Afrika söder om Sahara/Geografi/Great Rift Valley

Från Wikibooks

En grusväg genom Great Rift Valley. Landskapet domineras av vulkanen Ol Doinyo Lengai i bakgrunden


Vad är plattektonik?[redigera]

Plattektonik är läran om hur litosfärplattor flyter på smält sten och rör sig på jordytan. Ibland krockar plattorna, ibland glider en platta under en annan och ibland glider de isär. Du har troligen sett en bild på de olika plattorna någon gång.

Översiktsbild över litosfärplattor

Varför är det viktigt? Främst eftersom nästan alla vulkanutbrott och jordbävningar på jorden, med tillhörande tsunamivågor om de sker under vattnet, uppstår vid plattgränserna mellan plattorna. Som du ser på bilden här ovanför ligger hela Afrika på en egen platta, men det är inte sant. De bilder du ser i läroböcker i skolan är oftast väldigt förenklade. Ska du förstå vad som händer i Great Rift Valley, där Afrika är på väg att spricka sönder, måste bilden bli lite mer detaljerad. Det går nämligen en spricka rakt genom Afrika som separerar Östafrika från resten av den Afrikanska plattan. En spricka som fortsätter vidare norrut, ända upp till Syriens stränder i Medelhavet.


Vad är "Great Rift Valley"?[redigera]

Great Rift Valley är en lång spricka liknande den som finns på havsbotten i Atlanten där Amerika och Europa glider iväg från varandra. Sprickan under Atlanten går nästan helt och hållet under vattnet, förutom på Island och några få ställen där magma vällt upp och bildat öar. Great Rift Valley, däremot, är nästan helt och hållet synlig på land.

Hur Great Rift Valley ständigt ökar i bredd

Afrikanska plattan är delad i två delar. Väster om sprickdalen heter den Nubiska plattan och öster om sprickdalen heter plattan Somaliska plattan. Om du tänker dig att du ser Afrika uppifrån och att den östra delen är en dörr så sitter gångjärnet i Moçambique. Dörren öppnar sig utåt mot Indiska oceanen. Det innebär i sin tur att plattorna glider isär mindre än en centimeter per år i Moçambique men över fem centimeter per år i Eritrea, i den norra delen.

Den nedersta av de tre bilderna till höger visar hur bottnen ser ut under Röda havet. Där pågår samma nyskapande av havsbotten som ute i Atlanten. På mittenbilden ser du hur det ser ut i Great Rift Valleys mellersta delar med branta sidor och en platt botten där sjöar gärna bildas, och på den översta bilden ser du hur det ser ut i Moçambique där sprickan just börjat dela upp sig. Skorpan mellan den fasta jordytan och jordens glödande inre är som tunnast i norr och blir allt tjockare längre söderut.


Varför är Great Rift Valley uppdelad i två delar?[redigera]

Great Rift Valley består inte enbart av en enda spricka. Vid Victoriasjön delar sig sprickan i två en västlig som fortsätter upp mot Rwanda, och en östlig som är ursprungssprickan. Vad kan ha hänt här?

Under Etiopiska höglandet finns en mantelplym. Tänk dig en domkraft som pressar magma, flytande berg, mot jordytan underifrån. Trycket har fått marken att bukta uppåt, tills den inte klarat mer och spruckit. Det är därför det Etiopiska höglandet är som högst just vid kanten av Great Rift Valley.

Så varför går det inte en spricka rakt genom Kenyas högland, längre söderut, där Victoriasjön ligger?

Kända kratoner i Sydamerika och Afrika

Det beror på att det finns en kraton under Victoriasjön, Tanzaniakratonen. En kraton är en bit urberg från jordens skapelse, en stenklump som är så massiv och kraftig att den inte brutits sönder på miljarder år. Under kratonen har mantelplymen med smält magma från jordens inre pressat sig uppåt och försökt trycka upp jordytan som en bubbla. På samma sätt som det Etiopiska höglandet bildats. Oturligt nog, för mantelplymen, låg kratonen i vägen så magman pressades runt den. Därför är det en kant runt kratonen på jordytan och regn som faller på bergen rinner neråt, som i en tratt. På det viset har Victoriasjön bildats. Trycket under kratonen, från jordens inre, har dessutom pressat på underifrån och spräckt jordytan så att den andra, västliga, sprickan bildas.


