Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner
Texten på denna sida saknar en del. Fyll gärna på med mer: Redigera! |
Det behövs fler uppgifter. Klicka på redigera i någon av de gröna uppgiftsrutorna och lägg till! |
Introduktion...
Om funktioner
[redigera]Inom matematiken är en funktion som en hemlig låda som man kan stoppa in ett tal i ena änden och få ut något i andra änden. Om man stoppar in samma sak två gånger måste funktionen också båda gångerna ge samma sak ut.
En funktion som adderar 4 till vad man än stoppar in kan man rita så här:
Här är en funktion som dubblar alla tal:
Denna funktionen dubblar först och adderar sedan ett:
Sist en funktion som get ettor om man stoppar in ett udda tal och nollor om man stoppar in ett jämnt tal:
Detta sätt att måla hemliga lådor blir snart ganska krångligt så man brukar istället skriva på något av dessa sätten:
Vilken hemliga låda | Sätt 1 | Sätt 2 |
---|---|---|
f(x) = x + 4 | y = x + 4 | |
f(x) = 2x | y = 2x | |
f(x) = 2x + 1 | y = 2x + 1 | |
f(x) = jämnt: 0, udda: 1 | y = jämnt: 0, udda: 1 |
I sätt 1 står f'et för funktion och (x) står för att det är x som man stoppar in i funktionen. Sedan står det ett uttryck och om man då byter ut alla x där mot det man stoppar in blir uttrycket det som man får ut. Man kan lika gärna skriva vad som hellst mellan parenteserna i f(x), till exempel brukar man använda ett t om man håller på och räknar med tider. Då skriver man f(t) istället och i uttrycket ska det då stå t i stället för x. Detta sättet är bra om man har många funktioner eftersom man då kan kalla dem för f1(x), f2(x), f3(x) och så vidare eller f(x), g(x), h(x) och så vidare.
I sätt 2 är y'et det man får ut och x'et det man stoppar in. Detta sätt är bra när man ska rita grafer eftersom man brukar kalla en axel för just y-axeln och en för x-axeln. Om funktionen då har x och y i sig blir det enklare att veta vilken som hör till vilken. om man har många funktioner kan man skriva dem y1, y2, y3 och så vidare.
I mer avancerad matematik när man ibland stoppar in många saker på en gång brukar man använda det första sättet medan man i enklare matematik där man bara stoppar in en sak i taget ofta använder det andra sättet.
Övningsuppgifter
[redigera]Läsa av diagram
[redigera]Fler diagram att använda (fast många borde till statistikkapitlet):
Övningsuppgifter
[redigera]Uppgifter |
---|
Grund-nivå
1. Googla efter 5x-x^2.
2. Googla efter sin(x).
3. Googla efter sqrt(x).
4. Skriv in 5x-x^2 i Wolfram alpha.
5. Grafen visar hur mycket elektroner en kondensator innehåller (laddningen) beroende på den elektriska spänningen över den. En kondensator är en elektrisk komponent som man kan ladda upp precis som ett uppladdningsbart batteri.
6. Grafen visar hur mycket kol-14 som finns i atmosfären vid olika tidpunkter. (flytta till statistikkapitlet)
7. Grafen visar antalet invånare i den tyska staden Dresden.
8. Grafen visar antalet invånare i den tyska staden Duisburg.
9. Denna graf visar hur vattens densitet (y-axeln) beror på temperaturen (x-axeln).
|
Rita diagram
[redigera]Övningsuppgifter
[redigera]Uppgifter |
---|
Grund-nivå
|
Rita diagram med dator
[redigera]Övningsuppgifter
[redigera]Uppgifter |
---|
Grund-nivå
1. Mata in följande funktioner i Google: (länk: www.google.se)
2. Mata in följande funktioner i Wolfram alpha: (länk: www.wolframalpha.com)
3. Något med Calc/Excel eller dylikt...
|
Länkar
[redigera]- http://en.wikiversity.org/wiki/Graphing
- http://en.wikibooks.org/wiki/Calculus/Precalculus/Exercises
- http://en.wikibooks.org/wiki/Arithmetic_Course/Function_Definition
Wikipedia: