Språkkurser/Afrikaans/Ordlista

Från Wikibooks


A[redigera]

aan vid

aangeleentheid angelägenhet

aankoms ankomst

aanstoot anstöt

aanmeld anmäla

aanstaande nästa, tilltänkt

aantref hitta

aanvoer leda, anföra

aar, plur. are ådra

af av, från

afneem minska

afgrond avgrund

afval avfall, köttben

afwys vägra, avvisa

ag(t) åtta

agter efter

al alla (om saker

algemeen vanlig

alleen bara

alles allt

almal alla (om människor)

altyd alltid

ambag yrke (tsotsi)

amper nästan

anders annorlunda

anders olik

andersins annorlunda

apparaat, apparate apparat

arbei arbeta

as ifall, om (konditionalt)

asseblief "please"

B[redigera]

baai bukt, vik

baie mycket (förstärkningsord)

baie warm het

baie, veel - meer - mees(te) många

baklei kämpa

bambino pojke (tsotsi)

bang rädd

beantwoord svara

begin börja

beheers behärska

behoef behöva

behoefte behov

behou behålla

belangrik viktig

beloof lova

bemin älska

bepaald bestämd

beperk inskränka, kort, begränsad

bereis resa

beroep yrke

beskawing kultur

besluit besluta

bestraf straffa, gräla

betaal betala

betekenisvol viktig, betydelsefull

betreur ångra (i betydelsen "regret")

bevat innehålla

beweeg flytta, röra

bewys bevisa

bhaya köpa (tsotsi)

bietjie bit

bind binda

binne in, inne

binnekort snart

binnelandse inhemsk

blaam klandra

blond blond, ljus

bloot naken, blottad

blou blå

bly glad, bo, stanna

boef bov

boos arg

bou tillverka, bygga

breed vid (adj)

breed bred

bring ta

bruin brun

buite ut, ute

buur granne

by vid (prep)

bydra bidra

byna nästan

bysmaak bismak

bystand bistånd

byt bita

byval bifall

C[redigera]

cable att tala (tsotsi)

cava se (tsotsi)


D[redigera]

daai ding den saken (tsotsi)

daal dala, sjunka, falla

daar där, dit

daardie den där, det där, de där (demonstrativpronomen)

daarin däri

daarom därför

daarop därpå

dadelik genast

dag plur. dae dag

dalk kanske

dan då (adv.)

dankie tack

dat att

deel dela

deelneem delta

derde tredje

dertien tretton

dertig trettio

deur genom, av (agent)

die den, det (bestämd artikel)

die(gene) determinativpronomen (den, det, dem)

dieselfde samma, lik (adj.)

dig tät

dink tänka

direk rak

dis det är

dit den, det

doen göra

dom dum

donker mörk

dood (attributivt dooie) död (adj.)

doodgaan

doodmaak döda

dra bära, föra

draai vända, snurra

drie tre

dril öva

drink dricka

droeg torr

druk trycka

duidelik tydlig

dunn tunn

dus

dus därför

duur vara, varar

E[redigera]

een (räkneord), en, ett

eet äta

eg (attributivt egte) äkta

eie egen

eienaardig underlig \ eieskap, -pe egenskap

eis kräva

ek jag

elf elva

en och

enig enda

enige några

entlek inleder en fras (tsotsi)

entstof vaccin

erger förarga

ers ens (nie ers nie = inte ens)

erst först (i bet. "inte förrän")

erste första

exkuus förlåt

F[redigera]

fluks plötsligt

fraiza fråga (tsotsi)

G[redigera]

gaan gå, komma att (futuralt)

gaat hål

gebreek sönder

gebruik använda

gee ge

geel' gul

geen ingen (adj)

geheim hemlig

geluckig lycklig

gelyk lik (adjektiv)

genesiging bot

gereed färdig

geruit rakt

geskiedenis historia

geur lukt, lukta

gevaarlik farlig

gewigtig tung

gewis säket

gewoonlik vanligen

gister igår

glo tro

goed (attr. goie, komp. beter - beste) bra

gooi kasta

gou snabb, plötsligt, snart, inom kort

graag - liever -liefste gärna

grawe gräva

groen grön

groot stor

grou gräva (ålderdoml.)

