Ekonomisk kunskap för gymnasiet

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det här är en bok om ekonomisk kunskap för gymnasiestuderande. Forskning har visat att ungdomar har svårt att förstå ekonomiska begrepp och att det borde finnas vettig information som riktar sig till just ungdomar [1]. Det här är ett försök att svara på den efterfrågan och skapa ett sammanhang för ekonomisk kunskap för just gymnasiestuderande. Dessutom kommer olika projekt som studerande arbetar med att finnas som exempel på alternativa lösningar på ekonomiska frågor. Språket ska vara korrekt, men ändå på en nivå som en gymnasiestuderande förstår. Fokus ligger på att förklara större helheter, medan grundläggande begrepp söks via Wikipedia. Boken hör ihop med den här spellistan: https://www.youtube.com/playlist?list=PL4oKiJBW2LwN2i97xsZAibYgGuZyhacsg. Meningen är att boken och spellistan kompletterar varandra.

Bilder (https://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida)


Innehåll

Inledning till ekonomi[redigera]

Ekonomi handlar om att hantera begränsade resurser och att skaffa de resurser som behövs. Det kan gälla ett hushåll, ett företag eller ett land: privatekonomi, företagsekonomi respektive nationalekonomi.

Att spara är en viktig aspekt av ekonomi. Tidigare sparade man för vintern, nu för ålderdomen, för bostad eller för andra stora projekt. När vi sparar genom att skjuta upp vår konsumtion (och lägga pengarna på banken) kan resurserna användas av andra, till exempel för investeringar. På nationell nivå gäller det att balansera sparande och investeringar: om alla sparar samtidigt leder det till arbetslöshet, om många vill använda pengarna samtidigt stiger priserna.

Människan är en ekonomisk varelse[redigera]

I alla tider har människan varit tvungen att vara ekonomisk, speciellt när det gäller mat och vatten. Beger du dig ut på en lång vandring måste du beräkna hur mycket föda och vätska du behöver. Idag kan elektroniska apparaters batteritid och Internetkontakten vara det som oroar när vi beger oss ut på längre färder. I mån av möjlighet så sparar vi på både mat, vatten och batteriet. Vi tar tillvara de resurser som finns och lagrar dem för att senare kunna använda dem. Idag kan vi konservera mat bättre än någonsin förr, medan människan för 40 000 år sedan var tvungen att jaga och samla sin mat regelbundet [2]. Å andra sidan hävdar antropologen Marshall Sahlins att jägarnas arbetsdag innebar 4-6h arbete per dag om det fanns mycket villebråd att jaga [3], vilket gav mycket tid för fritid och skapade det första överflödssamhället[4]. 4-6h är kortare arbetsdag än de flesta finländare har. Lagen säger att arbetstiden inte får vara mera än 8h per dag (vissa undantag finns, speciellt när det gäller unga arbetstagare under 18 år) [5]. Tyvärr hann inte jägar-samlare njuta speciellt länge av sitt överflödssamhälle, i medeltal bara 31 år[6]. Medellivslängden år 2012 var i Finland 79 år (83 år för kvinnor och 75 år för män)[7]. Livslängden har alltså enligt DN-artikeln ökat med 165% [6]. En kuriosa är att medellivslängden inte egentligen började öka förrän under 1800-talet och låg länge kring 40 år.

Bättre jordbruksmetoder ökade livsmedelsproduktionen och mera mat gör människor både friskare och lyckligare. Ett större handelsutbyte mellan länder gör att vi får in varor som inte går att producera i Norden eller som vi inte kan producera till rimliga priser på grund av klimatet. Industrialiseringens effektiva metoder att tillverka varor leder till lägre priser, och mycket som bara de rika hade råd med kan vi nu alla få. Medicinens utveckling där både vacciner och bättre hygien hos allmänheten påverkat sjukdomars utbredning i samhället. Allt det här och mycket annat har lett till att människan lever längre än någonsin och är friskare än sina förfäder.

Genom kapitalmarknadens utveckling kan nu vem som helst investera i företag, genom att köpa aktier, eller spara i fonder som i sin tur köper aktier eller lånar pengar till företagen. Den stigande livslängden har också lett till en diskussion om pensionsålder; då människor lever längre kommer pensionärstillvaron att behöva finansieras under längre tid – och det behövs människor för att ta hand om de gamla. Ett sätt är att arbeta längre och spara mera pension.

Summa summarum påverkar ekonomi de flesta delar av människans tillvaro och det är det här som diskuteras närmare i den här Wikiboken.

Låg och hög levnadsstandard[redigera]

Levnadsstandard betyder att man ser på nivån på ekonomin och levnadsförhållanden. Levnadsstandarden beaktar alltså dels den materiella standarden, t.ex. inkomster, varor och olika tjänster som erbjuds, dels andra faktorer som påverkar människans lycka, sammantaget ofta kallat livskvalitet. Eftersom det materiella är lätt att mäta jämställer man ofta levnadsstandard med den materiella levnadsstandarden och struntar i andra aspekter.

Det vanligaste måttet på levnadsstandard är bruttonationalprodukt (BNP) per capita, alltså hur mycket det produceras per person i ett land (under ett år). Egentligen är BNP ett mått enbart på den ekonomiska aktiviteten, och i synnerhet då man jämför länder som är mycket olika, eller samma land efter förändringar i hur ekonomin fungerar, är måttet missvisande. Det att man mäter levnadsstandard genom BNP kan också leda till att man fokuserar på ekonomisk tillväxt då man egentligen strävar efter ett gott liv för befolkningen – eller att man fäster för litet uppmärksamhet på inkomstfördelningen.

I Finland har man i genomsnitt tio par skor, en del har femtio par och en del bara ett par. Medeltalet säger väldigt litet. De som bara har ett par kanske har ekonomiska problem, för dem med många är antalet knappast ett mått på livskvalitet, snarare kanske ett tecken på överkonsumtion.

Ett alternativt mätverktyg för levnadsstandarden är HDI, human development index, där faktorer som medellivslängd, utbildning och läs- och skrivkunnighet räknas in. BNP i kombination med HDI ger alltså en mycket bredare bild på ett lands välfärd. Även statistiska uppgifter på mängden sjukdomar, mentala problem o.s.v. i landet, samt enkäter, kan fungera som komplement till de större mätverktygen.[8]

Finland räknas ofta som ett land med hög levnadsstandard, bland annat för att vi har ett välfungerande socialskydd med gratis sjuk- och hälsovård, gratis utbildning och olika former av statliga stöd, t.ex. barnbidrag, arbetslöshets­understöd, bostadsbidrag och studiebidrag. Men faktum är att vi i Finland även har allt större klyftor mellan de olika samhällsskikten, och att framförallt mentala problem samt social utslagning är ett växande problem som kan komma att påverka vår levnadsstandard i negativ riktning. Dessutom kommer det i framtiden finnas stor brist av arbetskraft inom framförallt vårdsektorn, vilket kan komma att sänka levnadsstandarden.[9]

Det fanns en författare i Sverige som hette Vilhelm Moberg. Han skrev många böcker och tjänade mycket pengar. Men han hade en låg levnadsstandard. Han hade ett dåligt självförtroende, han var arg och elak och till slut tog han livet av sig[10] I helhet är levnadsstandarden mycket hög i Finland. Finland har världens tjugoförsta högsta levnadsstandard. Den har ökat mycket de senaste 50 åren.

En farlig faktor som i framtiden kan komma att sänka levnadsstandarden är, framförallt välfärdsländerna, eventuella ekonomiska kriser, de allt större prestationskraven, stressen och den sociala ångesten..[11]

Finland gick i början av nittiotalet igenom en djup ekonomisk kris. Under 90-talskrisen minskade BNP med över 10 %, samtidigt som arbetslösheten ökade till närmare 17%. Under 2006 gick ekonomin på höga varv tack vare en bra exportutveckling, men också med hjälp av en stark inhemsk konsumtion och allt livligare investeringar. Finansministeriet tror att BNP ökar med nästan en halv procent under 2013 och 1,7 % år 2014.[12]

Kommer Indien att ha en av världens högsta BNP år 2050?[redigera]

Indiens BNP har sedan 2008 ökat med mellan 9% och 4,8%. Det här är en oerhörd ökning i produktivitet. [13] I Finland har BNP pendlat mellan 6% och nästan -10%. År 2013 låg Indiens BNP på 4,8% och Finlands BNP på kring -2,5%. [14]

Indien har under de senaste månaderna drabbats av ett antal faktorer, bland annat en avmattning inom gruv- och tillverkningsindustrin. Tillsammans med en återhämtning på den utvecklade marknaden, som USA, har den avtagande tillväxten gjort Indien ett mindre attraktivt alternativ för utländska investerare. Idag ligger Indien bland de 10-15 största länderna i världen med ca 1 170 938 000 invånare och landet har en stor betydande ekonomisk makt p.g.a den stora industrin, som är 28% av Indiens BNP. Jordbruket i Indien står för ungefär 18% av BNP och ca två tredje delar av befolkningen är sysselsatta inom jordbruket. Hela 55% av näringsgrenarna utgörs av serviceyrken (handel, vård, utbildning o.s.v.) [15]

Det produceras bl.a datorer, flygplan, tv-apparater och bilar. Det finns också varor som vävda tyg vilket de exporterar mycket och har varit mycket framgångrikt. [16]

Indien producerar mycket inom jordbruk och gruvindustri. Idag är Indien ett självproducerande land och exporterar även hel del. De exporterar främst juveler, oljeprodukter, maskiner, elektronik, kläder, bomull, garn och textilier och mediciner. Trots detta är Indien ändå inget stort exportland, eftersom exporten är en rätt liten del av BNP. [17] Indiens export går främst till asiatiska länder (51% år 2011-12), vilket gjort att Indiens BNP inte drabbats lika hårt med tanke på att Asien klarat sig relativt bra genom finanskrisen. Men Nordamerikas andel av exporten är cirka 11,9% och Europas andel 19% åren 2011-12, vilket i sin tur kan förklara varför Indiens BNP har minskat sedan 2008, eftersom dessa områden som bekant kämpar med både budgetunderskott och stora statsskulder, samtidigt som konsumtionen och produktionen minskat i stora delar av västvärlden, vilket självklart påverkar Indiens export negativt. [18]

För att Indien skall kunna behålla sin 8% tillväxt av BNP, måste de investera 3-4% mer av BNP på infrastruktur. Eftersom en av deras största hinder är brister i infrastruktur. Man behöver infrastruktur som hamnar, järnvägar, flygplatser osv. för att få framväxten av exportinriktad tillverkning att fungera. Då ett land saknar infrastruktur hindrar det transport av råvaror, produkter och det i sin tur gör det ineffektivt att producera i ett land. [19]

Den stora skillnaden mellan invånarnas hälsa, levnadsstandard och utbildning kan vara en orsak till att Indien inte når toppnivån. Bara en minoritet har tillräcklig utbildning för välbetalda jobb och allt färre t.ex. kontorjobb är tillgängliga. [20]


Väldigt fattiga familjer blir tvungna att låta deras barn arbeta för att få tillräckligt pengar för att försörja familjen. Dessa barn får ingen ordentlig utbildning och kommer i och med det aldrig att få ett “bra” jobb. Samma problem uppstår om föräldrarna är sjuka eller barnen hemlösa. Såvida inte hälsovården förbättras och alla barn får möjlighet att gå i skola kommer Indien kanske inte att nå toppen. Pengarna i Indien är inte fördelade jämnt. En minoritet av befolkningen är otroligt rika, medan 28,65 % (2012) av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. [21] Eftersom de sämre jobben har sämre löner har en stor del av invånarna inte råd att köpa en massa varor och tjänster, vilket också kan leda till att Indiens BNP-ökning saktar ner. Mera pengar borde investeras på sjukvård, skolgång och utbildning, annars kommer ekonomin att lida.


Konsumtionens roll i ekonomin[redigera]

Ekonomer försöker förutspå hur människor kommer att konsumera när olika ekonomiska beslut görs av t.ex. politiker men också företag. En sänkt ränta förväntas öka konsumtionen på lån. En sänkt skatt på vissa livsmedel innebär troligen att människor köper mera av de varor som blivit lite billigare. Även om staten sänker skatten på vissa varor, så behöver inte priserna sjunka för det. Företag kan välja att hålla kvar de tidigare priserna för att helt enkelt göra större vinst. När finska staten år 2007 sänkte skatten för bl.a. frisörssalonger från 22 % till 8 % och år 2010 sänkte skatten för restauranger från 22 % till 13 % så var det bara en del av företag som faktiskt sänkte sina priser och då tjänade förstås inte konsumenterna på den sänkningen. Tanken var också att företagen skulle anställa mera människor när skatten blev lägre, men också den här "effekten av skattesäkningen" var liten, alltså nya arbetstagare anställdes inte i den utsträckning som man hoppats på från statens sida. [22] När företag gör förändringar i sina varor och tjänster handlar det förstås om att locka kunder och också här handlar det om att pröva hur marknaden (alltså konsumenterna) reagerar på nyheter från företaget. När företag sänker priserna så hoppas de förstås på ökad försäljning (vilket företag vill inte öka sin försäljning?), men om varan är dålig eller ointressant så hjälper det inte hur billig den är. Få av oss skulle köpa en mobiltelefon från början av 2000-talet för vardagsbruk år 2014 även om vi fick den ytterst billigt? Troligen skulle den knappt gå att använda med moderna sim-kort och andra tekniska förändringar.

Vad påverkar vår konsumtion?[redigera]

Det är svårt att avgöra hur människor kommer att konsumera eftersom många faktorer påverkar: varans/tjänstens kvalitet, behovet av varan eller tjänsten, priset och vår egen inkomst är bara några faktorer som påverkar konsumtionen. En högre lön leder antagligen till mera konsumtion, men vi kanske spenderar ungefär samma mängd pengar på nödvändiga varor och tjänster, som t.ex. matvaror och kläder. hyra, vatten, elektricitet och internet. Högre inkomst kan betyda att vi reser mera, eller köper sådant som vi vill unna oss och som vi tycker är extra lyxigt. När vi väljer resa så ser vi ofta till priset och vill kanske hitta ett förmånligt flyg eller tåg dit vi ska. Beroende på hur länge vi ska stanna på en annan ort bestämmer kanske var vi bor, nära centrum och dyrare boende eller längre bort från centrum, men billigare boende. Kvaliteten på hotellet eller hostellet beror på resenären. Vissa vill ha bra service och hög kvalitet på hotellet, medan andra kanske vill ha förmånligare och enklare boende och väljer ett hostell där sovutrymmet delas av många. Våra vanor påverkar förstås också vår konsumtion. Vegetarianer konsumerar inte köttprodukter, men däremot kanske de väljer fisk, grönsaker och bröd ur matbutikens hyllor. En teknikintresserad köper de nyaste tekniska prylarna för att det är ett stort intresse, medan en bilintresserad hellre satsar på nya motordelar. Den som älskar musik köper kanske vinylskivor för att ljudkvaliteten upplevs som bättre, eller så prenumererar hen på musiktjänster på nätet som Spotify för att få tillgång till så mycket musik som möjligt både hemma och i mobilen. Också kön påverkar konsumtionen till viss del. Så kallade hygienartiklar varierar mellan kvinnor och män, av rent biologiska orsaker. Det finns andra orsaker till att konsumtionen mellan män och kvinnor varierar. Män använder ungefär 80 % av ett heterosexuellt pars inkomster och köper ofta dyrare saker som bilar, hus och elektronik, medan kvinnor gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet, och oftast handlar det då om livsmedel, kläder och hushållsartiklar, alltså inte nödvändigtvis varor som kvinnorna själva enbart använder. Men det betyder att kvinnor är viktiga konsumenter och så är det oavsett var i världen vi rör oss. De nordiska länderna ligger i topp internationellt när det gäller konsumtion, men skillnaderna mellan könen är mer eller mindre samma i rika länder som i fattiga länder. Kvinnor har lägre lön och mindre fritid än män och det påverkar deras konsumtion och män reser och flyger mera än kvinnor för att ge ett exempel. Dessutom äter män mera kött än kvinnor, men det har kanske andra orsaker än fritid och inkomst, utan då handlar det mera om vanor. Kvinnor (också fattiga kvinnor) konsumerar mera ekologiskt odlade produkter än män. Men det här är självklart generaliseringar och det betyder inte att alla män och kvinnor resonerar och konsumerar enligt de här mönstren. [23]

Kan vi förutspå människors ekonomiska beteende?[redigera]

Neuroekonomer försöker via psykologin ta reda på om människans beteende kan förutspås. Genom att studera hjärnaktiviteten vid beslut så tror vissa att vi kan veta rätt säkert på förhand hur människor kommer att bete sig och t.ex. konsumera. Hittills har neuroekonomer varit gäckade av att människor kan ångra ett köp för att någon dag senare göra ett liknande köp igen. Vad som styr våra beslut är svårt att komma åt. Ibland handlar det om bra marknadsföring av en produkt eller tjänst, andra gånger kanske vi påverkas av vad andra människor säger. Sociala medier har ökat i betydelse för företagens marknadsföring eftersom vi litar på vad bekanta tycker och tänker om ett företag. Läs mera i följande artikel: http://www.forummag.fi/neuroekonomi-sparar-dolda-beteendemonster

Masskonsumtion - hatad och älskad[redigera]

Masskonsumtion innebär i praktiken att många människor köper samma sak. Till exempel “årets julklapp” som för några år sedan var “Yantra-mattan” masskonsumerades med resultatet att den blev jättedyr. Även den nya Playstation 4 förväntas masskonsumeras.

Konsumismen kan spåras ända tillbaka till de gamla egyptierna.[24] Däremot uppkommer masskonsumtionen först under den industriella revolutionen på 1800-talet i Storbritanien. Under industriella revolutionen började man tillverka produkter i fabriker och på löpande band på ett mycket billigare vis, vilket ledde till att man kunde köpa varor på ett helt annat sätt än förr. Detta var en av de viktigaste förutsättningarna för att masskonsumtionen skulle kunna uppstå. [25]

Masskonsumtion kan leda till en global uppvärmning eftersom att det blir ekologiskt ohållbart i längden säger de flesta cynikerna. Något positivt om masskonsumtionen är att masskonsumtion kan ge samhället mera företag och arbetsplatser, vilket är bra för de arbetslösa och i stora drag för ekonomin. Dessutom skulle ett lands ekonomi få problem om vi skulle sluta konsumera t.ex. om alla plötsligt bara skulle köpa second hand. [26] Ett omtalat begrepp är hållbar utveckling där konsumtionen spelar viktig roll. Hur kan vi konsumera hållbart där också naturresurser och avfall tas i beaktande? I Åbo Akademis forskarblogg diskuterar Johanna Mattila kretsloppsekonomin som innebär att vi hyr varor en viss tid och sedan går de tillbaka till företaget som reparerar eller återanvänder så många delar som möjligt av varan för att hyra ut den på nytt i lite uppdaterad och förnyad förpackning. På så sätt kanske avfall minskar och dessutom sjunker kostnaderna för varorna samtidigt som vi bara hyr den så länge som vi verkligen använder den. Läs mera här: https://blogs.abo.fi/forskarbloggen/2015/09/13/tummen-upp-for-kretsloppsekonomi/

Konsumenter och zombiebeteende?[redigera]

Susanne Wigorts Yngveson är docent i etik och hon skriver såhär: Redan som små barn får vi lära oss att bli konsumenter, att enligt konsumtionslogiken förbruka och omsätta varor och tjänster. Denna ”religion” är reglerad av både liturgier och etiska ideal och den delar in oss i globala kulturer som flätas in i varandra. ”Nya behov behöver nya varor, nya varor behöver nya behov och begär”, som sociologen Zygmunt Bauman har beskrivit det. Konsumtion är alltså ett sätt att leva oavsett om vi har möjlighet att förverkliga våra drömmar eller inte i galleriornas labyrinter.

Konsumtion är något vi lärs till och den kopplas till vår identitet. Vi är det vi köper om för att dra det till sin spets. I sin krönika diskuterar hon om vi överhuvudtaget har någon frihet när det gäller vad vi köper. Kan någon verkligen stå utanför konsumtionssamhället? Ideal som att försörja sig själv genom att odla så mycket som möjlig själv nämns ibland i sammanhangen, men hon anser inte att dessa personer kan undvika konsumtion egentligen. Den valfrihet vi har handlar snarast om vilken slags tomat vi vill köpa, en närproducerad eller en som importerats från utlandet. [27]

Våra val har moraliska konsekvenser och vi behöver överväga vad vi konsumerar. I zombiefilmerna ”Dawn of the Dead” (1978, 2004) placeras handlingen i en shoppinggalleria. Trots oförmågan att tänka så vet de hjärndöda hur de ska bete sig som konsumenter. Det är en betingad reflex. I horder vandrar de genom gallerian till bakgrundsmuzak som fortsätter spela som om ingenting har hänt. Som levande jagade konsumenterna reafynd, som hjärndöda letar de efter levande kött att äta. Med filmerna av George A Romero och Zack Snyder anses genren ha förnyats genom sin konsumtions- och samhällskritik: ”När de odöda reser sig kommer civilisationen att falla”, som Snyder uttrycker det. Skillnaden mellan konsument och zombie kanske inte är så stor? För vad styrs vi egentligen av som konsumenter? [28]

Den ideala konsumenten antas vara väldigt medveten om vad hen köper vilket bl.a. zombieallegorin kritiserar. Hela idén med marknadsekonomin är att företagen tvingas producera det konsumenterna vill ha. Konsumtionskritiker ser snarast konsumenten som offer för företagens marknadsföring och realappar. Vi köper trots att vi inte kanske vill ha varan egentligen, men genom att äga varan känner vi oss bättre/viktigare/vackrare och så vidare.

Marknadsekonomi[redigera]

Marknadsekonomin är den ekonomiska teori som tillämpas i flest länder. Man strävar efter en stor frihet för både konsumenter och företag. Man idealiserar en fri och öppen marknad utan protektionism, där såväl tullar som skatter saknas. Protektionism innebär att ett land skyddar sina varor och tjänster. [29] Marknadsekonomin baserar sig på efterfrågan och utbud. Även konkurrensen påverkar priserna.

