Medborgarens lagkunskap

Dessa texter samlar information om och diskussion kring rättsfall ur ett finländskt perspektiv. Målet är att gymnasiestuderande ska få stöd kring lagkunskap via texterna. Tolkningen av lagtexter avgörs alltid från fall till fall och kräver en förmåga att logiskt härleda det som faktiskt hänt mot de bevis eller indicier som finns. En viktig källa är finlex.fi.

Videoföreläsningar

Föreläsningarna följer läroplanen (s. 185) och delvis har jag utgått ifrån läroboken Lagkunskap för gymnasiet. För att underlätta har jag delat in videoklippen i olika avsnitt där flera klipp ingår. Klippen är kring 2-6 minuter långa och tar upp det centrala i kursen, men studerande ska också arbeta kontinuerligt med läroboken på egen hand. Videoföreläsningarna bygger vidare på varandra. Många centrala begrepp behandlas i första avsnittet, Lag och rätt och fördjupas i samband med övriga avsnitt. Alla videoföreläsningar hittar du i denna spellista: https://www.youtube.com/playlist?list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

Lag och rätt

Föreläsningsanteckningarna hittas via denna länk: http://prezi.com/_hbpoknnxrmv/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

Introduktion till Medborgarens lagkunskap. En kort inblick i vad som är grunden till den finländska lagsamlingen eller rättsordningen.

https://www.youtube.com/watch?v=CrUHfz7FF78&index=1&list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

Rättsstat, rättshandlingsförmåga och rättspraxis (prejudikat)

Begreppet rätt förekommer i olika sammanhang inom juridiken. I videoklippet presenterar jag kort de olika definitionerna på begreppet och samtidigt klargörs vissa grundläggande principer inom juridiken. När rättsskyddet är starkt så kan medborgarna lita på att de grundläggande rättigheterna respekteras och att domstolarna följer lagen vid domstolsförhandlingar.

https://www.youtube.com/watch?v=ar7T4r7bQ4o

Privat rätt och offentlig rätt är ett sätt att dela in rättsordningen. Tvister mellan privatpersoner och privata företag faller under privaträtten, medan tvister mellan offentliga institutioner som staten eller kommunerna och privatpersoner faller under den offentliga rätten. Rättshandlingsförmåga och rättsförmåga tangerar varandra, men det är ändå stor skillnad mellan att inneha vissa grundläggande rättigheter (rättsförmåga) och att kunna utföra rättshandlingar, vilket rättshandlingsförmågan avser.

https://www.youtube.com/watch?v=QhTzsIKd--Q

Via en fullmakt kan du ge en annan person rätt att utföra en viss rättshandling å din räkning. Du kanske inte kan hämta ut ett paket från posten, då kan du skriva en fullmakt åt en annan person. För det mesta är det skriftliga fullmakter som gäller och de ska vara daterade och undertecknade, samt vara så exakta som möjligt för att den som befullmäktigas inte ska överskrida sina befogenheter eller i värsta fall missförstår den. https://www.youtube.com/watch?v=ymRP990A_Hk

Lagstiftningsprocessen

Involverar regeringen, presidenten och riksdagen, dessutom kan medborgarna via medborgarinitiativ också delta. Via riksdagens hemsida kan man följa med behandlingsfaserna av lagförslag.

https://www.youtube.com/watch?v=9NM-2bzrExI

Rättegångar och alternativ till dem

Domstolarna har otaliga uppgifter och deras arbete handlar om att stöda medborgarna vid juridiska frågor och tvister. Allt från barnrelaterade ärenden till arv ingår i domarnas arbete. Mera information via oikeus.fi. https://www.youtube.com/watch?v=Y83jA_SZyZ0

Vid en så kallad huvudförhandling, eller rättegång, finns flera personer på plats i rättssalen: målsägande eller kärande, svarande, rättsliga ombud, åklagaren, vittnen och nämndemän kan delta och så förstå domaren och sekreteraren. https://www.youtube.com/watch?v=HD2nnK6ohg4

En rättegång ses speciellt vid civilrättsliga mål som sista utvägen för att lösa en konflikt, istället kan förlikning eller medling vara ett förmånligare och snabbare alternativ för att lösa en tvist och komma överens om en ersättning. Tidsmässigt kan det ta cirka två år innan tingsrätten behandlar ärendet i domstol och det säger sig självt att förlikning kan vara vettigare om det är möjligt att komma överens utanför rättssalen. Allvarliga brott tas alltid upp i domstolen och kan inte medlas kring. https://www.youtube.com/watch?v=n6s_2_kMmi4&index=7&list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

Brott, straff och skadestånd

Juridiken är en logisk vetenskap där orsakssamband reds ut för att fastställa vem som är skyldig att ersätta en skada eller är skyldig till ett brott. Full ersättning och skäliga straff är riktlinjer för det juridiska systemet i Finland. Solidariskt ansvar gäller när flera svarande är skyldiga att ersätta en skada.

https://www.youtube.com/watch?v=pD8s_1DDQFc&list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9&index=8

https://www.youtube.com/watch?v=SJe6Udha3M8&list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9&index=9

Bevisbördan är central vid rättsprocesser: https://www.youtube.com/watch?v=loT5w6LcTcc&feature=youtube_gdata

Straffprocessen - från brott till straff

Föreläsningsanteckningarna: http://prezi.com/f51sscbztqw9/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Vad innebär ett brott? https://www.youtube.com/watch?v=0O21lNjRSDs&feature=youtube_gdata

Vem kan dömas för ett brott? Vad innebär nödvärn (självförsvar) och excess i nödvärn? https://www.youtube.com/watch?v=LTA83Xze_cU&feature=youtube_gdata

Anmälan om brott, förundersökning och åtalsprövning: https://www.youtube.com/watch?v=8Fajsqe-KgE

Skador och skadestånd utreds också i samband med förundersökningen. Polisens möjligheter att avlyssna avgörs av tingsrätten. https://www.youtube.com/watch?v=x4IlTVCrbMw&index=14&list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

