Språkkurser/Nederländska/Grammatik
Grammatik
[redigera]- Substantiv
- Adjektiv
- Räkneord - Grundtal - Ordningstal
- Pronomen - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen
- Prepositioner
- Verb - Relegbundna verb - Oregelbundna verb
Stavning
[redigera]Regler för accenttecken
[redigera]Regler för apostrof
[redigera]Regler för versaler
[redigera]Ligaturen IJ betraktas alltid som en ligatur även om det är ovanligt att använda just ligaturtecknet IJ (U+0132) och ij (U+0133) inom data- och maskinskrivning på grund av avsaknad av tangenter för detta tecken. Istället skrivs ligaturen med bokstavskombinationen I och J (IJ) som versal och med gemener som ij. I vardagligt språkbruk förekommer det att ligaturen IJ skrivs som ett brutet-U alternativt som Y medan ij sammanskrivs ihop till ett ÿ eller som y.
Bindebokstav vid sammansatta ord
[redigera]Nymodig stavningstrend
[redigera]Innovativa och nyskapande utgivare brukar ibland tillämpa förnyad stavning för inlånade ord, även om ett sådant bruk inte anses korrekt enligt det officiella språkorganet. I synnerlighet tillämpas o istället för eau samt ändelsen –s istället för –sch (som uttalas som –s). Exempel: buro (bureau) skrivbord, kado/kadootje (cadeau/cadeautje) gåva, nivo (niveau) nivå, historis (historisch) historisk, tejater (theater) teater.
Alfabetet
[redigera]Officiellt består det nederländska alfabetet av 26 bokstäver där ligaturen IJ utesluts från alfabetet. Inofficiellt brukar dock ligaturen IJ anses vara en egen bokstav tillhörande den 25:e bokstaven i alfabetet – vilket gör att den hamnar mellan X och Y i alfabetordningen – och ger oss totalt 27 bokstäver i alfabetet.
Bokstav | Uttal | Bokstaveringsnamn | Bokstav | Uttal | Bokstaveringsnamn |
---|---|---|---|---|---|
a | [aː] | Anna | o | [oː] | Otto |
b | [beː] | Bernard | p | [peː] | Pieter |
c | [seː] | Cornelis | q | [ky] | Quotiënt |
d | [deː] | Dirk | r | [ɛɹ] | Rudolf |
e | [eː] | Eduard | s | [ɛs] | Simon |
f | [ɛf] | Ferdinand | t | [teː] | Teunis |
g | [ɣeː] | Gerard | u | [y] | Utrecht |
h | [ɦaː] | Hendrik | v | [veː] | Victor |
i | [i] | Izaak | w | [ʋeː] | Willem |
j | [jeː] | Jan | x | [ɪks] | Xantippe |
k | [kaː] | Karel | ij | [ɛi] | IJsbrand |
l | [ɛɫ] | Lodewijk | y | [ɛɪ] | Ypsilon |
m | [ɛm] | Maria | z | [zɛt] | Zaadam |
n | [ɛn] | Nico |
Artiklar
[redigera]Obestämd artikel
[redigera]Den svenska obestämda artikeln en och ett motsvaras av en enda artikel i nederländskan, nämligen een [ən]. Som numeriskt antal uttalas een med långt e-ljud där det stundom skrivs som één [eːn] när det kan råda sammanblandning med den bestämda artikeln een [ən]. På så viss görs en skillnad mellan obestämdhet, t.ex. een appel” (ett äpple) och numeriskt antal één appel (ett stycke äpple).
Den obestämda artikeln finns, så som i svenskan, endast i singularis och ingen artikel tillämpas i pluralis för att framhäva substantivets obestämdhet.
Utrum | Neutrum | |
---|---|---|
Singularis | een | een |
Pluralis | — | — |
Avvikelser vid användning av obestämd artikel gentemot svenskan
[redigera]I utropsmeningar av formen "wat een…" (vilken/vilket/vilka…) används obestämd artikel i nederländskan även om substantivet är i pluralform. I svenskan tillämpas ingen obestämd artikel då det relativa pronomenet redan har artikeln som ändelse i singular (vilk + en/et) samt en unik ändelse i plural (vilk + a).
Exempel:
Wat een goed idee! Vilken bra idé!
Wat een groot huis! Vilket stort hus!
Wat een lekkere broodjes! Vilka läckra mackor!
Bestämd artikel
[redigera]Den bestämda artikeln i singularis för utrum (maskulinum och femininum) är de [də] och för neutrum används het [ɦət]. I pluralis används den bestämda artikeln de för samtliga genus.
Utrum | Neutrum | |
---|---|---|
Singularis | de | het |
Pluralis | de | de |
Det finns även äldre former bevarade i form av kasusböjningar och i synnerlighet förekommande i fasta uttryck. De mest förekommande är genitivformerna der och des (förkortas även som 's) samt dativformen den.
Maskulinum | Femininum | Neutrum | Pluralis | |
Nominativ | de | de | het | de |
---|---|---|---|---|
Genitiv | des | der | des | der |
Dativ | den | der | den | den |
Ackusativ | den | de | het | de |
Exempel:
in de loop der tijd — i sinom tid (eg. "i tidens gång")
’s morgens — på morgonen
in naam des konings — i kungens namn
Kasusböjningen av det feminina bestämda artikeln i genitiv singular samt plural (der) är fortfarande frekvent förekommande i modern språkbruk, men anses dock något mer formell.
