Reppie sopförbränningsanläggning, kraftverk utanför Addis Abeba

Det finns få platser på jorden som har så goda förutsättningar för evigt överskott av ren, grön energi, som just Afrikas horn. Oavsett om vi tittar på sol, vind, vatten eller geotermisk energi finns det oändliga mängder i området. Det enda som behövs är pengar till kraftverk och till den infrastruktur som krävs för att leverera elektriciteten till kunderna, från kraftverken.

Sol[redigera]

Rengöring av solpaneler i Tanzania

För att få ut maximal energimängd ut solceller krävs en molnfri himmel. I ökenområden är det sällan moln. Hela norra kusten på Afrikas horn är stäpp eller öken. Från Sudan i väst, över Eritrea och Djibouti, förbi Tigray o norra Etiopien in över Somaliland i Somalia ända ut till Punt på spetsen går det att placera solkraftverk med hög verkningsgrad.

Varför byggs det inga solkraftverk? De är dyra. Solkraftverken kräver stora ytor och är värdefulla. Det gör dem till måltavlor både för terrorangrepp och för stölder. Dessutom är den sand som finns i Afrika inte samma sorts sand som vi är vana vid i Sverige. Den är mer nedvittrad och finare. Det gör att den driver lättare med vindar och dessutom både täcker ytorna på solcellerna och repar ytan på dem. Något som snabbt minskar effekten om inte det hela tiden finns anställda skötare som rengör solcellerna och polerar bort repor.

Vind[redigera]

Ngong vindkraftsfarm i Kenya

Vindkraftverk ska helst placeras: på bergstoppar, ute på slätter eller vid havet. Endera längs stränderna eller en bit ut på grunt vatten så strandlivet inte störs.

Det Etiopiska höglandet är högre än Kebnekaise, Sveriges högsta berg. Fördelen med att placera vindkraftverk där är att det samtidigt är det mest tättbefolkade området på Afrikas horn vilket innebär korta ledningar för att leverera elektriciteten till kunderna. Ogaden är en slätt i östra Etiopiens stäpp, platt och lätt att bebygga. Området är torrt och glesbefolkat. Det ger idealiska förhållanden för stora vindkraftparker. Fördelen med att ha vindkraftverk där det inte bor så många människor är att få störs av kraftverken. Slutligen finns alla möjligheter att bygga vindkraftsparker i havet utanför Somalia. Monsunvindar samlar styrka över Indiska oceanen och blåser in från öst över norra Somalia under halva året samtidigt som passadvindarna blåser in från nordost över södra Somalia året runt. Även om kontinentalsockeln inte sticker ut så värst långt ut från Somalia, uti Indiska oceanen, räcker det gott och väl till för att bygga vindkraftverk på.

Varför byggs det inte vindkraftverk? Etiopien har satsat väldigt mycket ekonomiska resurser på att bygga vattenkraftverk istället. Att bygga ut Ogaden skulle dessutom kräva stora resurser i infrastruktur, som kraftledningsnät. Somalia saknar pengar och dras dessutom med stora problem med al-Shabab och andra islamistiska grupper som gör det svårt, i praktiken omöjligt, att genomföra stora byggprojekt i Somalia.

Vatten[redigera]

Det verkar kanske konstigt att Afrikas horn, en region som mest består av öken, berg och stäpp, som lämplig för hydroelektricitet, men det finns en enorm potential.

Vågkraftverk[redigera]

Vågkraftsgenerator, Portugal

Precis som Somalias långa kust lämpar sig bra för vindkraftverk är det också bra att placera ut vågkraftverk där. Speciellt kusten i norra Somalia har en bredare kontinentalsockel under vattnet där det fungerar bra att placera ut vågkraftverk. Nackdelen är att vågkraftverk, än så länge, är lite för dyra i förhållande till den elektricitet de ger. Men det är bara en tidsfråga innan ett område som Somalias kust, som aldrig har is och alltid har vind, kan byggas ut med effektiva vågkraftverk.