Efterfrågan innebär behovet det finns av en vara eller tjänst medan utbudet är vad som erbjuds på marknaden. Efterfrågan styr alltså utbudet inom marknadsekonomin.[30] De perfekta jämviktsprisen fås då efterfrågan och utbud möts. När priset blir för högt kommer kundernas konsumtion att minska, vilket gör att företagen sänker priset för att öka efterfrågan. Ett annat alternativ är att förbättra kvaliteten men behålla samma pris som tidigare. Om priset är för lågt och varorna tar slut p.g.a stor efterfrågan kommer företagen att producera mera av varan och de ökade produktionskostnaderna leder till att företagen måste höja priset och då kommer antagligen efterfrågan att minska, men ett nytt jämviktspris har hittats där den mängd som kunderna har behov av möter det som företagen kan producera. Idén är att marknaden själv bestämmer priset utgående från konsumenternas behov och företagens möjligheter att producera varor och tjänster. Staten, regeringen, presidenten eller riksdagen kan inte påverka priset i en marknadsekonomi.

Konkurrens är viktig inom marknadsekonomin för att företag tävlar sinsemellan vilket leder till att priserna sänks och kvalitén förbättras. Företag som inte klarar av konkurrensen går i konkurs. Om det inte skulle finnas konkurrens mellan företag så kan det leda till att ett företag får monopol på en vara/tjänst, vilket betyder att företaget kan styra priset helt själva, vilket är negativt för konsumenterna. Det kan vara oerhört svårt för små företag att konkurrera med företag som har monopol eftersom de stora bolagen kan sänka sina priser och tvinga mindre företag i konkurs och det här innebär alltså en ytterst osund konkurrens.

Klädbutikerna i Vasa har något att erbjuda för alla, men priserna varierar mycket. Baskläder t.ex. kan vara onödigt dyra. Vasas klädbutiker följer inte överlag marknadsekonomins principer för att företagen betalar skatter och konkurrerar ut små företag. Dessutom styr utbudet inte alltid efterfrågan på kläderna för att de små och normala storlekarna tar alltid slut väldigt snabbt och butikerna erbjuder inte alltid det som folket vill ha.


Marknadsekonomin exemplifierad[redigera]

Exempel 1: Ett bra exempel på en lyckad marknadsekonomi är Rovios Angry Birds. Till Apples mera framgångsrika appar hör bl.a. Angry Birds, Google Maps, Pandora, Instagram och Shazam. Rovios Angry Birds är faktiskt alla tiders mest nerladdade kostande spel. Företaget Angry Birds har stor efterfrågan, och håller även utbudet i bra jämvikt. Angry Birds erbjuder på mycket mångfald av varor med sitt tema, och förbättrar sina spel hela tiden. En av orsakerna varför Angry Birds spelet är så populärt är att det sägs vara nästan beroendeframkallande, och spelet anpassar sig för både unga och äldre personer. På grund av konkurrensen tvingas Rovio att med jämna mellanrum komma ut med nya versioner av det framgångsrika originalspelet, detta gör att kunderna hålls intresserade. Det relativt låga priset och den lätta tillgängligheten är bidragande faktorer till varför spelet blivit så populärt. Man måste inte längre gå till en butik för att köpa ett spel utan det är bara att ladda ner det på sin telefon. Kauppalehtis Kari Hänninen menar att Apple kan tacka Angry Birds för sina framgångar eftersom spelet lockat miljoner spelare att ladda ner det och på så sätt har Apples appbutik också fått kunder och synlighet. [30]

Exempel 2: Ett land som har en lyckad marknadsekonomi är Brasilien. Landet fick år 2003 en president vid namn Luiz Inacio Da Silva, som öppnade vägen för den brasilianska marknadsekonomin och den fria handeln. Landet som tidigare haft det dåligt ekonomiskt, men det har nu vänt till en följd av den fria marknaden. Brasiliens välstånd ökar hela tiden och Brasilien är en stor ekonomisk aktör inom den globala handeln.[31] I nuläget ligger Brasiliens ekonomi på nionde plats i världen och på första plats i Latin Amerika. [32]

Brasiliens ekonomi är beroende av exporten ut ur landet eftersom att Brasilien producerar mycket råvaror. Marknadsekonomin har bidragit till att effektivera utvecklingen i Brasilien bland annat genom att öppna upp landet för utländska företag så att befolkningen kan få arbete men också kan jämföra priser och köpa det som är mest ekonomiskt för dem. Konkurrensen om kunder tvingar alltså företagen att hålla priserna på en låg nivå. Detta hjälper till att minska de fattigastes andel och öka landets välstånd.[33] Marknadsekonomin har gjort Brasilien till ett land som kan låna ut pengar istället för att själv ta lån.

Effekter av marknadsekonomi - inflation och deflation[redigera]

Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där priser på varor sätts fritt baserat på arbetsfördelningen, utbudet och efterfrågan. Deflationen i ett land styrs direkt av detta, om priserna på varorna sänks så ökar deflationen. Inflation hör ibland ihop med prishöjningar och de hör i sin tur oftast ihop med om utbud och efterfrågan motsvarar varandra. När utbudet är för stort och efterfrågan för litet så sjunker priserna för att locka kunder. När efterfrågan är större än utbudet så kan företagen höja priserna eftersom konsumenterna betalar gärna ett högre pris för en populär vara. Det finns många exempel på det här, t.ex. nya telefonmodeller är dyrare så länge efterfrågan på dem är stor, när sedan flera företag börjar konkurrera och producera liknande modeller så sjunker priserna när de tävlar om kunderna. Inflation kan också påverkas av andra faktorer, bland annat importerad inflation då andra länder har hög inflation vilket pressar upp priserna på allt vi importerar från dem. [34] Deflation kan ha en mycket negativ effekt på ekonomin och speciellt lån, eftersom att pengavärdet stiger så betalar man tillbaka lånet med pengar som är värda mycket mer än de pengar man fick från lånet ursprungligen.[35]

I februari 2005 så fick Finland deflation för första gången på 50 år, orsaken till denna deflation var att priset på flytande bränsle blev billigare vilket gjorde flygresor billigare, senare gick Estland med i EU vilket fick Finland att sänka spritskatten i oro av konkurrens från en billig estnisk alkohol. Däremot blev fritidsnöjen och bostäder dyrare.[36]

Effekter av marknadsekonomi - arbetslöshet och effektivisering av arbete[redigera]

Ett av de starkaste argumenten som talar emot marknadsekonomin är arbetslöshet. Människor som av någon anledning (åldringar, sjuka) inte kan prestera tillräckligt bra blir helt enkelt arbetslösa. Det finns massor av potentiell arbetskraft som inte utnyttjas, eftersom arbetsgivarna anser att inte äldre och personer med handikapp som arbetskompetenta. Det finns inte en efterfrågan på dessa personers kompetens eftersom deras arbetsförmåga inte når upp till 100% vilket naturligtvis är idealet för arbetsgivaren. De kan vara fullt dugliga att utföra vissa arbetsuppgifter, men deras potential blir helt enkelt inte uppmärksammad. Arbetslöshet är oerhört ineffektivt på både personliga och samhälleliga plan. Outnyttjad arbetskraft leder till att de varor och tjänster som kunde produceras inte blir producerade, den arbetslöse befinner sig i riskzonen för marginalisering och han/hon blir dyr för samhället som är tvungen att ta hand om människan och betala arbetslöshetsunderstöd. Dessutom finns det många arbetsuppgifter som inte kan värderas i effektivitet eller i pengar.

Läraryrket kan vara ett exempel på ett arbete vars effektivitet är svårmätt. Ska t.ex. lärare få sänkt lön om studerande blir underkända i kurser eller i Studentexamensprovet? Det kommer kanske inte som någon överraskning att det här har prövats i USA, men där visar flera studier att undervisningen inte blir bättre om lönen knyts till studerandes betyg. För det första leder det till minskad motivation hos lärare, som helst vill ha mindre undervisningsgrupper för att på allvar kunna stöda studerandes lärande, något som Finland satsat på. Det är självklart viktigt att lönen är tillräcklig och att lärare känner att deras arbete uppskattas i samhället (vilken yrkesgrupp skulle inte säga samma sak?), men att höja lönen vid bättre studerandeprestationer motiverar inte lärare. Och hur ska man mäta kunskaperna hos studerande? Det leder lätt till standardiserade prov som lärarna tvingas förbereda sina studerande inför utan att kunna vara kreativa i sin undervisning och utveckla nya metoder, eller lära ut olika slags kunskaper. Dessutom kan man fråga sig hur kreativa ämnen skulle testas som bildkonst eller musik. Ska studerande kunna måla enligt vissa stilar eller spela vissa musikstycken för att bli godkända, eller handlar det om att lära sig olika konst- och musikstilar utantill? Testet skulle bli avgörande för undervisningen och studerande skulle lätt tvingas öva mest inför det och endast för att lärarnas löner är knutna till testet. Målet för lärare är att studerande lär sig, men i det här scenariot så är det ju lärarlönerna som står i centrum, medan studerandes verkliga kunskaper är mindre viktiga så länge som de presterar bra i testet. [37]

Konkurrens inom vården leder inte till bättre kvalitet[redigera]

I Finland och i Sverige har kommuner ibland valt att privatisera vården för att på det sättet spara pengar, och förhoppningsvis effektivisera vården. Undersökningar visar dock att exempelvis åldringsvården inte nödvändigtvis blir bättre via konkurrens. Det kan vara svårt att jämföra olika vårdenheter och vad de egentligen erbjuder för kunden och i det skedet när åldringsvård blir aktuell så kanske personen som behöver vården är sjuk och trött och inte kapabel att bläddra igenom otaliga vårdenheters sidor för att hitta det som passar just hen bäst. [38] Det finns ett visst etiskt dilemma med att vårdföretag är vinstdrivande och konkurrerar ut t.ex. kommunala aktörer på marknaden. Stora företag kan naturligtvis effektivisera vården till viss grad med bättre anmälningssystem eller bättre vårdapparatur, men i en artikel i HBL (7.10.) verkade företagens lägre priser främst handla om att vårdpersonalens löner pressats ner och att anställningsvillkoren blivit sämre. Kvaliteten på vården kanske inte är främsta intresset för företagen utan att den sker så billigt som möjligt. [39] Det finns heller inga garantier för att vårdföretagen faktiskt upprätthåller kvaliteten när de väl fått sin offert godkänd av en kommun och sopat undan sina konkurrenter. I det skedet när en patient inser att företaget inte sköter sig fullt så bra som förväntat, så vad gör en sjuk patient då? Det är viss skillnad på att välja klädbutik och att välja vårdinrättning och därför blir det svårt att tillämpa marknadsekonomiska begrepp som konkurrens och effektivisering inom vården. När välfärden bygges på 80-talet var målet att den skulle gälla alla medborgare, men nu talas det mest om effektivisering som om det skulle vara samma som god vård eller en självklar förbättring av kvaliteten. Och vem tjänar på det? Jo, medelklassen som kan försvara sina intressen och har råd med privata försäkringar. De som är svagast i samhället klarar inte sig i den här konkurrenshysterin och det är de som kommer att lida när staten och kommunerna skär ner sina tjänster och privatiserar dem, säger professorn i socialpolitik vid Tammerfors universitet Anneli Anttonen. [40] Det här innebär naturligtvis inte att alla privata vårdbolag är av ondo och ska undvikas, men det är viktigt att kunna problematisera konkurrens speciellt när det gäller områden där människor är speciellt utsatta t.ex. inom social- och hälsovården och där kvaliteten inte direkt kan mätas i siffror.

Effekter av marknadsekonomi - monopol[redigera]

Ett annat argument som talar emot marknadsekonomi är risken för att företag får monopol på en vara eller tjänst. Företaget har slagit ut övriga företag och kan ensamt styra sina konsumenter. Det här betyder att företaget fritt kan välja priset på varan/tjänsten (priserna ofta orimligt höga) vilket från konsumenternas sida inte bemöts positivt. Till exempel Systembolaget är ett företag med monopol, och Finlands motsvarighet är Alko. Ett problem som Alko kan medföra drabbar t.ex. självständiga vinproducenter, som bara i sällsynta fall får sälja sina produkter själva. All stark alkohol distributeras enligt lag via Alko, vilket försvårar situationen. Privatisering av företag skulle även medföra längre öppettider. En annan nackdel gällande alkoholmonopolet är att om man besöker en gård som producerat vinet lokalt måste man på gården beställa vinet och sedan åka till Systembolaget för att köpa samma vin som det också är måste köra samma omväg. Monopolet kan även leda till korruption. Flera mutskandaler har redan skett i systembolaget. Läs mera här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/detta-har-hant-i-mutharvan/

Oljan, oljepriset och Finland[redigera]

När växter och organismer utsätts för högt tryck och hög temperatur under miljontals år bildas olja. Sedan 50 år tillbaka är den vår viktigaste energiråvara. Utvinningen medför dock stora miljöproblem, såsom koldioxid, användning av stora mängder sötvatten och risk för oljeutsläpp. Olja används bland annat till bränslen, smöroljor och plaster. [41] OPEC är en internationell organisation som arbetar för att organisera och förena oljepolitiken bland sina tolv medlemsländer: Algeriet, Angora, Ecuador, Förenade arabemiraten, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien och Venezuela. Av dessa har Saudiarabien, Irak och Kuwait allra störst oljetillgångar [42]. De länder som använder mest olja är USA, Kina och Japan.

Oljepriset är av stor ekonomisk betydelse, eftersom olja och andra petroleumprodukter används väldigt mycket, t.ex. för transporter, uppvärmning och som industriråvara. Efterfrågan är alltså oerhört stor och behovet av olja ökar ständigt med ökad konsumtion och transport. Dessutom är oljepriset i direkt förhållande med bensinpriset, som i huvudsak består av råolja. Ofta utgör skatten en större del av konsumentpriset än marknadspriset för råvaran. Ett exempel på detta kan ses i bensinpriserna i Europa “För råoljans del är Finland beroende av export. Däremot exporteras oljeprodukter som raffinerats i Finland till EU-länderna och USA. Finland hör till de ledande länderna bl.a. inom utveckling av renare fordonsbränslen. Svaveldioxidutsläppen i de fordonsbränslen som framställts i raffinaderiet i Borgå har till exempel minskat till en tiondel av vad de var på 1980-talet. Finland har redan sålt helt svavelfria produkter också utomlands.”

Bruket av olja leder både till koldioxidutsläpp som accelererar växthuseffekten och till utsläpp som försurar naturen. Utvecklingen inom förädlings- och bilteknikerna minskar utsläppen i trafiken trots att trafiken ökar. Då man borrar efter olja så släpps det också ut lite i miljön och det accelererar också växthuseffekten. [43]

Frihandel - marknadsekonomins största framgång?[redigera]

Exemplet USA - EU

Mellan USA och EU har förhandlingar om ett friare förhandlingsområde de två länderna sinsemellan inletts. Frihandel mellan dessa länder gynnar de företag som redan bedriver handel med USA. Konkurrensen skulle öka, med sänkta priser som följd, och en del menar att flera arbetstillfällen skulle skapas om hinder avskaffas och regler förenklas. Företagen skulle få erbjuda sina tjänster och produkter till ännu fler konsumenter, och konsumenterna skulle få billigare varor.[44]Alltså, export respektive import USA och EU emellan skulle växa märkbart.[45] Enorma mängder pengar skulle inbesparas om tullarna på bägge sidorna Atlanten skulle tas bort. [46] Genom att samordna regler kring godkännande av läkemedel samt bilmodellers säkerhetskrav och dylikt, kunde handeln mellan USA och EU löpa ännu bättre. Allt detta skulle få ekonomin att rulla i gång igen i Europa.[47]USA kunde lära av EU, och även vise versa, och tillsammans kunde de sträva efter en hållbarare global utvecklling.[48]Man hoppas alltså att förhandlingarna mellan USA och EU skulle leda till ett heltäckande avtal för både investeringar och handel, för att USA är EU:s viktigaste handelspartner och för att USA:s och EU:s ekonomier utgör hälften av hela världens BNP.[44]

Å andra sidan kunde större konkurrens slå ut många småföretag, de storföretag som framförallt vinner på avtalet skulle kunna få ökat politiskt inflytande och arbete för strängare miljö- och säkerhetsnormer kunde försvåras. Avtalet avses också innehålla en hel del problematiska bestämmelser om hur besluten skulle fattas. Om en viss kemikalie uppfattas som för farlig inom EU, men inte i USA, vem skall besluta om huru den får användas? Om en investering blir olönsam för att miljöbestämmelserna skärps, vem står för kostnaden? Avtalsförslaget innehöll bestämmelser om att detta skulle beslutas i domstolar, inte politiskt, och man var rädd för godtyckliga beslut och en massa onödiga rättsprocesser.

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea[redigera]

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea trädde i kraft den 1 juli 2011. Avtalet innebär nästan totalt avskaffande av importtullarna, som har givit positiv effekt för det bilaterala handelsutbytet. [49] Ett så kallat bilateralt avtal är en överenskommelse mellan två stater som kan jämföras med uttrycket “I’ll scratch your back, if you scratch mine.” Avtalet gäller inte endast åt ena hållet, utan man ger och tar emot. Ett bilateralt handelsutbyte är alltså ett tvåsidigt handelsutbyte.[50] [51]

Frihandelsavtalet är ett ambitiöst avtal mellan Korea och EU, och är även det första avtalet EU har gjort med ett asiatiskt land. En hel del exportörer och importörer får handla utan att betala någon tull, även nästan alla jordbruksprodukter. Även olika handelshinder förhindras, och det blir enklare att utveckla olika slags produkter, fordon, läkemedel, medicintekniska produkter och elektronik. Tjänster leder även till stora framsteg, likaså investeringar.[52] [53]

Mellan EU:s 28 medlemsländer och EES-länderna (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) Norge, Island och Lichtenstein finns ett frihandelsavtal som gör det möjligt för varor, tjänster, kapital och personer att röra sig mellan de 31 länderna utan att hindras av tullar eller avgifter. Detta effektiviseras av EU:s fyra firheter: fri rörlighet för personer, kapital, tjänster och varor. Frihandeln är ett system där människor, varor, tjänster och pengar kan cirkulera fritt. Det ger en möjlighet för tillväxt och jobb inom EU tack vare den öppna handeln med den övriga världen, t.ex. handel med länder på andra sidan Atlanten görs för cirka 2 miljarder euro per dag. För att frihandeln skall utvecklas försöker EU inte bara utveckla frihandelssystemet inom EU, utan även med nationer utanför EU-området. Till exempel i utvecklingsländer försöker EU kombinera handeln med utveckling genom lägre tullar, stöd för små exportföretag och råd om förvaltning bland annat. Genom tillämpningen av fri handel söker man även bekämpa barnarbete, miljöförstöring och ostadiga priser. Europeiska unionens mål är att världshandeln ska växa enhetligt, och man arbetar för en rättvisare och mer hållbar handel. Med detta försöker man skapa ett fungerande system som skulle öka handeln med icke EU-länder, för att på så vis skapa fler jobb samt kunna bekämpa barn-och tvångsarbete, instabila priser och miljö förstöringar. Man försöker även med hjälp av frihandeln kunna hjälpa de fattiga länderna med utvecklingen till exempel genom att ge stöd och lägre tullar på varor och tjänster som landets utveckling gynnas av. Detta eftersom EU är starkt beroende av dessa länders export samt import, och ju bättre det går för dessa länder, desto mer gynnas även vi av deras utveckling. [54]

Och frihandelns förlorare?[redigera]

En påtvingad frihandel kan gynna endast det ena landet. EU försökte år 2009 tvinga ett flertal utvecklingsländer i Afrika, Västindien och Stilla havet att ingå ett fri handelsavtal med dem. De länder som är emot att ingå ett fri handelsavtal menar att det inte är gynnsamt för de dem, eftersom det egna landets jordbruk skulle vara i fara i och med att folket kanske i så fall köper varorna från något annat land. Ett fri handelsavtal innebär att det inte finns några handlingshinder, det är då möjligt att importera obegränsat med mat från Europa. Att producera varor i Europa är billigare, detta eftersom företagen är effektivare, större och subventionerade. I Utvecklingsländer där jordbruket betonas leder detta till problem eftersom den lokala produktionen slås ut. .[55]

Mali är ett av de Afrikanska länderna som drabbats väldigt hårt av frihandelns möjligheter. Bomull har under en väldigt lång tid varit landets främsta exportvara och landet har varit beroende av bomullet för att kunna överleva. I och med fri handelsavtalet blev det möjligt för utländska investerare att ta över den lokala produktionen. Priserna på bomull i Afrika har sjunkit, allt detta för att företagare i till exempel USA har haft möjligheten att erbjuda bomull till ett billigare pris på grund av att företagen är starkt subventionerade och effektivare.[56]

Planekonomi[redigera]

Produktionen blir inte effektiv om man använder planekonomin och det råder brist på varor i butikerna och fabrikerna, dessutom har en myndigheten svårt att planera ekonomin för ett helt land. eftersom det finns så lite varor. Staten styrt allt som t.ex. skolor och fabriker. Det blir inte stora skillnader mellan fattiga och rika enligt staten och att även avlägsna områden skulle få rå varor men så blir det inte. Avsaknaden av produktionsmedel är en nackdel som gör det omöjligt att uppskatta priser, vilket i sin tur gör det svårt att veta om planerna för ekonomin lyckats eller inte. Planekonomin för även med sig att de som är arbetsoförmögna blir allt fattigare och har svårare att klara sig i samhället. Risken finns att arbetsmoralen sjunker ifall alla arbetare har samma inkomst oberoende av arbetsmängden och -insatsen. Staten får mera makt i samhället då företag och privatpersoner inte ka påverka sina inkomster och produktionen. [57]

Fördelar med planekonomi

Planekonomi är ett ekonomiskt system som går ut på att det är staten som styr landets ekonomi. [58] [59] Eftersom staten äger alla företagvilket blir ingen överdrivet rik. Att staten äger alla företag förhindrar också ekonomiska kriser av den marknadsekonomiska sorten. Ingen överproduktion och ingen arbetslöshet.[60]

Staten bestämmer löner och priser, samt vilka varor som tillverkas.[61] Det blir inte så stora skillnader mellan rika och fattiga, teoretiskt borde det inte förekomma någon fattigdom. Arbetsplatserna borde räcka åt människorna.[62]

Skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi[redigera]

Planekonomi: Staten styr ekonomin på ett mera socialistiskt sätt där allt planeras och kontrolleras av staten. Fördelarna med planekonomi är att utbud och efterfrågan täcker varandra med hjälp av behovsutredningar.[63] Behovsutredningar innebär att man tar reda på vilka behov landet har, utgående från detta delar man sedan landets produktion så att man får det man behöver med möjligast lite överskott. Detta genomförs ofta genom flerårsplaner där man planerar hur landets behov kommer att utvecklas under flera år och planerar produktionen för att möta landets behov.