grys grå

H[redigera]

haal hämta

haar hennes (adjektiviskt)

haas skynda, hasta

haat hata

habsugtig snål

had hade

half halv

hamba gå, ge sig iväg (tsotsi)

hand hand

handelaar handlare

hang hänga

hard hård

hare hennes (substantiviskt)

ha

heel, hele hel, hela

heet het

heimlik hemlig

heita! hej! (tsotsi)

herberg härbärge

herhaal repetera

herkoms härkomst

heropen återöppna

elder ljus (adj.)

help hjälpa

het ha

hierdie denna, detta, dessa (demonstrativpronomen)

hinder förhindra, förarga

hoe hur

hoekom varför (både kausal och final betydelse)

hoelank hur länge

hoeveel hur många

hoewel ehuru, trots att (koncessivt)

hom honom

hond hund

hongerig hungrig

hoofpyn huvudvärk

hoofrekene huvudräkning

hoofrol huvudroll

hoofstad huvudstad

hoog (attr: hoë, komp. hoër - hoogste) hög

hoogmoedig stolt

hoop hoppas

hoor höra

hou hålla

hou van gilla, hålla av

hulle de; dem; deras

hulle s'n deras (substantiviskt)

hy han

I[redigera]

iemand någon

iets någonting

iewers någonstans

imperialis imperialist

in i

inderdaad verkligen

indien ifall, om (konditionalt)

inligting information

insluit innehålla

is är

J[redigera]

ja ja

jaag skynda

jok ljuga

jong ung

jou dig; din

joune din (substantiviskt)

jy du;

julle ni; er

julle s'n er (substantiviskt)

K[redigera]

kaal naken, kal

kak bajsa

kan kunna

kantoor kontor

kap skära, kapa

kassie kasse

keer' gång

ken förstå

ken veta, känna

keur försöka

kholi läsk (tsotsi)

kies välja

kind, plur. kinders barn

kla klaga

klein

kleur färg

knyptang kniptång

koevoet kofot

kom komma

kon kunde

koop köpa

kop, koppe kopp

kort kort

kort gelede nyligen

kos kosta

koud (attr. koue, komp. kouer - koudste) kall

koue kyla, förkylning

krank sjuk

kring omkring

kroeg krog

krom krokig

kry Hitta, få, skaffa

kuier besöka

kultuur kultur

kwaad arg

kweek odla

kwel reta

kyk se, kika, titta

L[redigera]

laag låg

laaste senaste, sista

laat låta, sen

laat staan lämna

lag skratta

lang lång

lang gelede för länge sen

lang tyd länge

langsaam långsam

lank lång, länge

later senare

ligga

lekker! Läckert! Kul!

leef leva

leeg tom

leer lära sig

lees läsa

lei leda

lenkqu fegis (tsotsi)

lente vår

lewe liv

lief hê älska

lief wees vir... gilla, tycka om

lieg ljuga

lig ljus (adj.); lätt (ej svårt); lyfta

linkerhand vänster hand

links vänster

lok lura, locka

loop gå, löpa, springa

los lös

lui lat

luiperd leopard

luister lyssna

lus lust

lyk na likna (skrivs som två ord, verb + prep.)

M[redigera]

maak göra

maal gång

maar men, utan

maer mager

mag kan,

makeer/benodig behöva

maklik lätt (ej svår)

man man (substantiv)

manhaftig manhaftig

mat trött, matt

meen Tro, mena

meisie flicka

mekaar varandra

mens människa ('n mens = pronominet man)

met med

min - minder - minste litet, få

miskien kanske

moeg trött

moegoe "mugglare", en som inte hör till subkulturen (tsotsi)

moeilik svår

moes måste, var tvungen

moet måste, är tvungen

mog kunde

moenie…/moet nie låt bli att…

mooi fin

moontlik möjlig

môre i morgon

mors slöseri

mthangala konspiration (tsotsi)

my min (adjektiviskt)

myne mig; min (substantiviskt)


