Språkkurser/Esperanto

Från Wikibooks
Hoppa till: navigering, sök

Esperanto[redigera]

Det har gjorts många försök att överbevisa skeptiska läsare om att man kan lära sig esperanto mycket snabbt. Många introduktioner har presenterats. Detta är en av dem. Förhoppningsvis kan den erbjuda något litet nytt. För hundra år sedan när esperanto var ny, och långt efter det, var utgångspunkten att erbjuda ett språk med vilket man skulle kunna ta sig fram i hela världen. Och i ett land som Sverige vände man sig ofta till människor som inte kunde något annat språk än sitt modersmål. För dem blev det ibland en besvikelse, när de märkte att språkstudier ofrånkomligen kräver arbete, även om reglerna är få och enkla i esperanto jämfört med alla andra nyanserade språk.

De första tolv avsnitten av denna skrift är en blixtkurs som vänder sig till personer som kan mer än ett europeiskt språk. Det betyder de flesta som läser detta. Har man den bakgrundskunskapen underlättar det esperantoinlärningen väsentligt.

Många behärskar något språk som ger kontakt med fler människor i världen än esperanto. I det avseendet har situationen ändrats under de gångna hundra åren. I dag studerar man ofta esperanto av andra orsaker, kanske för att det ger en tillträde till andra kulturkretsar. En sak som är lockande med esperanto är att det krävs så lite möda att lära sig det - för den som redan är förtrogen med hur det går till att lära sig ett främmande språk. Det som följer är en blixtkurs i esperanto. Vill du gå långsammare framåt kan du hoppa till avsnitt 13, som presenterar och ger länkar till bland annat Lernu!, eller till lektionerna därefter.

Det du har gratis är de internationella orden som finns i till exempel svenska och engelska. Kan du dessutom ett romanskt språk eller tyska – så mycket bättre. Då är det nästan bara strukturorden du behöver plugga, småorden. Det är ungefär fem konjunktioner, tio prepositioner, tjugo adverbial och några pronomen. En del av dem känns välbekanta från andra språk, en del är systematiskt uppbyggda.

De närmaste tolv kapitlen är extremt starkt inriktade på dessa strukturord. Man behöver inte lära sig alla orden genast, men det är bra att kunna ganska många, eftersom de förekommer så rikligt och ibland förändrar meningens betydelse totalt om de missförstås. Övriga ord lär du dig praktiskt, genom att gissa och läsa.

En optimistisk tidsplan:

1. De grammatiska principerna – 5 minuter

2. Uttal, rättstavning – 5 minuter

3. Systematiska pronomen – 10 minuter

4. Förstavelser – 3 minuter

5. Övningspass – 10 minuter

6. Några viktiga småord – 5 minuter

7. Övningspass – 5 minuter

8. Efterstavelser - 10 minuter

9. Övningspass – 10 minuter

10. Ordlistor – 5 minuter

11. Övningspass – 10 minuter

12. Autentisk esperantotext från Wikipedia med översättning – 40 minuter

13. Därefter får du skaffa dig övning på egen hand på esperanto-Wikipedian. Alternativt fördjupar du dig i samtalsfraser och annat.

Denna plan är överoptimistisk i det avseendet att det är svårt att sitta nästan två timmar i sträck och bara studera, såsom punkterna 1-12 förutsätter. Om man avbryter glömmer man genast en del, och då får man repetera innan man fortsätter där man slutade. Detta är ofrånkomligt. Man ska inte försöka undvika repetition. Det är bra om man kan komma långt i ett svep, men inget man ska bygga sin studieplan på i längden. Under punkt 13 får du åtskilliga gånger gå tillbaka till punkterna 1-12.

1. De grammatiska principerna[redigera]

Substantiv slutar på -o. Adjektiv slutar på -a. Adverb slutar vanligen på -e.

Ändelsen -a används både för rena adjektiv och för andra adjektiviska bestämningar: la granda libro = den stora boken, mia libro = min bok, la tria libro = den tredje boken.

Undantag är bara en del tillfälliga lånord, egennamn och sammansättningsleder, som inte slutar på -o fast de är substantiv. Och adverb och adverbiella pronomen kan ha andra ändelser än -e.

Pluraländelsen -j sätts på substantiv och adjektiv: La grandaj libroj = de stora böckerna.

Ackusativändelsen -n används för objekt och för att ange rörelseriktning: min = mig, mi sendis la librojn = jag skickade böckerna, hejme = hemma, hejmen = hem .

