Språkkurser/Afrikaans
Inledning
[redigera]Att lära sig afrikaans när man är svensk är lätt. Kan man nederländska är det ingen match. Nån grammatik att tala om finns inte. Det gäller bara att lära sig ord. De flesta orden påminner om likabetydande ord i svenska och/eller engelska.
Detta är inte en vanlig språklärobok. Afrikaans och svenska står varandra så nära att det vore ineffektivt att läsa en lång rad läsestycken som vart och ett introducerar några grammatikregler och något dussin ord, som allt ska läras ordentligt innan man går till nästa avsnitt. Denna bok presenterar betydligt större kunskapsstrukturer i taget och räknar med att läsaren ska skaffa sig träningen i efterhand när hen väl ha fått klart för sig hur språket fungerar och hur man identifierar ord man aldrig stött på.
Avsikten med denna skrift är att man ska lära sig läsa afrikaanstexter. Muntlig konversation tas inte upp alls. Tanken är att det muntliga och auditiva ska kunna vänta tills man skaffat sig den ganska gedigna förståelse för språkets struktur som nedanstående listor är avsedda att snabbt ge. De få grammatikreglerna här ger inte heller tillräcklig precision för att skriva afrikaans.
Avsnitt 2 presenterar uttalsreglerna och den lilla grammatik som det kan vara bra att känna till. Därefter följer några långa ordlistor, som det är meningen att man ska läsa igenom men inte plugga särskilt ambitiöst. De flesta är ordnade alfabetiskt efter den svenska betydelsen, så att man ska kunna använda dem att slå upp i när man vill formulera egna fraser under den första tiden innan man lärt sig detta basala ordförråd.
I den första listan - avsnitt 3 - liknar de svenska orden och afrikaansorden varandra ganska mycket. Det är ord som man så att säga har gratis, bara man vant sig vid att känna igen dem. Med den erfarenhet man får i avsnitt 3 kan man känna igen många fler nya ord, som bara är “deformerade”, jämfört med svenskan.
I avsnitt 4 finns det listor över de viktiga ordklasser som ger språket struktur – pronomen, konjunktioner och prepositioner. Somliga ord är lätta att lära sig, andra inte. De flesta är mycket viktiga.
Listan i avsnitt 5 är lätt för den som kan engelska och tyska, annars får man lägga ner rätt mycket arbete på en del av orden. Med den sista listan, i avsnitt 6 har man det ordförråd man behöver för att börja läsa en autentisk afrikaanstext.
Några exempel ur tidningstexter med mera ges i avsnitt 7. Tanken är att det inte ska krävas mer än några kvällars studium för att man ska vara mogen att börja läsa riktiga afrikaanstexter om man har vissa kunskaper i engelska eller tyska. I avsnitt 7 finns också översättningsövningar från svenska till afrikaans, och något om tsotsitaal, en vanlig talspråksvariant av afrikaans. Tsotsitaal visar mycket mindre likhet med svenskan än den "vårdade" afrikaans som presenterats i denna skrift, men behöver ändå inte vara så svår att förstå.
Avsnitt 2. Uttal och grammatik
[redigera]Följande regler är viktiga för att man ska känna igen orden som motsvarigheter till ord i andra språk och därmed få en idé om vad de betyder:
y uttalas som “ej”
w uttalas som ett svenskt v-ljud
v uttalas som ett svenskt f-ljud
g uttalas som en harkling (Jämför afrikaans “nag” med tyska “nacht”. Båda betyder "natt". Afrikaansordet saknar "t" på slutet, men har samma ach-ljud.)
oe uttalas som ett långt o-ljud (Goed uttalas som det svenska “god”, och betyder samma sak)
i ligger i uttal mellan svenskt i och svenskt e.
I övrigt är uttalet ungefär som man kan förvänta sig utom att:
u uttalas som i engelska “but”
uu uttalas som ett långt y-ljud (med viss dragning åt “ie”).
Kolla det exakta uttalet med någon infödd, så blir det roligare.
Vill du se en snabb demonstration av hur lätt det är att förvandla svensk text till afrikaanstext, så klicka här: Du kan lees afrikaans!
Det finns flera diftonger i afrikaans. Uttalet är ungefär som man tror. Vill du läsa mer om dem, så klicka här: Diftonger
Orden är korta
[redigera]I afrikaans är orden ofta mycket korta. De känns ofta som stympade svenska ord: wa = vagn, lus = lust, vis = fisk. Man får använda sin fantasi för att "rekonstruera" dem och försöka förstå. Ibland gissar man fel, men det är bara att öva, så blir det fort bättre. Stöter man på ett längre ord är det ofta sammansatt, så det lönar sig att fundera över om man kan förstå de enskilda stavelserna och på så sätt få begrepp om vad hela ordet betyder. "Walvis bay" är namnet på en hamnstad i Namibia, eller på ren afrikaans "Walvis baai". Detta "Walvis" kan man förstå om man delar upp ordet i två stavelser och håller i minnet att "v" ska uttalas som ett f-ljud och att man ibland måste fylla på med en extra konsonant i slutet för att få det svenska ordet. "Valfiskbukten" skulle bli den ordagranna svenska översättningen.
Övning 1
[redigera]Försök känna igen följande afrikaansord och -uttryck: Lekker! Praat stront! Praat min! Kroeg. Plat. Boef. Platvoet. Koevoet. Manhaftig. Kortsigtig. Poets. Knyptang. Voëlverskrikker.
En följd av att de flesta orden i afrikaans är bara en stavelse långa är att alla stavelser är tagna i anspråk med minst en betydelse (ofta tre-fyra), varför också flerstaviga ord framstår som sammansatta. Ett exempel: Ordet "leopard" heter på afrikaans luiperd vilket är en rimlig anpassning av lånordet till språkets ljudsystem. Men samtidigt betyder lui "lat" och perd betyder "häst", varför ordet har en extra folketymologisk konnotation.
Ibland blir det lätt om man kan engelska eller tyska: Was my pen in my hand? Detta är ett exempel på en mening som skrivs precis lika på engelska och afrikaans: "Var min penna i min hand?" Uttalet är ju, som redan framgått, helt olika.
Någon gång kan det vara så att kunskaper i andra språk förvillar: Frågeordet hoe betyder "hur" och inte "vem". "Vem" heter i stället wie, vilket förbryllar tyskkunniga. Of betyder inte detsamma som på engelska, utan "eller" eller "om". "Och" heter en, vilket ju påminner om engelskan men förvirrar dem med romanska språk i huvudet. Lär dig dessa viktiga ord ordentligt redan nu.
