Diskussion:Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Additionsuppställning

Skapar diskussionssidan för att undersöka vad som händer då...

Det verkar funka!2 juni 2012 kl. 12.36 (CEST)

Ja, visst funkar det. Däremot är det sannolikt fler som uppmärksammar Diskussion:Matematik för årskurs 7-9. --LPfi (diskussion) 2 juni 2012 kl. 20.44 (CEST)

Illustration och förklaring

En diskussionssida utan diskussion är litet trist, så:
Det vore antagligen tydligare om man ringade in de delar av uppställningen som förändras och varifrån man hämtar beståndsdelarna, samt visade vilken den egentliga räkneoperationen i de olika stegen är. --LPfi (diskussion) 2 juni 2012 kl. 20.44 (CEST)

Skapade mest denna diskussionssida för att testa om de där länkarna till den fungerade eftersom jag har skapat mallen själv... Men hur som hellst: Kul att fler deltar i projektet nu. Vad tycker du om bilderna i subtraktionsexemplet. Tydligare där? Är det en typ av layout som skulle kunna funka för högstadieelever? Averater (diskussion) 2 juni 2012 kl. 22.35 (CEST)

Ja. Då man vet vilka siffror som är inblandade så är det lättare att se hur de samverkar. Men vad som är ändamålsenligast beror mycket på hurudan förklarande text man tänker ha med. Jag har inte tittat närmare, så jag vet inte om du funderat på det. Jag antar att du ännu i första hand arbetar med hur materialet skall fördelas.

Det kunde vara bra med en diskussion om det pedagogiska upplägget. Du har en del i förordet, men det kunde utvecklas ytterligare om det är något du funderat på. De flesta böcker i matematik för grundskola och gymnasium lämnar väldigt mycket av förklarandet åt läraren. I synnerhet om det är meningen att boken skall passa för självstudier kan man vara tvungen att ägna mycket mer tanke åt förklaringarna än vad man i allmänhet gör.

Jag har inte varit högstadielärare på länge (och aldrig i Sverige), så jag kommer antagligen inte att kunna bidra särskilt mycket volymmässigt, men jag kanske kan dela med mig av synpunkter på matematikundervisningen så som jag upplevde den.

--LPfi (diskussion) 4 juni 2012 kl. 11.14 (CEST)

Tack för dina synpunkter. Jag uppskattar dem. Just dessa bilderna är det inte jag som gjort. Jag har däremot gjort de i subtraktionsexemplet. Men då det finns så mycket stoff som ska in i boken låter jag dessa vara som de är och fokuserar på andra delar så länge (som möjligt). Och jag skulle gärna se mer utvecklande förklaringar som elever (och föräldrar) på egen hand kan ta till sig.

Min tanke hittills är att i första hand skapa en heltäckande traditionell bok där var del tas upp för sig som väl stämmer med lgr11 så att man som lärare "blint" kan hänvisa eller använda den. Detta för att lärare har ont om tid och inte alltid är intresserade av att själva ta fram material och kolla igenom för att se så materialet följer lgr11. Om det blir lättare att lita på materialet så blir det lättare för lärarna.

När det är gjort så kan man utifrån detta börja skapa det mer användbara materialet såsom planeringar och årskursuppdelade böcker. Denna uppdelning har jag valt då jag tror det blir lättast att på det sättet komma framåt i projektet. Om man direkt ska skapa årskursuppdelade böcker så blir det väldigt svårt att välja delar ur lgr11 till varje årskurs ock sedan se till så allt som bör vara med är med.

Nu kommer denna bok fungera som en mer detaljerad uppslagsbok när väl de årskursuppdelade är skapade där elever kan se mer genomgångar och lära sig om olika saker samt att det finns material att ta till skapandet av de årskursuppdelade.

I de årskursuppdelade hoppas jag man kan vara mycket mer fri i det pedagogiska upplägget och jobba mer med kapitelöverskridande uppgifter och även ta in delar som inte bygger så mycket på egenstudier som traditionell undervisning gör.

Långt svar, borde nog lägga in delar av detta i förordet... Averater (diskussion) 4 juni 2012 kl. 13.00 (CEST)

PS. Borde vi inte kunna klippa ut detta och lägga det i diskussionen till förstasidan? Averater (diskussion) 4 juni 2012 kl. 13.01 (CEST)