Hoppa till innehållet

Att byta från Windows till UNIX/Program

Från Wikibooks

Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.

Del II – Programvaruöversikt

[redigera]

En del av de programvaror som används i Windows finns att få också för Unix och i en del fall har liknande programvaror utvecklats för Unix. I många fall gäller det ändå att övergå till helt andra program, ibland med helt annan paradigm än vad du är van vid från Windows. Ju mer komplicerade saker du har gjord med Windows, desto jobbigare kan övergången till UNIX bli.

I GNU/Linux kommer de flesta programpaket med distributionen och det räcker med att i pakethanteringssystemet ange att man vill ha dem. I andra Unix-varianter kan man vara tvungen att ladda ner en del fri programvara från de olika programvaruutvecklarnas ftp- och www-servrar och eventuellt kompilera den för det egna systemet. För mer speciella behov kan också kommersiell programvara vara aktuell.

Programmen som presenteras här är i allmänhet fri programvara och kommer med de flesta linuxdistributioner. En eller några program för varje uppgift finns antagligen färdigt i en någorlunda omfattande installation.

Olika typers program

[redigera]

Kontorsprogram

[redigera]
LibreOffice.

Kontorsprogram är de program som en "vanlig" datoranvändare (d.v.s. en användare på ett kontor före Internet) använder mest. Det rör sig alltså om ordbehandling, kalkylark och dylikt.

Det finns åtminstone tre sviter kontorsprogram för Unix, en var för skrivbordsmiljöerna Gnome och KDE (Koffice) samt StarOffice/Openoffice/Libreoffice. Dessa har alla utvecklats som alternativ till Microsofts kontorspaket och påminner om det. Dessutom finns program för de olika enskilda uppgifterna. Se närmare under dessa.

Några av programmen som ingår i kontorssviterna eller kan användas för motsvarande uppgifter:

  • Ordbehandlare: AbiWord (Gnome), KWord (KDE), LibreOffice Writer, LyX (baserad på LaTeX)
  • Räkneblad: Gnumeric (Gnome), Kspread (KDE), LibreOffice Calc
  • Databasprogram: Kexi (KDE), LibreOffice Base samt egentliga databasprogram såsom MySQL, Postgresql och Oracle
  • Ritprogram: Inkscape (Gnome), Krita (KDE), LibreOffice Draw
  • Presentatationsgrafik: Kpresenter (KDE), LibreOffice Impress

Dokument på nätet

[redigera]

PDF är en variant av PostScript och stöds därför väl (utom eventuellt nya finesser – framförallt med ”skyddade” filer kan det bli problem). Adobe Acrobat Reader finns till flera Unix-varianter, men främst används de lättare och fria gv, xpdf och evince. Med KDE kommer kpdf.

Java och Shockwave flash stöds i viss mån. Programmen från Sun och Adobe är delvis respektive helt ofria och de fria alternativen är ännu inte kompletta.

Javascript/Ecmascript stöds av de flesta webbläsare. Ofta finns rätt goda möjlilgheter att välja vilka skript man vill köra och vad skripten får göra.

Flera program till Unix klarar att läsa Microsoft Words ”.doc”-filer (filformaten för Word 6, 95, 97 och 2000). Konverteringen görs ofta med en självständig svit verktygsprogram (wvWare m.fl.), som kan utnyttjas också oberoende av ordbehandlarna.

Internet och e-post

[redigera]

Det moderna Internet är långt byggt på Unix och stödet är gott för de flesta användningsområden, inklusive e-post och WWW. Se nedan.

Kommandoradsverktyg

[redigera]

Det mesta man kan tänkas vilja göra med en dator kan göras med de verktygsprogram som finns tillgängliga via Unix' kommandotolk. I synnerhet lämpar de sig för systematiskt utförande av komplicerade men entydiga uppgifter.

Se skilt (oskrivet) avsnitt.


Programvaror enligt ändamål

[redigera]

Bildredigeringsprogram

[redigera]

Gimp

[redigera]

Bildredigeringsprogram som du är van vid från Windows, speciellt Adobe Photoshop och Paintshop Pro ersätts i UNIX-världen av The GIMP. Detta program fungerar mycket snarlikt och är lätt att lära sig om man redan kan använda exempelvis Photoshop.

Gimp är i första hand avsett för grafik till webbsidor och är i denna användning av hög professionell kvalitet. Vad gäller trycksaker kan Gimp fortfarande ha vissa brister.