Vilka vulkaner finns i Great Rift Valley?[redigera]

De röda trianglarna markerar aktiva vulkaner

Överallt där litosfärplattor rör sig mot- eller från varandra uppstår vulkaner och Great Rift Valley är inget undantag. Det finns i princip fyra huvudgrupper av vulkaner:

  • Stratovulkaner
  • - som är höga eftersom lavan är trögflytande och lägger sig på toppen och sidorna, och liknar en upp och nervänd glasstrut till formen. Stratovulkaner får ofta väldigt våldsamma utbrott.
  • Sköldvulkaner
  • - som är låga och breda på grund av att lavan är relativt lättflytande så att den inte bygger på toppen, och liknar en sköld en jätte slängt på marken. Sköldvulkaner får nästan aldrig våldsamma utbrott.
  • Caldera
  • - uppstår när magmakammaren under en vulkan tömts och taket rasat in. Den liknar en enorm kastrull till formen, rund med branta väggar.
  • Sprickvulkan
  • - uppstår när plattor rör sig från varandra och magma kan pressas upp till markytan. Många vulkaner börjar sitt liv som sprickvulkaner.

Längs Great Rift Valley finns en mängd vulkaner, men de flesta är endera utslocknade och kommer aldrig mer att få ett utbrott, eller så är de sovande och kan få ett utbrott imorgon, om ett årtionde eller om tio tusen år. Ingen kan säga säkert.


Erte Ale på natten

Afartriangeln i nordligaste Etiopien, där Great Rift Valley når Råda havet, finns ett triangulärt område där alla litosfärplattorna rör sig bortåt. Det gör att många sköldvulkaner uppstått på platsen och spytt ut lättflytande lava över stora områden. I området finns Danakilsänkan, jordens varmaste plats som ligger 125 meter under havsnivå. Området är täckt med salt, från havsvatten som sipprat in och sedan avdunstat. Men även koppar, svavel och järn från magman som ligger strax under markytan i Afartriangeln. Här finns också en av jordens mest aktiva vulkaner, sköldvulkanen Erta Ale. Eftersom magman ligger så nära ytan har vulkanen en sjö av magma som aldrig stelnar utan ständigt fylls på med ny magma underifrån. Något som är unikt bland vulkaner eftersom vulkaner oftast bara har flytande magma, eller lava, inuti sig i samband med utbrott.


Kilimanjaro, glaciärernas is på toppen syns tydligt

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg och även en sovande stratovulkan. Den är så hög att toppen ständigt är täckt med snö och is. Lyckligtvis finns inga större samhällen i närheten av vulkanen.


Ol Doinyo Lengai, vid 1966

Ol Doinyo Lengai i Tanzania är unik eftersom det är den enda vulkanen på jorden med karbonat-lava. som består av kalcium- och magnesiumkarbonat. I praktiken smält marmor och kalkspat. Det ger lavan låg smältpunkt, men samtidigt rinner den snabbt, som vatten. Ol Doinyo Lengai är en farlig stratovulkan som hade sitt senaste större utbrott 1966, vilket visas på bilden. Lyckligtvis finns inga större samhällen i närheten av vulkanen.


Utsikt över Ngorongoros krater

I Tanzania finns också världens största intakta (oskadade) caldera-vulkan, Ngorongoro. Numera är vulkanen utslocknad men vilda djur har tagit sig in genom några av de få öppningar som finns i calderans väggar och Ngorongoro är numera en nationalpark med den största mängden vilda djur i Afrika som inte migrerar efter årstiderna.