Infinitiv av verb har ändelsen -i, imperativ har ändelsen -u: sendi = att sända, sendu = sänd, måste sända.


Verb-systematik

Finit form Aktivt particip Passivt particip
Nutid -as Mi sendas = Jag skickar -ant- sendanta, -e = skickande -at-
Dåtid -is Mi sendis = Jag skickade -in-t -it- sendita, -e, -o = skickad, skickat, försändelse
Framtid -os Mi sendos = Jag ska skicka -ont- -ot-

Bry dig i detta skede inte så mycket om participen, och i synnerhet inte om de former som inte har direkt motsvarighet på svenska. Notera mest regelbundenheten. (Vi har antydan till ett sådant participsystem i svenskan. Ord som slutar på -nt , -nde har ofta en aktiv betydelse, medan participer utan n i ändelsen ofta har passiv betydelse. Studerande och student studerar själva, i motsats till studerad, som man kan säga om en bok. Referatet refereras men referenten refererar.) De övriga participformerna motsvaras av bisatser i svenskan: sendinta = som har skickat, sendota = som kommer att skicka osv.

2. Uttal och rättstavning[redigera]

Varje bokstav betecknar ett ljud. Varje stavelse har en vokal. Betoningen är på nästsista stavelsen i orden. De flesta bokstäverna uttalas som man förväntar sig. o uttalas som å-ljud, och u som o-ljud.

Bokstaven ŭ är en konsonant som uttalas lika som vokalen u. Den används efter vokaler för att bilda diftonger. Några andra diftonger finns det inte.

Det finns fem bokstäver som har tak. Uttalet skiljer sig från deras motsvarighet utan tak i det att tungan hålls längre bak i munnen:

ĉ uttalas t∫ som i engelska church medan c utan tak uttalas som ts i svenska trots.

ĝ uttalas som i Tadzjikistan medan g uttalas som i gåva.

ĵ uttalas som i franska journal medan j uttalas som i jultomte.

ŝ uttalas ∫ som i Shanghai medan s uttalas som i sång.

ĥ uttalas ungefär som i tyska Bach medan h uttalas som i Harald. Bokstav ĥ är så sällsynt att du gott kan strunta i den tills vidare. Och även efter det brukar det gå utmärkt att uttala den lika som h.

3. Systematiska pronomen[redigera]

Man får 45 pronomen (eller adverb) genom att kombinera följande fem förleder med de nio efterlederna. Exempel på ungefärliga svenska översättningar ges i tabellen nedan.

Slutstavelser Frågande, relativa Demonstrativa Totalitets-betecknande Obestämd kvantitet Nekande
ki- ti- ĉi- i- neni-
Obest. subst. -o kio = vad tio = det där ĉio = allting io = någonting nenio = ingenting
Best. subst. -u kiu = vem, vilken tiu = den där ĉiu = varje iu = någon neniu = ingen
Adjektiv -a kia = hurudan tia = sådan ĉia = all slags ia = något slags nenia = inget slags
Rum -e kie = var tie = där ĉie = överallt ie = någonstans nenie = ingenstans
Tid -am kiam = när tiam = då ĉiam = alltid iam = ibland neniam = aldrig
Sätt -el kiel = hur tiel = så ĉiel = på allt vis iel = på sätt och vis neniel = på intet vis
Orsak -al kial = varför tial = därför ĉial = med all anledning ial = av någon anledning nenial = utan anledning
Grad -om kiom = hur mycket tiom = i så måtto ĉiom = allihop iom = i någon mån neniom = ingenting
Genitiv -es kies = vems, vars ties = dess ĉies = allas ies = någons nenies = ingens

Det är inte meningen att du ska plugga in allt i denna tabell nu genast. Om du förstår hur den fungerar kan du ha den framför dig när du gör övningarna, så lär du dig de mer frekventa formerna automatiskt så småningom. Du kommer att få anledning att gå tillbaka till denna tabell många gånger.

4. Förstavelser[redigera]

Betydelse Exempel
mal- Uttrycker konträr motsats. Det finns inget nedvärderande i denna stavelse, så som i malign, malplacerad i svenska och andra språk. granda = stor, malgranda = liten, juno - maljuno = ungdom - ålderdom, permesi - malpermesi = tillåta - förbjuda,

amiko kaj malamiko = vän och fiende

dis- Uttrycker liksom i svenskan en splittring, ett skingrande (isär).
re- Betyder liksom i svenskan på nytt, tillbaka.
ek- Uttrycker kortvarig eller påbörjad handling.