Hjälpverb
[redigera]| Infinitiv | Presens | Preteritum | Supinum | Översättning | Användning | Exempel |
|---|---|---|---|---|---|---|
| te hê | het | had | gehad | att ha; har; hade; haft. | Uttrycker även förfluten tid | Ek het gesê – Jag har sagt |
| te wees | is | was | gewees | att vara; är; var; varit | Uttrycker även passiv | Is angedui – är angiven, anges |
| te word | word | word | geword | att bli; blir; blev; blivit | Uttrycker även passiv | Dit kan gesluit word – Det kan stängas |
| sal | sou | skall; skulle | Uttrycker framtid | Dit sal ek sê– Det ska jag säga | ||
| wil | wou | gewil, (använd nästa aldrig) | vil; ville; velat | |||
| moet | moes | måste | ||||
| te kan | kan | kon | att kunna, kan, kunde | |||
| mag | mog | får; fick |
Infinitivmärket “att” i svenskan har ovan angetts med “te”. (Det kan jämföras med det dialektala svenska “ti”.) Oftast säger man emellertid om...te som kan jämföras tyskans finala “um...zu” men har en något vidare användning än i tyskan. Ordet te kan också betyda "alltför".
Lägg märke till att "kunna" heter kan även i infinitiv, vilket förvirrar en nybörjare som stöter på fraser som sal kan - "skall kunna".
Övriga verb
[redigera]Verben har bara tre former:
1. Grundformen, som används både som imperativ, infinitiv och som presensform i alla personer i både singularis och pluralis.
2. Presensparticip (den som i svenskan har ändelsen –ende eller –ande) har i afrikaans ändelsen –ende.
3. Perfektparticip/supinum (som i svenskan har ändelser såsom –en, -d, -dd, -ad, -t, -at, -it) bildas i afrikaans (ungefär som i tyskan) med förstavelsen ge-. Verb med betonad förstavelse får ge- inklämd efter denna förstavelse. Ex. Ek het een sakkie opgehang. - Jag hängde upp en kasse. Verb med obetonad förstavelse får inget ge- någonstans.
Om detaljerna kan du lära dig i slutet av avsnitt 4, i tabellen om förstavelser. Klicka här: Förstavelser
Det finns alltså ingen särskild imperfektform (preteritum). I stället använder man perfektum för att uttrycka förfluten tid. Perfektum bildas oftast med hjälpverbet hê följt av perfektparticip.
Framtid uttrycks med hjälpverbet sal ("skall") eller gaan ("går"), eller som i svenskan med presens.
| Exempel: | att tvätta | vi tvättar | vi tvättade | tvättande | vi ska tvätta |
| (om) te was | ons was | ons het gewas | wassende | ons sal was |
| Exempel: | att leka | vi leker | vi lekte | lekande | vi ska leka |
| (om) te speel | ons speel | ons het gespeel | spelende | ons gaan speel |
Vill du läsa fler exempel, så klicka här: Exempel på de tre tidsformerna
Substantiv
[redigera]Pluraländelsen är ibland –s, ibland –e. (I ord med engelsk karaktär används –s. Går det bekvämt att sätta ett –e till ordet brukar det vara det rätta valet.)
Före pluraländelsen –e sker vissa förändringar av stavningen: Lång vokal förkortas i slutstavelsen (ex apparaat – apparate). Ofta fördubblas slutkonsonanten (ex kop – koppe). Lägg märke till orden "säck" och "sak", som i singularis skiljas åt genom dubbelteckning av vokalen: sak respektive saak, medan i pluralis konsonanten visar vilketdera ordet det rör sig om: sakke respektive sake. (Liknande stavningsförändringar sker i andra ordklasser när det hängs på en ändelse. Se ovan verbet speel, som blev spelende i presens particip.) Oregelbunden pluralis har till exempel kind – kinders (barn).
Bestämd artikel är die både i singularis och pluralis. Obestämd artikel är ’n, alltså apostrof följd av lilla n. I början av ord stavas ’n med liten bokstav och det efterföljande ordet med versal. Uttalet av den bestämda artikeln är ganska precis som av engelskans obestämda artiklar, "a" och "an", och alltså lite olika framför vokal och konsonant.
Genitiv kan uttryckas nästan som i svenskan, med se som sätts efter ordet för ägaren, men detta se skrivs inte som en ändelse utan som ett separat ord. En annan möjlighet är att som i engelskan använda ett uttryck med preposition. "Of" i engelska motsvaras då av van.
- Ex. Die kantoor van die president = die president se kantoor = presidentens kontor.
Adjektiv och adverb
[redigera]Adjektiv kompareras med ändelserna –er, -(e)ste. Jämförelseorden ”än” och ”som” översätts med as.
Oregelbunden komparation har till exempel: graag, liewer, liefste = gärna, hellre, helst och baie, meer, mees(te) = många, fler, flest.
Förutom komparation sker oftast ingen böjning av adjektiv.
- Ex. ’n Swart hond. Die swart hond. Die swart honde. Die honde is swart. = En svart hund. Den svarta hunden. De svarta hundarna. Hundarna är svarta.
Ibland tillkommer en ändelse –e när adjektivet används som attribut (står före ett ett huvudord). Exempel på oregelbundenheter därvid: kou blir koude (kall), medan oud blir ou (gammal).
Adjektiven kan användas som adverb utan speciellt tillägg.
Ordföljd
[redigera]I huvudsats är ordföljden som i svenskan (omvänd om meningen inleds med bisats eller adverbiell bestämning, annars rak). Huvudverbet sätts i slutet, liksom i tyskan. (Flera hjälpverb i en sats hanteras ungefär som i tyskan.)
Frågesatser av olika slag har samma ordföljd som i svenskan. Man gör alltså ingen omskrivning med ”do” som i engelskan.
I bisats är ordföljden ofta som i tyskan med objektet/predikatsfyllnaden tidigt i meningen och den finita verbformen på slutet. Likadant är det med infinitiv: Bang te wees = att vara rädd.
Dubblerat nekningsord. En egenhet för afrikaans (och för övrigt vissa östsvenska dialekter) är att man i nekande satser sätter ett extra nekningsord på slutet om det har kommit andra ord emellan: inte = nie . . . nie.
Uppmaningar uttrycks som i svenskan, med imperativen först. Nekande uppmaning omskrivs med moenie = moet nie eller mag nie, på samma sätt som det engelska ”don’t” eller det svenska ”låt bli”. Ex. Moenie aanraak nie! = Rör inte!
Avsnitt 3. Lär dig följande ord så att du förstår dem när de dyker upp
[redigera]Orden är utvalda så att de är vanliga, kraftfulla och lika svenska ord med mycket närliggande betydelse. (Några räkneord liknar inte så mycket men har för fullständighetens skull tagits med här ändå.) Oregelbundenheter i böjningen anges.