Marknadsekonomi: Den privata marknaden har makten över ekonomin och priserna styrs av utbud och efterfrågan. Lönsamheten är avgörande, det billigaste produktionssättet eftersträvas. Man flyttar till exempel produktionen till billigare länder, så som utvecklingsländer där lönenivån är lägre och således produktionen billigare. Konkurrensen innebär att nya varor, produkter och tjänster utvecklas på ett annat sätt än i planekonomi.[64] Eftersom att flera aktörer kämpar för samma kundunderlag pressas priserna ner och varorna utvecklas.

Blandekonomi eller marknadsekonomi?[redigera]

Blandekonomi [65] är ett ekonomisystem som är en blandning av planekonomi och marknadsekonomi, därav namnet. Skillnaden mellan blandekonomi och marknadsekonomi är att staten har större påverkan i blandekonomi, bl.a med att investera i och äga företag samt att reglera makten med lagar och skatter. Detta gör de för att hålla konjunkturerna så stabila som möjligt. Det finns högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Med högkonjunkturer menar man att efterfrågan är stor, vilket också ökar produktionen. I en lågkonjunktur sker motsatsen; efterfrågan sjunker och drar därför ner på produktionen. [66] Marknadsekonomin bygger på att företag och personer kan själv bestämma priser på varor och tjänster utan statens inblandning. Marknadsekonomin tillåter fri konkurrens mellan företag vilket gynnar marknaden p.g.a företagen producerar varor på basis av efterfrågan av konsumenterna. [67]

Ekonomiska sanktioner som politiskt vapen - Krimkrisen[redigera]

Usa avbryter alla militära aktiviteter och handelssamtal med Ryssland. [68] Dessutom hotar EU med att avbryta förhandlingar om visumlättnader med Ryssland om de inte drar sig tillbaka och inleder samtal med den ukrainska regeringen. Eftersom Ryssland står för ca 30 procent av EU:s oljeleveranser, kommer oljepriset att stiga drastiskt vid en eventuell handelsblockad. [69]

Krimkrisens första ryska offer är gasjätten Gazprom, vars aktievärde nu sjunkit med en sjättedel på en vecka. Även Rubelns värde ligger rekordlågt. [70] Trycket mot valutan leder till oro bland investerarna som fruktar att situationen kan utvecklas till ett handelskrig.[71]

[72]

Krimkrisens påverkan på finländska företag[redigera]

Ukrainakrisen började med demonstrationer den 23 november 2013, eftersom deras president inte skrev på ett kontrakt med EU som han hade arbetat ett år med att få fram. Sedan dess har situationen bara försämrats. [73] Krisen försämrar även tillväxtsmöjligheterna för Finlands teknologisektor. Under januari-april minskade teknologiexporten till Ryssland med en femtedel. Exporten av stålprodukter och färgmetaller halverades.[74] Rysslands valuta, rubeln kommer att försvagas. Detta påverkar Finländska företag, eftersom Ryssland är en av våra största export-och import källor och en försvagad rysk valuta leder till att det blir dyrare för ryska konsumenter att köpa våra produkter, alltså kan konsumtionen minska. [75] En stor del av Finlands energi kommer från Ryssland. Dessutom importeras cirka 80-90% av oljan och kolet samt all naturgas därifrån. Energipriset antas stiga allt eftersom EU överväger att införa mer omfattande sanktioner mot Ryssland. Det höjda energipriset påverkar Finländska företag. [76]


Hur har Krimkrisen påverkat de ukrainska företagarna?[redigera]

Ukraina har haft en dålig ekonomi sen Sovjets fall, landet var en av de länder som drabbades hårdast. [77]Ukrainas samarbete med EU lider av att Ryssland och pro-ryska styrkor i Ukraina har stort inflytande. Detta påverkar företagarnas möjligheter att få ut sina varor genom tullarna. Många utländska företag som har sin bas i Ukraina påverkas också av konflikten. Donetsk som är en miljonstad i Ukraina är nu öde. Staden är byggd kring kolgruvor och stålverk.[78]Dessa fabriker är otroligt energikrävande och drivs av rysk naturgas. Ryssland har begränsat tlllgången av naturgas, för att Ukraina inte kunde betala tillbaka stora skulder, vilket gör produktionen olönsam. [79]För att få ett stödpaket av IMF har staten tvingats höja skatterna samt priset på el och bensin, vilket har gjort att produktionen av varor blivit betydligt dyrare.[80]Priset på vete har stigit med 20% på världsmarknaden p.g.a rädslan för att fortsatt instabilitet ska påverka jordbruket i Ukraina. De små företagarna är trötta på statens skatter, hälsoinspektioner och tullar. Många har därav gått till den pro-ryska sidan. [81]Det finns inga tecken på att Ukraina har hjälpt företagarna under krisen.

Hur konsumenterna i Finland och EU området påverkas av Ryssland-Ukraina-krisen[redigera]

I början av augusti införde Ryssland ett importförbud för många matvaror från EU länderna till Ryssland, bland annat Finland. Detta som en protest mot de ekonomiska sanktioner som EU-länderna och andra västländer har infört mot Ryssland. Sanktionerna var i sin tur en protest mot Rysslands militära inblandning i krisen i Ukraina. Importförbudet kan medföra att vissa livsmedel blir billigare i affärerna i Finland. På så sätt kan de finländska konsumenterna dra nytta av importförbudet. Men ifall importförbudet resulterar i stora förluster i finländska företag kan arbetslösheten öka.[82] De jordbrukare som odlar tomat, morötter ,kål, bär och frukt kommer EU att erbjuda stöd som drabbas av Rysslands import stopp av livsmedel. Reglerna i Ryssland om de livsmedel som inte får importeras kommer att lättas och det påverkar Valio positivt för att Ryssland börjar importera laktosfri mjölk.[83] [84] Ukraina är en av världens största exportörer av majs och väte. Krisen mellan Ukraina och Ryssland försvårar exporten till skandinaviska bolag som t.ex. Tetra Pak, Lantmännen. [85] Importförbjudet leder till att Ryssland får bättre livsmedelsproduktion, och detta är positivt för dem men en liten förlust för andra länder som exporterar till Ryssland. När importförbjudet tas bort kommer importen till Ryssland att bli mindre eftersom deras egen produktion har utvecklats. [86]


EU:s sanktioner och Rysslands motsanktioner[redigera]

Krimkrisen började den 23 februari 2014, sedan dess har EU vidtagit åtgärder så som sanktioner mot ryska personer samt företag som anses ha koppling till konflikten i Ukraina.[87] Man skärpte sanktionerna efter det malaysiska passagerarplanet MH17 blev nedskjutet ovanför Ukraina den 17 juli 2014. Man misstänker att det var proryska separatister som sköt ner planet och dessa stöder Ryssland. Sanktionerna efter denna händelse riktade sig främst mot Rysslands oljeindustri, försvarsteknologi samt mot statligt kontrollerande banker. Sanktioner är EU:s enda alternativ att försöka lindra krisen i Ukraina. Sanktionslistan som den är nu kan ses som en kompromiss, eftersom att man vill undvika EU medlemmarnas ekonomier, om man skulle ta med de tyngsta sanktionsförslagen skulle det skada medlemmarnas egna ekonomier. Men om man verkligen vill stoppa Ryssland så skulle det kanske vara nödvändigt att ta med de tyngsta sanktionsförslagen eftersom det verkar vara enda möjligheten för EU att få Ryssland att verkligen lyssna.[88] Ett av Europas största handelsland Tyskland påverkas väldigt hårt av Krimkrisen p.g.a. deras intensiva handelsrelation med Ryssland. B.l.a. Holger Schmieding, chefsekonom vid Berenberg Bank, tror att den tyska BNP-tillväxten på sin höjd kommer att minska med 0,1-02 procent. Ett regelrätt handelskrig skulle slå betydligt hårdare, inte minst som Ryssland svarar för cirka 35 procent av Tysklands gasförsörjning. Medan EU:s export till Ryssland uppgår till inte mer än 1 procent av BNP motsvarar omvänt den ryska exporten till EU hela 15 procent av Rysslands hela ekonomi. Också banken Nordea som är väldigt stor i b.l.a. Norden har stora utlåningar i Ryssland som uppgår till hela 57 miljarder kronor till ryska hushåll och företag. Ukraina har nu fått ett stort nödlån på ca 100 miljarder kronor av IMF (internationella valutafonden) Om EU till exempel tar ett beslut om att frysa ryska tillgångar till följd av landets inblandning i Ukraina så väntas motåtgärder från rysk sida. I ett sådant scenario är det inte osannolikt att västerländska tillgångar kan bli frysta eller att utlandsägda företag hindras att verka i Ryssland. Liksom vissa banker är för stora för att världsekonomin ska kunna tåla att de går i konkurs är Ryssland för stort för att dess olje- och naturgasexport ska kunna bojkottas.

Hur påverkar krisen Ukrainas företagare?[redigera]

Ukrainas främsta exporter till EU är järn, stål, gruvprodukter, jordbruksprodukter och maskiner. Detta leder till att företag eventuellt inte kan få tag i råvaror eller andra nödvändigheter.[89] Ryssland exporterar naturgas till EU och p.g.a. krisen har exporten minskat. Eftersom gasen transporteras via Ukraina är det svårt att sätta in så hårda ekonomiska sanktioner.[90] Exporten av olika livsmedel till Ryssland stoppas i hela EU och Norge[91], och enligt Alexander Stubb är Litauen mest drabbat[92]. Ryssland har dock lättat på importförbudet gällande t.ex laktosfri mjölk[93].

Vilka är orsakerna till att Ryssland-Ukraina-krisen eskalerade?[redigera]

Krimkrisen startade den 21 november då demonstrationer och upplopp i Kiev startat i samband med att president Janukovitj valde att inte skriva på de avtal med EU som han i mer än ett års tid hade förhandlat om. Folket i landet blev mycket upprörda och besvikna på Janukovitj och började demonstrera. Folket i Ukraina hade velat närma sig EU samt få de förmåner EU erbjuder sina medlemmar. Detta oroade Ryssland. Den 21 februari 2014 drog krisen igång ordentligt då krypskyttar öppnade eld mot demonstranterna. [94] Ryssland hade hotat Ukraina med att stoppa exporten av billiga naturgaser till dem om de skulle närma sig EU mera. Detta skulle kunna resultera i att Ukraina skulle gå miste om 400 000 arbetsplatser. [95]

Valutans roll i ekonomin[redigera]

Det var i Mindre Asien som de första mynten slogs för 2600 år sedan. Då bestämdes hur mycket metall ett mynt skulle innehålla för att behålla ett visst värde. [96] Genom historien har människor försökt blanda ut metallen och slå mera mynt och lura systemet helt enkelt, men tji fick de. Innan teorierna om inflation och marknadsekonomi så förstod man inte varför pengarna minskade i värde trots att det kom mera pengar ut på marknaden. Minskas mängden metall i ett mynt så är det inte lika tungt mera och därför inte lika mycket värt. Det här är kanske enklare att förstå än varför värdet på pengarna på bankkontot för det mesta minskar i värde p.g.a inflationen. Det kommer knappast som någon överraskning att guld varit en favorit i myntväg. Fortfarande idag så tyr sig människor till guld om deras valuta minskar kraftigt i värde. [97]

Valutor kan köpas och säljas precis som vilken annan vara som helst på marknaden. Skillnaden är att värdet på valutan påverkar hela samhället i mycket högre grad än många andra varor. Det är få grupper i det finländska samhället som inte använder euro mer eller mindre dagligen. En stark valuta är positiv för de som äger valutan. De får ju mycket för sina pengar. En stark valuta hör ihop med en stabil ekonomi, små länder med egna valutor har ofta svårigheter att bevara valutans värde eftersom deras ekonomi är beroende av export och import i större grad än större länder som har en stor inre marknad och som kan sälja en hel del produkter på den egna marknaden. En stabil valuta betyder att de som vill investera i landet vågar lita på valutans värde och göra investeringar, om valutans värde fluktuerar väldigt mycket kan investerare bli osäkra och undvika att satsa på just det landet. Sjunker valutan mycket i värde t.ex.vid hyperinflation så leder det oftast till kapitalflykt, alltså ingen vågar använda valutan utan växlar den till en annan utländsk valuta. I värsta fall kan ett land tvingas överge sin valuta om den minskar för mycket i värde. Ett sätt att behålla valutans värde är att inte trycka upp för mycket ny valuta.

Stora länder har fördelen att de har många ben att stå på, de har många områden de tillverkar och exporterar inom. I Finland har industrin haft väldigt stor roll för hela ekonomin och när industrin går sämre så påverkas de flesta delar av den finländska ekonomin. För Finlands del har euron varit mycket mera stabil i värde än den tidigare valutan, finska marken. Samtidigt har euron varit högt värderad jämfört med marken, vilket gjort att Finlands export lidit. Exporten mår förstås bra av att valutan inte är för dyr så att exportpriserna inte pressas upp i onödan. I samband med finanskrisen 2008 så sjönk också amerikanska dollarn i värde när ekonomin blev sämre i landet, men exporten ökade tack vare det. En alltför dyr valuta är heller inte bra för handeln.

Köper vi dessutom varor från länder med mindre värd valuta än euron så får vi definitivt mera för våra slantar. För dem som ska köpa en högt värderad valuta är läget ett annat. Därför är det en stor inkomst för thailändska bärplockare att komma till Finland och förtjäna pengar eftersom i november 2013 är 1 euro värd 43 Baht. Du får mera för euro än för Baht. Men det är fruktansvärt dyrt för en thailändsk bärplockare att bo i Finland eftersom våra priser är mycket högre än vad priserna i thailändska butiker är. Många finländare stortrivs i det thailändska klimatet och med de lägre priserna. Vi får många Baht för våra euron. Tyvärr kan vi räkna med att prisnivån i Thailand kommer att stiga. Desto populärare en plats blir för turisterna så desto dyrare blir dock priserna - utbud och efterfrågan har en direkt koppling till prisnivån i ett land.

Virtuell valuta?[redigera]

Virtuella valutor är bland annat en påhittad digital valuta som inte är reglerad och inte har kontrollerats av en registrerad finansiell institution enligt ECB ( Europeiska Centralbanken ).[98] Virtuella valutor används ofta t.ex. i MMO- och MMORPG-spel och livssimulations spel för att skapa ett trovärdigt virtuellt samhälle.Det finns olika sorters virtuella valutor; de som bara fungerar i just det spelet/på den sidan och förtjänas genom olika sorters arbete (=soft cash), och de som kan köpas med “riktiga pengar” (=hard cash). .[99] Detta kan vara väldigt lönsamt för utvecklare av gratis spel och -appar. Det finns många sätt att få människor att betala lite extra för virtuella valutor. Många spel på Facebook tvingar spelaren att logga in varendaste en dag, men man kan betala för att slippa göra detta. I Team Fortress 2 måste man betala för nycklar så att man kan öppna speciella lådor som innehåller priser. Det är överraskande lätt att slösa massvis med pengar online.

Privatekonomi och offentlig ekonomi[redigera]

Privatekonomi är den ekonomi i samhället där privata personer, hushåll och företag ingår, medan i offentlig ekonomi är statens, städers eller kommuners ekonomi. Eftersom de är svåra att hålla isär: skatter påverkar både individer och staten/kommuner så kommer jag i fortsättningen att inte separera dem desto mera utan de kopplas samman i texten nedan för att göra ekonomin mera överskådlig.

I offentliga företag är det staten eller kommuner som är ägare. Vissa företag kan t.ex. vara ägda till 100% av staten och då betyder det att staten äger alla aktier i bolaget, men staten kan också äga majoriteten av aktierna. Om staten äger 40% av aktierna och alla andra äger 5% var så är förstås staten fortfarande majoritetsägare. Det här har betydelse när beslut ska fattas inom bolaget för majoritetsägaren har stor makt att påverka att ett beslut röstas igenom. Privata företag möte ofta inte lika hård kritik som offentligt ägda företag. Under åren har bland annat bonusar till chefer kritiserats i offentligt ägda bolag. Kritiken har ofta varit att om bolag går med förlust och anställda sägs upp så borde inte verkställande direktören belönas med en stor bonus.

Privata företag fungerar dock på det sättet att direktörer kan bli utan bonus om de gör ett riktigt dåligt jobb, men om de lyckas bättre än väntat eller riktigt bra t.ex. genom att utveckla ett bolag på något sätt så får de bonus, även om det som sagt kan ha inneburit att anställda sägs upp. Det här bottnar i att aktiebolag har bolagsstämmor där alla aktieägare sitter med och de vill ha en bra aktiekurs på bolagets aktier, förstås vill aktieägare ha en bra aktiekurs eftersom de då får en bättre dividend på sina aktier. (Dividend är den vinst som aktieägare kan få ett år ifall företaget har ett bra år.) Ifall bolagsstämman vill så kan företagets styrelse bestämma att belöna VD:n med bonus om aktiekursen hållits stabil eller hög. Bolagsstämman utser styrelsen och det är styrelsen som sköter en del av den löpande verksamheten under året. Med tanke på hur många aktieägare de stora bolagen har så skulle det vara omöjligt att varje vecka samla alla tusentals aktieägare för att fatta beslut om företaget, därför finns en styrelse. Styrelsen kan t.ex. ge förslag på den dividend som betalas ut ett år och bolagsstämman godkänner. Det är också styrelsen som utser VD:n. Det här har varit speciellt aktuellt i Finland då Nokias f.d. VD Stephen Elops bonus och bidrag till företaget har diskuterats. [100] År 2012 kunde t.ex. de som ägde Wärtsilä-aktier får en dividend på 1 euro per aktie, så den som ägde 100 Wärtsilä-aktier fick alltså 100 euro det året som bonus. [101]

Att spara och att investera[redigera]

Inom ekonomi används begreppet spara både när en person sparar sina pengar på ett bankkonto, och när hen sparar pengar genom att köpa en lägenhet eller en skogsplätt. Att investera används förstås också, men bli inte förvånad om du ska redogöra för hur en individ kan spara på olika sätt och då handlar det om att både spara och investera. Det finns fördelar och nackdelar med all slags sparande: bankkonto, fastighetsköp (hus, lägenhet, åker, skog, tomt), värdepapper av olika slag och så vidare. Risker finns det med allt vi gör, samma gäller ekonomiska beslut och sparandet. Nedan finns en del förslag på sparpaket, där får du veta mera om också risker med olika sparobjekt. Precis som i livet i övrigt finns det de som älskar risker och bara njuter av tanken på att hoppa bungy-jump eller fallskärm. Om du är en sådan person, så kan det hända att högriskaktier är något för dig. Om du däremot föredrar karuseller och skön vila i hängmattan så kanske du passar bättre för fonder, fastigheter och aktier med lägre risk. Du kan pröva t.ex. det här testet om du vill veta hurudan risk personlighet du har: http://www.queendom.com/tests/access_page/index.htm?idRegTest=1674

Råd till alla aktiehajar och aktiespiggar - "det finns inga snabba cash"[redigera]

Kim Lindström som har spekulerat på börsen i närmare 50 år ger det rådet. I en intervju i affärsmagasinet Forum för ekonomi och teknik berättar Lindström om hur aktiehandel är långsiktig verksamhet, alltså den som vill göra pengar på aktier ska tänka många år framåt. Han är väldigt skeptisk till casinomentaliteten eller "day trading" då placerare dagligen säljer och köper aktier. Enligt Lindström går man miste om pengar när olika förmedlingsavgifter ska betalas. Det Lindström rekommenderar är att placera på långt sikt och att välja sådant du som du förstår dig på. Alltså företag du litar på och som du känner till. Lindström rekommenderar inhemska aktier av den här orsaken, eftersom du kan följa med vem som sitter i företagets styrelse och hurudana beslut de kan tänkas ta. Dessutom är de flesta finländska bolag globala, så du blir en internationell aktieägare också med finländsk aktieportfölj.[102]

Studera företagens aktiekurser under många år. Basera dina beslut på fakta, inte känslor. Var alltså inte en irrationell homo oeconomicus. Du behöver vara beredd på att dina aktier kan gå ner i värde med närmare 50%, men då ska du inte följa flockens irrationella beteende och sälja aktierna, utan då gäller det att ha is i magen och hålla kvar aktierna. Det är många år som gäller inom aktiehandel, inte några veckor och månader. Lindström själv jobbar fortfarande i eget företag där han och sonen Tom Lindström placerar pengar åt privatpersoner. För Lindström är aktiehandel ett sätt att följa med företag och känna dem väl. Under början av 90-talet satsade oerhört många människor på IT-aktier som steg med upp till 5000% tidvis, men det är självklart att de aktierna var övervärderade och därför väldigt riskabla. De bästa placeringarna enligt Lindström har varit läkemedelsföretaget Farmos, Kone har stabila men dyra aktier. Däremot ger inte Lindström mycket för företag som bygger på förväntningar t.ex. Apple, Google och Rovio. Där kan kurserna snabbt sjunka med allmänhetens förväntningar. Och fonder är heller inget som Lindström rekommenderar eftersom avkastningen äts upp av ofta dyra förmedlingsavgifter och arvoden, närmare 20-25% kan försvinna till fondbolagen som sköter placeringarna. [103]


Konsumtion och sparande?[redigera]

Det finns en skillnad mellan att konsumera och spara. Den här gränsen kan bli luddig ibland, men du kanske tycker att du "sparar" pengar när du köper kläder på rea, men de här kläderna kan du knappast sälja vidare med vinst, så därför är det kanske billigare att köpa på rea, men du investerar inte dina pengar på samma sätt som om du köper en åker (alltså en fastighet) som du kan hyra ut eller bruka själv. För att göra det komplicerat så finns det förstås en del vintage-kläder som du faktiskt kan göra pengar på. Designkläder från t.ex. Coco Chanel har åtgång fortfarande idag, men du förstår säkert principen.

Konsumtion och ränta[redigera]

När vi talar om räntor för privathushåll och privatföretag finns det ett klart mål med räntehöjningar eller -sänkningar. En högre ränta på bostadslån (t.ex. 6-10%) leder till att personer undviker ta lån. Lägre räntor (1-5%) för bostadslån leder till att efterfrågan på lån ökar och på det sättet sprids mera pengar i samhället. Lån är centrala i ekonomin eftersom de leder till konsumtion. När t.ex. en familj bygger ett egnahemshus så anlitar de många företag som kan lägga grunden till huset, installera elledningar och vattenledningar, bygga värmekälla för huset och så vidare. Allt det här stimulerar ekonomin och när det blir svårare att få lån så kommer också alla dessa andra företag att påverkas negativt och högst antagligen få mindre beställningar. När företag får svårare att få lån så kan de inte göra nyinvesteringar och det kan leda till en viss stagnation i samhället. Marknadsekonomi bygger ju på att nya varor och tjänster utvecklas, och för att det här ska hända så behövs kapital, alltså pengar och oftast är det via lån som pengarna hittas till företagen.