Tre centrala begrepp att känna till när brott ska dömas och skadestånd betalas: uppsåt, vållande eller olyckshändelser? https://www.youtube.com/watch?v=FkTAtrsGnPY&feature=youtube_gdata

Rättens sammansättning har presenterats tidigare, här tas domstolarnas offentlighet upp, begreppen jämkning och åtalseftergift introduceras: https://www.youtube.com/watch?v=27Th3SeRDjY&feature=youtube_gdata

Straffen som sedan utdöms kan vara böter, samhällstjänst eller fängelse: https://www.youtube.com/watch?v=picEro2rd3k

Straffprocessen avslutas hos brottspåföljdsmyndigheten: https://www.youtube.com/watch?v=zXMgR-CnFm4

Lagstiftning kring barn, parförhållanden, äktenskap och arv

Föreläsningsanteckningar för detta avsnitt: https://prezi.com/bkjqdahxny2v/fysiska-personers-juridiska-forhallanden/

Följande avsnitt under kursen kallar jag "fysiska personers juridiska förhållande" eftersom det handlar om fysiska personers inbördes förhållande. Barnet och föräldrarna, parförhållanden och slutligen vad som sker när en person dör och egendomen ska delas mellan anhöriga står i fokus i de kommande avsnitten: https://www.youtube.com/watch?v=IdTWSwumob8&feature=youtube_gdata

Barnets ställning

Barnets rättigheter inleds med vårdnadshavare, intressebevakare, namn och skillnaden mellan en ung person och ett barn: https://www.youtube.com/watch?v=UJeOh1qezKo&feature=youtube_gdata

Fastställande av faderskap och faderskapspresumtion är viktiga frågor när barnets rättigheter diskuteras. Observera att faderskapslagen har förändrats fr.o.m 1.1.2015. Finlex har inte uppdaterats, men rättsväsendet berättar lite mera om förändringarna på sin sida: https://www.youtube.com/watch?v=YdnA-SwPsSU

Vid en barnskyddsanmälan är socialskyddsmyndigheterna skyldiga att reda ut ärendet, och i värsta fall kan ett barn omhändertas ifall inte föräldrarna klarar av att sköta det eller ifall familjeförhållandena är skadliga för barnet. En möjlig lösning är då att barnet placeras i en fosterfamilj: https://www.youtube.com/watch?v=6n13X3gkJlw

Vid en adoption fastställs ett barns juridiska förhållande till sina adoptivföräldrar, och barnet har inte längre juridiska band till sina biologiska föräldrar. Bland annat kan inte barnet ärva sina biologiska föräldrar. https://www.youtube.com/watch?v=dOV0rpM8IcA

Parförhållanden, giftorätt och avvittring

Lagen behandlar äktenskap och samboförhållanden. https://www.youtube.com/watch?v=d5ApCIHu8TU

När ett äktenskap upphör ska makarnas egendom avvittras och giftorätten träder tydligt i kraft om inte ett äktenskapsförord eller testamente har upprättats tidigare. https://www.youtube.com/watch?v=O4TxZX-d-jQ&feature=youtube_gdata

Vid äktenskapsskillnad och arvskifte blir ofta en avvittringskalkyl aktuell. I följande videoklipp tar jag också kort upp den nya sambolagen som försöker stärka sambons rättigheter till ekonomisk ersättning när samboförhållandet upplöses: https://www.youtube.com/watch?v=wy7y4TG3IXc

Arv, testamente och arvskifte

Vid ett dödsfall blir det aktuellt att bland annat offentliggöra dödsfallet och begrava den döda, men dessutom ska den avlidnas egendom hanteras och delas. Avvittring blir aktuell om det finns en efterlevande make/maka med giftorätt. https://www.youtube.com/watch?v=6qgvaBxKbIg

Vid arvskifte ärver bröstarvingar och eventuellt efterlevande make/maka i första hand, och om sådana inte finns kan bl.a. föräldrar och syskon eller sekundära arvingar ärva. Arvsskatten beror på vilken av dessa två grupper du tillhör. Bröstarvingar betalar lägre arvsskatt än föräldrar till den avlidne: https://www.youtube.com/watch?v=7Y5J6JEWuWc&feature=youtube_gdata

Bröstarvingarna har en särställning vid arvskifte eftersom de alltid har rätt till sin laglott, alltså hälften av den totala egendomen som kallas arvslott. Den efterlevande maken/makan kan få besittningsrätt till det gemensamma hemmet om inte annan bostad kan användas som hem. Vanligen är det gemensamma hemmet den största delen av egendomen och det gör att arvskiftet kan ske först när den efterlevande maken/makan flyttat ut och huset sålts, därför kan arvskiftet dra ut på tiden för arvingarnas del. https://www.youtube.com/watch?v=14pSKQD02W0&feature=youtube_gdata

Testamente klassas som en ensidig rättshandling eftersom det är enbart testatorn eller hens dödsbo som rättsligen måste följa testamentet. Om arvingar tagit emot gåvor redan före arvlåtarens död kan det bli aktuellt med gåvoskatt om gåvorna klassas som förskott på arv och överskrider 4000 euro, dessutom kan laglotten eller arvslotten minskas om det visar sig att en bröstarvinge tagit emot gåvor, medan övriga bröstarvingar inte fått något motsvarande. https://www.youtube.com/edit?video_id=eEbYTHzAkj0&video_referrer=watch

Lagstiftning kring arbete, boende, kredit och konsumentens rättigheter

Föreläsningsanteckningarna: https://prezi.com/c6spmwaalb88/fysiska-och-juridiska-personers-juridiska-forhallande/

Kursens sista avsnitt omfattar rättshandlingar mellan fysiska och juridiska personer: avtal. https://www.youtube.com/watch?v=E-O83tevhOE&feature=youtube_gdata