Läs högerspalten och gissa betydelsen. Gör det några gånger, men lägg inte ner någon större möda på att plugga dem – det ger sig. Gå i stället rätt snabbt vidare till nästa avsnitt.
| alla | al; om människor: almal |
| allt | alles |
| alltid | altyd |
| annan | ’n ander, plur. andere |
| andra | tweede |
| använda | gebruik, aanwend |
| arbeta | arbeid |
| begära | vra, versoek |
| behov | behoefte |
| besluta | besluit |
| betala | betaal |
| bevisa | bewys |
| binda | bind, verbind |
| bita | byt |
| blyg | skaam, verleë |
| blå | blou |
| bra | goed (attr. goeie, komp. beter - beste) |
| bred | breed, wyd |
| brun | bruin |
| byta, (för)växla | wissel, verwissel |
| dag | dag - pl. dae |
| dela | deel |
| dricka | drink, suip (för djur) |
| dum | dom |
| då (adv.) | toe, dan |
| där, dit | daar |
| dö | doodgaan & sterf (för människor), vrek (för djur) |
| död (adj.) | dood (attributivt dooie) |
| döda | moor, vermoor, slag, doodmaak, dood |
| egen | eie |
| egenskap | eienskap, -pe |
| elva | elf |
| en, ett | een (räkneord), ’n |
| en del | sommige |
| enda | enig |
| falla | val, daal, sink |
| falsk | vals, skynheilig, onwaar |
| farlig | gevaarlik |
| fast | vas |
| fem | vyf |
| femton | vyftien |
| fjorton | veertien |
| fortsätta | voortsit |
| fråga | vra |
| främmande | vreemd |
| full | vol |
| fyra | vier |
| följa | (ver)volg |
| förarga | erger, hinder, pla |
| förbinda | verbind |
| förbjuda | verbied |
| föregående | verlede |
| förnedra | verneder, verlaag, verkleinneer |
| försiktig | versigtig |
| förstå | verstaan, ken |
| förvånad | bluf, verbaas |
| ganska | taamlik |
| ge | gee |
| grå | grys |
| gräla | (uit)skel, bestraf |
| gräva | graaf, grawe, grou |
| grön | groen |
| gul | geel |
| gå | gaan, loop |
| ha | hê |
| hata | haat |
| halv | half |
| hel, hela | heel, hele |
| hemlig | heimlik, geheim |
| het | heet, baie warm |
| hindra | verhinder |
| hitta | vind, kry, aantref |
| hjälpa | help |
| hoppas | verwag, hoop |
| hungrig | hongerig |
| hålla | hou |
| hård | hard, swaar |
| hända | voorkom, plaasvind |
| hänga | hang |
| hög | hoog (attr: hoë, komp. hoër - hoogste) |
| höra | hoor |
| i morgon | môre |
| in, inne | binne |
| ingenting | niks |
| innehålla | bevat, insluit |
| ja | ja |
| kall | koud (attr. koue, komp. kouer - koudste) |
| klaga | kla |
| komma | kom, tree, aankom |
| kort | kort, klein, beperk |
| kosta | kos |
| krig | stryd, oorlog |
| krokig | krom |
| kultur | kultuur, beskawing |
| kämpa | twis, veg, baklei |
| köpa | koop |
| leva | leef |
| leda | lei, aanvoer, voorgaan |
| ligga | lê |
| lik (adjektiv) | (soort)gelyk, dieselfde |
| likna | lyk na (skrivs som två ord, verb + prep.) |
| liv | lewe |
| ljuga | lieg, jok |
| lova | beloof |
| lugn | stil |
| lura | (weg)lok |
| lycklig | geluckig |
| lyssna | luister |
| låg | laag, sag, nedrig |
| lång | lang, lank |
| långsam | langsaam |
| låta | laat |
| länge | lank, lang tyd |
| lära | onderwys |
| lära sig | leer |
| läsa | lees |
| lätt (ej svår) | maklik, lig |
| lägga | plaas, stel, neersit |
| lös | los |
| man (substantiv) | man |
| minska | verminder, afneem |
| naken | kaal, bloot, naak, nakend |
| nej | nee |
| ner | neer |
| nio | nege |
| nu | nou |
| några | sommige, party, enige |
| nödvändig | onontbeerlik, onmisbaar |
| nöjd | tevrede |
| också | ook |
| passa | pas, te pas kom |
| pinka | piepie, pis |
| placera | plaas, stel, neersit |
| rak | direk, reguit |
| resa | reis, bereis |
| röd | rooi |
| röra | taak, voel, beweeg |
| sak | saak |
| samla | versammel |
| se | sien, kyk |
| sex | ses |
| sida | sykant, bladsy (för böcker) |
| sitta | sit |
| sju | sewe |
| sjuk | siek, krank |
| själv | self |
| skamsen | skaam |
| skriva | skryf |
| skynda | jaag, haas |
| skämmas | skaam |
| sluten | toegesluit |
| somliga | sommige, party, enige |
| slå | slaan |
| spara | spaar |
| spela | speel |
| sprida | verdeel, uitdeel, uitsprei |
| stanna | bly |
| stolt | trots, hoogmoedig |
| straff | straaf (attribut: strawwe) |
| straffa | (be)straf |
| studera | studeer |
| stå | staan |
| stänga | sluit, maak toe |
| störa | versteur |
| svart | swart |
| svår | swaar, moeilik |
| svälta | uithonger |
| synnerligen | uiters |
| så | so, dus |
| säga | sê, praat, sprek |
| säker | seker, veilig, gewis |
| söka | soek |
| tack | dankie |
| tid | tyd |
| tillsammans | saam met |
| tillverka | bou, saamstel, vervaardig |
| tio | tien |
| titta | kyk, sien |
| tolv | twaalf |
| tre | drie |
| tredje | derde |
| trettio | dertig |
| tretton | dertien |
| troligen | seker |
| trång | smaal, nou |
| trött | moeg, tam, mat |
| tunn | dunn, maer |
| tvivla | twyvel |
| två | twee |
| tydlig | duidelik |
| underlig | eienaardig,ongewoon |
| ungefär | ongeveer |
| upp, uppe | op |
| ut, ute | buite |
| varm | warm |
| verkligen | werkelik, regtig, inderdaad |
| veta | weet, ken, verstaan |
| vid | wyd, breed, ruim |
| vilja | wil, wens |
| visa | wys |
| vissa | sommige |
| vit | wit |
| väg | weg, plur. weë |
| vägra | weier, afwys, verwerp |
| åtta | ag(t) |
| åttio | tagtig |
| äkta | eg (attributivt egte) |
| ändra | verander, ruil |
| äta | eet, opeet, vreet (för djur) |
| öga | oog, plur. oë |
| öppen | oop |
| öppna | open, oppmaak |
| öva | oefen, dril |
| överallt | oral(s) (med enkelt "o", i motsats till prepositionen oor, över) |
Avsnitt 4. Lär dig känna igen de flesta konjunktionerna, pronomina, prepositionerna, ändelserna och förstavelserna
[redigera]Konjunktioner
[redigera]| en | och |
| of | eller |
| maar | men, utan |
| dat | att |
| omdat, want, waar | eftersom, emedan, på grund av (kausalt) |
| om te | för att (finalt) |
| so dat | så att (konsekutivt, ibland finalt) |
| indien, as | ifall, om (konditionalt) |
| hoewel | ehuru, trots att (koncessivt) |
| of | om (interrogativt) |
| wanneer, toe, terwyl | när, då (temporalt) |
| voor(dat) | innan, förrän |
| nadat | sedan, efter att |
| tot(dat) | tills |
Övning 2
[redigera]Översätt följande meningar:
- Almal kom om te kla, maar niemand kom om te koop nie.