Förstavelsen mal- används mycket ofta. Det gör att man slipper lära sig två ord för varje motsatspar. Man ska inte förväxla den med förstavelsen ne-, som betyder icke-, o-. Medan malgranda persono betyder "en liten person" betyder negranda persono en "icke-stor person", alltså någon som antingen är liten eller mittemellan.

Förstavelserna används ibland direkt före -o, -a, -e: disa = utspridd, eki = börja.

5. Övningspass 10 minuter[redigera]

Först några ordspråk och talesätt som du ska försöka gissa betydelsen på. Håll för högra spalten och gissa. Läs och pröva igen, i bägge riktningarna om du har tid.

Du militas, tria profitas. Två krigar, den tredje profiterar.
Ĉiu komenco estas malfacila. Varje början är svår.
Kiu studas, tiu lernas. Den som studerar den lär sig.

Känns det svårt och rebusartat? Det går över. Och alla esperantotexter är inte så här förtätade på grammatiska finesser. Men sådana här tänkespråk kan vara lämpliga att lära sig utantill, så övar man sig att hålla reda på olika pronomen. Repetera dem några gånger. Lägg märke till att formerna på ki- förutom frågebetydelse kan ha relativbetydelse, "som", ”den som” ..., liksom i många språk.

Kion oni havas? Oni scias kion oni havas. Vad har man? Man vet vad man har. Kie ŝi estas? Mi scias kie ŝi estas. Where is she? I know where she is. Kiujn vi vidas? Tiuj, kiujn vi vidas... Vilka ser du? De, vilka du ser...

6. Sen några viktiga småord. En del har du stött på tidigare.[redigera]

la unu kaj ne ke ĉu tre
(Best. artikel, oböjlig) en, ett (räkneord) och, både inte, nej att "månne" (inleder ja-nej-frågor) synnerligen, mycket
mi vi ĝi ŝi li ni ili oni alia
jag du, ni den, det hon han vi de man annan

Observera att orden "vi" och "ni" är omkastade jämfört med svenskan.

pli plej ol se sed iri preni scii
mera, -re mest. -st som, än om men ta veta

7. Övningspass 5 minuter[redigera]

– Donu al mi la libron. – Jes, mi ĝin donos. – Ge mig boken. – Ja, jag ska ge den.
– Kie estas la hundo? – Ĝi estas hejme. – Var är hunden? – Den är hemma.
– Kien iras vi? – Mi iras hejmen. – Vart går du? – Jag går hem.
La birdoj havis nestojn en la arboj Fåglarna hade bon i träden.
– Kie estis la nestoj? – Tre alte en la arboj. – Var var bona? – Mycket högt uppe i träden.
Li estas pli alta ol ŝi. Sed lin frato estas plej alta ol ĉiuj.

Han är längre än hon. Men hans bror är längst av alla.

Pli bona io ol nenio Bättre någonting än ingenting

Ordföljden är mycket fri i esperanto. I stället för Kie estas la hundo? kan man säga Kie la hundo estas?, exempelvis. Och likaså kan man ändra på ordföljden i alla de andra meningarna.

8. Efterstavelser[redigera]

Betydelse Exempel
-ig Bringa att morti = dö, mortigi = döda
-iĝ Bli, råka ut för ruĝa = röd, ruĝiĝi = rodna
-ebl Möjlig kredi = tro, kredebla =trovärdig
-eg Förstorar stammens mening varma = varm, varmega = het
-et Förminskar stammens mening ridi = skratta, rideti = le (Jfr svenska ord på –ett)
-ar Grupp, mängd arbo = träd, arbaro = skog
-er Del av fajro = eld, fajrero = gnista
-an Medlem av partio = parti, partiano = partimedlem
-ul Person med viss egenskap brava = modig, bravulo = hjälte
-ist Person med visst yrke arto = konst, artisto = artist
-in Person av kvinnligt kön frato = bror, fratino = syster
-il Redskap tranĉi = skära, tranĉilo = kniv
-uj Behållare mono = pengar, monujo = plånbok
-ind -värd memorinda = minnesvärd
-ec Abstrakt egenskap amiko = vän, amikeco =vänskap


Som exemplen har visat ska det alltid fogas en ordklassmarkör, -o, -a, -e eller en verbändelse till de ord man får med avledningsändelserna. Därför talar vi om efterstavelser och inte om "slutstavelser". En del av efterstavelserna i tabellen har också börjat användas som ordstam: eta = liten (synonym till det mer otympliga malgranda).