Gemensamma principer vid avtal: https://www.youtube.com/watch?v=dx5HfB_QeiQ

Arbetslagstiftning

Arbetsavtal och kollektivavtal: https://www.youtube.com/watch?v=OsNwm2g-Vvg&feature=youtube_gdata

Arbetsmarknadsorganisationerna (representanterna för arbetstagarna och arbetsgivarna) samt den kommande pensionsreformen: https://www.youtube.com/watch?v=0dGOMzn85s4&feature=youtube_gdata

Prövotid, uppsägning och hävning av arbetsavtal: https://www.youtube.com/watch?v=j8wblFSKlbs&feature=youtube_gdata

Permittering är ett sätt att förändra arbetsförhållandet: https://www.youtube.com/watch?v=xS6uuzVFvVU

Dessutom lönar det sig att ta en titt i Wikiboken Ekonomisk kunskap för gymnasiet där semester och snuttjobb behandlas. https://sv.wikibooks.org/wiki/Ekonomisk_kunskap_f%C3%B6r_gymnasiet#Arbetsmarknadsorganisationer_-_arbetsgivare_vs._arbetstagare

Bolagsformer i Finland

Juridiska personer: företag i Finland: https://www.youtube.com/watch?v=ncA_l_5aXhA

Konsumentens rättigheter och skyldigheter

En konsument är en privatperson som köper en nyttighet för privat bruk och skyddas av konsumentskyddslagen: https://www.youtube.com/watch?v=EaCAS64WuCQ

Hyresavtal och hyresförhållande: https://www.youtube.com/watch?v=NzNa4cKshUs&feature=youtube_gdata

Att äga eller sälja en fastighet: https://www.youtube.com/watch?v=rBhKSz4ypSM

Alternativ till att äga bostad: bostadsaktier: https://www.youtube.com/watch?v=6uDIcNtpmnQ

Konsumentkrediter, gäldenär, borgenär, borgensman och låntagning, ränta, dröjsmålsränta och betalningssvårigheter:

https://www.youtube.com/watch?v=m4wdue_hBwI

https://www.youtube.com/edit?video_id=vJkgUXELm0I&video_referrer=watch

Projektarbeten

Charlie Hebdo mot terrorismen

3. Vad säger lagstiftningen om terrorbrott. Hur skulle en dylik straffprocess gå till i Finland och på vilka grunder kunde förbrytarna och deras medhjäpare dömas?

Nedan följer fyra gruppers diskussion kring en del av dessa frågor. Svaren grundar sig på finlex.fi och rättspraxis i Finland.

Owada

1. Yttrandefrihet utgör tillsammans med åsiktsfrihet grunder för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. I den finska grundlagen står att alla har yttrandefrihet och man har där med rätt att sprida/framföra och ta emot information samt åsikter. Man ska även få ta del av myndigheternas offentliga handlingar enligt den finländska grundlagen. Åsiktsfriheten ska vara helt fri, men yttrandefrihet, alltså hur man uttrycker sina åsikter, behöver ibland begränsas. Åsikter som uttrycks och tas på fel sätt kan orsaka stor skada. Gränsen om vad man får uttrycka och inte är inte alltid så lätt att dra. Komiker och en del serietecknare har ju som arbetsuppgift att driva med folk. Eftersom dom inte kan veta när de har trampat på en öm tå innan skada redan är skedd kan det vara svårt att avgöra, samtidigt som deras karriär knappast går bra om de håller sig till för “säkra” skämt. Innan man vill publicera någonting som skulle kunna uppfattas som kränkande kan man sätta sig in den mottagarens ställe och fundera om man själv skulle bli kränkt. Man kan också låta en helt opartisk person göra ett uttalade om saken ifråga. Pga av erfarenhet är det inte ofta uppskattat att driva med andras religioner eller ursprung. Så som tumregel kan man ha att inte driva med ursprung och religion, samt tänka efter om man själv skulle bli kränkt. Ibland kan den behövas begränsas för att t.ex. barn inte ska kunna få tillgång till olämpligt material. Om yttrandefrihet inte alls begränsas kan det i vissa fall leda till ärekränkning, diskriminering, hets mot folkgrupp o.s.v. För att det inte ska ske borde åsikter som kan vara stötande, som ex. karikatyr, riktas uppåt mot makten och inte neråt. I fall som med karikatyr kan man ha som tumregel att driva med sina egna och inte med andra folkgrupper. Yttrandefrihet ska gynna medborgarens möjlighet att påverka och ta del av vad som bestäms i landet. För att uppnå ett så demokratiskt samhälle som möjligt behövs yttrandefrihet. Själva meningen med yttrandefrihet borde vara att den ska gagna alla lika mycket.

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder? Yttrande friheten är garanterad och tryggad i grundlagen i Finland. Det innebär att alla människor har rätt att skaffa, ta emot och publicera sina åsikter och tankar i alla medier. Samtidigt har vi en annan lag som säger att ifall man sprider för allmänheten åsikter som hotar en viss folkgrupp ska den dömas till böter eller högst två års fängelse. Dessa två lagar går emot varandra lite. Tidningen Charlie Hebdo använder sig av starka karikatyrer för att få fram sina åsikter och tankar om samhället. De har förnedrat bl. stora religösa ledare eller gudar vilket ses som mycket kränkande av människor som utövar religionen. Människor som utsattes för Hebdos karikatyrer känner sig lätt kränkta. De skulle därför kunna åtalas för både hets mot folkgrupp.

Hidén

1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna?

I Finlands lag är yttrandefriheten tryggad, och alla har rätt till yttrandefrihet. Den kan dock begränsas för att skydda statens säkerhet, förebygga brottslighet och trygga personers rykte eller rättigheter. Yttrandefriheten i lagen handlar alltså inte om att man får kränka privatpersoner, utan mer om att få uttrycka sina åsikter.