- Om te piepie is onontbeerlik maar om te leef is nie.
- Almal twyfel dat andere versigtig is.
- Om te eet wat lank warm word gehou kan gevaarlik wees maar kan ook onontbeerlik wees.
- Wanneer almal so sê, dan word almal seker dat die saak wel so is.
Pronomen
[redigera]| Personliga pronomen | Possesiva pronomen | Svenska motsvarigheter | ||
|---|---|---|---|---|
| - som subjekt | - som objekt | Adjektiviska | Substantiviska | |
| ek | my | my | myne | jag; mig; min; min |
| jy (U) | jou (U) | jou (U) | joune (U s'n) | du; dig; din; din (formell form inom parenes) |
| hy | hom | sy | syne | han; honom; hans; hans |
| sy | haar | haar | hare | hon; henne; hennes; henne |
| dit | dit | - | - | den/det; den/det |
| ons | ons | ons | ons s'n | vi; oss; vår; vår |
| julle | julle | julle | julle s'n | ni; er; er; er |
| hulle | hulle | hulle | hulle s'n | de; dem; deras; deras |
Exempel från alla spalterna: Ek sien hom en sy twee kinders, en ’n ander kind wat nie syne is nie – Jag ser honom och hans två barn och ett annat barn som inte är hans.
Det svenska pronominet ”man” uttrycks med mense, ’n mens eller jy. Ex. 'n Mens kan nooit weet nie – Man kan aldrig veta.
”Det är” skrivs ihop, som dis, i stället för "dit is".
Exempel och övning:
Du kan hålla för högra spalten och försöka översätta detta stycke ur diktsamlingen Deur die oog van 'n naald (Genom ögat på en nål) av Mathews Phosa, ISBN 0 624 03499 2.
| ons het die land besit voor dit ons besit het | vi har ägt landet innan det har ägt oss |
| dit was ons land honderde jare | det var vårt land i hundratals år |
| voor ons syne was, was dit ons s'n | förrän vi var hans, var det vårt |
| die land aan die suidpunt van Afrika | landet på Afrikas sydpunkt |
Andra pronomen
| hierdie | denna, detta, dessa (demonstrativpronomen) |
| daardie | den där, det där, de där (demonstrativpronomen) |
| wat, wie | som (relativpronomen) |
| dié, diegene | determinativpronomen (den, det, dem) Ex. Ek ken diegene wat dit gedoen het - Jag känner dem som har gjort det. |
| wie | vem |
| wat | vad |
| watter | vilken |
| hoe | hur |
| hoekom, waarom | varför (både kausal och final betydelse) |
| waar | var |
| waarheen | vart |
| waarvan | varifrån |
| wanneer | när |
| hoeveel | hur många |
| hoelank | hur länge |
De indefinita pronomina ingår i listorna 3, 5, 6.
Övning 3
[redigera]Som övning på ovanstående strukturord kan du översätta följande två fragment ur Mathews Phosas diktsamling Deur die oog van 'n naald (Genom ögat på en nål) ISBN 0 624 03499 2. Det första har svaret till höger.
| … | |
| My registrasienommer | Mitt registreringsnummer |
| Dit sê waarvandaan ek kom, | Det säger varifrån jag kommer, |
| waar ek werk, | var jag arbetar, |
| Ek vergeet dit nooit. | Jag glömmer det aldrig. |
hoe moet ek praat
wat moet ek sê
in hierdie vierkantige kamer
dat die wêreld kan hoor
I följande betraktelse förekommer några ord som du får söka upp i ordlistan på slutet. Alternativt kan du spara denna övning tills du har hunnit studera några fler avsnitt:
”Indien ’n mens nie verbluf kan wees toe kan sy nie verstaan nie.” Dit het ek gesê wanneer ons saam was, en sy het verstaan wat ek gesê het. Nou weet ek nie of dit werklig so is soos ek het gesê. Of sy sal kom more sal ek vra wat sy dink, want sy het dit nog nie gesê nie. Nou weet ek werkelik nie. Somtyds glo ek dat dit moelig (swaar) is so ’n saak te weet. Ek glo ek kan nie al die sake ken nie. So ek, wie verbluf is, kan nie verstaan nie. Diegene, wie nie verbluf is nie – kan hulle verstaan?
Prepositioner
[redigera]En del prepositioner används också som postpositioner, det vill säga efter sitt huvudord.
| in | i. - Ex. In die somer - Om sommaren |
| op | på |
| oor | över. - Ex Oor 'n paar ure - Om ett par timmar. |
| aan, by | vid |
| ter | i, vid, till |
| tot, toe | till - Ex. Gaan jy vandag strand toe? - Går du till stranden idag? |
| na | till, efter |
| na...toe | till |
| vanaf | från |
| van | av, från, genitivmarkör |
| af | av, från |
| uit | ur. Ex. Sy stap uit die huis. - Hon stegar ut ur huset. |
| tussen | mellan |
| kring | omkring |
| onder | under |
| deur [de:r] | genom; används för agent i passiv sats, betyder då "av" |
| voor | framför, före (med rums- och tidsinnebörd) |
| agter | bakom, efter (med rums- och tidsinnebörd) |
| vir | för |
| weens, op grond van | på grund av |
| pleks | i stället för |
| ondanks | trots |
| teen | mot (både against och towards) |
| sonder | utan (enbart prepositionen - inte konjunktion som i tyskan) |
| met | med. Ex. Met of sonder belasting. - Med eller utan skatt. |
| sedert | sedan |
| by | vid. Ex. By die bouplek. - På byggplatsen. |
Ändelser
[redigera]Listan börjar med de substantiviska avledningsändelserna. På slutet kommer de adjektiviska. Inom parentes ges flertalsformen när den inte är helt regelbunden. Det behövs bara någon genomläsning för att man ska kunna identifiera en hel rad ord som liksom exemplen är snarlika de svenska.