Exempel:
De plannen der regering (=de plannen van de regering) — regeringens planeringar
Bortfall av bestämd artikel
[redigera]Substantiv
[redigera]Genus
[redigera]I nederländskan intar ett substantiv, precis som i svenskan, antingen utrum eller neutrum som genus. I äldre nederländska indelades substantiven i tre grupper: maskulinum, femininum och neutrum, varav maskulinum och femininum i stor utsträckning upphävdes och gick över till en gemensam genusklass kallat utrum. Utrum är därmed det sammanfattande namnet på genusgrupperna maskulinum och femininum.
I dagens moderna nederländska särskiljer man inte mellan maskulinum och femininum mer än i vissa fasta uttryck (se ”Artiklar → Bestämd artikel”). I den södra delen av provinsen Holland samt i Belgien är dock särskiljandet mellan maskulinum och femininum fortfarande gällande vid användning av pronomen vilket medför att ordböcker markerar ut de äldre genusindelningarna i form av tre genus istället för två: m (mannelijk = maskulinum), v (vrouwelijk = femininum) och o (onzijdig = neutrum); där både m och v motsvarar det moderna genuset utrum.
Diminutivform
[redigera]Diminutivaböjningar är i en mycket stor utsträckning tillämpade i det nederländska språket med varierande konnotation. Böjning av ett ord i diminutivform baserar sig på tillfogande av olika diminutiva ändelser som sammanfogas med ordet som ska böjas i diminutivform. Vilken ändelse som tillämpas beror på ordets slutbokstav. Gemensamt för diminutivböjda substantiv i singular är att de alltid slutar på -je och plural skapas genom att tillfoga ändelsen -s som ger ändelsen -jes. Ett substantiv som böjs i diminutivform transformerar per automatik till att vara neutrum som genus, oavsett tidigare genusklass.
je-ändelsen
[redigera]tje-ändelsen
[redigera]Substantiv som slutar på en lång vokal eller diftong alternativt efterföljs av konsonanten l, n eller r, erhåller ändelsen -tje.
Exempel:
ei → eitje
vrouw → vrouwtje
stoel → stoeltje
deur → deurtje
Notera att ord som slutar på -i inte får ändelsen -tje eftersom det inte är en lång vokal. Istället används ändelsen -etje, t.ex. "taxi → taxietje".
etje-ändelsen
[redigera]Substantiv som slutar på korta vokaler och konsonanten l', r, m, n och ng (undantag för ing), erhåller ändelsen -etje.
Exempel:
bel → belletje
kam → kammetje
pan → pannetje
ster → sterretje
Några få substantiv som har kort vokal och slutar på b, g eller p får ändelsen -etje medan sådana ord i normala fall får ändelsen -je.
Exempel:
big → biggetje
krab → krabbetje
vlag → vlaggetje
Några få substantiv enligt ovanstående fönster har även två olika diminutiva former, ett på -etje och ett på -je.
Exempel:
brug → brugje, bruggetje
rug → rugje, ruggetje
weg → wegje, weggetje
pje-ändelsen
[redigera]kje-ändelsen
[redigera]Substantiv som slutar på -ing ändrar g till k och lägger sedan till ändelsen -je. Substantiv som dock slutar på -ling och -ening får ändelsen -etje.
Exempel:
koning → konink + je → koninkje
regering → regerink + je → regerinkje
wandeling → wandeling + etje → wandelingetje
leerling → leerling + etje → leerlingetje
rekening → rekening + etje → rekeningetje
tekening → rekening + etje → rekeningetje
Pronomen
[redigera]Personliga pronomen
[redigera]Possessiva pronomen
[redigera]Oberoende possessiva pronomen
[redigera]Relativa pronomen
[redigera]Adjektiv
[redigera]Adverb
[redigera]Verb
[redigera]Nederländska verb delas in som svaga, starka, blandade eller oregelbundna. Hjälpverbet zijn (att vara) och hebben (att ha) kan anses tillhöra en egen grupp för sig.
Svaga verb
[redigera]Starka verb
[redigera]Tempus
[redigera]Presens
[redigera]Preteritum
[redigera]Futurum
[redigera]Perfekt
[redigera]Pluskvamperfekt
[redigera]Futurumperfekt
[redigera]Konditionalis presens =
[redigera]Konditionalis perfekt =
[redigera]Konjunktiv
[redigera]Imperativ
[redigera]Passivum
[redigera]Pågåendeform
[redigera]Reflexiva verb
[redigera]Transitiva och intransitiva verb
[redigera]Opersonliga verb
[redigera]Verb med objektspronomen
[redigera]Konjunktioner
[redigera]Prepositioner
[redigera]Ordbildning
[redigera]Liksom tyska och svenska bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre ord i följd.
Syntax
[redigera]Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan.
Kasus
[redigera]Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt de senaste hundra åren: kasus används nu endast för pronomen (exempel: ik (jag), me, mij (mig), mijn (min), wie, wiens, wier (dens (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda med undantag för genetiv (-(')s eller -').
Än mer komplicerad är böjningar som fortfarande används i uttryck som de heer des huizes (husets herre), ter hulp komen (att komma till hjälp). Dessa är egentigen stelnade kasusformer och påverkar inte resten av dagens språk.