N[redigera]

’n en, ett (obestämd artikel)

na efter, till

naak naken

naar tråkig (tsotsi)

naby nära

nadat sedan, efter att

nakend naken, kal

nasie nation

nedrig låg

nee nej

neem ta, motta

neer ner

neersit lägga, sätta

nege nio

nêrens ingenstans

net bara

nie ... nie inte

niemand ingen (subst)

niks ingenting

nimmer aldrig

nodig hê behöva

nog ännu, fortfarande

nooi flicka

nooit aldrig

notch se (tsotsi)

nou nu; trång

nuut (plur: nuwe), nuwer, nuwste ny

O[redigera]

oefen öva

of om (interrogativt); eller

om...te att, för att (finalt)

omdat eftersom, emedan, på grund av (kausalt)

omkom omkomma

omry köra om

omvat omfatta

onbegryplig obegriplig

onbeperk gränslös

ondanks trots

onder under

onderwys lära

ongeveer ungefär

ongewoon underlig, ovanlig

onlus olust

onmiddelik rakt

onmisbaar nödvändig

onontbeerlik nödvändig

ons vi; oss; vår

ons s'n vår (substantiviskt possessivpron)

ontklee klä av (sig)

ontspan spänna av

ontvang motta

ontwapen avväpna

ontwater avvattna

ontwikkel utveckla

ontwikkeling utveckling

oog, plur. oë'' öga

ooit någonsin

ook också

oop öppen

oor över

oorlams klok

oorlog krig

op upp, uppe, på

op grond van på grund av

opeet äta (upp)

open öppna

ophang' hänga upp

ophou' sluta, upphöra

oppmaak öppna

oprig bygga, upprätta

opvolg lyckas

oral överallt

oud, ou gammal

outken neka

P[redigera]

paka slappa (tsotsi)

panis vatten (tsotsi)

party några, en del

pas nyss; (te pas kom = passa)

pen penna

perd häst

perk gräns

pis pinka

pla reta, plåga, förarga

plaas lägga, placera

plaasvind hända

plant odla

plat platt

platvoet plattfot

plek plats

pleks i stället för

poets putsa

praat prata, tala

president president

probeer försöka

pyn göra ont

R[redigera]

raak röra

reël ordna

reg höger, rätt

regtig mycket (förstärkningsord)

reguit rak

reis resa

rektig verkligen

reuk lukt, lukta

rika lura (tsotsi)

rooi röd

ruil ändra

ruim vid (adj)

rus vila

ry köra

S[redigera]

saak, plur. sake sak

saam met tillsammans med

saamstel tillverka

saf mjuk

sag långsam, mjuk

saggies ordentligt

sal skall

säga

sedert sedan

seker bestämd, säker, troligen

seker viss

self själv

ses sex

sewe sju

shoot tala (tsotsi)

siek sjuk

sien se

sink sjunka

sit sitta

sixty problem (tsotsi)

skaam blyg, skamsen, skämmas

skakel ringa till

skel gräla

skoon ren, vacker

skree ropa, skrika

skreeu ropa, skrika

skryf skriva

skynheilig falsk

slaag lyckas

slaan' slå

slaap sova

slag döda

sleg dålig

slegs bara

slim klok

smaal trång, smal

snuf lukta

sny snida, skära

so

so dat så att (konsekutivt, ibland finalt)

soek söka

soen kyssa

sommige en del, några, vissa

soms ibland

somtyds ibland

sonder utan (prepositin)

soortgelyk lik (adj.)

soos liksom

sou skulle

spaar spara

speel spela

sprek tala, prata

stå stå

stänga stänga

steel stjäla

stel ställa, sätta

sterf

stig bygga, stifta

stil lugn

stop sluta

straaf (attribut: strawwe) straff

straf straffa

straks kanske

streek dstrikt, provins

stront strunt

stryd krig

studeer studera

swaar hård, svår, tung

swart svart

sy hon; hans

syd sida

syne hans (substantiviskt)