Enligt lagen var de som jobbade på Charlie Hebdo tidningen inte skyldiga till brottet, då de inte attackerat enskilda personer, spridit rykten osv. Men om de gjorde fel är ju en annan sak och det kan endast tolkas personligt om det var moraliskt fel eller inte. Enligt den muslimska kulturen får man inte avbilda profeten Muhammad som satirtecknarna borde ha förstått och respekterat.

Men det påstås att terrordådet skulle ha skett oavsett. Yttrande friheten ska vara begränsad till viss mån. Man måste respektera kulturer och minoriteter. Den får inte attackera privatpersoner, men den får gå emot grupper. Detta är ett måste för att upprätthålla demokratin och ge mindre makt åt ledarna.

3. Vad säger lagstiftningen om terrorbrott. Hur skulle en dylik straffprocess gå till i Finland och på vilka grunder kunde förbrytarna och deras medhjälpare dömas?

I Finland har vi ingen direkt lagstiftning mot terrorbrott. Men vi har några exempel på liknande fall som skolskjutningar och bombatentat i Vanda, där gärningsmannen tagit livet av sig eller dött kort där efter. Straffet för gärningsmännen i det här fallet skulle antagligen blivit livstids fängelse eller så tilldöms gärningsmännen psykiatrisk vård. I vissa fall borde gärningsmannen även ersätta de skador som de orsakat för de involverade.

Brottet anser vi vara mord alltså "dråpet begås med berått mod, på ett synnerligen rått eller grymt sätt, så att allvarlig allmän fara förorsakas eller genom att en tjänsteman dödas, medan denne på tjänstens vägnar upprätthåller ordning och säkerhet och om brottet bedömt som helhet är grovt. Försök är straffbart."

De personerna som utförde dådet dräpte även en försvarslös polis, som var tjänsteman, på ett grymt sätt. Bara detta skulle i Finland leda till ovillkorlig livstids fängelse. I det här fallet tror vi att gärningsmännen inte kan få ett förmildrat straff vare sig de sköter sig i fängelset eller inte eftersom de dödat 11 personer. Finland har inte många stiftade lagar om terrorism. Dock finns det lag om finansiering av terrorism. Man får inte stödja terrorism, man har skyldighet att avslöja, utreda och effektivisera språrningen av fallet. Man har också skyldighet att registrera vissa funktioner för detta, t. ex. kan man spärra av bankkonton om det behövs.

Koskelo

1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna?

Yttrandefriheten skall definitivt inte begränsas, det hör till alla människors rättigheter att ha en personlig åsikt och att få skriva, säga, rita osv. vad man tycker. I Finland har vi en stor frihet i att yttra våra åsikter, yttrandefriheten är en av grundbyggstenarna i en demokrati, som i princip alla länder strävar efter att vara idag. Ett exempel på där yttrandefriheten begränsats ganska mycket under de senaste åren är Ryssland, de hävdar att landet är en demokrati men att förfölja och döda oliktänkare i form av politiker, journalister eller bara någon som du och jag för att de yttrar en åsikt som inte överensstämmer med vad den högre makten i landet tycker, det stöder inte yttrandefriheten och med det så har en av demokratins viktigaste byggstenar fallit bort.

Yttrandefriheten skall gangna i princip alla, men speciellt vi "vanliga dödliga" skall få kommentera/diskutera samt kritisera makten i landet. Det är egentligen det som yttrandefriheten skall användas främst till, vi skall delta i samhällelliga frågor i form av tidningspress och internet. Massmedia skall vara en tredje statsmakt och där är yttrandefriheten vårt viktigaste vapen.

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder?

Tidningen Charlie Hebdo ritade olika satirer av olika ‘’kända’’ personer och vissa tolkar det som en rolig och positiv grej, medan andra tolkar saken från ett helt annat perspektiv. De som tar illa upp av vad tidningen gör kan tolkas vara offer för: Hets mot folkgrupp. Straffet skulle vara böter och eventuellt fängelse i max 2 år enligt den finländska lagen. Eftersom det vara tidiningen ifråga som då utsattes för detta terrordåd, antar vi att de inte kommer att dömas till något straff; men om någon skulle ha gjort en anmälan skulle det antagligen blivit fängelsestraff p.g.a att det är respektlöst att avbilda profeten och där med 99.9% av dem godkänner inte avbildande av profeten och det är ganska extremt att göra narr av någon annans religion. I Charlie Hebdo fallet avbildade man Muhammed, Islams profet. Enligt Islam får man inte avbilda profeten,så på detta sätt har de gjort narr av den islamska religionen och dess anhängare.

Tomka

1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna?

Yttrandefrihet är en möjlighet för medborgarna att uttrycka sina åsikter offentligt. Problemet med yttrandefriheten är att den går att tolka på olika sätt; Ibland kan den användas på fel sätt. Yttrandefriheten borde inte begränsas, men ett sunt förnuft vore önskvärt då man väljer att yttra sig om något känsligt ämne - exempelvis hets mot folkgrupp.

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder?

12 § Yttrandefrihet och offentlighet “Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag. Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.”

Hets mot folkgrupp är ett hatbrott som innebär att offentligt sprida uttalanden om utpekade folkgrupper. Hets mot folkgrupp är straffbart enligt strafflagen och vad som klassificeras som hets mot folkgrupp varierar. Polisens uppgift är att motverka hets mot folkgrupp.

Enligt den finländska strafflagen har Charlie Hebdo överskridit yttrandefriheten, eftersom karikatyrerna bland annat underskattat den muslimska tron. Tidningen skulle kunna åtalas och dömas till böter, och hen eller de som tecknat karikatyrerna kan även dömas till fängelsestraff på högst två år. Tidningen Charlie Hebdo gör narr av många folkgrupper varav vissa tar åt sig mer än andra. I den islamska kulturen tolereras inte det att någon avbildar Muhammed.