Genom att kombinera en eller flera sådana här för- och eftertavelser kan man skapa ett stort antal ord utifrån ett mycket litet antal stammar. Det är därför man kan säga att du nu har kommit mycket långt i dina esperantostudier. Med ett annat språk hade du i detta skede av dina studier kunnat se fram emot månader av ordplugg och memorerande av grammatiska oregelbundenheter. Nu räcker det med rätt få ordrötter, som dessutom till stora delar är bekanta.

Det finns flera för- och efterstavelser, men de ovan listade räcker gott och väl för att man ska kunna läsa ganska obehindrat. Du behöver absolut inte kunna allihop nu. Det enda av allt vi gått igenom hittills som du redan från början måste kunna ordentlig är vilka ordklasser som uttrycks med -o, -a och -e, vad -j och -n uttrycker, och vilka verbformer -as, -is och -i står för. För övrigt kan du snegla i listorna ovan när du gör övningarna.


9. Övningspass[redigera]

Betydelse Exempel
– Mi vidis vin en la arbaro. – Sed mi ne vidis vin. – Jag såg dig i skogen. – Men jag såg inte dig.
Birdo havas flugilojn por ke ĝi flugu En fågel har vingar för att den ska flyga.
Bono kunigas, malbono disigas Det goda förenar, det dåliga splittrar.
- Kiel vi progresas lernante Esperanton - Hur framskrider du i lärandet av esperanto?
- Tre bone. Mi jam parolas la lingvon kiel enlandulo. - Mycket bra. Jag talar redan språket som en infödd.

Anekdoto: Stranga orkestro.

– Ĉiuj miaj infanoj estas musikistoj. Unu estas fortepianisto, alia flutisto, alia violinisto, alia kantisto, alia violonĉelisto.

– Kiun parton do vi mem prenas en la orkestro?

– Se vi volas scii, mi estas pesimisto.

(Ur Vilho Setälä: Esperanta legolibra, Helsingforso 1919)

Översättning

En historia: En konstig orkester

– Alla mina barn är musiker. En är fortepianist, en är flöjtist, en är violinist, en sångare och en violoncellist.

– Vilken del har du då själv i orkestern?

– Om du vill veta, jag är pessimist.

10. Ordlistor[redigera]

Prepositioner

en sur de el al kun laŭ sen je
i från ur till med enligt utan (generell preposition)

Den sista prepositionen tar man till när ingen annan preposition passar, det vill säga när det behövs en preposition men relationen till huvudordet är ganska ospecificerad

Diverse småord

ĉar mem tamen
eller eftersom själv ändå

Verb

voli povi,koni fari uzi
vilja kunna göra använda

11. Övningspass 10 minuter[redigera]

Kiu volas, tiu povas = Den som vill, den kan.

--- Avsnittet behöver kompletteras. Gå vidare till avsnitt 12 ---

12. En text från ”Esperanto – Vikipedio”[redigera]

Det här är ett avsnitt från artikeln ”Esperanto” med tämligen ordagrann översättning mening för mening. Håll för höger spalt, läs och gissa. Kolla och gå vidare. Analysera sedan satserna ord för ord, stavelse för stavelse. Där finns ytterst lite som inte har behandlats i grammatiken ovan. Lägg på minnet ord som kan vara bra att kunna. Sen kan du antagligen gå till Vikipedio och ta dig fram på egen hand.