T[redigera]

taai våt

taak röra, ta

taamlik ganska

tagtig åttio

tam trött

te att, alltför

teen mot

tekort hê sakna

tekort wees saknas

tel räkna

ter i, vid, till

terg reta

terug tillbaka

terugkom återvända

terwyl när, då (temporalt)

tevrede nöjd

tien tio

tjieng pengar (tsotsi)

tlheri springa (tsotsi)

toe när, då (adv.), då (temporal konj.), till

toegesluit sluten

toerisme turism

toets testa

tot(dat) till, tills

tree komma

trek dra

trots stolt

tshuna göra (tsotsi)

tuis hemma

tussen mellan

twaalf tolv

twee två

tweede andra

twis kämpa

twyvel tvivla

tyd tid

U[redigera]

U, u Du, Ni, Din, Er (skriftspråksform av jy)

uit ur (prep)

uitdeel sprida, fördela

uiters synnerligen, mycket, ytterst

uithonger svälta

uitroep ropa, skrika

uitskel gräla

uitsprei sprida

ungelyk olik

V[redigera]

val falla

vals falsk

van av

vanaf från

vandag i dag

vas fast

veel mycket

veertien fjorton

veg kämpa, fäkta

veilig säker

vel hud

ver fjärran

verander ändra

verbaas förvånad

verbied förbjuda

verbind binda, förbinda

verbintenis förbindelse, kontrakt

verbluf förvånad

verbruik förbruka

verdeel sprida

verdelg förstöra

verder ytterligare

verdwyn försvinna

vergader mötas

vergeet glömma

verhinder hindra

verhuis flytta

verkleiner förnedra

verkoop sälja

verlaag förnedra

verlaat lämna

verlang vilja ha

verlede föregående

verlëe blyg

vermaan förmana

verminder minska

vermoor döda

verneder förnedra

verniel förstöra

vernietig förstöra

versammel samla

versigtig försiktig

verskillend olik

verskoon my förlåt, ursäkta

verslag rapport

verslaggewer reporter

versoek begära

verspreek neka

verstaan förstå, veta

versteur störa

vertaal översätta

vertoef vänta

vervaardig tillverka

vervals förfalska

vervolg följa

verwag hoppas

verwerp vägra

verwissel byta, (för)växla

vier fyra

vind hitta

vinnig snabb

vir för

vis fisk

vluks snabb

voel röra, känna

voëlverskrikker fågelskrämma

vol full

volg följa

volgende nästa, följande

volkome färdig

voltooi sluta, fullborda

voor fram, framme, innan, före, förrän

voordat innan, förrän

voorgaan leda, anföra

voorkom hända

voortsit fortsätta

vra begära

vra fråga

vreemd främmande

vroeg tidig

vrou, vroumens kvinna

vryf gnugga

vuil' smutsig

vuur' eld

vyf fem

vyftien femton

W[redigera]

wa vagn

waar sann; var (pronomen), eftersom, emedan, på grund av

waarheen vart

waarom' varför (både kausal och final betydelse)

waarvan varifrån

wag vänta

walvis val

wanneer när, då (temporalt)

want eftersom, emedan, på grund av (kausalt

warm varm

was tvätta, var (verbformen)

wat vad, när, då (temporalt)

watter vilken

week mjuk

weens på grund av

weer igen; väder; värn

weerklank återklang

wees vara (verb)

weet veta

weg borta

weg, plur. weë väg

weglok lura

wegraak försvinna

weier vägra

wend vända

wens vilja

werklikheid verkligen

weza betala (tsotsi)

wie när, då (temporalt); vem

wiedie tala (tsotsi)

wil vilja

wissel byta, (för)växla

wit vit

woon bo

word bli

wou ville

wyd vid, bred (adj)

wys visa

X[redigera]

xova ta (tsotsi)

Y[redigera]

zwakal höra (tsotsi)

Z[redigera]