Aktuella finländska rättsfall

Finnair rejält på minus

Finlands ekonomi i dagsläget märks tydligt i Finnairs tillväxt, men även avtagande affärer från Kinas sida påverkar flygbolaget. Finnair trafikerar inte endast till Asien och från, utan säljer även eftertraktade finländska varor som Mumin, samt Marimekko vilka är två stora inkomstdrivande saker för bolagets sida.Förlusten för koncernen ifjol var 36 miljoner, vilket var ett väldigt negativt belopp för bolaget. Året innan låg förlusten på 12 miljoner euro. Omsättningen för företaget minskade med nästan 5 procent ca 2,3 miljarder euro. Det slutgiltiga resultatet innehåller inte engångsposter. Resultatet med engångsposter var en förlust på 100 miljoner euro, men trots de negativa nyheterna hade Finnairs VD Pekka Vauramo några positiva besked att komma med. Ett av de beskeden är att enhetsintäkterna ökade med hela 3 procent i oktober–december, enhetsintäkterna innefattar intäkter per passagerarsäte och den sträcka som de flygs. Det andra beskedet är att tvisterna om arbetsavtal nu är över. Vauramo är mycket nöjd över att alla i personalen nu har nya kollektivavtal, för kabinpersonalen innebär detta 5% lägre lön medan arbetstimmarna ökar med 10% .Kollektivavtalen innebär att man kan utveckla verksamheten på lång sikt.

Arbetslagstiftningen innefattar bl.a. arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om likabehandling, lagen om integritetsskydd i arbetslivet, lagen om kollektivavtal, lagen om alterneringsledighet, lagen om studieledighet samt lönegarantilagen. Och är beredd av arbetsgivarens samt arbetstagarens intresseorganisationer i form av t.ex. fackföreningar. Övervakning av arbetslagstiftningen görs av social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsmyndigheter samt av samarbetsombudsmannen.

Kollektivavtal är ett ‘’avtal’’ mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta innebär att man gör upp klara punkter om vad som gäller under arbetstiderna för arbetstagaren och är även en rättighet som arbetstagaren får i och med att man har ett kollektivavtal. I avtalet så finns det olika saker som är bra att veta som t.ex. semesterersättning och eventuella sjukdomstillstånd.

Finnair har brutit mot arbetslagstiftningen genom att sätta in billigare utländsk arbetskraft på vissa av deras rutter. Men bolaget hävdar att de enbart försökte göra bolaget mer konkurrenskraftigt och säkerställa finska flygförbindelser i världen, dock har man ju nu kommit fram till kollektivavtal med kabinpersonalen som alla verkar nöjda med.

Aktuella internationella rättsfall

Internationell rätt

Internationell rätt är ett lag system mellan stater där gemensamma lagar och överenskommelser ingår. Internationella rätten behandlar främst tvister mellan stater. Men privatpersoner kan ta hjälp av internationella rätten ifall man blivit fel behandlar av en myndighet eller liknande. Men inte om tvisten är endast mellan privatpersoner. Den internationella rätten kan delas in i två delar, folkrätt och den internationella privaträtten. Folkrätten är den offentliga delen av den internationella rätten. Saker man behandlar är t.ex. mänskliga rättigheter, regler för internationell samverkan kring terrorism och regler kring krig och fred. Alltså juridik som reglerar förhållandet mellan stater Den internationella privaträtten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Rättspraxis är ett samlings namn för t.ex. rättsliga avgöranden i domstolar. Det finns tre problem som man försöker lösa och dessa är 1. Vilket land som har domstolsrätt, alltså vilket lands domstol som ska lösa tvisten. 2. Vilket lands lag som ska användas. 3. Ska en dom som dömts i ett land kunna verkställas i ett annat. Den internationella domstolen befinner sig i Haag, sedan den etablerades där 1945. Enligt FN anses är folkmord en handling som utförs pågrund av olikheter inom t.ex ras, kultur och religion.

Folkmorden i Rwanda

Händelseförloppet

Folkmordet i Rwanda grundar sig på en konflikt mellan två olika folkgrupper. Efter andra världskriget hamnade landet under belgiskt styre och tutsierna, boskapsherrarna, blev favoriserade över jordbruksfolket hutu. Detta gjorde att det blev större klyftor mellan klasserna i landet. Trots att folkgrupperna delade språk, religion och kultur blev detta det första steget mot ett starkt hat och förföljelser.

När Rwanda blev självständigt 1962 förändrades tutsiernas situation i landet. Det blev hutunationalisterna som tog makten eftersom de var av majoritet. Redan tidigare hade tutsierna börjat förföljas och de första massakerna av dem hade skett 1959. Efter detta trappades allt upp tutsierna diskriminerades och förföljdes systematiskt.

Efter en persiod av gerillakrig mellan den Rwandanska ledningen och RPF, Rwandan Patriotic Front som bestod av tutsier, 1990-1993 försökte man med FN:s hjälp att skapa en hållbar situation i landet för båda folkgrupperna. Trots detta var hutuextremisterna besvikna, vapenleveranser fortsattes levereras till regeringen och propagandan flödade.

Folkmordet fick sitt startskott när presidentens, Habyarimana, plan sköts ner 6 april 1994. Ingen vet vem som utförde dådet, men hutunationaliseterna lade skulden på RPF. Efter detta började det hundra dagar långa folkmordet då hutunationalister skoningslöst mördade tutsier. När det hela fick sin början mördades kända oppositionspolitiker men när belgien beslutade att ta bort sina soldater ur landet efter att 10 av dem torterats och dödats började den verkliga massakern. Milisen införde vägspärrar och barrikader i hela landet och vid dem kontrollerades alla förbipasserandes ID-kort. De som var tutsier togs tillfånga och mördades på brutala sätt, oftast med machete. Andra länder försökte stoppa folkmordet utan framgång. Inbördeskriget hade återupptagits under folkmordet och efter att tutsierebellerna vunnit i juli 1994 flydde hutunatioinalisterna ur landet och fred kunde uppnås. Under april till juli mördades ca. 800 000 människor.