| Afrikaans | Svensk | Exempel |
|---|---|---|
| -eek (-eke) | -ek | apteek, biblioteek |
| -iek | -ik | publiek, specifiek |
| -ie | -i, ie | ekonomie, tragedie; studie |
| -sie | -(t)ion | nasie, stasie |
| -teit | -tet | elektrisiteit, universiteit |
| -uur (-ure) | -ur | kultuur, temperatuur |
| -nsie | -ns | kompetensie, distansie |
| -ry | -ri | battery, bakery |
| -heid | -het | aangeleentheid, fryheid |
| -skap (-skappe) | -skap | gemeenskap, landskap |
| -um | -um | museum, datum |
| -isme | -ism | toerisme, imperialism |
| -or | -or | sektor, professor |
| -er | -are | handlanger, Hollander |
| -aar (-are) | -are | handelaar,moordenaar |
| -aal (-ale) | -al | ideaal, neutraal |
| -ing | -ing | inligting (= information), rekening, oefning |
| -ling | -ling | ontwikkeling, inleiding |
| -nis | -else | verbintenis, gefangenis |
| -aat (-ate) | -at | apparaat, klimaat |
| -is (-iste) | -ist | imperialis, kommunis |
| -tjie | diminutivändelse | bietjie (= bit, småbit. tj uttalas som ett k-ljud.) |
| -dom | -dom | eiendom, frydom |
| -eel (-ële) | -ell | finansieel, oficieel, formeel |
| -se | -isk | binnelands(e) (= inhemsk) |
| -ies | -isk | identies, elektries, logies |
| -ig | -ig | nodig (= nödvändig), tydig, skuldig |
| -lik | -lig | duidelik (= tydlig), heimlik |
| -baar | -bar | vatbaarheidsstudie (= "feasability study"), dankbaar |
| -saam | -sam | spaarsaam, eensaam |
Förstavelser
[redigera]| Afrikaans | Svensk | Exempel | Betoning och exempel på perfektum |
|---|---|---|---|
| af- | av- | afneem (= avta), afgrond, afval | Ek het die radio afgeskakel. Jag har stängt av radion. (betonad) |
| aan- | an- | aankoms, aanstoot, aanmeld (= anmäla) | (betonad) |
| be- | be- | beheers (= behärska), behou, behoef | Jy het besoek. Jy het beïndruk. Du har imponerat. (obet.) |
| by- | bi- | bystand, bysmaak, bydra, byval | Ek het bygedra. (betonad) |
| daar- | där | daarin, -op etc med alla prepositioner | (betonad) |
| her- (betonat) | här- | herberg, herkoms | (betonad) |
| her- (obetonat) | re-, åter- | herhaal (repetera), heropen | Ek het herken. (obet.) |
| hoof- | huvud- | hoofstad, hoofpyn, hoofrekene, hoofrol | (betonad) |
| mis- | miss- | misbruik | Hy het misbruik. (obet. Ej som svenskan) |
| om- | om- | omkom, omvat, omry (= köra runt) | Hy het ombekom. (betonad) |
| on- | o- | onbegryplik, onbeperk (= gränslös), onlus | (betonad) |
| ont- | dis-, ut- mm | ontwikkel, ontvang (= motta) | Ons het dit ontmoet. Vi har mottagit det. (obet.) |
| ont- | av-, de- | ontklee, ontwapen, ontwater, ontspan | (betonad) |
| ver- | för- | verbruik, verdeel, vermaan, vervals | Ek het verstaan. Jy het versook. Hy het verloor. (obet.) |
| weer- | åter- | weerklank (Weer betyder även "väder" och "värn".) | (betonad) |
Förutom de ovan nämnda kan prepositioner fungera som förstavelserna.
Verb med betonad förstavelser är skiljbara, det vill säga förstavelsen står i de flesta former som ett separat ord. Som tidigare nämnts hamnar perfektmärket ge- mellan förstavelsen och verbet om förstavelsen är betonad.
Exempel: afskakel avstänga, stänga av. Ek het die radio afgeskakel Jag har stängt av radion. Ek skakel die radio af. Jag stänger av radion.)
opstaan - staan op - opgestaan - uppstå - stå upp - uppstått.
Verb med obetonad förstavelse får inget ge- någonstans. De viktigaste obetonade förstavelserna är be- och ver-.
Förutom dessa två förstavelser är det bara her-, er-, ont-, ver- och mis- som är kan vara obetonade och alltså utan ge-. Det är i stort sett lika som i svenskan.
Avsnitt 5. Liknar engelska eller tyska eller svenska med lite fantasi
[redigera]Stryk i denna lista de ord du tycker du inte behöver. Lär dig resten så att du vet vad de betyder.
| arg | boos, kwaad |
| annorlunda | andersins, anders |
| barn | kind (plur: kinders) |
| behöva | nodig hê, makeer, benodig |
| bo | bly, woon |
| borta | weg |
| bygga | bou, stig, oprig |
| bära, föra | dra |
| börja | begin |
| delta | deelneem |
| distrikt | streek (betyder även provins) |
| dra | trek |
| dricka | drink |
| dålig | sleg |
| därför | daarom, dus, daarvoor |
| efter | nadat |
| bakom | agter |
| eld | vuur |
| fjärran | ver |
| flicka | meisie, nooi |
| flytta | verhuis, beweeg |
| fortfarande | nog, nogsteeds |
| fram | voor |
| få | kry |
| färdig | gereed, volkome |
| färg | kleur |
| för länge sen | lang gelede |
| förlåt | ekskuus, verskoon my |
| först (i bet. "inte förrän") | eers |
| första | eerste |
| försvinna | verdwyn, wegraak |
| försöka | probeer, keur |
| gammal | oud, ou |
| gilla | hou van, lief wees vir |
| glömma | vergeet |
| gång | keer, maal |
| göra | maak, doen |
| göra ont | pyn |
| hemma | tuis (sammandragning av "at huis") |
| höger | regs |
| ibland | soms, somtyds, partykeer |
| igår | gister |
| ingenting | niks |
| klandra | blaam |
| kvinna | vrou, vroumens |
| känna | voel |
| köra | ry |
| liksom | soos |
| liten | klein |
| ljus (adj.) | lig, helder, blond |
| lyckas | opvolg, slaag |
| lyfta | lig |
| lämna | verlaat, laat staan |
| motta | neem |
| mörk | donker |
| ny | nuut (plur: nuwe), nuwer, nuwste |
| nyligen | kort gelede |
| någon | iemand |
| nära | naby |
| nästa | aanstaande, volgende |
| nästan | byna, amper |
| olik | ongelyk, verskillend, anders |
| ordna | reël |
| rakt | reguit, onmiddelik |
| ren | skoon |
| reta | pla, kwel, terg |
| rädd | bang |
| räkna | tel |
| rätt | reg |
| sakna | tekort hê |
| saknas | tekort wees |
| samma | dieselfde |
| sann | waar |
| sen | laat |
| senare | later |
| senaste | laaste |
| sista | laaste |
| skaffa | kry |
| skratta | lag |
| skära | sny, kap |
| sluta | stop, ophou, voltooi |
| smutsig | vuil |
| snart | binnekort, gou |
| snål | habsugtig |
| sova | slaap |
| stor | groot |
| stjäla | steel |
| svara | beantwoord |
| sälja | verkoop |
| sönder | gebreek |
| ta | taak, bring, neem |
| tillbaka | terug |
| tidig | vroeg |
| torr | droeg |
| tro | glo, meen |
| trycka | druk |
| tung | swaar, gewigtig |
| tvätta | was |
| tänka | dink |
| tät | dig |
| ung | jong |
| vacker | skoon |
| vanlig | algemeen |
| vanligen | gewoonlik |
| vara, varar | duur |
| viktig | belangrik, betekenisvol |
| vilja ha | verlang |
| vänster | links, linkerhand |
| vänta | vag, vertoef |
| ytterligare | verder |
| yrke | beroep |
| ångra | betreur (i betydelsen "regret") |
| återvända | terugkom |
| ännu | nog |
| älska | bemin, lief vir iemand wees |
| översätta | vertaal |
Övning 4
[redigera]Försök översätta följande dikt av Mathews Phosa. Några ord får du gissa. Titta sen i facit.