Staden Goma med Nyiragongo i bakgrunden

Följer du den västra sprickdalen tills den tar slut hamnar du vid Virunga på gränsen mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda. Bergen är kända från filmen om "De dimhöljda bergens gorillor" och är Afrikas äldsta nationalpark, just på grund av gorillorna som inte finns någon annanstans. Där finns också flera aktiva stratovulkaner och den farligaste är Nyiragongo i Kongo-Kinshasa. Vulkanen är ovanligt aktiv med två stora utbrott bara under 2000-talet, och gränsar till flera samhällen runt vulkanen som alla är riskzonen att förstöras vid ett häftigt utbrott. Senast det hände´var när delar av staden Goma förstördes vid 2021 års utbrott.

Som du ser från beskrivningarna är vulkaner inget större hot, egentligen, längs Great Rift Valley. De flesta vulkanerna är ofarliga och de som är aktiva befinner sig långt från städer och byar. Enda undantaget är stratovulkanerna vid Virunga.


Uppstår det ofta jordbävningar i Great Rift Valley?[redigera]

I samband med att plattorna rör sig från varandra uppstår jordskalv och långa sprickor kan dyka upp över en natt.

När litosfärplattor rör sig uppstår spänningar i jordskorpan. Spänningar som släpper vid jordbävningar. De värsta jordbävningarna uppstår när plattor rör sig längs varandras kanter, som i Kalifornien. Likaså kan otäcka jordbävningar uppstå när en platta glider ner, under en annan platta. Men när plattor glider från varandra, som de gör längs Great Rift Valley, uppstår sällan de spänningar so krävs för att riktigt farliga jordbävningar ska uppstå.

I den nordligaste delen, där plattorna rör sig snabbast från varandra, uppstår också flest jordskalv. Men det är bra med många små skalv än ett enda stort.Det är lite som att öppna korken försiktigt, bit för bit, efter att ha ruskat om en läskedrycksflaska. Längre söderut uppstår jordbävningarna mer sällan. Istället är de kraftigare.

De kraftigaste jordbävningarna som registrerats i Östafrika de senaste 30 åren, och som varit minst 6 på Richterskalan, har samtliga uppstått längs den västra sprickdalen, väster om Victoriasjön och söderut. Förutom ett vid kusten i Tanzania augusti 2020. Inget av dessa uppnådde 7 på richterskalan.

Men även små skalv kan skapa farliga sprickor. 2018 uppstod till exempel en flera kilometer lång spricka över en natt (se bild).

När stora jordbävningar skett under tidigare århundraden har de inte heller åstadkommit så mycket skada eftersom den mesta bebyggelsen i och omkring Great Rift Valley bestod av enkla hyddor. Så är det inte längre. Städerna växer i snabb takt i Afrika. För att göra det än värre säger forskare att det är störst risk för farligt kraftiga jordbävningar i Great Rift Valleys anslutning till högplatåerna runt Victoriasjön och det Etiopiska höglandet. Det är dåliga nyheter, eftersom Ugandas huvudstad Kampala och Kenyas huvudstad Nairobi bägge ligger inom riskzonen vid Victoriasjön, och Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger precis vid kanten av Great Rift Valley i det Etiopiska höglandet. I rika länder som Japan och USA går det att jordbävningssäkra viktiga byggnader som sjukhus och kraftverk, men de pengarna finns inte i Afrikas länder. Speciellt inte när det statistiskt är över 100 år mellan varje riktigt kraftig jordbävning. Men ingen, inte ens forskarna, kan förutse när eller var nästa riktigt stora jordbävning kommer.


Varför är sjöarna i Great Rift Valley så smala?[redigera]

Turkanasjön, satellitbild

De långsmala sjöarna du ser på kartan har uppstått på precis samma sätt som Vättern i Sverige. Vättern är en gravsänka som vattenfyllts. När sidorna i Great Rift Valley har dragits isär har bottnen sjunkit neråt, djupt ner. På samma sätt som gravsänkor skapas men i större skala. Det i sin tur har format långa, smala och väldigt djupa sjöar. Som Turkanasjön, Tanganyikasjön och Malawisjön, men inte Victoriasjön, som i praktiken bara är en vattenfylld dal mellan bergen och därför mycket grundare.