Fallen

Den första rättegången riktades mot föredetta borgmästaren Jean Paul Akayesu , som dömdes för folkmord. Jean Kambanda, som var landets premiärminister ett tag, var misstänkt för att ha planerat och hjälpt till att genomföra folkmorden. Han blev dömd av internationella Rwandatribunalen i Tazania på 6 punkter och fick livstidsfängesle, för brott mot mänskligheten och folkmord. Augustin Bizimungu var generalbefälhavare för armen. Han ska bl.a. ha tränat soldater att utföra folkmorden och givit order om att utföra massaker. Han blev också dömd av Rwandatribunalen till 30 år fängelse från och med år 2011 för att ha varit delaktig i folkmorden. Théoneste Bagosora hade titeln stabschef för försvarsdepartmentet i Rwanda och har dömts för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser samt folkmord av FN:s krigsbrottsdomstol för Rwanda. Mot sig hade Bagosora 242 vittnen och 1600 bevisföremål. George Rutaganda var vicepresident för Interahamwe, en misilgrupp, och har besvisligen beodrat och hetsat till folkmord. Rutaganda ska ha beodrat Interahamwe att omringa och kasta granater på flyktingar samt sett på när under honom lydande våldtog och mördade unga flickor. Vittnen mot honom uppgav att han hade aggerat likgiltigt och arrogant. FN domstolen dömde honom på tre punkter, för mord, folkmord och brott mot mänskligheten. Rutaganda dog i fängelse 2010.

Enligt FN anses är folkmord en handling som utförs pågrund av olikheter inom t.ex ras, kultur och religion.

Om vi skulle döma fallet så skulle vi döma Augustin Bizimungu för grov krigsförbrytelse, eftersom han beodrat armen att utföra attacker på civila som inte var nödvändiga eller av värde för själva krigsförningen. Brottet begicks på ett planmässigt sätt, var grovt och mot en stor grupp människor. För grov krigsförbrytelse döms man till livstids fängelse. Vi skulle också döma honom för brott mot mänskligheten. Han föröljde en folkgrupp på grund av kultur. För brott mot mänskligheten kan man dömas till allt från ett års fängelse till livstid. För resten av fallen skulle vi ha dömt på liknande sätt.

Wikileaks

Wikileaks är en internationell ideell förening där hemliga och privata dokument och filmer offentliggörs, med media. Till organisationens webbplats och dokumentdatabas laddas det upp material av anonyma källor, så kallade visselblåsare. Organisationen vill avslöja oetiskt beteende av regeringar och företag, och eftersträvar fri tillgång till information som är av allmänintresse. Sidan är skapad av Julian Assange och ägs av pressbolaget Sunshine Press.

Enligt den finska lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska enskilda människor få övervaka myndigheternas verksamhet:

3§ Lagens syfte

"Rätten till information samt myndigheternas skyldigheter enligt denna lag syftar till öppenhet och en god informationshantering i myndigheternas verksamhet samt till att ge enskilda människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel, att fritt bilda sig åsikter samt påverka sådant beslutsfattande som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen."

Finlands grundlag kap 2, paragraf 12 Yttrandefrihet och offentlighet “Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag. Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.”

Enligt den ovanstående lagen har alla rätt att ta del av offentliga handlingar. Dock kan offenligheten begränsas av tvingade skäl. Detta kan vara både en dålig och en bra sak. För att skydda medborgaren från oroligheter och dylikt kan man begränsa vad som offentliggörs. Om man antar att det är obehaglig information som hemlighetshålls skulle det vara bra att på något sätt ha det under kontroll och åtgärda det. Som medborgare måste man lita på och anförtro myndigheter och staten, därför måste de försäkra det. Om staten har ett problem ska det skötas undan. Om staten inte klarar av att göra det och problemet kommer att påverka samhället måste informationen offentliggöras. Det kan finnas andra ämnen som inte har någon betydelse alls som medborgare har rätt till att ta del av men myndigheter har låtit bli att offentliggöra eftersom det inte var väsentlig information. Det finns information som kan förvärra en syn på verkligheten om man offentliggör den t.ex. kan det bli en skandal eller en besvikelse att få läckt någon politikers e-mail där man ser vilka inköp denne gjort på statens bekostnad. Dessa saker är dock mycket viktiga att de korrigeras och offentliggörs.

All information om bland annat militären och myndigheterna har vi medborgare rätt till och borde få. Om det finns någon information som fås inte ge ut måste det finnas goda skäl till det. Dock borde man någon gång få all information från myndigheterna som medborgare. Man skulle kunna göra någon bestämmelse om en begränsad tid för att hålla någon information hemlig. T.ex att man måste ge ut information om något nytt inom 6 månader efter att den uppkom, om inte samhället är redo att få vetskapen om informationen direkt efter att den hände.

Enligt den finska lagen får myndigheter och staten inte hålla någon information hemlig ifrån privatpersoner. Julian Assange är inte brottslig och wikileaks är inte ett brott i Finland, tvärtom fungerar de som visselblåsare och hämtar den information som de har rätt till och delar den med alla som borde få ha tillgång till den. Enligt paragraf 16 i lag om yttrandefrihet i masskommunikation så har wikileaks också rätt att vägra ge ut visselblåsarnas identiteter.

