutom att rutan där pjäsen stod innan den flyttades anges, exempelvis Dh5xf7.

Beskrivande notation

Den beskrivande eller deskriptiva notationen användes allmänt före första världskriget, varefter man successivt började gå över till det system vi använder i dag. I vissa länder, såsom USA, höll man kvar den beskrivande notation till in på 70-talet, vilket man märker om man får tag på äldre engelskspråkiga schackböcker.

Den beskrivande notationen utgår från spelarens egen sida av spelplanen, Rutan "e4" kallas om man är vit "rutan fyra steg framför kungen", eller "kungens fyra" (på engelska blir detta Kings Four, förkortat K4). Om man är svart heter den rutan däremot "Kungens fem".

Ett parti kan till exempel börja:

1. Vit: Bonde till K4 Svart: Bonde till K4
2. Vit: Springare till Kungens Löpare 3 Svart: Springare till Damens Löpare 3

Vanligtvis förkortar man dock pjäser på samma sätt som ovan (Springare blir "S", osv).

Detta skulle med algebraisk kort notation skrivas

1. e4 e5
2. Sf3 Sc6

Problemet är att detta system inte är lika intuitivt och det är lätt att göra misstag om man förväxlar svart och vit.

Exempel

Detta är ett exempel på ett parti, en så kallad skolmatt. Notationen är lång algebraisk notation.

Dragnummer	Vits drag	Svarts drag	Kommentar
1	e2-e4	e7-e5	Eftersom ingen bokstav anges flyttas alltså bönder i dessa drag.
2	Dd1-h5	a7-a6	Vit flyttas alltså damen, vilket definieras av D, och svart sin bonde.
3	Lf1-c4	a6-a5	Svart fortsätter gå med sin bonde på a-raden, och vit ställer fram löparen till c4.
4	Dh5xf7#		Vit ställer svart i schack och matt genom att flytta sin dam till f7 och ta bonden, därav krysset.