Esperanto Svenska
Kritiko kaj respondoj al kritiko Kritik och svar på kritiken
Esperanto estas foje kritikata de ne-esperantistoj aŭ eĉ de esperantistoj mem. Kelkaj kritikoj estas kontraŭ internaciaj helplingvoj ĝenerale: Esperanto kritiseras tidvis av icke-esperantister eller också av esperantister själva. En del kritiker är mot internationella hjälpspråk generellt:
 "Internacia helplingvo ne havas kulturon." (Esperantistoj ofte respondas, ke ja ekzistas Esperanta literaturo kaj certaj tradicioj en la Esperanto-komunumo; iuj esperantistoj pli emfazas la rolon de Esperanto kiel ponto inter malsamaj kulturoj; kelkaj kombinis ĉi tiujn du alirojn per la koncepto de pontokulturo.)  ”Ett internationellt hjälpspråk har inte kultur.” (Esperantister svarar ofta att det ju existerar en esperanto-litteratur och vissa traditioner i esperanto-gemenskapen; en del esperantister betonar mera esperantos roll som en bro mellan olikartade kulturer; några har kombinerat dessa två spår i begreppet brokultur.)
 "La toleremo pri malperfektecoj ĉe internaciaj helplingvoj estas malpli ol ĉe etnaj lingvoj. Ĉar neniu internacia helplingvo povas esti perfekta, ĝi neniam estos vaste akceptata de la publiko."  ”Toleransen visavi bristerna hos ett internationellt hjälpspråk är mindre än med etniska språk. Eftersom inget internationellt hjälpspråk kan vara perfekt, kommer det aldrig att bli vidsträckt accepterat av allmänheten.”
Aliaj kritikoj temas pri Esperanto specife: Annan kritik handlar specifikt om Esperanto.
 Kelkaj, precipe la subtenantoj de naturismaj planlingvoj, kritikas ke Esperanto ne direktas sin sufiĉe laŭ la grandaj eŭropaj lingvoj (kutime ili celas ĉefe latinon kaj la latinidajn lingvojn, aŭ latinidajn formojn en aliaj lingvoj).  Somliga, nämligen de som stöder naturistiska planspråk, för fram den kritiken att esperanto inte riktar sig tillräckligt mot de stora europeiska språken (vanligen avser de främst latin och språken med latinskt ursprung, eller former från latinet i andra språk).
Ekzemple, ili kritikas la tabelvortojn aŭ vortfaradon kiel "malsanulejo" anstataŭ pli eŭropecan "hospitalo". Exempelvis kritiserar de tabellorden eller ordkonstruerandet såsom ”icke-frisk-person-plats” i stället för det europeiska ”hospitalo”.
Kontraŭargumento estas, ke ŝanĝo al pli da eŭropeco eble igus Esperanton pli facila por eŭropanoj, sed samtempe pli draste malfaciligus ĝin por ne-eŭropanoj, kiuj devus lerni multajn apartajn "eŭropajn" formojn. Motargumenet är, att en förändring mot mera av europismer möjligen skulle göra esperanto lättare för europeer men samtidigt mer drastiskt skulle försvåra det för icke-europeer, som skulle tvingas lära sig många olika ”europeiska” former.
Aliflanke Esperanto estas ofte kritikata esti tro eŭropeca. Å andra sidan kritiseras esperanto ofta för att vara för europistiskt.
Ĝiaj vortradikoj kaj ĝia gramatiko klare devenas de eŭropaj lingvoj, kio laŭ la kritikantoj nuligas (aŭ malpliigas) ĝian neŭtralecon. Dess ordrötter och dess grammatik kommer från europeiska språk, vilket enligt kritikerna upphäver (eller minskar) dess neutralitet.
 Esperantistoj ofte respondas ke la aglutina strukturo de Esperanto similas pli al la turka, japana aŭ bantuaj lingvoj ol al la plej multaj eŭropaj lingvoj.  Esperantister svarar ofta att esperantos agglutinerade struktur snarare liknar turkiskan, japanskan eller bantuspråk än det liknar de flesta europeiska språk.
Kelkaj kritikas ke la seksa malsimetrio en Esperanto estas lingva seksismo. Oni kritikas ke pluraj parenc-radikoj (kiel "patr-", "frat-" kaj "edz-") havas baze viran signifon, dum necesas aldoni "-in-" por paroli pri inoj. En del kritiserar det att könsasymmetrin i esperanto är språklig sexism. Man kritiserar det att flera släktskapsstammar (såsom ”patr-”, ”frat-” och ”edz-”) i grunden har manlig betydelse, medan det måste tilläggas ”-in” för att tala om kvinnor”.
 Aldone oni kritikas ke multaj aliaj vortoj (kiel "instruisto", "anglo" kaj la pronomo "li") servas kaj por signi viran personon kaj por signi ajnaseksan personon, dum ekzistas apartaj vortoj por inaj personoj ("instruistino", "anglino", "ŝi"). Riistoj kaj iĉistoj provas forigi tiun malsimetrion el Esperanto.  Därtill kritiserar man det att olika ord (såsom ”instruktör”, ”engelsman” och pronomenet ”han”) både tjänar till att beteckna en manlig person och för att beteckna en person av vilket kön som helst, medan det existerar särskilda ord för kvinnliga personer (”instruktris”, ”engelska”, ”hon”). Förespråkarna av ett nytt pronomen ”ri” och av ett allmänt användande av iĉ försöker avlägsna denna asymmetri ur esperanto.
 Oni kritikas la devigan akuzativan finaĵon "-n". Esperantistoj respondas ke tio necesas por samtempe havi klarecon kaj grandan liberecon en la vortordo.  Man kritiserar den obligatoriska ackusativändelsen ”-n”. Esperantister svarar att denna är nödvändigt för att samtidigt ha klarhet och stor frihet i ordföljd.
Oni kritikas la supersignajn literojn de Esperanto. Esperantistoj defendas ilin argumentante ke ili necesas por konservi la principon "unu sono — unu litero", ĉar la 26 bazaj literoj de la latina alfabeto ne sufiĉas por la 28 fonemoj de Esperanto. Man kritiserar esperantos bokstäver med diakritiska tecken. Esperantister försvarar dem argumenterande att de är nödvändiga för att bevara principen ”ett ljud – en bokstav”, eftersom det latinska alfabetets 26 grundbokstäver inte räcker för esperantos 28 fonem.
 Ankaŭ estas fakto, ke la granda plimulto de la lingvoj uzantaj variantojn de la latina alfabeto uzas - same kiel Esperanto - diakritajn signojn por klarigi la prononcon de multaj literoj.  Det är också ett faktum, att det stora flertalet av språken som använder varianter av det latinska alfabetet, liksom esperanto använder diakritiska tecken för att klargöra uttalet av flera bokstäver.
Neesperantistoj ofte kritikas Esperanton ne kiel la lingvon mem, sed oni kritikas la fakton, ke oni nenie interkompreniĝos per ĝi. Icke-esperantister kritiserar ofta esperanto inte som språk i sig, utan de kritiserar det faktum att man ingenstans kommer att göra sig förstådd med det.
Respondo al demando "Kaj kie oni parolas per ĝi?" ke ĉie, estas ne tute prava. Att svara på frågan “Och var talar man det?” med ”Överallt”, är inte helt sant.
La neesperantista demandanto demandas pri tio, kie en kiu hotelo, kie en kiu oficejo, kie en kiu malsanulejo, kie en kiu magazeno, kie en kiu fervojstacio ktp. ktp. li povus uzi tiun ĉi lingvon. Den icke-esperantist som ställer denna fråga frågar därmed, var i vilket hotell, var i vilket kontor, var på vilket sjukhus, var i vilken affär, var på vilken järnvägstation osv osv han skulle kunna använda detta språk.
 Kaj ni konfesu, ke ili pravas.  Och vi erkänner att de har rätt.