Värdepappersportföljer som sprider på riskerna! Exempel som studerandegrupper arbetat fram[redigera]

D&J Investment Bank AB[redigera]

D&J Investment Bank AB är en internationellt erkänd investeringsbank som gör allt i sin makt för att just DU, skall få en så lukrativ och nöjsamm resa i sparandets magiska värld. Vi har efter årtiondens hårt arbete och forskning tagit fram en värdepappersportfölj så vattentät att det helt enkelt inte misslyckas. Vi har minimerat riskerna genom att satsa på trygga, stabila och lågt värderade företag med en lång och lönsam bakgrund. Som dessutom betalar ut rejäl utdelning i form av dividend. Som svurna nationalister har dessutom beslutat oss för att endast investera i inhemska bolag med hög moralisk standard. Vi har även spridit på riskerna genom att inte investera i endast ett företag eller endast en bransch. Vi har valt att inte lägga alla ägg i samma korg. För att komplettera ditt sparande har vi valt ut totalt 4 olika områden vilka vore ett bra alternativ för dig att köpa fonder i, allt för ditt bästa.

Här under följer vår portfölj, som kommer föra dig den succé du alltid drömt om, njut:

Aktie 1 - Fortum Oyj Fortum är ett finländskt energiföretag, som producerar, säljer och distribuerar elektricitet och värme. De har verksamhet i Skandinavien, Baltikum och Ryssland. Fortum grundades år 1998, men har rötter i Imatran Voima ända tillbaka till år 1932. Största delen av Fortum är statsägt. Vi väljer Fortum Oyj för deras stora mängd av olika energilösningar, och för deras framåttänkande. Fortum:s marknadsvärde är just nu 15.79€ per aktie. För 5 år sedan låg aktien också på ca 15€. för 3 år sedan hade de en ökning i värde till ca 25€, men nu är de tillbaka i deras komfortzon. Senaste året har de haft en ökning på ca 2€. Fortums riskbedömning är säker. Fortum har delat ut dividend detta år. [104]

Aktie 2 - F-Secure Oyj F-Secure är ett finländskt IT-företag, känt för sina antivirusprogram. F-Secure grundades år 1988 med namnet Data Fellows och år 1999 böt de namn till F-Secure. Vi väljer F-Secure för deras stora utbud av IT-tjänster och för deras låga risk på marknaden. F-Secure:s marknadsvärde är just nu 2.31€ per aktie. På 5 år har företagets aktievärde haft en avkastning på max. 1.50€. F-Secures riskbedömning är mycket säker. F-Secure har givit ut dividend detta år. [105]

Aktie 3 - Stora Enso Oyj Stora Enso är ett företag inom skogsindustrin. Deras produkter är papper, kartonger och andra trä-produkter. Stora Enso grundades 1998 när svenska företaget Stora och finländska företaget Enso slogs ihop. Vi väljer Stora Enso pga. deras attityd mot en hållbar utveckling trots att de är i en bransch som förorenar naturen, och för Finlands historia inom skogsindustrin. Stora Enso:s marknadsvärde på Helsingforsbörsen just nu är 7.24€ per aktie. Deras avkastning har varit max 2.50€ under fem år. Under det senaste året har värdet ökat med 2€. Vår riskbedömning på Stora Enso är mycket säker. Stora Enso har givit ut dividend detta år. [106]

Aktie 4 - Kone Oyj Kone är ett finländskt företag som producerar och underhåller hissar och rulltrappor. Kone grundades 1910 av Harald Herlin. Familjen Herlin har alltid varit en nyckeldel i företaget. Vi väljer Kone för att de är en av de största i världen inom hissbranschen, och för deras aldrig sinande innovation och vision. Kone:s marknadsvärde är just nu 30.75€. Under 5 år har aktien haft en uppåt-stigande kurs med en avkastning på 20€. Under det senaste året har aktien stabiliserats, och hållits runt 30€. Vår riskbedömning på Kone är säker. Kone har delat ut dividend detta år. [107]

Fond 1 - Naturresurser Vi väljer naturresurser pga. av det oändliga behovet på jorden. Vi tror att fonder inom naturresurser har blivit smutskastade pga. all mediauppmärksamhet oljesituationen har fått. Vid rätt val av naturresursfond så tror vi att det ska ge utdelning.

Fond 2 - Asien Enligt våra prognoser kommer Asiens ekonomi explodera inom några år. Vi kommer att vara med då, och vi hoppas att du också är det.

Fond 3 - Finland Vi tror, som fosterlandsvänner, att Finlands framtid har en ljusare ton. De fonder vi har i kikaren litar vi på. Finland har förut visat att vi är som bäst när vi kommer underifrån. Finland kan göra det igen.

Fond 4 - Norden Precis som Finland tror vi att Norden har en tillräckligt stor självständighet från omvärlden, att ifall de sjunker, hålls Norden flytande, och ifall de stiger, stiger Norden också

Förslag på sparpaket för privatpersoner i olika ålder och livssituation[redigera]

Studerandes privata bank och fondbolaget anser att den studerande kan spara genom att som studerande, lev billigt. Håll dig till studier, bo hemma eller billigt och färdas t.ex. med cykel, dra nytta av studie-, rese-, och bostadsbidrag. Hyr en billig lägenhet, köp en och hyr ut rum, eller bo hemma. En säker investering inför framtiden gäller nu. En räntefond, är perfekt att redan börja investera i, med en säker avkastning under årens lopp ger det dig goda utsikter. Någon tiolapp per månad kan ge dig mycket i framtiden, med bättre ränta än ett sparkonto! [108]

30-åringen:s privata bank och fondbolag ger exempel på sånt här sparande... Personen kommer att få statlig pension, men personen kan också pensionsspara privat. Spara pengar i räntefonder och aktiefonder, få mer ut av ditt sparande! Investera i aktier. Investera i många olika fonder så minimeras riskerna att förlora pengar, om något företag går i konkurs. Snabba och säkra pengar! Köpa bostad, om värdet stiger kan man sälja dyrare, man kan även hyra ut bostaden. Göra upp en budget och spontanshoppa inte. Ha en buffert ifall oväntade utgifter dyker upp.

En pensionärs privata bank och fondbolag Om hälsan blir sämre kan pengar behövas till åldringshem eller sjukvård etc. Investera i aktier och sälj dem ifall de når ett högt värde. Blir det pengar över så då kan pensionären t.ex. resa med bekväma charterresor. Spara pengar med att leva billigt, och kanske inte äga en bil om den inte är nödvändig att ha. Spara pengar i blandfonder för att få hög avkastning och för att kunna njuta för sina pengar! Investera i en semestertomt eller bostad, kanske i ett sydligare land, både för att hyra ut och för att njuta!


1. En studerande ska inte ta några risker. En räntefond kan passa för en studerande eftersom de ofta är tryggare än aktiefonder, och det sker inte lika stora svängningar. En lång räntefond är lämplig för den som vill ha ett långsiktigt räntesparande.[109]
2. Till en person i 30-års åldern kan blandfonder passa bra efter som de har en medelhög risk. I en blandfond kombinerar man räntesparandets säkerhet och aktiesparandets möjlighet till god avkastning. Även fond-i-fonder passar för den som inte har tid eller lust för att hålla koll på sitt sparande. Aktiefonder är också för dig som vill få värdetillväxt, på en längre tidsperiod. [110] [111]
3. Att investera i en aktiefond kan vara passande för en pensionär. Aktiefonder passar den som vill ha chans till hög värdetillväxt på lång sikt. [112]

Studerandebudget[redigera]

En 19 årig studerande flicka hyr en lägenhet i Åbo. Hon bor ensam i en etta och har ett deltidsjobb på ett café.

Studiepenning: Självständigt boende 19 åring: 298€/månad 3576€/år

Hon får sammanlagt 800€ i studiestöd(skattepliktig ca. 10%)

Lön: 8h 10€/h Hon jobbar 2 dagar i veckan. 160€/vecka 4 veckor -> 640€/månad 640 x 9 = 5760€ I juni och juli jobbar hon 8h/dag 5 dagar/veckan -> 3200€ 5760+3200=8960€/år

Sammanlagt: 800+640/månad = 1440€/månad

Utgifter/månad: hyra:400€ mat: ca. 300€ studiematerial: ca. 100€ kollektivtrafik: 30€ hygienartiklar: 20€ kläder: ca. 150€ alkohol: ca. 40€ andra kostnader: ca. 50€ skatt: 11,5% på allt (lönen,studiepenning) 0.115 x 1440 = 165,6€ = 1255,60€ sammanlagt

184,40€ att göra vad hon vill med.

[113] [114] [115] [116]

Låntagare - jag?[redigera]

De flesta större inköp görs med lånade pengar. Det är få finländare som kan köpa en bostad utan ett lån. Finansinspektionen i Finland rekommenderar att låntagare (gäldenär inom juridiken) borde ha 10% av lånesumman sparad själv. Lånar du en summa på 100 000 euro borde du ha 10 000 euro sparad själv. Det här kan skapa problem för yngre låntagare. En person på 30 år kan ha svårt att spara ihop 10 000 euro med tanke på att medellönen i Finland ligger kring 2500 euro och omkostnader (mat, hyra o.s.v) är höga jämfört med andra EU-länder. Om du har en medellön på 2500 euro går cirka 500 euro till skatter och andra avgifter, hyran kan ligga mellan 500-800 euro, mat och kläder varierar men troligen behövs mellan 500-800 euro för dem, internet kan kosta kring 40-50 euro per månad, el, vatten och försäkringar kan ligga på kring 300 euro per år. Bensin och bilkostnader varierar förstås, men om du inte har bil så använder du kanske kollektivtrafiken och behöver pengar till buss- eller tågkort. Om du lever sparsamt kan du spara kring 300-400 euro varje månad, men med tanke på att en ung arbetstagare oftast behöver köpa både möbler och annat till sin lägenhet så är det ganska optimistiskt att räkna med det. Mera sannolikt är att du har kring 200 euro per månad som du kan spara, och om du jobbar från 25 år, vilket är tanken med den nuvarande utbildningssystem där studerande blir klara på fem år, så då kan du ha sparat 12 000 euro mellan 25 och 30 år ifall du har en lön på kring 2500 euro. [117] Allt beroende på var du bor och hurudana fritidssysselsättningar du har. Under exempel på lån och ränta ser du vad räntan är för olika slags hushåll och på olika orter i Finland.

När du tar ett lån pantsätter du en del av bostaden för att få lånet, medan resten av lånet måste tryggas på andra sätt. Det betyder helt enkelt att om du inte kan betala tillbaka ditt lån så tar banken din fastighet istället. Ungefär 80% av lånesumman pantsätts via bostaden eller fastigheten, men resten måste du finansiera själv. Om du vill låna 200 000 euro så kan banken gå med på att pantsätta bostaden för 160 000 euro, medan du behöver hitta pant för 40 000 euro själv. Här har du några alternativ:

Du kan be någon att gå i borgen för dig, vilket betyder att om du inte kan betala tillbaka lånet så betalar din borgensman, alltså den som gått i borgen för dig. Enligt lag är du ändå skyldig att ersätta din borgensman så du kommer inte undan lånet, men det är viktigt att tänka på och att aldrig själv gå i borgen för någon som inte sköter sin ekonomi. Om du har annan egendom som du kan pantsätta så kanske banken går med på att låna dig pengarna mot den. Om du t.ex. har skog eller åkermark så kan den användas som pant för lånet. Om du har 10% av lånesumman eller mera sparat själv så kan det bli avsevärt lättare att få ett lån.

Vadå ränta?[redigera]

Att låna pengar innebär alltid att någon annan står till tjänst med pengarna, oavsett om du lånar 5 euro av en kompis eller om du lånar 100 000 av en bank. I praktiken betyder alltid lån att du betalar ränta eller en avgift för lånet. Räntan varierar enligt marknaden. När ekonomin går bra och den ekonomiska aktiviteten är hög så är ofta räntorna höga (t.ex. 7-10 %), medan vid sämre tider då ekonomiska aktiviteten är lägre så är räntorna låga (t.ex. 2-4 %). Före Finland gick med i EU och när 90-talets ekonomiska kris var som värst i Finland så låg räntorna på kring 17 %. Väldigt förenklat kan man säga att när Finland hör till en stor och stabil ekonomi som EU:s marknad, så är också räntorna både lägre och stabilare. Åtminstone har det varit så hittills.

Räntor och ekonomiska konjunkturer[redigera]

Vid goda tider brukar räntor på bostadslån vara högre för att göra lån dyrare och mindre attraktiva. Det här gör att konsumtionen minskar och mera pengar inte kommer ut på marknaden, speciellt om inflationen är hög så kan räntorna höjas för att få in pengar från marknaden och på det sättet minska inflationen. När räntorna är höga så är det också mera intressant att spara pengarna på banken för då får sparkonton högre ränta. Det betyder också att pengar kommer in från marknaden. En av orsakerna till inflation kan ju vara det finns för mycket pengar på marknaden. En annan orsak kan vara att människor konsumerar mycket och priserna stiger om inte utbudet är tillräckligt. Högre räntor gör att människor dels måste betala mera för sina bostadslån och dels inser ju människor att det lönar sig att konsumera mindre och spara mer.

Vid sämre tider brukar räntorna på bostadslån vara lägre för att stimulera låntagningen och konsumtionen. Mera pengar kommer ut på marknaden och om inflationen är väldigt låg (0-1 %) så leder det antagligen till att också inflationen stiger lite när konsumtionen ökar och priserna troligen börjar stiga när efterfrågan ökar. Om du föreställer dig att du får ett bostadslån och att du endera bygger ett hus eller renoverar en lägenhet. Du anlitar antagligen olika företag för att köpa byggmaterial, dra elledningar och kakla badrummen. Det här betyder att dessa företag får nya beställningar och mera pengar. När många finländare bygger och renoverar så skapas mera arbetsplatser inom t.ex. byggnadsbranschen. Det här leder alltså till att mera pengar kommer ut på marknaden och konsumtionen ökar.

Amorteringar och effektiva årsräntor[redigera]

Om du tar ett bostadslån så betalar du alltid av det med ränta. Det innebär att varje månad betalar du bort en del av lånet plus räntan för lånet. Det här kallas att amortera på lånet. Förutom räntan så tar banken också en egen avgift vilket betyder att om du betalar lånesumma+ränta+avgift och det här ger den effektiva årsräntan. Det lönar sig att kontrollera vad bankerna tar för avgifter och räntor. Du kan få ett bättre avtal genom att jämföra bankernas priser.

Debit eller kredit? Och vad är dröjsmålsränta?[redigera]

I det skede som du kan ansöka om ett kreditkort från banken så har du alltid två möjligheter när du betalar med kortet: debit eller kredit. Debit betyder att du använder pengar från ditt bankkonto. Kredit betyder att du lånar pengar från banken. Om du inte kan betala tillbaka krediten så drabbas du av dröjsmålsränta då du förutom summan du lånat av banken måste betala en ränta för lånet. Dröjsmålsräntans procent varierar och du hittar den exakta procenten på det utdrag över de inköp du gjort med kreditkortet som banken skickar hem eller i din nätbank. Om dröjsmålsräntan är 8% och du har en skuld på 1000 euro så betyder det att du betalar 1000 euro plus 80 euro i ränta alltså 1080 euro totalt.

Betalningssvårigheter bland finländare har ökat[redigera]

Kurser i ekonomi har blivit allt viktigare ur statens och kommuners synvinkel, eftersom allt fler finländare har svårigheter att betala tillbaka sina skulder. [118] Det har blivit lättare att få så kallade snabblån, och också kreditkort fås relativt lätt om du har åldern inne och arbete. Det blir kanske svårare att inse hur mycket man egentligen konsumerar när pengarna inte finns i plånboken utan på ett kort. Det finns många orsaker till att människor får betalningssvårigheter. Ibland kan det handla om att personen blir arbetslös och får avsevärt mindre inkomster. En person kan också bli sjukskriven under långa perioder och får därför lägre inkomster och kanske högre utgifter när mediciner och vård ska betalas. Under den ekonomiska krisen på 90-talet var det många, både företag och privatpersoner som på inga sätt kunde betala tillbaka sina lån eftersom hela landet och därför också konsumtionen drabbades. Men det finns också de som helt enkelt överkonsumerar. Köper du alltid den nyaste tekniken och vill renovera din lägenhet enligt senaste trenderna så kommer det här att kosta en hel del. Det är lätt att shoppa kläder i mängder eller att spela penningspel på nätet men det kan handla om stora summor som personerna inte alltid klarar av att betala tillbaka. De som har lägst inkomster i samhället verkar vara de som spelar mest penningspel på nätet och det är förstås den grupp som egentligen inte borde spela alls eftersom de har inte råd att förlora sina pengar. [119] Företag drabbas av att det blivit svårare att få lån, men också på grund av att många andra företag betalar sina räkningar senare, och för ett litet bolag kan det här faktiskt leda till att de går i konkurs eftersom de har en mindre ekonomisk buffert än större företag. [120]

Last stop: kreditupplysningsregistret[redigera]

Den som inte kan betala tillbaka sina skulder ska börja med att besöka kommunens ekonomiska rådgivare. Där görs en betalningsplan upp och många gånger handlar det om att prioritera sina räkningar och betala bort det man kan betala bort, och spara större summor till följande månadslön. [121] Om du inte följer din betalningsplan, utan fortsätter överkonsumera så kommer du att noteras i kreditupplysningsregistret och det betyder att du blir av med dina kreditkort och du kommer inte att få några lån under de kommande åren. Det kan till och med hända att potentiella hyresvärdar kontrollerar kreditupplysningsregistret och vägrar hyra ut lägenheten till dig. Om du inte betalar dina räkningar på 60 dagar så kan det här hända. Det lönar sig alltså att öppna alla räkningar och brev du får hem eller till din nätbank eftersom du får flera påminnelser om att betala innan det går såhär långt. [122] I värsta fall kan du hamna i tingsrätten där domstolen beslutar om företagen du är skyldig pengar kan anlita en indrivningsbyrå (utmätningsman) som helt enkelt tar tillbaka de saker de kan för att täcka företagens kostnader. Företag har en skyldighet att påminna dig två gånger, sedan kan de gå vidare till tingsrätten.[123] Förutom rättegångskostnder och räkningens summa så blir du också tvungen att betala dröjsmålsränta. Här ses ett exempel på indrivningskostnader: http://www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/konsumentradgivning/konsumentratt/forsenade-betalningar-och-indrivning/exempel/

Lånekrav och konsekvenser av obetalda lån[redigera]

För att kunna ta ett lån så krävs det att man är myndig och har en fast inkomst som försäkrar banken om att man har möjlighet att betala tillbaka lånet. Man rekommenderar att ha 10% av lånet sparat innan man tar lånet, man kan också använda andra egendomar som pant för lånet t.ex skog, åker eller någon sommarstuga.[124]

Att inte kunna betala sitt lån kan ha mycket negativa konsekvenser i form av en betalningsanmärkning som gör det svårt att få vissa vardagssituationer att fungera. En betalningsanmärkning gör det svårt att tex. låna pengar, ordna bostad eller teckna ett telefonabonnemang.

När man inte har betalat sitt lån skickas ofta en påminnelse ut som förklarar att man har missat att betala en skuld, om ingen betalning sker så skickas ett inkassokrav ut ofta med en extra straffavgift (~8% av ursprungs avgiften).[125]

Vid sjukdom, arbetslöshet, dödsfall eller annan liknande omständighet kan dröjsmålsränta i vissa fall minskas, men denna minsknings möjlighet används sällan och det krävs starka skäl och aktiva åtgärder från lånetagarens sida för att man ska få räntan förminskad.

Om en räkning förblir obetald trots ett eller flera betalningskrav så kan fodringsägaren eller en indrivnings firma dra ärendet till en domstol. Om domstolen bestämmer en utsökningsdom så får personen som är i skuld en anteckning om betalningsstörning och skulden kan börja krävas via utmätning. Vid en utmätning så utmäts personens inkomster och egendom till ett belopp som täcker den obetalda skulden. [126]

Exempel på lån och ränta för privata hushåll[redigera]

Singel i Helsingfors

Utbudet av lägenheter i Helsingfors är stort men prisklassen hög för singelboende. Som jämförelsen nedan visar, blir summan av hyreskostnaderna för 12 år lägre än lägenhetens pris vid köp. Därför lönar det sig att hyra lägenheten om man planerar att endast bo i den en kortare tidsperiod. Om man har ekonomisk möjlighet kan det dock löna sig att investera i lägenheten genom köp, eftersom man vid flytt kan tjäna pengar på att antingen sälja eller hyra ut den. Också om man planerar att bo kvar väldigt länge lönar sig köp, eftersom hyreskostnaderna i något skede överskrider lägenhetens försäljningspris.

köpa 1r+k(28,5 m2) i Berghäll: 109 000e lånetid: 12 år ränta: 1,75% effektiv ränta: 1,9% pris/månad: 840e uppskattad total kostnad: 120 924e

hyra 1r+k(28m2) i Berghäll: 680e/månad

Familj i Åbo

Pris för att köpa ett egnahemshus för familj i Åbo: 199 000 € Bostaden var ett av de billigaste, trots stort utbud. Med ett lån på 199 000 € på 20 år blir priset per månad:

Med 1,8% ränta: 993 €/mån Med 2,5% ränta: 1055 €/mån

Pris för att hyra ett egnahemshus för familj i Åbo: 950€/mån. Litet utbud och detta var ett av de dyrare bostäderna.

Singel i Tammerfors

Månadslön på ca. 3000 € Köper bostad i Tammerfors, 52,5 m², 3 h och kök, 159 000 € Tar ett lån på 170 000 (bostad + renovering m.m) för 20 år framåt.

Vid en ränta på 1,8 ska 843,99 € amorteras varje månad. Den totala räntan för 20 år med denna ränteprocent är 32 558 € Vid en ränta på 2,5 % ska 900,83 € betalas tillbaka varje månad. Totalt uppgår räntebeloppet i 46 200 €

Motsvarande bostad i Tammerfors, 3h och kök, 50 m², i liknande skick med ungefär lika långt avstånd till tjänster osv. har en hyra som ligger på på 630 €/månad. Planerar personen i fråga att stanna längre på samma ställe kommer det löna sig för personen att köpa bostaden. Är han/hon en rörlig person som planerar att flytta ofta osv. kommer det löna sig att hyra en lägenhet istället.