Wikibooks har boken Rita med Gimp som närmare beskriver programmet.

De olika funktionerna tillhandahålls också som enskilda kommandon, lätta att använda från kommandotolken eller från skript. Kommandosamlingen kallas ImageMagic.

Övriga

[redigera]

Det finns ett antal ritprogram antingen för specialiserd användning eller för snabbt ritande av småbilder ...

Unix-arbetsstationer har allmänt använts för grafik. ...

E-postprogram

[redigera]

Det finns många e-postprogram för Unix, av olika typer. E-posten är en central del av systemet, till exempel så att många systemprogram skickar felmeddelanden till administratören per e-post. Den lokala postgången bör alltså fungera.

Program som påminner om dem för Windows finns bland annat i skrivbordsmiljöerna eller som del av "groupware" (Evolution, Kmail) och i samband med en del webbläsare (SeaMonkey, Opera) eller härledda ur denna komponent (Thunderbird/Icedove)

E-postklienter avsedda att i första hand styras med tangentbordet är pine och alpine samt mutt. Emacs har också egna epostprogram (mew, rmail, gnus). rmh, mail och xmail är avsedda att användas direkt från kommandotolken eller från skript.

Förutom klienterna finns det flera e-postservrar och en uppsjö program för filtrering, listadministration och liknande uppgifter.

Komprimeringsprogram

[redigera]

UNIX har ett antal egna komprimeringsprogram utöver de zip-, rar-, arj-filer du kanske är van vid. Av tradition använder UNIX-användare i större utsträckning tar och gzip ovanpå varandra för att komprimera filer, filerna heter då oftast någonting i stil med foo.tar.gz (ersätt "foo" med lämpligt namn) eller foo.tgz. På senare tid har även bzip2 blivit populärt, filerna heter i så fall foo.tar.bz2. Programmen tar, gzip och bzip2 finns i princip alltid installerade på alla UNIX-system.

Det finns även implementationer av zip, arj, rar, zoo, lha o.s.v. för UNIX. Det existerar nog inget filformat som inte går att packa upp under UNIX. Det gäller som så ofta bara att hitta rätt program.

Man kan packa upp filer vid kommandoraden om man vill, men det finns program med samma funktion som det populära Winzip även till UNIX. Ett av dem är Gnozip.

Kryptering

[redigera]

På UNIX-plattformen användes tidigare programvaran PGP (vilken även är populär på Microsoft Windows-plattformen) för kryptering av e-post. Numera används mest den PGP-kompatibla progvaran GnuPG (GPG). De flesta e-postklienter till UNIX kan hantera kryptering via PGP/GPG utan större ingrepp. I exempelvis Evolution är det inbyggt från början.

Kryptering av hårddisken är ganska enkelt i UNIX och en del Unix-varianter har det inbyggt .

Mediaspelare

[redigera]
XMMS.

Motsvaringheten till Microsoft Windows Mediaplayer, WinAMP, WinDVD och dess släktingar heter i UNIX-världen XMMS, XINE och MPlayer.

Textredigerare

[redigera]

I Unix är textredigeraren ett avancerat och mångsidigt verktyg, som används mycket mer är ordbehandlare. Ofta skrivs också – eller kanske i synnerhet – avancerade dokument i något märkspråk (SGML, DokBook, Groff, LaTeX, TeXinfo) med hjälp av textredigeraren.

De viktigaste textredigerarna är vi (eller vim), som är standardredigeraren i Unix, och emacs, som är standardredigeraren i GNU. Det finns också lättanvända, mindre avancerade textredigerare, såsom gedit och kedit (för Gnome och KDE), pico (för pine) och nano (pico-liknande) samt ett stort antal textredigerare avsedda att likna sådana från diverse olika miljöer.

Webbläsare

[redigera]
Engelska Wikipedias huvudsida (årgång 2008-08-07) i Mozilla Firefox.

De vanligaste grafiska webbläsarna är baserade på Netscape/Mozilla: firefox, iceweasel, iceape, mozilla, netscape, galeon m.fl. Det finns några liknande webbläsare med annan bakgrund, t.ex. opera. KDE:s filhanterare konqueror kan användas som webbläsare.

Det finns också textbaserade webbläsare såsom lynx, links och elinks. Bland annat wget och lynx kan användas för automatisk hämtning av webbdokument.