“Begäran om att få ta del av en av regionförvaltningsverkets handlingar ska preciseras så att det framgår av begäran vilken handling eller vilka handlingar begäran gäller. Om begäran om uppgifter gäller en offentlig handling behöver begäran inte motiveras och den som gör begäran behöver inte heller meddela för vilket ändamål uppgifterna används. När begäran avser en sekretessbelagd handling eller sekretessbelagda handlingar, ur vilka uppgifter kan lämnas ut endast under vissa förutsättningar, ska den som begär att få ta del av en handling meddela för vilket ändamål uppgifterna ska användas samt övriga omständigheter som behövs för att man ska kunna utreda förutsättningarna för utlämnande av uppgifter (till exempel identiteten på den person som begär uppgifterna). Uppgifter ur en offentlig handling ska ges så snart som möjligt, senast inom två veckor efter att begäran om uppgifter har lämnats in. Om ärendets behandling och avgörande kräver specialåtgärder eller större arbetsmängd än normalt, ska uppgifter ur en offentlig handling lämnas ut eller ärendet avgöras senast en månad efter att begäran om uppgifter har lämnats in. Om en tjänsteman anser att de begärda handlingarna inte kan lämnas ut, kan den som begärt handlingen föra ärendet till behandling hos myndigheten. När regionförvaltningsverket tagit emot begäran fattar det ett beslut i ärendet. Beslutet är avgiftsfritt. Verkets beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Kopior av en handling och myndighetens informationstjänst är avgiftsbelagda och avgiften bestäms enligt beslut av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Avgift tas dock inte ut till exempel när uppgifter ur handlingen lämnas muntligt, handlingarna läses eller kopieras hos myndigheten eller när en handling som lagrats elektroniskt sänds per e-post till den som begärt uppgifterna.”

2014 publiceras svenska.yle.fi denna utrikesnyhet vilket behandlar wikileaks och en av de som jobbat för sidan, Chelsea Manning:

Collateral Murder och USA:s vrede

År 2010 gjorde Wikileaks en av sina största läckor, videon som de döpte till Collateral Murder (för att slå hål på eufemismen ”Collateral Damage”, en militär term som betyder ungefär sidoskada, eller skada som sker av misstag vid sidan av en militär verksamhet).

Det var Chelsea Manning (tidigare känd som Bradley Manning) som läckte videon till Wikileaks. Då hon ännu var känd som Bradley jobbade hon som underrättelseanalytiker nära Bagdad och hade tillgång till den amerikanska regeringens databaser som överför sekretessbelagd information. Manning greps 2010 efter att en hacker berättat att Manning anförtrott honom på en internetchatt att det var hon som hade läckt videon. I augusti 2013 dömdes Chelsea Manning till 35 års fängelse efter en kontroversiell rättegång för att ha brutit mot Espionage Act, spionlagen i USA. Det är samma lag som Edward Snowden ska ha brutit mot, och samma lag som Assange riskerar dömas för brott mot om han utlämnas till USA. Espionage act är en amerikansk federal lag, som trädde i kraft den 15 juni 1917 strax efter att USA deltog i första världskriget. Den förbjuder bland annat alla former av inblandning i militära operationer och inflytande, samt USA:s stödjande av sina fiender.

Källor:

Diskussion kring kollektivavtal

Hidén

3. Kollektivavtal inom golfbranschen

Ett kollektivt avtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och anställdas fackliga organisationer som reglerar löner och anställningsvillkor och övriga förhållandena på arbetsplatsen, t.ex. medbestämmande.

4 § Upphörande av ett anställningsförhållande och permittering

Uppsägningstid Ifall inget annat avtalats ska arbetsgivaren vid uppsägning av ett avtal som är i kraft tillsvidare iaktta följande uppsägningstider som är bundna vid anställningsförhållandets längd: När anställningsförhållandet har fortgått är uppsägningstiden högst ett år - 14 dagar över ett år - högst 4 år - en månad över 4 - högst 8 år - 2 månader över 8 - högst 12 år - 4 månader över 12 år - 6 månader Ifall inget annat avtalats är arbetstagarens uppsägningstid: När anställningsförhållandet har fortgått är uppsägningstid vid högst 5 års arbetsavtal 14 dagar och vid över 5 år är det 1 månad

15 § Insjuknande

Åt en arbetstagare som efter att ha börjat arbeta blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall som hen inte förorsakat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, betalar arbetsgivaren medan anställningsförhållandet fortsätter lön för frånvaron enligt följande (längden på arbetskontraktet - betalningen under sjukfall under 1 mån - 50 % av lönen under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen 1 mån.–1 år under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen dvs. dagen för insjuknande och de nio därpå följande vardagarna över 1 år 3 veckor över 3 år 4 veckor över 5 år 5 veckor Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga och när han eller hon uppskattningsvis tillfrisknar. Ifall arbetstagaren försummar att meddela arbetsgivaren före början av sitt arbetsskift om sin frånvaro utan en grundad orsak, börjar lönebetalningen fr.o.m. tidpunkten för anmälan. Arbetstagare som jobbat för arbetsgivaren under 1 år borde få ha samma rättigheter till sjukersättning som de som jobbat över 1 år, då de flesta arbetsförhållanden fortsätter åtminstone så länge.

20 § Arbetsplatsmåltid

Arbetstagaren ska ordnas möjlighet att inta en måltid om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar. Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna måltiderna och ett utrymme som lämpar sig för måltider ska högst en ersättning som motsvarar beskattningsvärdet tas ut av arbetstagaren för måltiderna.

7 § Arbetstid

Daglig arbetstid Den verkliga ordinarie arbetstiden per dag är 4-12 timmar om annat inte avtalas med arbetstagaren

Om permanenta avvikelser förhandlas med förtoendemannen.

Ifall det i praktiken är svårt att bestämma den ordinarie arbetstiden, t.ex. då den dagliga arbetstiden indelas i flera avsnitt, så kan arbetsgivaren och arbetstagare på förhand komma överens om en engångsersättning och den dagliga arbetstidens längd. Ifall man inte har avtalat om arbetstiden omfattar den högst 7,5 timmar

Protokollsanteckning: Överenskommerlser om engångsersättning ska inte leda till det att lönen som betalas för den verkliga arbetstiden underskrider den överenskomna tabellönen.

14§ Semesterpremie

1. Till en arbetstagare som inleder sin semester vid den anmälda tidpunkten och återgår till arbetet omedelbart efter att semestern upphört betalas i semesterpremie 50 % av hans eller hennes semesterlön enligt lagen. Semesterpremien betalas i samband med den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad semesterperiod.

Semesterpremien betalas utgående från den semesterlön som motsvarar antalet semesterdagar som intjänats enligt semesterlagen.