Jy is uitgeput van die dag se gewoel,
jy wil 'n rukkie net ontspan;
daar staan 'n stoel, maar
jy mag nie daarop sit nie,
daar staan "only".
Ju is lus vir koeldrink of tee,
jy wil dit gaan drink
in die naaste kafee, maar
or dié drumpel durf ju nie,
daar staan "only".
Oral waar jy gaan,
waar jy in stilte wil lees
of by iets bly staan,
wil eet, wil droom, om in slaap vergeet,
daar staan "only" in jou pad:
- WHITES ONLY
Avsnitt 6. Liknar inte svenska-engelska-tyska så mycket
[redigera]Lägg ner arbete på att lära dig följande viktiga ord, där man är föga hjälpt av att man kan andra språk. I en del fall ges någon mer svensklik synonym, men det är det svårigenkännliga ordet som man oftast träffar på och behöver. Några andra ord som också är svåra att gissa har givits i tidigare listor som synonym till ett lättare ord. Vi har också nämnt de förvirrande småorden of, en, hoe, wie.
| aldrig | nooit, nimmer |
| bajsa | bollie |
| bara | slegs, net, alleen |
| bestämd | bepaald |
| besöka | kuier |
| ens (inte ens) | nie ers nie |
| förstöra | verniel, vernietig, verdelg |
| fin | mooi |
| få | min - minder - minste |
| genast | dadelik |
| glad | bly |
| granne | buur |
| gräns | perk |
| gärna | graag - liever -liefste |
| historia | geskiedenis |
| hål | gat |
| hämta | haal |
| i dag | vandag |
| igen | weer |
| ingen | geen (substantiviskt: niemand) |
| ingenstans | nêrens |
| inskränka | beperk |
| kanske | dalk, straks, miskien |
| kasta | gooi |
| klok | oorlams, slim, wys |
| kräva | eis |
| kyssa | soen |
| litet | min - minder - minste |
| lukt | reuk, geur |
| lukta | reuk, geur, snuf |
| mjuk | sag, week, saf |
| mycket | baie, regtig, uiters, veel |
| många | baie, veel - meer - mees(te) |
| möjlig | moontlik |
| mötas | vergader |
| neka | ontken, weerspreek |
| någonsin | ooit |
| någonstans | iewers |
| någonting | iets |
| odla | kweek, plant |
| plats | plek |
| "please" | asseblief |
| plötsligt | fluks, gou |
| rapport | verslag (reporter = verslaggewer) |
| ringa till | skakel |
| ropa, skrika | skreeu, skree, uitroep |
| säker | veilig |
| snabb | fluks, vinnig, gou |
| snurra | draai |
| svår | moeilik, swaar |
| slöseri | mors |
| tom | leeg |
| varandra | mekaar |
| vila | rus |
| viss | seker |
| vår | lente |
| våt | taai |
| välja | kies |
| vända | draai, wend |
Avsnitt 7. Läs afrikaanstexter
[redigera]Översätt texterna här nedan. Det är texter från tidningar och tidskrifter. Gissa de ord som inte förekommit i listorna. Det gäller framför allt substantiv.
Övning 5
[redigera]Ytterligare ett diktfragment från: Deur die oog van 'n naald
| dié wat buite is, wil in | tiu, kiu ekster estas, volas enen |
| dié wat binne is, wil uit | tiu, kiu ene estas, volas eksteren |
| so is die lewe | tia estas la vivo |
| hy hou jou aan 'n lyintjie | li tenas vin sur lineto |
| al wat troos | la nura ("cxio"), kio konsolas |
| is dat goeie dade | estas, ke bonaj agoj |
| nie saam met jou sterf nie | ne mortas kune kun vi |
Övning 6
[redigera]Ur en hälsoupplysningsbroschyr
VIGS is 'n nuwe aansteeklike siekte. Enigeen - studente, werkers, jong mans, vroue - kan die VIGS virus kry. Ongelukkig is daar geen genesing [bot] of entstof [vaccin] teen VIGS nie.
Wanneer 'n persoon besmet is met die VIGS-virus, kan dit 'n paar jaar neem voor die persoon enige tekens van die siekte toon. [visar]
Gedurende hierdie tydperk voordat die persoon enige tekens of simptome toon, mag die persoon onbewus wees dat hy/sy 'n draer is van die VIGS-virus alhoewel hierdie persoon ander mense onwetend kan besmet.
DEUR NET TE KYK NA IEMAND KAN JY NIE SE OF HY/SY 'N DRAER VAN DIE VIGS-VIRUS IS OF NIE.
Navorsing dwarsoor die wêreld het bewys dat VIGS hoofsaaklike op drie maniere versprei word.
- Seksuele omgang wanneer een seksmaat besmet is. Dit kan oorgedra word van man tot man, man tot vrou en vrou tot man.
- Kontak met bloed (en bloedprodukte). Die ministerie van Gesondheid en Sociale Dienste het die nodige stappe geneem om alle geskenkte bloed te toets [testa] sodat bloed vir oortapping veilig is in Namibië.