Familjebostad i Rovaniemi

Lån: 160 000€ Ränta:1.80% (1.9% effektiv ränta) = 794 €/mån i 20 år Totalkostnad 190 643 €, Totalräntekostnad(1.80%):30 643€ Antal delbetalningar 240

Ränta:2.50% (2.6% effektiv ränta) = 848 €/mån i 20 år Totalkostnad 203 483 €. Total räntekostnad(2.5%):43 483€ Antal delbetalningar 240

En bra familje bostad med bra utrymme,garage och en bakgård med ett lekhus till ett rimligt pris är relativt nära centrum


Pensionärbostad i Björneborg

Lån: 110 000€ Ränta 1: 1.75% (1.9% effektiv ränta) = 1000 €/mån i 10 år, totalkostnad 119 986€. 120 delbetalningar. Total räntekostnad: 9 986€

Ränta 2: 3.00% (3.2% effektiv ränta) = 1062€/mån i 10 år, totalkostnad 127 460€. 120 delbetalningar. Total räntekostnad: 17 460€

Eftersom att pensionären har tänkt bo här i många år så skulle det löna sig bättre att köpa bostaden istället för att hyra den. Och eftersom pensionären förhoppningsvis inte har så stora utgifter, så har han/hon råd att ta ett lån och köpa bostaden.


Sambobostad i Helsingfors

Lån: 440 000€ Ränta: 1.65% (1.7% effektiv ränta) = 1791€/ mån i 25 år. Totalkostnad 537 720 €. Antal delbetalningar 300 Total räntekostnad: 97 720€

Ränta: 2.65% (2.7 % effektiv ränta) = 2007 €/ mån i 25 år. Totalkostnad 602 195 €. Antal delbetalningar 300 Total räntekostnad: 162 195€

Om paret studerar är det inte lönsamt att köpa lägenheten utan istället hyra men om de har fast jobb och stabil ekonomi kan det gå att investera i lägenheten.

Singelbostad i Raumo

Lån: 61 500€ Ränta 1.75% (1.9% effektiv ränta) = 389€/mån i 15 år. Totalkostnad 69 969€ Antal delbetalningar 180 Total räntekostnad 9 969€

Ränta 2.50% (2.60% effektiv ränta) = 410€/mån i 15 år. Totalkostnad 73 814€ Antal delbetalningar 180 Total räntekostnad 13 814€

Kan användas som studiebostad eftersom lägenheten ligger i centrum av Raumos skolor och utbildningsinstitut


Familj i Karleby

Pris: 295000e,

Ränta: 1,85%,

Lånetid: 20 år,

748e/mån,

Totala räntekostnaden: 29572e,

Med familj lönar det sig helt klart att köpa hus med tanke på att man antagligen kommer bo där en längre tid. Fastän man med familj vill bo i lägenhet är det nog bäst om man köper eget. I Karleby finns det ett stort utbud på egnahemshus och priserna är dessutom rimliga dock är största delen ganska föråldrade. Lånekostnaden på 748e/mån är relativt billig för två personer med normallön.

Sambo i Esbo

Lägenhet i Esbo 199 800€, Lån: 200 000€, Ränta: 1,85%, Lånetid: 15 år, 1273 €/mån, Totala räntekostnader: 229 185 €,

Som sambo är man antagligen ganska ung och studerar kanske fortfarande. Beroende från fall till fall kanske man snart börjar skaffa barn och skapa en familj så man kanske vill ha ett extra rum. I huvudstadsregionen betalar man hemskt olika priser beroende på läge. Till exempel i Olari som ligger en bit in från stranden och ganska långt från Helsingfors är det billigare där. Det som också påverkar är lokaltrafikförbindelser. För tilfället finns det inga förbindelser förutom med buss vilket gör lägenheten billigare. Däremot kommer metrolinjen snart att byggas ut åt det hållet vilket kommer att höja lägenhetens värde. Detta betyder att ett köp skulle vara en bra investering. Men är man fattig studerande är det nog hyra som gäller.


Familj i Vörå

Egnahemshus i Vörå: 129 000 €

För en tvåbarnsfamilj att bo i Vörå-Maxmo-Oravais är relativt billigt om man jämför med bostadspriser i större städer. När familjen tar ett lån för ett egnahemshus som kostar 129 000 euro betalar de under en lånetid på 15 år 825 euro/månad. Då är räntesatsen 1,8 % och den effektiva räntan 1,9 %. Familjen betalar sammanlagt tillbaka 148 000 euro till banken. Om räntesatsen är 2,5 % är amorteringen 867 euro/ månad under 15 år. Den effektiva räntan är då 2,6 % och den uppskattade totalkostnaderna är 156 000 euro. Det lämpligaste för familjen vore att köpa och renovera huset, då finns det en möjlighet att huset ökar i värde och familjen långsiktigt går på vinst.Man kan anta att familjen kommer bo kvar i huset flera år, åtminstone tills barnen växer upp, då är det inte lönsamt att hyra en bostad. Eftersom huset är billigt kan familjen satsa pengar på renovering och inredning för att skapa en angenämare miljö.

Singel i Vasa

Singeln söker en etta eller eventuellt en mindre tvåa inne i centrum i Vasa. Lägenheterna ligger kring 100 000 euro. Om han/hon skulle ta ett lån på 100 000 med räntesatsen 1,8% och en lånetid på 15 år skulle månadsbetalningen vara 634€. Den totala kostnaden skulle bli 114 181€ med 1,9% som effektiv ränta. Med samma lånesumma och lånetid, men med räntan 2,5% blir månadsbetalningen 667€. Då är den totala kostnaden 120 022€ och den effektiva årsräntan 2,6%. Utbudet på lägenheter att hyra i Vasa är mycket mindre än lägenheter att köpa. Men för en singel är det ändå kanske mer lönsamt att hyra en lägenhet med tanke på framtiden och om man vill flytta bort.

En pensionär kan vara mycket gammal eller relativt ung. En gammal pensionär kanske inte vill investera en stor summa i en fastighet och därför kan det vara billigare att hyra en bostad istället för att köpa. En ung pensionär kanske uppskattar en egen fastighet så för den kan det vara bättre att köpa. Många pensionärer reser en hel del och sitter heller inte stilla på ett ställe. Då kanske man inte ska köpa en ny bostad utan istället hyra en.

Källor som använts: oikotie.fi, etuovi.fi

Avgifter och bidrag i välfärdssamhället[redigera]

I välfärdssamhället tas skatter in för att att sedan fördelas vidare på olika sätt. Det här för att minska inkomstklyftorna i samhället och för att stöda dem som behöver det. Tack vare en progressiv beskattning där de som förtjänar mera betalar mera skatt kan staten ta in större summor pengar och ge bidrag dem till personer som av olika orsaker inte kan arbeta eller som har väldigt låga inkomster. Stora skillnader i inkomster skapar i slutändan ett ojämlikt samhälle där vissa är väldigt rika och vissa väldigt fattiga, vilket leder till många olika slags problem för hela samhället. Progressiv beskattning och inkomstöverföringar är ett sätt att motverka liknande klyftor mellan rika och fattiga. Inkomstöverföringar finns också på plats för att t.ex. göra det möjligt för alla att studera vidare efter grundskolan och andra stadiet oavsett ekonomisk bakgrund.

Skatter[redigera]

Det finns olika slags skatter i Finland. Momsen är en indirekt skatt och ingår i varor och tjänsters pris, men företag är skyldiga att berätta vad momsen är av priset (ALV på finska). Andra indirekta skatter är tariffer, tullar och andra skatter som betalas på varor som importeras in i landet. Direkta skatter är bland andra inkomstskatten och kommunalskatten, de försvinner direkt från lönen förutsatt att du inte arbetar svart och arbetsgivaren inte alls betalar dem. Företag och föreningar betalar samfundsskatt. Inkomstskatten och kommunalskatten hittar du på ditt lönekvitto och där finns också andra avgifter som du betalar t.ex. socialskyddsavgifter som ger dig möjligheten att vara sjukledig från jobbet vid behov. Pensionsavgifterna du betalar sparas i teorin tills den dag du blir pensionär. Om du hör till en fackförening så betalas oftast den avgiften också direkt till fackföreningen eller arbetstagarförening eller arbetsmarknadsorganisation som de också kallas. De som äger fastigheter (åker, skog, tomt, mark, sommarstuga, egnahemshus) betalar också fastighetsskatt. Fastighetsskatten bestäms av kommunerna och i tätbebyggda områden är oftast fastighetsskatten högre.

Skatt betalas ofta i förskott - förskottsinnehållning[redigera]

När du fått ditt första lönekvitto från din arbetsgivare så kanske du reagerar på att en viss summa försvinner och det kallas förskottsinnehållning. Vi betalar en del skatter i förskott och Skatteförvaltningen ber dig räkna ut hur mycket du kommer att förtjäna under ett år. Här lönar det sig att hellre räkna i överkant än i underkant, för om du betalat för lite i skatt så tvingas du följande räkenskapsår betala restskatt, alltså du betalar tillbaka en summa som du är skyldig staten. Men på samma sätt får du också pengar tillbaka om du betalat för mycket i skatt. om du betalat för lite skatt föregående år, eller skatteåterbäring.

Restskatt eller skatteåterbäring[redigera]

Om du inte redogjort för alla dina skattepliktiga inkomster eller annat som du borde betala skatt för, helt enkelt om du betalat för lite skatt under föregående år, så kommer du att drabbas av restskatt eller kvarskatt och då betalar du det du är skyldig till staten följande år ofta under sommaren eller hösten. Om du däremot betalat för mycket skatt eller har haft rätt till olika slags avdrag så kommer du att få skatteåterbäring och den betalas i regel ut i december (lämpligt inför julshoppingen).

Skatteavdrag - hushållsavdraget eller pigavdraget?[redigera]

Staten kan bevilja skatteavdrag på olika tjänster. Ett av de mer kända är hushållsavdraget där en individ kan dra av upp till 2400 euro varje år i skatten om hen anställer ett företag för städning eller reparationer och det betyder att makar kan dra av upp till 4800 euro sammanlagt varje år. Kravet är att företaget betalas minst 223 euro och det ska gälla arbetskostnader, inte resekostnader eller annat. Självriskdelen är 100 euro. Se exempel och mera information: http://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Hushallsavdrag/Berakning_av_hushallsavdrag(15206) Orsaken till det här skatteavdraget är att stimulera arbete, företagsamhet och uppmuntra hushållen att anlita olika slags tjänster. I Finland använde över 5% av hushållen avdragsmöjligheten och det var år 2003! Hushållen har ofta behov av både städning, trädgårdsskötsel och dylika tjänster, och en företagsam person kan relativt enkelt starta en liten firma för att sälja sådana tjänster.[127] Kritiken mot hushållsavdraget i främst Sverige har varit att det är ett pigavdrag. Det vill säga det kanske sysselsätter arbetslösa kvinnor, men tvingar in dem i ett förhållande likt det som pigor upplevde under jordbrukssamhällets storhetstid, då möjligheter att själv bilda familj och skapa ett eget liv var små, men det här ger verkligen inte rätt bild av dagens system för hushållstjänster. De som anlitar hjälpen får förstås mera tid för annat och kritikerna ifrågasätter att staten ska ersätta dylika tjänster, som i värsta fall leder till att ojämlikheten och klasskillnader frodas. Staten har dock ett dilemma med svart arbetskraft, och de här tjänsterna som hushållen nu kan köpa delvis via avdrag är ofta sådana som anlitas svart om byråkratin blir för svår och om arbetsgivaravgifterna är för höga. Därför menar förespråkarna att det är fel att tala om pigavdrag eftersom det visat sig att mera arbetstillfällen skapas och de som arbetar med dylika hushållstjänster verkar trivas bra med det. Ett större problem är att folk i allmänhet alltför ofta ser ner på deras arbete, men det kan man knappast anklaga staten för. [128]

Skattedeklarationen, avdrag, bidrag och skatteplikten[redigera]

Skattedeklarationen räknas på föregående skatteår och i deklarationen framgår allt du är skyldig att betala skatt för, men också det du har rätt att få avdrag på, alltså lägre skatt för i praktiken. Den som inte har några inkomster behöver inte deklarera något heller. Det finns flera olika slags avdrag, vissa gör Skatteförvaltningen direkt, andra måste man ansöka om. Den som har lång väg till arbetet och inte har tillgång till kollektivtrafiken och tvingas använda egen bil kan få avdrag för det. Om man är osäker är det allra bästa att slå en signal till Skatteförvaltningen för där sitter experterna, men tillsammans med skattedeklarationen kommer alltid ett litet häfte med mera information kring hur deklarationen ska fyllas i. Den som har lån märker snabbt av det i den skattedeklaration som Skatteförvaltningen skickar ut varje år. Vi får faktiskt skatteavdrag för lån. Den som är med i en så kallad fackförening får också skatteavdrag för det och betalar i princip ingen avgift alls eftersom den dras via skatten vid skattedeklarationen. [129]

I skattedeklarationen märks också om du har aktier, fonder eller andra värdepapper och om du får inkomster via att hyra ut lägenheter, alltså så kallade kapitalinkomster - då stiger förstås din skatteprocent. I skattedeklarationen framgår också hur mycket socialskyddsavgifter, pensionsavgifter och andra avgifter du betalat, samt om du har fått inkomstöverföringar av olika slag t.ex. studiestöd och bostadsbidrag. Du har en skyldighet att kontrollera att uppgifterna i skattedeklarationen är korrekta och det lönar sig att göra det, för det är på basen av din skattedeklaration som din skatteprocent för nästa år bestäms. Skatteprocenten kan också ändras senare och det går enkelt att göra via Skatteförvaltningens hemsida, se nedan. Om du redan samma år märker att din lön blir mycket högre eller lägre än vad den var föregående år är det bra att ta kontakt med Skatteförvaltningen så att du kan ändra din skatteprocent direkt (se också Restskatt eller skatteåterbäring).

Skattekortet[redigera]

Skattekortet ska du hålla reda på. Utan ett skattekort kommer du att betala 60 % i skatt. Skattekortet dyker upp i postlådan i januari och den nya skatteprocenten börjar dras från dina inkomster i februari. Du hittar det också via Skatteförvaltningens hemsida och du kan skriva ut ditt skattekort själv. Om du har ett arbetsavtal i kraft så kan det hända att skattekortet skickas elektroniskt till din arbetsgivare, så om du är fast anställd en längre tid och om din skatteprocent är korrekt på skattekortet så kan du antagligen strunta i att ge en kopia på skattekortet till din arbetsgivares löneräknare, men det här lönar det sig att kontrollera.

På skattekortet finns två procenter angivna: skatt på huvudsyssla och skatt på biinkomst. Om du har flera arbeten har du ett som är din huvudsyssla, det som du huvudsakligen får lön för, medan biinkomsten kan vara något du gör vid sidan om allt annat. Procenterna är olika och skatten på biinkomsten är ofta hög, t.ex. 30 % om skatten på huvudsysslan är kring 10-15 %. Procenten stiger om skatteprocenten för huvudsysslan stiger. Det här känns lite surt första gångerna man betalar skatt för biinkomsten, men en del av pengarna fås tillbaka följande år via skatteåterbäringen om du betalat för mycket i skatt.

Inkomstöverföringar - ett svårare ord för bidrag [130][redigera]

Vissa inkomstöverföringar betalas ut till alla oavsett inkomst, t.ex. barnbidrag. Inkomstöverföringar kallas bidrag som medborgare kan få. De som studerar kan få studiestöd och bostadsbidrag om de bor på egen hand och alltså inte bor kvar hos sina vårdnadshavare. Räkna ut ditt studiestöd här: https://easiointi.kela.fi/otlaskenta_app/OTLaskentaApplication?lang=se

De som har barn får barnbidrag från det att barnet föds fram tills barnet är 17 år. [131] Modern till ett nyfött barn har rätt att vara hemma en månad före förlossningen och fyra månader efter förlossningen då kallas det moderskapsledig och mamman har rätt till moderskapspenning. [132] När moderskapsledigheten är slut kan föräldrarna komma överens om att den ena stannar hemma med barnet och är föräldraledig. Den förälder som är hemma har rätt till föräldrapenning. Sammanlagt kan föräldrarna vara hemma med sitt barn i 9 månader. http://www.kela.fi/web/sv/foraldraledig_foraldrapenning- Ifall barnet inte har en dagvårdsplats (alltså plats vid ett dagis) så kan ena föräldern eller någon släkting stanna hemma med barnet och lyfta hemvårdsstöd fram tills barnet är 3 år. Beloppen för hemvårdsstöd varierar beroende på om barnet har syskon som också är hemma. Se denna länk: http://www.kela.fi/web/sv/hemvardsstod_belopp.

Ett intressant forskningsresultat är att bidrag som betalas ut åt alla (eller "alla") tenderar att ha större stöd en de bidrag som betalas endast åt fattiga som behöver dem. Den senare sortens stöd uppfattas ofta som alltför stora och de som lyfter dem som lata eller misslyckade. Detta helt oberoende av hur mycket pengar som de facto överförs mellan olika grupper människor – i länder som de nordiska är det ju vanligt att man betalar stöden man får genom sina egna skatter. Om man tar bort barnbidraget av alla som inte är fattiga och sänker skatten i motsvarande grad kan fattiga föräldrar alltså plötsligt komma att uppfattas som sämre människor och på lång sikt skulle barnbidragen de får minska.

Sjukskrivningar och sjukdagpenning[redigera]

Om du som arbetstagare blir sjuk och tvingas vara borta från jobbet så meddelar du direkt din arbetsgivare. I Finland kan en arbetstagare stanna hemma tre dagar utan sjukintyg och utan att det inverkar på lönen. Om du har en mera långvarig sjukdom så behöver du ta kontakt med en läkare. Din arbetsplats har en egen företagshälsovård t.ex. använder Kyrkslätt kommun och Åbo Akademi Terveystalo för sina anställda. En anställd har rätt till att utan avgift besöka läkare och hälsovårdare vid företagshälsovården. Om du tvingas vara sjukskriven en längre tid har du rätt till full lön i 10 dagar. Sedan är det FPA som betalar ut sjukdagpenning upp till 300 dagar, då du också har rätt till rehabilitering. Sjukskrivningar kan handla om fysiska sjukdomar som kräver t.ex. operation. Men en sjukskrivning kan också handla om att en arbetstagare är deprimerad, utbränd eller har andra psykologiskt relaterade symptom, som ger rätt till psykologhjälp. [133] Långa sjukskrivningar då en arbetstagare är borta allt från 14 dagar till flera år är problematiska. Inkomsterna sjunker för arbetstagaren och utgifterna kanske ökar om dyra mediciner måste köpas regelbundet. Ifall en arbetstagare är utbränd p.g.a ett hektiskt arbetsklimat på jobbet är det speciellt svårt att komma tillbaka till arbetslivet, där arbetstakten fortsätter vara hög och möjligheten att arbeta deltid inte alltid ens finns. Det kan löna sig för en arbetsgivare att t.ex. ge arbetstagarna möjlighet att motionera förmånligare för att stärka arbetstagarnas hälsa. Regelbunden motion håller oss som bekant friska. [134]

Deltidsarbete[redigera]

I Finland är deltidsarbete rätt så ovanligt om du inte har små barn och har rätt att minska din arbetstid för att kunna vara hemma någon dag i veckan med barnet. De som inom några år ska gå i pension kan också arbeta deltid genom att bli deltidspensionerade och arbeta t.ex. 50% några år. Överlag arbetar få finländare deltid och det är vanligare att kvinnor arbetar deltid än män. 15% av de finländska kvinnorna arbetar deltid. Att arbeta deltid leder förstås till att pensionen sjunker och som deltidsarbetande kan din pension sjunka med cirka 4-6% [135]

Pensionsålder, pensionering och pension[redigera]

Lite längre ner i Wikiboken diskuterar jag kring välfärdssamhällets vara eller icke vara. En arbetstagare har rätt att gå i pension vid lite olika åldrar beroende på när personen är född. För tillfället är pensionsåldern 63-65 år och regeringen överväger att höja den till 65 år. Dels har Finland brist på arbetskraft och dels kostar välfärdssamhället en hel del vilket kräver att människor arbetar och betalar skatt på sin inkomst. Går en person i pension före 63 år så minskar pensionen, medan de som arbetar upp till 68 års ålder förtjänar in mera pension. Den som bott, arbetat och betalat skatter och avgifter i Finland har rätt till finländsk pension.