Semesterpremien betalas också om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller semesterns utgång under pågående anställningsförhållande har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller av en orsak som nämns i 7 § i semesterlagen.

I dessa fall betalas semesterpremien i samband med nästa lönebetalning efter att arbetstagaren återgått till arbetet.

Semesterpremie betalas utgående från semesterlönen och -ersättningen när arbetstagaren går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension.

En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fullgjort sin militärtjänst eller frivilliga militärtjänst får semesterpremie av den semesterlön och/eller semesterersättning som han eller hon fick när han eller hon inledde sin tjänstgöring.

En förutsättning för betalning av semesterpremie åt en person på vårdledighet är att arbetstagaren återvänder till arbetet i enlighet med en anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller en ändring som senare av en motiverad anledning gjorts i den. Semesterpremien betalas i samband med den följande lönebetalningsdagen efter att arbetstagaren har återvänt till arbetet.

Man kan lokalt med stöd av 20 § avtala om en avvikande tidpunkt för betalning av semesterpremien och även avtala om att den ges som ledighet.

Owada

Kollektivavtal för byggbranschen

Inom de sociala bestämmelser finns 34 § som handlar om lön under sjukdomstid. Arbetstageren har rätt till lön under den tid hen är av oarbetsförmåga pga. sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom. Arbetstagarens oarbetsförmåga konstateras med ett läkarintyg från företagets eller en annan läkare. Ifall arbetstagaren endast är sjuk i tre dagar kan sjukdomen bevisas med ett intyg från företagets eller någon annan hälsovårdare. På lokal nivå kan arbetsgivaren bestämma om frånvaro under 3 dagar kan godkännas utan sjukintyg. Dessa punkter i kollektivavtalet är rimmliga och går bra att följa. Lön under sjukdomstid är viktigt för arbetstagaren eftersom det ger en trygghet i arbetslivet.

Beroende på personens yrkeskompetens tillhör man olika lönegrupper. Med det menas alltså t.ex. hur lång utbildning man har. De som avlagt yrkesexamen hör till minst lönegrupp IV. De som avlagt specialyrkesexamen hör till lönegrupp VI. Detta betyder att skedet till lönegrupp V har en lite luddig övergång. Enligt kollektivavtalet står det att personer som befinner sig V skall vara erfarna yrkesmän, var går gränsen mellan erfarna och “vanliga” yrkesmän?

I fråga om arbete i utlandet ska samma socialskydd och lagstiftning gälla för arbetstagaren som i Finland om inte de lokala förhållandena eller särskilda förordningar kräver någonting annat. Inom de nordiska länderna samt länder som hör till EU bestämms det på arbetsavtalet om det är det finska kollektivavtalet som ska gälla eller de bestämmelser som gäller i det land där arbetet ska utföras. Arbetstagaren har rätt till resersättning från och tillbaka till hemorten när arbetsförhållamdet inleds och när det avslutas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ordna med en rimlig bostad åt arbetstagaren, beroende på de lokala förhållandena, som ska vara kostnadsfri för arbetstagaren. Arbetstiden ska ligga på omkring 40 timmar i veckan. Vid övertidsarbete ska de två första timmarna betalas med 50% högre lön och det följande med 100% högre lön. Man får inte skriva ett avtal som strider mot de regler som finns i det land där arbetet utförs.Innan arbetstagaren och arbetsgivaren ska göra ett skriftligt avtal innan arbetstagaren reser till arbetsplatsen. Arbetstagaren har alltså rätt till ett tryggt arbetsavtal och rimlig ersättningar i form av bostad och övertidsarbete, vilket är bra. Det som kan skapa konflikter är vilket lands regler som ska följas, men om den eventuella arbetstagare inte är nöjd med arbetsavatalet är det inget som tvingar hen att skriva under.

Koskelo

Vi granskar kollektivavtalen för arbetstagarna på apotek.

När en anhörig insjunknar akut har arbetstagaren möjlighet att ta ledigt men då utan att lön utbetalas, dock om ens barn blir akut sjuk så har arbetstagaren rätt att ta 1-3 kalenderdagar lediga med full lön. Om barnet är sjuk en längre tid så krävs det läkarintyg för att man skall ha rätt till full lön.

När man börjar jobba på apotek ingår man ett arbetsavtal enligt modellen s.62 https://www.finlex.fi/data/tes/rtes487-PT61Apteekru1406.pdf. Men först har man prövotid som högst får vara 4 månader, under prövotiden kan man säga upp personen utan uppsägningstid. Senare gäller följande uppsägningstid för arbetsgivaren och arbetstagaren https://www.finlex.fi/data/tes/rtes487-PT61Apteekru1406.pdf s.12.

Arbetstagarens utbildning anses viktig när man anställer, hen skall ha en yrkesutbildning, så att yrkeskunskapen och dennes kompetens är ajour. Arbetsgivaren skall hålla ett utvecklingssamtal med arbetstagaren så att man kan utveckla dennes kompetens,styrkor men även så att man kan tillämpa utbildning om det behövs.

Man får vara sjuk genom att anmäla till arbetsgivaren eftersom lönen börjar räknas från och med sin anmälan, men om det överskrider 3 dagar så behöver man läkarintyg. Arbetstagaren har rätt till lön under sjuktiden, men om det blir en lång sjuktid, dvs. sjukskrivning så halveras lönen med 50%.

Kollektivavtal förbättrar arbetstagarens arbetsmiljö och ger även en trygghet ifall om något av ovannämnda skulle inträffa. Kollektivavtalet ger även en bättre syn på vad man har rätt till under sin arbetstid, samt vad som gäller och det underlättar både för arbetstagaren samt arbetsgivaren.

Det som jag tycker är fel är att det nästan alltid krävs en utbildning för jobb. Om man alltid måste ha en utbildning för att få ett visst jobb som inte ändå är ett top jobb så får man aldrig den erfarenheten som kan vara bra att ha för fortsatta jobb.