- Oortapping van besmette bloed.
- Besmette bloed op instrumente gebruik in aktiwiteite waar bloed gelaat word soos met besnyding, tatoeëring en maak van oorgaatjies.
- Naalde wat nie deeglik gesteriliseer is nie kan die virus oordra van 'n besmette persoon na die volgende gebruiker van die naald.
- Swangerskaap: 'n swanger vrou wie 'n draer is van die VIGS-virus kan dit oordra na haar ongebore of pasgebore baba [pas = nyss].
VIGS-virus word nie deur die onderstaande menslike kontakte van die een persoon na die ander oorgedra nie:
+ Die gebruik van iemand ander se klere of besittings.
+ Die saamwoon of die deel van 'n kamer met iemand wat VIGS het.
+ Te speel met 'n kind wat VIGS het.
+ Versorging van kinders wie die ouers VIGS-virus draers is.
+ Swem in swembaddens, rivier of watergatte met 'n persoon of persone met VIGS.
+ Gebruik van oorvol bus met persoon/persone met VIGS.
+ 'n Persoon met VIGS wat hoes of nies op jou.
+ Die versorging van 'n VIGS pasiênt waar goeie basiese higiêne handhaaf word.
+ Alhoewel, as die persoon met VIGS ook aktiewe tuberkulose het, moet daar TB-behandeling voorgeskryf word sodat die TB nie aansteeklike bly nie.
+ Die toepassing van eerstehulp wanneer goeie voorsorgmaatreëls gevolg word.
Ur en veckotidning:
[redigera]Liewe Talana, [Liewe = kära]
Ek het you hulp dringend nodig. Dit gaan om my hare, dit bly uitval. Ek was al by soveel dokters en ander raadgewers gewees, maar niks het my gehelp nie. Mense bly my spot en vra wat gaan aan met my hare, en dit maak my kwaad en teneergedruk. Ek het al gevra waarom dim ék moet wees wat die probleem het. Dokters sê my are [ådror] vernou op my kop. Ek wil net weet of dit dalk as gevolg van rook kan wees. Gee my net 'n antwoord.
Behou hare so
Liewe Wat 'n Probleem van Kroonstad
Daar is soveel geskryf oor haarverlies en tydskrifte en boeke dat ek dit nie weer in ons beperkte rubriekruimte gaan doen nie. Ek gaan egter vir jou raad, en ek wil hê jy moet proefkonyn speel vir ons. Julle ander ouens wat begin bles word kan dit ook probeer en terugvoering gee, asseblief.
Elke liggaamsdeel het 'n sekere drukpunt, en drukpunt-terapie ("acupressure" soos deur die Chinese vervolmaak), help definitief om abnormaliteite te herstel. Die drukpunt vir di kopvel [vel = hud] is geleë in you vingernaels, glo dit of nie! Al wat jy moet doen om te verhinder dat jou hare uitval of dun word, is om jou vingernaels teen mekaar te vryf - druk eenvoudig die een hand se naels teen dié van die ander en vryf [gnugga] dit saggies [försiktigt] teen mekaar...
'n mens doen dit 'n paar keer per dag, vir allesaam 15 minute lank.
- Staan 'n kwartier vroeër op en was jou hare; jy sal sien dat dit dan heeldag voller en lewendiger sal lyk. Of staan self nog vroeër op sodat jy genoeg tyd het om jou vir 'n verandering regtig mooi te maak. Dalk bly daar self genoeg tyd oor om rustig ontbyt te eet.
- Hou op om ander tevrede te stel! Monie van die goedkeuring van ander afhenklik raak nie - doen wat JY dink is reg.
Nyhetsnotiser
[redigera]Moses ook slagoffer
As dit nie so 'n ernstige saak was nie, sou 'n mens kon glimlag oor wat die NFP-leder, mnr. Moses Katjiongua, onlangs oorgekom het.
Na anleiding van 'n inbraak by sy huis in Katutura wou mnr. Katjiongua in die Parlement 'n paar vrae stel aan die Minister van Binnelandse Sake, mnr. Hifikepunye Pohamba. Laasgenoemde sê hulle moet liever die saak in sy kantoor bespreek, want "ek wil nie die boewe waarskou nie".
Versamelaar
STOCKHOLM.- ' n Man is in hegtenis geneem met 656 sleutels in sy besit. Daarmee kon woonstelle en pakhuise oor die hele staad opgesluit word. Hy het in die hof aangevoer dat hy nie 'n inbreker is nie, maar "'n ywerige versamelaar" wat ook 'n groot klomp skroewe en moere besit. Die saak gaan voort. -(Sapa-AP)
Övning 7
[redigera]Skriv ner några av dina översättningar från afrikaans till svenska i övning 4 och försök sedan översätta dem tillbaka till afrikaans. Jämför med ursprungstexten.
Övning 8
[redigera]Översätt följande text till afrikaans och skriv ned den. Ord som inte har förekommit i listorna kan du försöka gissa. I synnerhet substantiv är ofta lika de svenska orden. En annan möjlighet är att omskriva ord man inte kan, till exempel: avundsjuk = "som tycker att andra kan mera". För att det ska vara lite lättare är texten här nedan en råöversättning från afrikaans.
Att den vanliga människan är förbisedd är ett tillkortakommande i Namibias historieskrivning som måste ställas till rätta, tror dr Botha. Först var där ett eurocentriskt sätt att närma sig Afrikas historia, och så har det svängt om till ett afrocentriskt närmandesätt. Men alltid har betoningen fallit på elitgruppens historia: politiska och militära ledare, motstånds och hjältefigurer osv.
Dr Botha varnar att vi i Namibias historieskrivning måste vara försiktiga för att inte skapa nya myter. (Under "myter" hänvisas här till delsanningar i historien som ofta har tagits i beslag av den ena eller andra ideologin.)
"Jag har sett vad apartheid har gjort för ett helt släkte afrikaners och hur historieskrivare har hjälpt till för att befästa apartheid. Där är inte bara teologiskt utan också historiskt rättfärdigande som hålls fram för apartheid."
Jämför din översättning med afrikaanstexten i facit. Om det är något i din översättning som du inte fick till lika snitsigt som i originalet kan du göra om din övning några gånger tills din stil har utvecklats.
Fortsatta studier
[redigera]Den som har kommit så här långt i denna handledning och som har följt anvisningarna - som ingalunda fordrar att man ska ha råpluggat alla listorna - bör kunna läsa afrikaanstexter i tidningar eller på nätet med utbyte. Det är klokt att göra det rätt ofta för att få större säkerhet i igenkännandet av ord. Men det är också en annan sak som träder fram som viktig i detta skede: Man bör skaffa sig ett lite bättre uttal, så att man inte i onödan lär in felaktigheter. Detta ligger utanför ramen för denna skrift. Vi bara rekommenderar läsaren att lyssna på radio eller ljudfiler eller ta kontakt med någon afrikaanstalande.