En person som inte arbetat har rätt till något som kallas folkpension och den är mycket lägre än arbetspensionen som sparas in via arbete. Folkpensionen för en ensamstående är 630,02 euro/månad och för en i ett parförhållande 558,83 euro/månad och då ska du inte ha andra inkomster eller arbetspension. Den som har låga inkomster kan också söka om bostadsbidrag och andra slags bidrag från FPA. [136] Folkpension kan sökas när en person fyllt 65 år. [137]

Den som har rätt till arbetspension kan gå i pension mellan 63-68 år. Du borde få meddelanden ungefär varje år där dina insparade pensioner framgår. Beroende på din lön och hur länge du arbetat varierar pensionerna. I medeltal ligger pensionerna kring 1400 euro/månad. Män har i regel kring 1700 euro/månad och kvinnor 1300 euro/månad. Ligger pensionen under 1300 euro/månad så kan FPA-pensionsbidrag sökas. [138]

Pensionsbolag i Finland - där våra pensionspengar sparas[redigera]

I Finland finns flera bolag som kan sköta om pensionerna. Keva är det statliga bolaget och privata bolag är t.ex. Varma och Veritas. Hösten 2013 har pensionsbolagen stått i fokus i och med att VD:n för Keva Merja Ailus tvingades avgå när det uppdagades att hon lyft barnbidrag både från Finland och Norge i flera års tid. I samband med det drogs hennes och många andra verkställande direktörers bonusar upp. Eftersom pensionsbolagen inte konkurrerar sinsemellan på samma sätt som vanliga privata bolag menade många att skyhöga bonusar och dyra tjänstebostäder och tjänstebilar inte hör till, speciellt inte när pensionssystemet kritiseras och pensionsåldern borde höjas för att täcka alla kostnader. [139] Kevas tidigare styrelseordförande Sampsa Kataja anser t.ex. att det är onödigt med flera pensionsbolag när vi har det system vi har med lagstadgad pension i Finland. Han menar att Keva lyckats investera pensionerna bättre än privata pensionsbolag och det har visat sig vara dyrare att driva privata pensionsbolag. [140]

En färsk undersökning visar att avkastningen på pensionspengarna har gett stora vinster närmare bestämt 8,8 miljarder de första 9 månaderna år 2013, vilket är goda nyheter för pensionstagare i Finland. Sammanlagt finns arbetspensioner på 158 miljarder euro sparade i olika slags värdepapper. [141] Kontrollera din framtida pension via den här länken: http://www.tyoelake.fi/sv/Sidor/Etusivu.aspx

700 000 fattiga i Finland år 2013[redigera]

Andelen fattiga i Finland har faktiskt ökat de senaste åren. Höga boendekostnader, dyr mat och låg eller osäker inkomst är bland annat sådant som gör att en del finländare har svårt att klara sig ekonomiskt. Fattigdom handlar inte enbart om pengar, utan de som är fattiga har större risk för att få mentala problem och dras in i brottslighet. [142] Fattigdom är ett stigma, något man helst inte talar om och skammen hos dem som är fattiga kan vara stor. Både föräldrar och barn kan känna sig utanför om de t.ex. inte har råd att delta i fritidsaktiviteter, resa eller köpa tekniska prylar. Det finns förstås olika slags fattigdom. Vid arbetslöshet eller medan ena föräldern studerar vidare kan en familj en kort tid tvingas klara sig på små inkomster, men den fattigdom som är långvarig är också den som blir mest problematisk för alla familjemedlemmar. Speciellt efter skilsmässor kan fattigdom bli vardag om den ena vårdnadshavaren får huvudansvaret för de flesta kostnader och gemensamma barn. Tidigare har det funnits två löner att betala allt med, men efter skilsmässan kanske det endast finns en lön att betala utgifterna med. I de fall där vårdnadshavarnas parrelation är bra och där familjen har goda sociala relationer så är också de negativa effekterna av fattigdomen mindre. [143]

Välfärdsamhällets vara eller icke vara?[redigera]

Få frågor väcker lika stor debatt som välfärden i samhället. Barack Obama och demokraterna i USA har fått kämpa för att få en allmän sjukförsäkring för alla amerikaner, och den är förstås speciellt viktig för dem som har låga inkomster och inte kan köpa en privat sjukförsäkring. [144] I Norden är det här kanske svårt att förstå med tanke på vårt heltäckande hälso- och sjukvårdsskydd. Vi får hälsovård från kommunen och statlig sjukvård vid behov. Även om vi betalar en viss del för vården, så är den ändå försvinnande liten jämfört med vad den skulle kosta om vi betalade hela själva. I Finland har vi dessutom en grundskoleutbildning som brukar kallas världens bästa. Finländare brukar i gallupundersökningar värna om just hälso- och sjukvården, samt utbildningen. Ändå finns det naturligtvis de som gärna vill sänka skatter och dra in välfärden. I tidningen Meddelanden från Åbo Akademi analyserar filosofen Mari Lindman kritiken mot välfärdssamhället på följande sätt:

"...det sägs ständigt att vi inte kan räkna med den form av välfärdsstat som vi hittills har haft. Och det sägs som en prognos, ett neutralt uttalande om hur saker blir, så småningom. I den värld som just nu snurrar kring nedskärningar och strukturreformer är det som om det värsta redan har hänt. Problemet är ju att tanken om att välfärdsstaten kommer att monteras ner och pensionssystemet kommer att försämras inte bara är en politisk dystopi, det är en tanke som börjar gro i en själv. Själv uppmärksammas jag på att det är just i sådana banor jag tänker när jag funderar på helt vardagliga, icke-ekonomiska saker (till exempel vad det är att som äldre ha ett socialt sammanhang): när jag är 80 kommer det knappast att finnas det slags trygghet i vården av äldre som det ändå i någon utsträckning finns nu. Det är min kompis som upplyser mig om att det är så jag tänker, och då slår det mig: herregud! Varifrån kom den tanken, den vissheten, pessimismen, farhågan? Det som är grumligt här är att förväntning, förklaring och ond aning blandas samman i en enda klump av hopplöshet som man utan att egentligen vet hur börjar omfatta som sin egen syn. Och det är inte så långsökt att en sådan hållning blir en självuppfyllande profetia: om det är många som tänker så här krymper det politiska motståndet, ifrågasättandet. Man har redan gjort sig bekväm med tanken om att välfärdsstaten inte är något annat än en historisk parentes som kan finnas till bara i tider av ekonomisk tillväxt och regleringar. Men när min vän uppmärksammar mig på hur jag själv tänker slår det mig att även om det finns skäl att oroa sig är den här hållningen kanske den farligaste av alla." [145]

Det är självklart viktigt att kunna diskutera kring de avgifter finländarna betalar för välfärden, men Lindman har en viktig poäng i att vi lätt övertygas av pessimistiska argument. Går vi tillbaka i historien så har det alltid funnits skrämselpropaganda och skräck för både det ena och det andra. Om det inte var Näcken som tog barnen, så var det häxor eller varför inte vissa folkgrupper i samhället som var roten till det onda. Det är alltså viktigt att kunna analysera fakta och inte enbart skrämmas av dystopier som kanske aldrig slår in, men som kan bli verklighet om vi blint låter oss övertygas utan att kritisera det vi ser och hör. Överlag rekommenderar jag att vara försiktig att tro på dem (både politiker, ekonomer och andra "experter") som erbjuder bara en enda lösning, oftast finns det alternativ och det är dessa som behöver diskuteras.

Den (ir)rationella homo oeconomicus[redigera]

Inom ekonomi finns ett begrepp, homo oeconomicus (uttal: ekonomikus) – den ekonomiska människan – som beskriver en människa som har full kunskap om sin omgivning och alltid fattar beslut som ger henne största möjliga fördel. Inom ekonomisk teori är begreppet mycket användbart, då det gör det möjligt att reducera det mänskliga till något som kan beskrivas med relativt enkla matematiska modeller.

Modeller som bygger på begreppet homo oeconomicus fungerar någorlunda väl för hur grupper av människor i genomsnitt beter sig, i situationer där man människorna är välinformerade och inte tar sociala eller andra icke-ekonomiska hänsyn (och situationer där informationsbrist och olika hänsyn kan beskrivas matematiskt). I andra situationer kan modellerna likna verkligheten, men behöver inte göra det. På grund av modellernas "elegans" används de gärna också då förutsättningarna verkar absurda, såsom ifråga om val av partner och arbetsfördelning inom äktenskapet. Ibland lyckas man faktiskt på detta sätt åstadkomma modeller som liknar verkligheten – trots att orsakssambanden rimligen är helt andra.

Homo oeconomicus-modellen är en bra dräng men dålig herre. Med den kan man beskriva mycket av det som händer (åtminstone) i den ekonomiska sfären. Däremot blir det farligt om man drar slutsatser om människan utgående från modellen. Ofta gäller att om man behandlar människor som homo oeconomicus så börjar de likna homo oeconomicus, vilket är önskvärt bara i särskilda situationer. Det är möjligt att lönepåslag för goda resultat gör att folk arbetar flitigare – men det kan tvärtom distrahera de anställda från sitt verkliga arbete, då de nu också börjar tänka på hur de skall bära sig åt för att få lönepåslagen (för människor som valt sitt yrke på grund av äkta intresse fungerar det ofta bättre med en lön som känns rättvis och tillräcklig).

Till saken hör att människor ofta är direkt irrationella. Dels är det svårt att handla långsiktigt, dels har människor inte väldefinierade preferenser, dels struntar man i mycket av den information man har. Att beskriva en enskild människas beteende utgående från homo oeconomicus-modeller är dömt att misslyckas.

Samtidigt är det kanske just homo oeconomicus som är irrationell. Mycket av det vi uppskattar mest i livet – vänner, känslan av att vara viktig, känslan av att vara en god människa – är i bjärt kontrast med den själviska och beräknande homo oeconomicus.

Aktiemarknaden[redigera]

I citatet ovan ur Mari Lindmans kolumn visar hon hur människan lätt kan skrämmas till att tro att välfärden inte går att rädda, så det är lika bra att glömma den nu. Det här kan vi se i andra sammanhang när människor fattar ekonomiska beslut. Ingenstans märks människans irrationella läggning lika bra som på aktiemarknaden. Direkt ett företag visar tecken på sämre ekonomi, eller om det går rykten om att företaget kanske går i konkurs, eller att företaget varit inblandad i miljökatastrofer och så vidare så drar aktieägare öronen åt sig.

Kurserna på aktiemarknaden handlar naturligtvis delvis om att människor säljer aktier i företag som kanske faktiskt inte är speciellt lönsamma längre, eller för att de behöver pengarna från aktierna till annat. Men spekulationen på börsen handlar oftast om psykologi. Vem vågar hålla kvar sina aktier när kurserna börjar peka neråt. Problemet är ju att om alla säljer sina aktier så kommer kursen att störtdyka eftersom utbudet ökar snabbt och få vill köpa. Det kan lätt leda till masshysteri när alla försöker bli av med aktierna samtidigt. Det rationella beslutet skulle oftast vara att behålla aktierna och vänta tills kurserna går upp igen. Men så fungerar inte människan nödvändigtvis, istället blir hon oftast rädd och försöker rädda det som räddas kan.

Jag nämnde tidigare att det finns risker med allt, och aktier är inte något som en okunnig ska syssla med. Dessutom ska inte de sista slantarna investeras i aktier, utan du ska alltid vara beredd på att du kan förlora pengar och enbart investera det du faktiskt kan förlora i värsta fall, men om du håller huvudet kallt så kan du köpa aktier när kurserna är nere och sälja dem medan kurserna är högre. Det lönar sig också att känna företagen du investerar i och se till deras framtidspotential. Små företag med en bra idé och bra ekonomi kan bli en riktig guldgruva, medan ett stort företag som gör dåliga beslut och gör alltför stora investeringar i fel saker kan bli en fälla i slutändan.

Arbetsmarknadsorganisationer - arbetsgivare vs. arbetstagare[redigera]

Socialdemokratin är stark i Norden, vilket bland annat innebär att staten har en stor roll när det gäller att sköta välfärdstjänster som hälsovård och utbildning. Det innebär också att fackföreningar varit viktiga när lagar kring arbetstagares rättigheter stiftats. Fackföreningar är arbetstagares organisationer vars uppgift är att skydda arbetstagare, ge dem stöd vid konflikter med arbetsgivaren och de flesta fackföreningar har egna jurister som hjälper ifall en arbetstagare t.ex. utsatts för arbetsplatsmobbning eller blivit olagligt uppsagd. Vid strejk betalar fackföreningen en ersättning för den lön som de strejkande går miste om. Om du blir arbetslös och har hört till en fackförening får du en högre arbetslöshetsersättning under en viss tid.

Den som har en fast eller tills vidare anställning i Finland har en rätt säker sits. Det är svårt att säga upp arbetstagare och arbetsgivare måste erbjuda arbetsplatshälsovård och betalar många avgifter som t.ex. socialskyddsavgifter för sina anställda. Arbetsgivarna har egna organisationer och när ett nytt kollektivavtal ska förhandlas fram så möts arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen för att komma överens om bl.a. arbetstid, lön och semester. Ett kollektivavtal är helt enkelt ett arbetsavtal inom en hel branch. Alla som arbetar vid en butikskedja som Prisma eller Citymarket har samma avtal som de utgår ifrån. Avtalen görs ofta för 2 år i taget och är viktiga med tanke på inflationsjusterade löner, alltså lönerna stiger med de övriga prisstegringarna i samhället - lönerna följer helt enkelt inflationen. Om inte parterna, alltså arbetsgivarnas och arbetstagarnas föreningar kommer överens kan arbetstagarna strejka (då får de ingen lön) tills de får igenom sina krav. Arbetsgivarna kan låsa ut (lock-out) anställda från arbetsplatsen tills arbetstagarna går med på avtalet. Riksförlikningsmannen försöker medla mellan dem och få dem att kompromissa för att arbetet ska fortsätta. En stor strejk eller en lock-out kan påverka en stor del av landets produktion och handel om inte konflikten löses snabbt.

Snuttjobb[redigera]

De som har så kallade snuttjobb är i en helt annan sits och får ofta leva i ovisshet om de har arbete annat än några månader framöver. Ett snuttjobb kallas det för att den anställda enbart arbetar några månader i taget. I vissa arbeten är det bra, om du jobbar inom ett projekt kan det hända att projektet är klart efter 6 månader och då vill du kanske börja arbeta med något annat projekt, men jobbar du exempelvis som lärare så vet skolan om ifall du behövs ett år framöver. Korta kontrakt fungerar förstås för vissa s.k. freelancare som jobbar med många olika saker. En journalist kan skriva olika texter för olika tidningar eller webbsidor och vill kanske inte ens ha långa kontrakt. Många snuttjobbare utnyttjas tyvärr av arbetsgivaren och enligt lagen får en arbetsgivare endast använda korta kontrakt när det är befogat. I en skola kan det hända att en lärare blir sjukskriven för några månader, då är det befogat att anställa en person endast för den tiden. Ifall arbetsgivaren år efter år behöver samma personal så ska de anställas för en längre tid t.ex. ett år. Det kan vara svårt att få lån om du inte har säker lön något år framöver och det i sig gör det svårt att planera sitt liv överhuvudtaget. Dessutom kan rätten till semester påverkas när arbetsavtal är korta, allt från 1-6 månaders kontrakt och i värsta fall lyckas du aldrig samla tillräckligt med semesterdagar för att få en ordentligt lång semester då du vilar ut. [146]

Med rätt till semester[redigera]

Den som arbetar 14 dagar (eller 35 timmar) under en månad samlar 2,5 dag semester varje månad, vilket ger 30 dagar semester per år. Den som jobbar mindre än 14 dagar har rätt till 2 semesterdagar per månad. Det som kan skapa förvirring är att semesterdagarna och semesterlön räknas mellan den 1 april och 31 mars. Om du börjar ett arbete i augusti 2013 och avslutar det ett år senare i augusti 2014 så då har du samlat 20 semesterdagar och lön för samma antal dagar fram till 31 mars 2014, sedan börjar en ny semesterperiod räknas för din del. Om du däremot börjar ett arbete i januari 2014 och avslutar det i maj 2015 så då har du samlat 40 semesterdagar och full semesterlön. Semestern tar du oftast ut mellan 2 maj och 30 september. Inom företagsvärlden kan anställda välja att ta ut vintersemester och sommarsemester och dela på dagarna enligt behov. [147] Finländska lärare och vissa statligt anställda har möjlighet att hålla semester i 5-6 veckor varje sommar. Vid många statliga arbetsplatser ökar antalet semesterdagar när den anställda arbetat många år där, därför kan de som varit länge anställda ha rätt långa semestrar jämfört med nyanställda. [148].

EU:s ekonomi i dagsläget[redigera]

EU är en förkortning på den Europeiska Unionen som är ett ekonomiskt och politiskt samarbete mellan 28 Europeiska länder. Man bildade denna union efter andra världskrigets slut för att försöka få slut på alla krig och tvinga länderna i Europa att samarbeta. År 1999 införde man en gemensam valuta för medlemsländerna, euron. 17 medlemsländer bildar tillsammans idag det s.k euroområdet. Storbritannien, Danmark och Sverige har fått specialtillstånd till att stå utanför och de nyaste EU-medlemmarna har inte infört euron för att de ännu inte uppfyller kraven för att få delta i eurosamarbetet.[149]

Sina pengar får EU in genom avgifterna som EU-länderna betalar. Budgeten går främst till att finansiera EU:s politik och genomföra medlemsländernas gemensamma politik. År 2012 uppgick EU:s budget till cirka 147 miljarder euro.[150] Dess utgifter består främst av olika sorters stöd till medlemsländerna, inom ramarna för den politik som EU: förespråkar. Ett annat utgiftsområde, föutom stöd, är olika gemensamma projekt som EU bekostar, exempelvis datasystem för brottsbekämpning. [151]


Genom att granska utbetalningarna för olika stöd så kan man förbättra ekonomin i EU. Revisorerna har berättat att EU har spenderat ca. 60 miljarder kronor (ca. 677 7287 051,99€) på ogiltiga utbetalningar av olika stöd. Då man jämför med 2011 då de rapporterade felen av utbetalningarna inom EU var 3,9% så har felen ökat märkvärt. 2012 var de rapporterade misstagen redan uppe i 4.8%. De största ökningarna har skett för arbetsmarknadsstöd, bistånd, jordbruk och regionalstöd. EU:s revisorer har granskat utbetalningarna och märkt uppenbart fusk med utbetalningarna av olika stöd men de vill inte uttala sig om hur mycket fusk det handlar om..[152] .

På grund av finanskrisen eller den s.k eurokrisen är EUs ekonomi fortfarande svag, men förväntas återgå till tillväxt under 2013 och mot 2014. [153] År 2010 startades Europa 2020 projektet, vilket är ett 10 årigt projekt med målet att tillsammans gå starka ut ur den ekonomiska och finansiella krisen. Man har satt upp konkreta mål som gäller bland annat sysselsättning, utbildning, forskning, fattigdomsminskning samt klimat och energi. För att projektet ska lyckas måste alla medlemsländer samarbeta, och arbeta målinriktat och beslutsamt.[153] Från och med år 2014 så är det meningen att man skall bilda en bankunion mellan euroländerna. Målet är att skapa stabilitet i euroområdet, en mindre sårbar finanssektor med ett förnyat förtroende. Det är alltså ECB som skall ha makten och översynen över alla banker i eurozonen. Om någon bank missköter sig så förlorar de sin licens.

Finanskrisen i Grekland[redigera]

“Grekiska staten balanserar inte sin budget. Staten spenderar mer än den får in och måste finansiera underskottet, vilket man gjort via lån som nu måste betalas tillbaka”, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare.

Greklands regering bestämde på 1980-talet att utvidga den offentliga sektorn, i vilka ingår t.ex. vård och utbildning, för att levnadsstandarden skulle höjas. Men de hade inte råd, så överbelåning blev en följd. Den internationella krisen år 2007 som skedde i USA satte hela eurosamarbetet i en osäker position. Före den internationella krisen var räntan för att ta lån låg och Grekland kunde då låna och betala. Men på grund av krisen steg räntan och Grekland kunde inte längre betala tillbaka sina skulder.[154] Grekland har nu en internationell skuld på 340 miljarder euro, som landet lånat det senaste fem åren.[155] Utöver skulderna har Grekland haft problem med arbetslöshet under deras finanskris som slog till år 2007. Tillsammans med Spanien har Grekland de största siffrorna på arbetslösheten (25%[156]) inom EU. År 2012 var dessutom hälften av Greklands unga arbestlösa. På grund av denna finanskris har Greklands parlament ändrat på vissa saker som orsakade vrede hos invånarna och speciellt löntagare. Exempel på förändringar är en 22 procentig sänkning av minimilönen, de har infört lagar som gör det lättare att bli avskedad och en sänkning av pensionerna. Detta kallades för Greklands åstramningspaket och infördes efter år 2012.[157]

Greklands ekonomiska kris sägs orsakas av flera olika saker. En orsak sägs bland annat vara då Greklands BNP värde låg år 1980 på 100%, vilket berättar att den Grekiska regeringen fuskat när det ville få tillträde till eurozonen.[158] Grekland fick medlemsskap i EU år 1981 och gick med i eurozonen 2001.[159] Eurozonen sägs också vara en av orsakerna till dagens finanskris, alltså det att Grekland har euro som valuta.[160] Orsaken påstås vara att den Europeiska centralbanken styr räntan för de stora ländernas behov och inte för en liten stats behov, som Grekland. Detta eftersom Grekland finanskris bl.a påverkar ECB:s reporänta. Till exempel har riksbankernas styrränta sänkts till -0.35% från den 8 juli. Reporäntan låg före den sänktes på -0.25%.[161] Även en av orsakerna för Greklands kris är att de rika eller alltså de som förtjänar mycket betalar ingen skatt vilket gör att de som inte förtjänar så mycket måste betala mera. Det är helt enkelt bara så att grekerna inte betalar skatt för att de säger att de t.ex. fått 50 000 som de betalar skatt på men så har de egentligen fått 100 000 så de resterande 50 000 hamnar till svarta inkomster. De är alltså mycket såkallad grå arbetskraft. Det är nämligen så att ingen skatt betalas utan allt sätts i egen ficka utan att tänka på följderna. Man kan argumentera för att det är det grekiska folket som har skapat och skapar denna kris efter som att de inte vill betala skatt och de har bedrivit många delar av sina privata verksamhet utan att de sagt något till myndigheterna. Den mest trovärdiga orsaken är att de inte betalar skatt där, de bryr sig inget om sin ekonomi så som man hör till att göra på euroområdet förren de fick denna kris. Eftersom att de finns så många andra länder som har euro och det går bra för dom. De har som inga skattebetalare.[162] Grekland har haft deflation sedan 2013 och den har förvärrats myckunder de senaste åren, deflationen var i Januari detta år 2,8 men de har troligen nu vuxit. Även inflationen sjunker hela tiden, i Maj detta år var den -2,1.

Grekland har haft deflation sedan 2013 och den har förvärrats mycket under de senaste åren, deflationen var i Januari detta år 2,8 men de har troligen nu vuxit. Även inflationen sjunker hela tiden, i Maj detta år var den -2,1.

Skattesystem[redigera]

(I Grekland har man en negativ handelsbalans vilket betyder att de importerar mera än vad de exporterar.) Grekland är inte speciellt effektiva med att driva in pengar och att ta betalt i form av skatter. Den grekiska skatteindrivningen drivs i hög grad av inkompetenta arbetare det vill säga de har inte tillräckligt med kunskap, korruption och även en politisk ovilja att ändra det grekiska skattesystemet enligt en artikel i Dagens Nyheter(5.7.2015) [163] I ett exempel gav de i form av fastighetsskatter som är svåra att dra in just för att registren är utspridda just för att de anställda saknar kunskapen.

I en annan Dagens Nyheter artikel(7.7.2015) [164] beskrivs att om det går bra för ett företag så hittar skattemyndigheterna något nytt att beskatta för företaget, följden med detta leder till att företagen håller nere sin vinster och därefter också skatten.Företagen erbjuder lägre priser för kunden för att inte blanda in några kvitton, staten blir utan pengar.