Kraftverksdammar[redigera]

Dammen Omo Gibe II, Etiopien

Regnen över det Etiopiska höglandet skapar förutsättningar för mer än 30 olika älvar och mindre vattendrag som har försetts med kraftverksdammar. Eftersom varje enskilt vattendrag inte har så mycket vatten ger inte heller varje enskild kraftverksdamms generatorer mycket elektricitet, vilket i slutändan innebär att bara drygt 25% av Etiopiens befolkning har tillgång till elektricitet.. Totalt står ändå alla kraftverksdammar för 96% av all elektricitet som produceras i Etiopien. Resten produceras med vinkraftverk.

Etiopien och Etiopiska höglandet har dock en otrolig potential. Bara 10% av vattendragen har byggts ut. Ytterligare 90% av återstående vattendrag kan förses med dammar, turbiner och generatorer. Fullt utbyggt skulle vattendragen från Etiopiens högland kunna ge elektricitet till hela Östafrika. Det enda som saknas är pengar.

Grand Ethiopian Renaissance Dam[redigera]

I Etiopien finns källorna till Blå Nilen, som börjar i Tanasjön uppe i det Etiopiska höglandet. Den Blå Nilen smälter ihop med Vita Nilen vid Sudans huvudstad Khartoum och kallas därefter bara Nilen.Trots att den Vita Nilen är mycket längre, med sitt ursprung ända nere i Victoriasjön, är det den Blå Nilen som är viktigast, eftersom den ger 60% av Nilens vatten under torrperioden och 80% av Nilens vatten under regnperioden.

Eftersom det rinner så mycket vatten i den Blå Nilen har Etiopiens regering byggt Afrikas största kraftverksdamm över floden, och samtidigt en av världens största kraftverksdammar. GERD - Grand Ethiopian Renaissance Dam, oftast skrivs inte Ethiopian ut. Totalt är den 145 meter hög och 1780 meter lång. Dammen började byggas 2011 och började fyllas upp 2021. Dammen beräknas vara helt fylld tidigast år 2024 om inte Egypten får som de vill. Egypten vill att dammen fylls på långsammare, under tio års tid, för att vara säkra på att Egypten inte blir helt utan vatten.

När Grand Renaissance Dam är i full effekt kommer elektriciteten från dammen att vara nog för att förse både Etiopien och alla grannländer med tillräckligt elektricitet för att fylla ländernas behov. Med 6000 megawatt uteffekt är det samma som sex kärnkraftsreaktorer i Svenska kärnkraftverk, som jämförelse.

Geotermisk energi[redigera]

Geotermisk energi - kallt vatten sprutas ner till magman där vattnet värms upp över kokpunkten

Slutligen finns även geotermisk energi som ett grönt alternativ utan direkta utsläpp av växthusgaser, och Afrikas horn har en otrolig potential även där. Great Rift Valley passerar rakt genom området. Botten på sprickan har ett så tunt marklager att det är lätt att borra sig ner till den underliggande magman. Ungefär som på Island, där tex all bebyggelse på Västmannaöarna har värmts upp av lavan från vulkanutbrottet 1973 och kommer att fortsätta med det under lång tid framöver. Behovet av att värma upp hus är litet i Östafrika, men geotermisk energi används för att hetta upp vatten över kokpunkten så att ångan kan användas till att driva turbiner som i sin tur driver reaktorer.

Det land som kommit längst med användningen av geotermisk energi är Kenya, där 46% av elektricitet skapas med hjälp av geotermisk energi. men alla länder som genomkorsas av Great Rift Valley kan utnyttja den lättåtkomliga energin från jordens inre.

Varför används inte geotermisk energi mer? Det är en avancerad teknologi att bygga upp, samtidigt som den lätt kan förstöras då kraftverken måste byggas i områden där jordbävningar och vulkanutbrott är vanligare än på många andra platser. Dessutom utnyttjar länder som Etiopien hellre vattenkraft ut kraftverksdammar eftersom det ger mer elektricitet för en billigare slant.