Länk till afrikaans-Wikipedian http://af.wikipedia.org/wiki/Tuisblad
Några fraser när man tar kontakt med afrikaanstalande:
- Hallo! Hoe gaan dit? - Hej! Hur står det till?
- Baie goed, dankie. - Mycket bra, tack.
- Praat jy Engels? - Talar du engelska?
- Jaa. - Ja.
- Praat jy Sweeds? - Talar du svenska?
- Nee. Slegs 'n Bietjie. - Nej. Bara lite.
- Wat is jou naam? - Vad heter du?
Tsotsitaal och annan icke-standardafrikaans
[redigera]Afrikaans har många rötter. Att se språket som ett germanskt språk förefaller självklart när man ser på hur mycket dagens officiella afrikaans liknar nederländskan och svenskan. Samtidigt omfattar benämningen afrikaans också tsotsitaal och andra talspråksvarianter som talas av ett mycket stort antal människor i bl a Sydafrika och Namibia. Dessa idiom är mindre påfallande svensk-lika.
Många personer med afrikaans som modersmål anser att deras språk uppfanns av malajiska invandrare i Kapkolonin för att de skulle kunna kunna kommunicera med sina nederländska husbönder. De pekar på att de äldsta längre afrikaans-texterna är avfattade med arabisk skrift och härstammar från en tid då husbondefolket brukade använda officiell nederländska när de uttryckte sig i skrift. Den afrikaansdialekt som idag talas i sydvästra och nordvästra Sydafrika – ”Kap-afrikaans” respektive ”Oranjeflods-afrikaans” för vidare en del av detta arv och därtill ett inflöde från khoi- och bantuspråk. Det officiella språket däremot har genomgått en lång språkvårdsprocess, där språkmyndigheter rensat ut icke-germanska ord och vändningar, och hela tiden har sneglat på nederländskan och också på svenskan och andra germanska språk som förebilder. Även germanska element har rensats ut om de associerats för starkt med engelskan eller med talvanorna i de västra delarna av Sydafrika.
Tsotsitaal har uppstått senare, i Gauteng (Johannesburgsområdet).
Vad tsotsitaal betecknar är lite oklart. Ordet tsotsi betyder ”förbrytare” men tsotsitaal har för det mesta en vidare betydelse än det svenska begreppet ”förbrytarspråk”. Gatudialekt, slang, ”patois”, icke-standardspråk är vanliga beteckningar. Tsotsitaal har under de senaste decennierna fått vid spridning bland ungdomar i Namibia och Sydafrika, bland annat genom förmedling av musikgenren Kwaito (som har sitt namn efter afrikaansordet kwaai - arg). Då har den fortfarande subkulturprägel, men tsotsitaal är mer än så. Den fungerat i flerspråkiga miljöer som ett blandspråk för kommunikation som inte är begränsad till en viss genus- eller åldersgrupp, såsom slangen är. Den är både en ”lingua franca” och en ”pidgin”. Tsotsitaal verkar också ha varit stabil nog under tillräckligt lång tid för att snart kunna betecknas som en kreolspråk. Varianter som talas av dagens ungdomar kallas ofta för "camtho" eller "isiCamtho", i synnerhet om de grammatikaliskt ligger närmare zulu och sesotho. Äldre talvarianter, som ses som ursprungsspråk till tsotsitaal var flaaitaal på 1920-talet och mensetaal på 1940-50-talen.
Det är i ordförrådet som tsotsitaal skiljer sig från standardafrikaans. Många ord har levt länge i icke-formell afrikaans, andra är nyare lånord från engelska eller bantuspråk.
Några vanliga tsotsitaalord:
ambaag - yrke.
bambino - pojke, från portugisiska.
bhaya - köpa, från engelskan, eller mycket, liksom i standardafrikaans.
cable - att tala.
cava - se.
chien/tjien - pengar, troligen från kinesiskan via engelskan.
daai ding - den saken, från engelskan.
entlek - inleder en fras, liksom i tyskan.
fraiza - fråga.
hamba - gå, ge sig iväg, från zulu.
heita! - hej!
kholi - läsk, från engelskan.
lenkqu - fegis.
moegoe - "mugglare", en som inte hör till subkulturen.
mthangala - konspiration.
naar - tråkig.
notch - se, från engelskan.
paka - slappa.
panis - vatten, från latin, där ordet dock betyder bröd.
rika - lura.
shoot - tala.
sixty - problem.
tlheri - springa, från sotho.
tshuna - göra, liksom afrikaans doen.
weza - betala.
wiedie - tala.
xova - ta.
zwakal - höra, från nguni-språk.
Talspråksafrikaans kan skenbart avvika mycket från standardspråket utan att den dock har förlorat sin germanska karaktär. Följande citat är saxat ur en tidskrift som förfasar sig över sådant språkligt förfall. Lägg märke till att nekningsordet nie är sammandraget med ordet före så att det blir till en ändelse -ie eller -i. Samma ändelser kan emellertid också härstamma från die. I övrigt bör det gå att gissa sig till innehållet om man bara lyckas identifiera de nämnda personerna, vilkas namn fått en ovanlig stavning:
Övning 9
[redigera]"Pawill" kanni prove wathy claim nie, konstateer Madiba oorie TeeVee. Ons moet Satdam ytlos - hy sallie en willie oorlog maaki! Nogal 'n cute oukiee hy. Ou Bliek vanni UN konnie als properties konsolideer nie, want hy hettie free akses gehatie.
Här listas alla ord som förekommer i listorna och grammatikexemplen, utom några få som är mycket lika svenska. Några ord från övningarna är också med:
Alfabetisk ordlista från afrikaans till svenska
Räkneord
1 een
2 twee
3 drie
4 vier
5 vyf
6 ses
7 sewe
8 agt
9 nege
10 tien
11 elf
12 twaalf
13 dertien
14 veertien
15 vyftien
16 sestien
17 sewentien
18 agtien
19 negentien
20 twintig
21 een-en-twintig
22 twee-en-twintig
23 drie-en-twintig
24 vier-en-twintig
25 vyf-en-twintig
26 ses-en-twintig
27 sewe-en-twintig
28 agt-en-twintig
29 nege-en-twintig
30 dertig
40 viertig
50 vyftig
60 sestig
70 sewentig
80 tagtig
90 negentig
100 honderd
1000 duisend
2008 twee-duisend-en-agt
7683 sewe-duisend-ses-honderd-drie-en-tagtig
28357 agt-en-twintig-duisend-drie-honderd-sewe-en-vyftig
1 000 000 miljoen