Greklands inflation och deflation[redigera]

Greklands ekonomi har varit väldigt ostabil sedan finanskrisen 2007-2008 som började i USA. På bilden nedan ser du deflationens utveckling för Grekland från oktober 2014. I Januari 2014 var deflationen som lägst på -2,8 och från och med februari hölls deflation på en ungefär jämn nivå på ca. -2,1. I augusti och september 2015 var deflation lägre på -1,5 respektive -1,7. Deflation som är motsatsen till inflation innebär att värdet på valutan ökar. En följd av detta är att folket slutar köpa varor som inte är livsviktiga eftersom de väntar på att de ska få ännu mera för sina pengar, då får affärerna inga inkomster och de måste skära ned på anställda och följden blir att antalet arbetslösa ökar och marknaden stannar. En deflation påverkar landet mer negativt än vad en inflation gör därför är det bättre med inflation.[165]

Greklands lån[redigera]

På grund av växande statsskulder hamnade Grekland i en skuldkris i början av 2010. Grekland beviljades ett lån på 110 miljarder euro den 2.5 2010. Det här beslutade euroområdets finansministrar tillsammans med IMF(Internationella valutafonden) och förutsättningen för lånet var att Grekland skulle genomföra stora nedskärningar och besparingar. [166] Två år senare, alltså 2012 fick Grekland ännu ett lån som gick på 130 miljarder euro. Det här var för att landet skulle kunna betala av på tidigare lån och i och med detta kunna undvika inställda betalningar och statsbankrutt. [167] Under sommaren 2015 började förhandlingar om ett tredje stödprogram till Grekland. Programmet är på 5 år och 86 miljarder euro ska betalas ut som nödlån under tre års tid. Förutsättningen är att Grekland uppfyller långivarnas reformkrav. [168]

Arbetslösheten i Grekland och Folkets standard[redigera]

Grekland har just nu en arbetslöshet på 25,6%. Detta är en mycket hög procent och man kan jämföra med Greklands arbetslöshet på 12% år 2010 när skuld- och tillväxtskrisen tog fart. År 2013 hade Grekland en arbetslöshet på 27,2%, denna ökning hade alltså gjorts på endast 3 år. 2013 var hela 59,3% av 15-25 åringar som kunde arbeta utan arbete och idag är siffran ännu kring 60%. [169] Just på grund av statens ekonomiska läge så sänktes/sänks de grekiska lönerna kraftigt för de statsanställda. Folket samlas gång på gång till strejker och dylikt men oftast utan resultat, myndigheterna hotar med att gripa de strejkande om de inte slutar.[170] Men pensionärerna och de studerande är de som lider mest av krisen, ungdomsarbetslösheten är alltför hög och hälften av alla pensionärer blir tvungna att leva på 665€/månad. Besparingarna slipper de inte åt pga. att bankerna oftast har stängt och när de väl öppnar och har dagar då pensionärer alls får komma till banken får en pensionär ut endast 120€/gång. [171]

Sammanfattning[redigera]

Sedan 2007 har Grekland befunnit sig i en lågkonjunktur och det verkar som om framtiden är lite oklar och tecken på bättring ser ostabilt ut. Många länder vill heller inte låna ut pengar till Grekland för att det är så osäkert att de får tillbaka sina pengar och för att länder har redan lånat ut väldigt mycket pengar. Ingen av oss skulle flytta till Grekland just nu eftersom vi heller inte ser någon ljus framtid för dem.

Grekland (FRIEDMAN)[redigera]

USA:s ekonomi efter finanskrisen[redigera]

Finanskrisen 2007-08, som fick sin början i USA, är en fortfarande pågående global finansiell kris. Före finanskrisen rådde högkonjuktur i många delar av världen; bostadsmarknaden verkade i början på 2000-talet stabil och priserna steg, vilket ledde till att kreditgivare i USA började ge ut s.k. subprime-lån.[172] Med subprime lån avses ett lån som riktar sig till kunder med sämre ekonomiska förhållanden och således också sämre återbetalningsförmåga. Grundtanken bakom lånen var att värdet på tillgångarna skulle öka, och ge låntagaren möjlighet att ta ett nytt lån för att betala av sina tidigare skulder.[173] Men under år 2006 fick många låntagare problem med att återbetala sina lån. Det gick dåligt för bostadsmarknaden och priserna sjönk, så att många låntagare inte hade något annat val än att sälja bort sin bostad för ett billigare pris än vad den hade blivit köpt för. Det resulterade i en förlust för banker och bolåneinstitut som inte skulle få tillbaka pengarna de lånat ut. Kort härefter spreds viruset över världen och en global finanskris var oundviklig.[174]

USA, liksom hela världen, återhämtar sig ännu idag från finanskrisen 2007-08. USA har varit världens största ekonomi sedan 1920-talet. År 2011 utgjorde USA:s BNP hela 21,7% av hela världens inkomster av varor och tjänster, som är mer än dubbelt så hög som det följande landet Kinas och nästan lika stor som hela EU:s.[175] Detta är ett tydligt tecken på att USA håller på att repa sig från finanskrisen. Arbetslösheten i USA fortsätter att sjunka, den ligger på 6,6% just nu, vilket är den lägsta procenten sedan 2008 före finanskrisen. Men det är ändå tudelade åsikter om huruvida USA kommer att fortsätta förbättra sin ekonomiska situation. Federal Reserve (Fed) stöder ekonomin genom att köpa obligationer, men de har börjat minska på stödet och har nu gått från 85 miljarder dollar till 65 miljarder i månaden. Minskningen förväntas fortsätta, såvida tecken på att ekonomin kommer att falla ihop inte finns. I värsta fall kan Fed öka stödköpen igen. Procenten på amerikanare som är sysselsatta på arbetsmarknaden är också ovanligt låg, så låg som den inte varit på 30 år. Den ligger på ungefär 63%.[176]

Hur USA:s ekonomi kommer att se ut i framtiden är osäkert. Många saker spelar in på resultatet och åsikterna om åt vilket håll vi är på väg mot just nu är olika. Det finns ett flertal oroväckande aspekter att ta i beaktande: de ekonomiska klyftorna blir bredare och landets skulder är skyhöga. Man tror att även den åldrande befolkningen och en minskande arbetskraft kommer att vara ett hot i framtiden.[177] Men trots detta så sjunker arbetslösheten, bostadspriserna stiger och börsen pekar uppåt igen, vilket genast får framtiden att verka ljusare.[178] Just nu är antalet börsnoteringar få, men man väntar sig en klar ökning av dem redan till nästa år.[179]


Kommer USA att ha världens högsta BNP år 2050?[redigera]

USA:s BNP har från år 2000 på 12 år ökat med över 50%. År 2012 låg bruttonationalprodukt i USA på 15,68 biljoner USD, vilket kan jämföras med Kinas bnp på ca. 8 biljoner USD. USA har alltså med råge det största bnp:t i världen.

USA har en av de mest diversifierade och mest tekniskt avancerade ekonomierna i världen. Bidragande orsaker till denna tillväxt kan hittas i en stor gemensam marknad, ett stödjande politiskt rättssystem, stora områden med högproduktiva jordbruksmarker, stora naturtillgångar (särskilt timmer, kol, järn och olja), samt en entreprenörsanda och ett engagemang att investera i material och humankapital.Tjänstsektorn (utbildning, hälsovård, finans, försäkring) utgör nästan 80% av BNP:n. Industrin utgör 19%, medan endast 1% av BNP utgörs av jordbruk, trots effektiva metoder.[180]

Enligt PwC:s projektion kommer USA:s BNP vara 3:e störst i världen år 2050. Där Kina och Indien är de enda som har större BNP. [181] USA:s totala BNP kommer öka, men det kan vara litet missvisande, om man ser på den årliga ökningen i procent. Under 1900-talet ända fram till år 1980 hade USA en årlig ökning av BNP på 3.4%. Efter det har ökningen stadigt sjunkigt. Nu är den ca 1.6%. År 2050 väntas den vara under 0.5%. [182]. Som jämförelse har Kina ca 8% årlig ökning av BNP. Den här årliga minskningen leder till allt mindre ekonomisk aktivitet i USA. Det kommer att produceras mindre varor, färre tjänster görs, landets export och import minskar. Allteftersom kommer levnadsstandarden minska. Att levnadsstandarden syns i BNP har kritiserats av experter som tycker att det finns bättre sätt att mäta levnadsstandard, men det finns nog faktorer i BNP som utgör ett lands levnadsförhållanden.

Sydafrikas ekonomi (CHYDENIUS)[redigera]

Inflation

Sydafrika är ett medelinkomstland, som betyder att det inte är ett särskilt rikt men inte heller ett fattigt land. Landet har ett överflöd av naturtillgångar, välutvecklad ekonomi och överlag ett ganska bra fungerande samhälle. Trots allt detta så har inte den ekonomiska tillväxten varit tillräckligt stark för att minska den höga arbetslösheten och de stora ekonomiska problemen.[183] Hög Inflation råder i landet och återkommande strejker i följd av växande ekonomiska klyftor är några orsaker till sämre ekonomi i landet. Sydafrika har ändå alltid varit ett av de få land i Afrika som faktiskt har en bra ekonomi. BNP per capita (US$) i Sydafrika ligger kring 10 000, Under endast några länder som t.ex Mauritius, Botswana och några till. [184] Medan ca. 90% av Afrikas länder har under [185] 10 000. Inflationen i Sydafrika ligger på ungefär 4,5 procent för tillfället, vilket är en ganska hög inflation.

Arbetslösheten

Arbetslösheten i Sydafrika är relativt stor. 2015 fastställdes 25,5% av Sydafrikas befolkning vara arbetslösa.[186]Mörkhyade ungdomar ligger sämst till och har väldigt svårt att få jobb. Idag är Sydafrika en medelinkomststad och har alltid varit ett av Afrikas ekonomiska maktcentrum, vilket gör att Sydafrikas börs varit den viktigaste i Afrika. Under finanskrisen försvagades landets stats finanser. [187]Gruv-, lant- och textilarbetare drabbades väldigt hårt av finanskrisen. [188]

Deflation

Eftersom inflationen är hög i Sydafrika betyder det att deflationen är låg. Detta är ju bra eftersom lönerna är relativt höga, men då igen är priserna höga. Om man jämför Sydafrika med resten av afrika så är Sydafrika på den låga sidan av deflation, t.ex. Somalien har högre med en inflation av -2, medan t.ex. Algeriet har en lägre deflation med en inflation av 5.24.

Konjunktursvängningar i Afrika och Sydafrika

Konjunktur är det ekonomiska aktuella tillståndet i en ekonomi. Det finns olika fenomen som kan påverka ett land eller områdes ekonomi, bl.a. arbetslösheten och inflationen. Söder om Sahara så dominerar produktionen av råvaror den totala exporten. Ungefär 60% av hela exporten utgörs av råvaror. Detta leder till att Afrika som kontinent är lättpåverkad av globala konjunkturssvängningar.[189]Sydafrika är speciellt beroende av sin export av guld, eftersom de är världens främsta guldexportör.[190] År 2005 stod Sydafrika för 37% av regionen söder om Saharas bruttonationalprodukt. I Sydafrika har jordbrukets betydelse för ekonomin minskat väldigt mycket det senaste århundradet, och jordbruket står för mindre än 10% av BNP i Sydafrika. Klimatförändringarna kan ha stor påverkan på Afrika och Sydafrikas jordbruk. I Sydafrika är det främst vatten som är det stora problemet. Vatten resurserna är redan utnyttjade till max, och om priserna på mat och vatten höjs kommer det drabba de fattigaste värst.[191]

Naturtillgångar

Sydafrika har många och rika naturtillgångar däribland guld, krom, kol, järnmalm, nickel, diamant, platina, koppar och naturgas. Många har utnyttjat dessa tillgångar och själva Afrika har inte kunnat använda dessa för att förbättra sin egna ekonomi.[192]

Hur kan Sydafrika motverka korruptionen som finns i landet?

T.ex. hur kunde den ökända Nkandla skandalen där president Zuma anklagades för att ha stjält 23 millioner dollar av skattebetalare med syftet att renovera en lyx bostad på landsbygden ha motverkats?[193]

De kan skapa en transparent förvaltning, alltså det sätt på vilket statsapparaten sköter sina åtaganden. T.ex. pengarflöden, hur man tar betalt för varor och tjänster. Detta för att undvika tagande av muta.

Kinas ekonomiska historia[redigera]

Kinas utveckling inom ekonomin efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. De är världens största ekonomi efter USA, om man mäter i bruttonationalprodukt sedan mitten av 2010. Om några år beräknas den kinesiska ekonomin ha vuxit om den amerikanska. Kinas ekonomi är värd 8.227 trillioner US Dollars för tillfället.

Före sent 70-tal var inte produktionen av mat och spannmål synonym med populationen. Man tvingades anpassa sig till den stora populationsökningen, och matchade därför inte längre än Kinas komsumtionsbehov. Från 1952 till 1972 hade populationen dubblats, och spannmålsproduktionen tvingades anpassade sig därefter. Under den här tiden konsumerades 75% av allt spannmål av Kinas population som i sin tur producerade det.. På grund av detta kunde man inte göra några större produktiva investeringar, som t.ex. maskineri, fabriker, inom gruvarbete, etc. Medans industrin förbättrades sakta men säkert under den här tiden, så var den alltid något efter i utvecklingen jämfört med västvärlden.[194]

Kina hade fram till 1978 planekonomi. Det var under Mao Zedongs tid som de statsägda företagen var starkast, och på den tiden utarbetade kommissionen femårsplaner för den kinesiska ekonomin. När Mao dog kom den andra revolutionen. Privatägande blev tillåtet och det fanns både kollektivt och privat ägande. Planen var inte att överge kommunismen i sig, men man anpassade sig för att få en ökning i marknadsekonomin. Den officiella beteckningen var “Socialism med kinesiska särdrag”. Man övervägde att reducera regeringens direkta kontroll och planering. Kina kunde öppna sig till omvärlden och utländskt kapital bidrog till utvecklingen. Nu började också allt fler från utlandet investera i kinesiska företag. Läget för företagen blev alltså bättre. Monopolet på utrikeshandeln togs bort och rättigheterna för företagen blev större och de fick större självständighet. Det kollektiva jordbruket övergav Kina och de införde produktionsbeslut för bönderna, och de fick åter makten över sin produkion. Kina påstås ha fått en orättvis fördel vid världshandeln p.g.a. att Kinas valuta var orealistiskt låg. .[195]

Under åren 1990 till 2004 växte ekonomin med 10% per år, den största ekonomiska ökningen i världen hittills. Det skulle dessutom visa sig vara nödvändigt för att ge arbete åt 15 miljoner nya människor på arbetsmarknaden per år. I 2006 var Kina det tredje största namnet inom internationell export, efter USA och Tyskland, och beräknades vara överlägset störst 2010. Sen dess har ekonomin visat sig vara lika stabil, trots förekomster av naturkatastrofer, den ökande livslängden på populationen och storsatsningar som de olympiska spelen i Beijing. Däremot har dessa faktorer inverkat på urbanisering och teknologiska framsteg, som i vissa fall ännu är årtionden bakom de flesta industriländer.[196]

Kommer Kina att ha världens högsta BNP år 2050?[redigera]

Kinas ekonomi har vuxit konstant från och med år 1978, tack vare en kombination av femårsplaner och en reformpolitik införd av Deng Xiaoping. Sedan 1980-talet har Kinas industri förändrats mot en såkallad “socialistisk marknadsekonomi”, vilket innebär mer privat ägande och en marknadsstyrd produktion. [197] Sedan 2010 har Kina mätt i bruttonationalprodukt (BNP) varit världens största ekonomi efter USA, och beräknas växa förbi Amerika inom några års tid [198]. Deras mål är att fyrdubbla BNP från 2000 till 2020 [199], men detta vidgar klyftan mellan de rika och de fattiga ytterligare. År 2014 är Kinas BNP 7,7%, i jämförelse med Finlands som ligger på -0,6%.[200] Denna stora skillnad beror på Kinas massproduktion och att industrierna är mångdubbelt mer i Kina än i Finland. Kinas privatkonsumtion har även stigit drastiskt de senaste åren vilket är en bidragande faktor till det höga BNP:t. [201]. BNP per capita är dock mycket lägre i Kina än i de flesta industriländer, som en följd av landets stora befolkning.[202] Tack vare att Kina, med sina 1,5 miljarder människor, är ett av världens folkrikaste länder är de också ett av de ledande länderna inom industrin.

Anledningar till den snabba ekonomiska tillväxten anses vara att man i Kina har öppnat upp gränserna för mer utrikeshandel och dessutom ökat produktiviteten inom tillverkningen märkbart [203]. Man har också gjort stora investeringar inom export, fastigheter och infrastruktur. Även om detta till främst har varit lyckat så har det också lett till skulder hos kommuner och lokala myndigheter [204].

Kinas största handelspartner nuförtiden är Afrika, Kina importerar olja och andra råvaror som behövs för industriproduktionen. I gengäld har kinesiska bolag exporterat maskiner, elektronik, textilier och konsumtionsvaror till Afrika. Med detta samarbete, samt växande ekonomi är Kina nu en av de ledande länderna inom världsekonomin. Kina har blivit världens största exportör av varor under 2009. men med den otroliga ekonomiska utvecklingen har det dock följt svårigheter. Klyftan mellan rika och fattiga har växt ytterligare. Det finns en viss brist på råvaror och kinesiska banker har haft svårt att hänga med [205], vilket visar sig som problem med den stora mängden lån. De har dessutom haft svårt att få tillbaka sina pengar från stora låntagare, såsom järnvägs- och fastighetssektorn [206]. Staten pumpar ut stora summor pengar och penningmängden är nu större i Kina än vad den är i USA, trots att ekonomin endast är en tredjedel av den amerikanska [207]. Man diskuterar existensen av en stor ekonomisk bubbla i Kina och liknar situationen till fastighetskrascherna i Hongkong och Japan [208]. En bostadsbubbla är vad som sker när många investerar i bostäder och priserna stiger drastiskt. Vissa väntar härefter på att få sälja dem och gå med vinst, men istället sjunker priserna lika radikalt igen, eftersom efterfrågan egentligen inte motsvarar utbudet och därmed spricker bubblan.

Thailands ekonomi[redigera]

Några grundläggande ekonomiska fakta om Thailand är att deras BNP ligger på 11 898 miljarder baht och BNP (bruttonationalprodukt) per capita är 5672 dollar. HDI (human development index) ligger på 0.722 eller rankat på 89 plats i världen, alltså innebär det att välfärden i Thailand är relativt bra. Finlands HDI ligger på 0,879.[153]

Bärplockare från Thailand skickas till länder som Sverige och Finland för att plocka bär. Tillväxten på Thailands ekonomi drivs främst på deras stora export på elektroniska komponenter av en modern industri och för att de är det land som exporterar mest ris. Turismen är väldigt viktig i Thailand, och därför satsar landet en stor del av sina pengar på att tillfredsställa landets besökare. Turismen utgör alltså en rätt så stor del av landets ekonomi. Annars exporterar Thailand bland annat elektronik, fordon och jordbruksprodukter medan man importerar till exempel olja, gas, och mejeriprodukter.

Thailands ekonomi har vuxit snabbt sedan 1950-talet men mest i Bangkok och där omkring, därför vore det nyttigt för regeringen att satsa på landsbygden för att även få en ekonomisk uppgång där. Bl.a. kanske industrialisera landsbygden till en högre grad än för tillfället. Thailands naturtillgångar är t.ex. tenn,zink,järn och gips som de kunde öka exporten av, de exporterar även ädelstenar så om möjligt skulle de kunna öka exporten även av ädelstenarna. Sedan kunde de ta vara bättre på energin som de har inom olja och naturgas och på så sätt minska importen av utländsk energi. Mer jobb skulle finnas om man satsade mer på sina tillgångar än att importera, visst Thailands arbetslöshet är låg, men man kan satsa på att göra den obefintlig och på så sätt ha full produktion. Man skulle även kunna satsa mindre på militären och på så sätt få mer pengar till industrier och välfärd.[153]

Saudiarabien[redigera]

BNP: ca. 31000 år 2013 HDI: 0,782 Inflation: 3,98% Arbetslöshet: 5,4% Export av varor och tjänster: 52% av BNP Import av varor och tjänster: 35% av BNP Handelspartners: t.ex Kina, Japan och USA

Saudiarabiens BNP är relativt hög i jämförelse med resten av världen. Landets HDI (livskvalitet) är bland de högsta i världen. inflation procenten är en måttligt stabil inflation .[209]

Vad satsar landet sina pengar på? Regeringen har investerat mycket i utbildning samt har de strävat efter att minska sin oljeexport eftersom oljan inte är en säker exportvara i framtiden

Vilka är styrkorna och svagheterna ur ekonomisk synvinkel? Hög arbetslöshet speciellt bland unga kvinnor då dessa inte har samma rättigheter som män (har inte rätten att köra bil, resa eller skolning utan lov etc.), olja tillfällig resurs. En av styrkorna är mängden av outnyttjade olje resurser. Det finns stora klyftor mellan de fattiga och rika medborgarna. De rika är mycket rika medan de fattiga är urfattiga. Den saudiarabiska ekonomin är centrerad kring oljan. Upp till 90% av landets export kommer från oljeindustrien och nästan lika mycket av landets inkomster kommer från det svarta guldet. Oljan har gjort landet väldigt rikt. Från att ha varit en fattig jordbruksindustri har saudiarabien nu blivit en modern industristat. Oljan medför flera förmåner för de saudiarabiska medborgarna. Dock gör landets oljeberoende det väldigt svårt ifall snabba prisändringar skulle ske på den globala marknaden. Saudiarabien sätter upp femårsplaner för att kontrollera sin strikta ekonomi. Saudiarabien borde tänka ut en reservplan eftersom tillgången till oljan inte är oändlig, vilket betyder att då oljan tar slut upphävs även den största delen av deras export. .[210] Eftersom jordbruket är svårt på grund av det varma klimatet så skulle de kunna försöka göra odlingen bättre genom t.ex konstbevattning. På samma sätt skulle även betesmarkerna bli bättre och då gynnas även skötseln av boskap. En ökad satsning på turismen skulle också kunna vara en lösning, vilket även skulle innebära ett ökat antal arbetsplatser. Staten försöker bredda den industriella basen för att minska beroendet av oljeexporten. Saudiarabien har ställt in planerna på förnybar energi. De har tänkt spendera över 100 miljarder dollar på kärnkraftverk och målet är att fram till år 2030 ha byggt 16 nya kärnkraftverk. Målet är att en femtedel av Saudiarabiens energibehov kan täckas av kärnkraftverken, de har också beräknat att energikonsumtion kommer att öka med 8% de kommande 10 åren. .[211]

Den växande spelbranschen[redigera]

Under de senaste åren har finländska företag inom spelbranschen nått stora framgångar internationellt. Speciellt skapandet av spel för smarttelefoner samt pekplattor ökar.[212] Bara i år har de finländska spelutvecklarna fått 60 miljoner dollar av investerare utomlands. Även i framtiden väntas branschen växa och skapa arbetsplatser i Finland.[212] Enligt en uppskattning kommer spelutvecklingsverksamheten år 2020 vara värd 1,5 miljarder euro. [213]

Finland har många fördelar när det gäller konkurrensen inom spelutvecklings branschen. Finland har t.ex. en lång tradition av spelutveckling, det första vinstinriktade spelet utkom redan år 1986. Finlands spelkultur är också relativt global och har intryck från både den Europeiska och Amerikanska spelkulturen samt från den egna Finska.[214] Under de senaste åren har också efterfrågan på spel främst till mobiltelefoner och surffplattor ökat[215] och Finland har då haft den fördelen att ha den gamla telefon jätten Nokia inom landet. Nokia har förutom som spel-uppköpare också lockat internationella förmågor och köpare till Finland. Vidare har också Finland ett gott rykte och kunnande inom teknik.