13. Nu får du skaffa dig övning på egen hand på esperanto-Wikipedian.[redigera]

Några länkar på vägen:

http://www.esperanto.no/ordbok/index.php hittar du en provversion av Norsk Esperantoforbunds ordbok. Det är egentligen en norsk-esperantisk ordbok, men den är försedd med en sökfunktion som gör att man kan använda den även i andra riktningen, varvid den ger både användbara översättningar och fraser där ordet ingår.

http://en.wiktionary.org/ hittar du de allra flesta esperantoord du stöter på, både grundformer och en del böjningsformer. Alla orden kan du inte förvänta dig att hitta, eftersom esperanto ger sina användare så enormt många möjligheter att bilda egna ord i stundens ingivelse. Men efter att ha gått igenom punkt 1-12 vet du hur det fungerar och kan själv analysera de konstruktioner du stöter på.

http://www.algonet.se/~eldona/ordbok/ finns en nätversionen av Ebbe Vilborgs klassiska ordbok från svenska till esperanto med 48.000 ord.

Tycker du att denna blixtkurs blev lite för kort? Skulle du vilja fördjupa dig lite mer i grammatik, fraser och ord innan du börjar surfa på egen hand. Då kan du gå till http://sv.lernu.net/index.php. Det är en portal med många kurser, skräddarsydda för olika ändamål. Där finns också många diskussionsgrupper, både på esperanto, svenska och andra språk, samt länkar till allt möjligt med esperantoanknytning. Lernu-portalen har också en snabb ordbok, som man kan ställa in på bland annat svenska. Efter en tid på Lernu kan du gå till följande avsnitt i denna Wikibookkurs. Du är då antagligen fullt kapabel att hjälpa till och komplettera fortsättningen, som än så länge bara är påbörjad.

Introduktion[redigera]

Esperanto är ett konstgjort språk.

Grammatik[redigera]

  • Substantiv
  • Adjektiv
  • Räkneord - Grundtal - Ordningstal
  • Pronomen - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen
  • Prepositioner
  • Verb - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

Lektioner[redigera]


Appendix[redigera]