Lärobok i schack/Öppningen

Inledning

Öppningen i schack är enkel att beskriva kortfattat: Det handlar om att utveckla sina pjäser, att få kungen i säkerhet, och få ställt minst en bonde i centrum. Öppningen är självklart spelets första fas. Men lika tveklöst leder öppningen in i spelets nästa fas, mittspelet, som i sin tur leder in i slutspelet. En duktig schackspelare kan från de första dragen föreställa sig hur slutspelet kan komma att se ut, genom att bondestrukturen fastställs i öppningen.

Vad gäller öppningar, finns det många böcker som uteslutande behandlar öppningsspelet och öppningsdragen. Öppningsdrag som finns beskrivna i böcker och andra texter kallas för "teorin". Men på grund av den stora mängden möjligheter, är det utsiktslöst att memorera stora mängder osammanhängande öppningar. Den bästa läromästaren är, som alltid, erfarenheten. Det kan vara en idé att då och då pröva (eller läsa in sig på) en ny öppning, då man lärt sig behärska dem man vanligen spelar. På så sätt förblir också spelöppningen spännande och varierad.

Genom erfarenhet har det ställts upp många generella regler för hur man ska förhålla sig i schacköppningen.

Grundprinciper

Första draget spelat: 1.e4

Nybörjaren spelar ofta upp de starkaste pjäserna snabbt, med tanken att göra schackmatt snabbt. Även om detta kan lyckas mot mindre skickliga spelare, kommer nybörjaren att märka att bättre spelare enkelt parerar hans simpla hot, och sedan jagar bort de starka pjäserna, med tempo, d.v.s. så att denne hela tiden bygger upp sina egna positioner medan nybörjaren är tvungen att flytta tillbaka sina pjäser mer eller mindre till tidigare positioner.

Öppningsidéer

Vit börjar oftast med att spela fram en centrumbonde två steg. Förr i tiden, på 1800-talet, ansåg man att 1.e4 var det enda acceptabla, men i början på 1900-talet blev det allt vanligare att inleda med 1.d4.

Även andra drag är möjliga och i princip alla har testats i turneringsspel. Några vanliga är 1.f4 1.c4 och 1.Sf3. Om man räknar, ser man snabbt hur många möjliga inledningssdrag det finns. Men man får nog säga, att öppningsdraget ska ha en funktion för resten av partiet, och att spela lite godtyckligt planlöst redan från början brukar inte vara en god idé.

En av idéerna med öppningen är att komma ut med sina pjäser. För att göra schackmatt behöver man nämligen hjälp av flera pjäser. Vi ser i exemplet till vänster att vit nu har möjlighet att spela ut sin löpare. En annan poäng med att han ställt en bonde på e4 är att om man ställer sina bönder i centrum, försvårar man för motståndaren att ställa sina pjäser i centrum.

Det finns ett antal olika regler för hur öppningen bör göras. Reglerna är väldigt generella och det finns många undantag. Men i regel så brukar de vara bra att tänka på. Här nedan anges dragen dessutom i den ordning som de brukar utföras. 1. Gå fram med dina mittenbönder. (d- och e-bönderna) 2. Flytta ut dina hästar före löparna. 3. Flytta ut löparna. 4. Gör rockad. Helst kort. 5. Flytta damen till en aktiv men skyddad ruta. 6. Flytta dina torn in mot mittenkolumnerna.