Utmaningar för de finska spelföretagen är dels att hitta den arbetskraft som behövs i de snabbt växande företagen för att trygga tillväxtmöjligheterna,[212] [213] dels att marknadsföra sig själva och på så sätt öka sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. [216]

Framgångar - Rovio

Ett av de kanske mest kända framgångarna inom den digitala spelutvecklingen i Finland är Rovio. Det började med att Niklas Hed, Jarno Väkeväinen och Kim Dikert, 3 unga studerande från Helsingfors tekniska högskola (idag Aalto-universitetets tekniska högskola) deltog i en mobilspels tävling, sponsrad av Nokia och HP. De vann tävlingen med spelet “King of the Cabbage World” och grundade företaget Relude år 2003, som senare böt namn till Rovio Entertainment. Idag är företaget ett framgångsrikt aktiebolag med en vinst på 48 miljoner euro (2011).[217] Rovios mest kända produkt är Angry Birds, spelet som sålt mest inom Apples App Store. Idag är Angry Birds ett snabbt expanderande franchise och ett välkänt brand världen över.[218]

Bolagsformerna i Finland - för den som vill starta eget företag[redigera]

Den som vill starta ett företag har olika möjligheter beroende på vilken vara eller tjänst som ska produceras och säljas. Vanligt är att personer som ensamma startar ett bolag väljer enskild näringsidkare eftersom det inte krävs något startkapital för att inleda verksamheten och det är rätt så lätt att avsluta bolaget. Men om det handlar om flera personer som vill starta ett bolag kan det vara skäl att fundera på om öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag är ett vettigare alternativ där också ansvaret är tydligare fördelat. Det är bara i aktiebolag och andelslag som medlemmar inte har något personligt ansvar och det här gör dem till intressanta bolagsformer när många delägare är involverade. Bolagsformerna är bra att känna till och de dyker ofta upp i studentprovet då studerande ska jämföra dem sinsemellan.

Kostnader inom ett företag - bokslutet[redigera]

Alla bolag måste göra upp en bokföring och ett bokslut för varje kalenderår (1.1.-31.12) där utgifter och inkomster framgår. Därför är det viktigt att alla kvitton sparas och att det finns klart angivet vad bolagets pengar använts till. Företag har oftast rörliga och fasta kostnader. Det betyder att vissa kostnader ökar när verksamheten ökar, t.ex. blir de rörliga kostnaderna större om flera personer anställs i företaget, eller om mera material måste köpas in för att produktionen ökar. Fasta kostnader kan vara hyror eller lån som inte ändras oavsett hur mycket som produceras eller inte produceras och de måste betalas även om företaget inte producerar något alls. En taxichaufför måste t.ex. betala bilskatt och samfundsskatt (fasta kostnader) oavsett hur många taxiresor hen gör, medan bränslekostnaderna är rörliga kostnader som ökar när taxiresorna ökar.

Alla bolagsformer, förutom enskild näringsidkare, ska ha utsett en eller två revisorer som granskar bokföringen och bokslutet. Bolag som inte betalar sina skatter kan få böter, och i värsta fall drabbas av näringsförbud vilket betyder att bolagets ägare inte har rätt att bedriva någon företagsverksamhet, alltså de får inte längre fungera som företagare. [219]

Olika bolagsformer[redigera]

Enskild näringsidkare En enskild näringsidkare behöver inte något minimi kapital för att kunna grundas. Man kan lyfta ut och sätta in kapital i bolaget efter fri vilja. Då kapital lyfts ut ur bolaget måste det inte nödvändigtvis tas ut som lön åt den enskilda näringsidkaren, utan den enskilda näringsidkaren kan lyfta ut kapitalet som privatuttag eller täckning för värdet på företagarens eller företagamarkarnas arbetsinsats. Den enskilda näringen har en skild bokföring för näringsidkandet än för näringsidkaren som privatperson, men den enskilda näringsidkaren står i personligt ansvar för bolagets ekonomi, och vid förluster eller lån, står han bindande som privatperson. [220]

Öppet bolag Ett öppet bolag måste ha minst två bolagsmän, vilka båda har samma ansvar samt rättigheter, ifall inte annat tagist upp i bolagsavtalet. Bolagsmännen i det öppna bolaget kan ta ut ekonomisk vinst som lön, vinstandelar eller privatuttag. Ifall inget annat kommits överäns om i bolagsavtalet, kan den enskilda bolagsmannen lyfta ett lån för det öppna bolaget, som de båda/alla bolagsmännen ansvarar för personligt. Ett öppet bolag kräver en revisor som kontrollerar att företagets bokföring stämmer samt att den följer de stadgar som lagen säger. [221]

Kommanditbolag Ett kommanditbolag skall ha minst två ägare som ansvaret är fördelat på, och är en form av handelsbolag. För att ett handelsbolag skall uppfylla kraven för ett kommanditbolag krävs inget startkapital, men bolagets namn måste innehålla namnet “kommanditbolag”. Ett kommanditbolag måste han minst en delägare som är komplementär, och på så vis har obegränsat ekonomiskt ansvar (kallas även för ansvarig bolagsman). Utöver en komplementär kan kommanditbolaget ha flera kommanditdelägare som har begränsat ekonomiskt ansvar (kallas även för tyst bolagsman). Till skillnad från andra handelsbolag kan kommanditbolag ha delägare med endast ett ansvar för det kapital de satt in i bolaget (tysta bolagsmän), och inget juridiskt ansvar. I ett kommanditbolag har den ansvariga bolagsmannen det juridiska ansvaret för bolaget. Den ansvariga bolagsmannen är den som leder besluter och tar nytta av bolaget, medan de de tysta bolagsmännen endasts drar ekonomisk nytta av det kapital de fört in i bolaget. [222]

Aktiebolag Ett aktiebolag kan ha flera ägare, men en person kan även äga bolagets alla aktier. Aktieägarna står inte som en juridisk person i bolaget, utan bolaget i sig är den juridiska personen, och aktieägarna är endast bundna med det kapital de har fast satta i bolaget. Ett aktiebolag kan sälja sina aktier åt privatpersoner eller andra aktiebolag, och på så vis får bolaget fler delägare och mera kapital (pengar). Ett aktiebolags bokslut skall alltid vara en offentlig handling som kan granskas av Skatteförvaltningen. Ett aktiebolag måste ha en verkställande direktör, en styrelse som fattar de löpande besluten under året och bolaget måste ordna regelbundna bolagsstämmor dit alla aktieägare är inbjudna och där alla aktieägare har en röst per aktie (i vissa fall kan olika aktier i ett bolag ha olika röstvärde, alltså vissa aktier kan ge flera röster än bara en/aktie). För att ett bolag skall räknas som aktiebolag krävs 2500€ i aktiekapital. Då företaget har ett aktiekapital på 2500€-80 000, kallas bolaget för ett privat aktiebolag (ab). Då aktiekapitalet överstiger 80 000 kan bolaget noteras på börsen och då kallas bolaget ett publikt aktiebolag och förkortas abp. [223]

Andelslag Ett andelslag är en bolagsform som handlar om att stöda andelslagets medlemmar och de behov eller intressen de har, för att exempel deras kostnader skall sänkas eller marknadsföringen förbättras. Ett andelslag behöver inte bestå av personer, utan föreningar, företag m.m. kan vara medlemmar. För att kunna grunda ett andelslag krävs minst tre parter. Andelslagets medlemmar är enbart ansvariga för det andelskapital (ungefär som en slags medlemsavgift) de betalat, och varje medlem skall ha nytta av att vara med i andelslaget. Ett andelslag har som avsikt att alla medlemmar skall ha det bra. Inom andelslaget fattas besluten demokratiskt på andelsstämman där alla medlemmar har en röst. Alla andelslag ska ha en styrelse som fattar löpande beslut under året och stora andelslag kan välja en fullmäktige för några år som representerar medlemmarna. [224] SOK-kedjan i Finland är ett exempel på ett andelslag, där medlemmar betalar en medlemsavgift på 100 euro och kan dra nytta av de specialpriser och förmåner som företagen som hör till andelslaget erbjuder. S-kortet fungerar numera också som en depositionsbank där medlemmar kan samla poäng och pengar. Målet var att "Handelslagen grundades för att tillfredsställa människornas behov. De ville få högklassiga produkter till moderata priser. Handelslagens målsättningar är fortfarande de samma: att erbjuda kunderna behövliga varor och tjänster behändigt och förmånligt." [225]

Finlands konkurrenskraft i framtiden[redigera]

Finlands export[redigera]

Finlands export

Före 1960-talet dominerades Finlands export av träbaserade produkter. Men efter 1960-talet blev även metall och verkstadsindustri en stor export vara. Idag består Finlands export till hälften av verkstadsindustris produkter. Även under de senaste 20 åren har Finlands export få ta del av el- och datateknisk apparatur 1. De länder som är Finlands största importörer är Tyskland följt av Sverige och Ryssland 2. Finlands export tog fart efter att de fick medlemskap i EU och efter strukturrationaliseringen som gjordes efter den ekonomiska krisen på 1980-talet 1. Strukturrationalisering betyder att man försöker effektivisera och förbättra den ekonomiska effektiviteten inom industri och jordbruk 3. Finland har sin huvudinkomst från skogsindustrin som t.ex. pappermassa, trävaror eller papper. Dessutom exporterar man också mycket inom kemiindustrin. Exporten i Finland är i medeltal ( från 1975 till 2015 ) 2613.53 millioner euro. Högst var 6451,10 millioner € i april 2008 och rekordlåg på 190,90 i augusti 1975.

Kollaborativ ekonomi är en ekonomi som går ut på att man delar och samarbetar. När man samarbetar och driver företag tillsammans med andra delar man på ansvaret. Ekonomin innebär att man lånar, hyr och byter istället för att köpa nytt. Miljöförstöring och globala ekonomiska kriser leder till problem i samhället, därför är det bra att vi har ett kollaborativ ekonomi. Vi sparar pengar då vi delar mera med varandra. En följd är också att vi producerar färre varor vilket är bra för miljön. 4 5

Då man talar om skillnaden mellan värdena på varor och tjänster som man säljer från Finland och köper till Finland så talar man om bytesbalans. Detta innebär alla privata och offentliga tjänster och varor 6. Måttet på det värde som produceras per enhets insatsfaktor är produktivitet, det finns många olika slags produktivitet som till exempel arbetsproduktivitet som är produktion per arbetad timme 7. Handelsbalans är värdet mellan en ekonomis import och export 8. En eller flera personer som driver och äger ett företag och säljer varor eller tjänster med denna brukar definieras till företagande, det innebär att du tar har om ett företag, dess inkomster och varor eller tjänster 9.


Källor: http://www04.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/samhallslara/samhallslara2/6.shtml http://europa.eu/about-eu/countries/member-countries/finland/index_sv.htm http://www.urbanutveckling.se/ordlista/stu/strukturrationalisering http://delaeko.se/vad-ar-delandets-ekonomi/ http://delaeko.se/vad-ar-kollaborativ-ekonomi/ http://svenska.yle.fi/artikel/2013/08/28/vad-pratar-de-om-nyckel-till-ekonomiska-termer https://sv.wikipedia.org/wiki/Produktivitet https://sv.wikipedia.org/wiki/Handelsbalans Ingen använd källa.

FRIEDMAN wiki3[redigera]

Hälsoteknologi[redigera]

Finland har på senaste tiden briljerat i hälsoteknologi, då den nu står för runt hälften av all högteknologisk export. Exporten inom hälsoteknologin har blivit större än importen. Hälsoteknologin handlar om allt mellan mjukvaran till maskiner som mäter hjärtslag till mera industriella produkter som sömnmätningsapparater. Vi har börjat använda oss av 3D-tekniken mera i Finland, även inom hälsan. Planmeca, ett företag som gör apparater för 3D-röntgen och 3D-utskrifter inom tandvård har börjat bli mer framgångsrikt på sistone. De säljer apparater till tandläkarmottagningar runtom i världen. Även Amerikaner har börjat att investera i vår teknologi. Man har börjat att samarbeta med andra i området också som t.ex. GE Healthcares Health Innovation Village i Helsingfors, där det finns flera uppstartsföretag inom hälsoteknologin, och Vertical i Esbo som hjälper företag med allt mellan marknadsföring till att få finansiering och till att bli mer internationella. [226]

Varför sluta?

Hälsoteknologi är ett ämne man behöver mera kunskap om hela tiden. Ett exempel som är aktuellt just nu är att man försöker komma på så kallade “skräddarsydda” läkemedel som är gjorda för enskilda personer. Hälsoteknologi är ett väldigt brett område, det finns allt möjligt där. Eftersom man i Finland har så pass bra utbildning är de värt att satsa på att utveckla just hälsoteknologi. Detta ger fler arbetsplatser. Dessutom om man utvecklar nya metoder för att hitta sjukdomar och andra saker, i just Finland kommer man ut på marknaden. Exporten blir större och staten får in mera pengar och handelsbalansen kommer mera i balans. [227]

EQUINOX[redigera]

Aitoa suomalaista puuta

I vårt företag tillverkar vi möbler av finländskt trä och återanvänt material med bra kvalité.

I Finland finns det mycket trä som vi bör ta vara på inom landet.

Bolagsform: Företaget är ett öppet bolag och vi har två bolagsmän. Vi har 45 anställda. Vi finansieras av alla de affärer till vilka vi säljer våra produkter.

Motto: Närproducerade möbler av starkt finländskt trä och återanvänt material.

Konkurrens: Vi konkurrerar med andra företag som importerar varor från utlandet. Inhemskt trä är förstås lite dyrare än importerat men vi väljer att placera våra pengar där eftersom vi tror på att kunderna gärna väljer närproducerat och vill gynna det egna landet. Vi vill främja hållbar utveckling, och detta bidrar till att brandet lockar moderna och miljömedvetna människor. På detta plan finns det ingen konkurrans och företagsideén är unik i området.

Kostnader inom företaget: Vårt företags lokaler ligger i Vasa trakten nära skogsbruk så vi inte behöver lägga extra kostnader på transport. Det kostar dock att transportera möblerna till möbelbutikerna närmare centrum men vi försöker göra upp ett samarbete med affärerna och dela på kostnaderna. Företaget måste lägga ner mycket pengar på det inhemska virket. Det återanvändbara materialet är däremot inte dyrt, pengarna går främst här till att omskapa materialet till någonting nytt.Vi försöker dock dra ner på kostnaderna inom företaget genom att ha billiga lokaler, så få anställda som möjligt och undvika extra transportkostnader.

Placering: Vårt företag kommer att placeras i Starrmoss på Alskatvägen 672-674. Vi väljer att placera företaget just här, pga det är en bit utanför centrum och vi stör ingen eftersom det inte är nära bostadsområden. Vi kan utnyttja den friska finländska naturen och vi har tillräckligt med utrymme och skog att använda.

Internationella namnet: EQUINOX "Authentic Finnsih Wood" Internationellt utgör Equinox en modell för närproduktion

kort beskrivning av appen: Veli är en utmärkt app för dig som vill hitta det klädesplagg du söker på ett lätt och behändigt sätt. Veli ger dig möjlighet att fynda inhemska varor endast genom att ta en bild. Veli samarbetar med de flesta butikers sortiment vilket också gör det möjligt för dig att checka olika butikers utbud. Man kan även köpa och sälja second-hand produkter. Att hitta dina drömkläder har aldrig varit enklare! Appen är gratis första året, och börjar sedan kosta 0.70 €/år. Via en crowdfunding platform kan folk köpa aktier på förhand, och man kan även sponsorera företaget.(t.ex. butiker som tycker om idéen) Kostnader inom företaget är lönen för de två anställda som är kunniga inom IT och de inhemska språken varav den ena är arbetsgivare, arbetsredskap såsom datorer med tillbehör, räkningar samt elektricitet. Inom Finland, språket går att välja mellan finska, svenska, samiska eller engelska.

App-idé[redigera]

Veli är en utmärkt app för dig som vill hitta det klädesplagg du söker på ett lätt och behändigt sätt. Veli ger dig möjlighet att fynda inhemska varor endast genom att ta en bild. Veli samarbetar med de flesta butikers sortiment vilket också gör det möjligt för dig att checka olika butikers utbud. Man kan även köpa och sälja second-hand produkter. Att hitta dina drömkläder har aldrig varit enklare! Appen är gratis första året, och börjar sedan kosta 0.70 €/år. Via en crowdfunding platform kan folk köpa aktier på förhand, och man kan även sponsorera företaget.(t.ex. butiker som tycker om idéen) Kostnader inom företaget är lönen för de två anställda som är kunniga inom IT och de inhemska språken varav den ena är arbetsgivare, arbetsredskap såsom datorer med tillbehör, räkningar samt elektricitet. Inom Finland, språket går att välja mellan finska, svenska, samiska eller engelska.

Framtidens transport[redigera]

Då folk reser mindre i ekonomiskt dåliga tider skulle transportföretag vara tvungna att höja priserna för att verksamheten skall vara lönsam, Men en höjning av priserna leder högstantagligen till att antalet resenärer minskar. För att locka flera resenärer under en recenssion borde transport företag därför sänka sina priser fastän det skulle leda till en mindre vinst om det innebär att företaget överlever recessionen. Företagen måste även tävla om resenärer och kunder med andra företag vilket leder till en ökad konkurenss. Konkurrensen ökar märkvärt mellan olika företag under en ekonomisk kris, detta leder till att priser kan pressas men också till att flera företag går i konkurs.

Mest skada tar internationella resor(t.ex. semester resor till södern) av en ekonomisk kris eftersom dessa kostar så mycket mera än inrikes resor. Finnair är ett flygbolag som gör internationella flygningar och som fått känna på den hårda konkurans som detta innebär. Finnair är även ett gott exempel på hur det går då ett företag inte är tillräckligt konkurens kraftigt och detta visar sig i och med att företaget varnar för förlust som det nämns i denna artikel i Taloussanomat[228]. Det finns även företag som klarar nästa oberörda genom recenssioner pågrund av speciella överenskommelser t.ex. VR klarar sig relativt bra eftersom de inte behöver konkurrera med andra företag detta eftersom de har monopol på statens järnvägar.

Bussbolaget X har vunnit på den ekonomiska krisen pga att de kör med ekonomiskt lönsamma bussar och kan därför pressa sina priser ordentligt och har därmed blivit ytterst konkurens kraftigt. I och med EU:s lag om att kommuner måste anställa det billigaste företaget de får offert av för en tjänst får Bolaget X som kunnat erbjuda de förmånligaste t.ex. alla skolskjutsar de önskat[229].

Eftersom folk reser mycket mindre när det är ont om pengar leder detta till att företag som är verksamma inom branschen måste börja göra nedskärningar, t.ex. permittera folk, sänka löner eller också avskeda, vilket ofta resulterar i strejker. För att spara pengar försöker företag automatisera så mycket som möjligt så färre personal skall behövas och företaget kan komma billigare undan.

Till framtiden försöker man uppfinna och utveckla nya transportmedel och fordon som är mer ekonomiskt lönsamma. Elmotorn är något som man kan anta att kommer att finnas i allt flera fordon i framtiden detta pga. att tekniken kring elmotorer och de batterier som krävs för dessa motorer konstans utvecklas och därmed eliminerar de aspekter som gjort det olönsamt att skapa fordon med elmotorer. Tesla [230] har t.ex. lanserat sport bilar som då det kommer till acceleration och topphastighet är jämförabara med endel av de fordon som säljs för samma pris och har en bensin/disel motor.

Det som än förhindrar elfordonens genombrott är avsaknaden av “tankstationer” dvs. det finns inte ett likadant nätverk av stationer för att “tanka” elbilarna som det finns för bilar med bensi/disel motorer. Kraftigare och ekonomisk lönsamma batterier är även nånting som skulle krävas för att elbilarna/elfordonen skulle kunna konkurera med fordon som har förbrännings motorer.

Spelindustrin i Finland[redigera]


Spelindustrin växer väldigt snabbt i Finland. Trots recessionen har spelindustrin växt med över 200 procent. I Finland finns det ca 180 företag inom spelindustrin, och de flesta är väldigt unga företag.[231] Det mest kända företaget inom videospelbranschen i Finland är Rovio med det framgångsrika spelet Angry Birds, som nådde totalt en miljard nedladdningar i september förra året. Man förväntar sig att spelbranschen i Finland kommer bli det nya, framgånsrika Nokia. [232] Deras innovativa idé att skjuta olika sorters fåglar på stora, elaka grisar gör spelet till ett vinnande koncept. I och med att spelet passar alla åldersgrupper så når man ut till en större publik, vilket i sin tur leder till större vinst. Sedan har man framställt spel med samma koncept men olika teman och variationer, t.ex. Angry Birds Star Wars. Branschen växer, nya idéer skapas och spel görs hela tiden då tekniken utvecklas. Därför gäller det att satsa på innovativa idéer och kunniga, välutbildade personer inom datateknik för att få ut det bästa i sina spel. Genom att försöka locka företag att bygga datacentraler i Finland så kan Finland lyckas komma ur recessionen. Till exempel google investerar i en datacentral i Fredrikshamn på grund av det kalla klimatet som gör att man inte behöver sätta så mycket pengar på att kyla ned utrymmena, samt också på grund av den stabila berggrunden. [233]

Miljötänkandet och ekonomin[redigera]

Den gröna politiken i Finland anno 2015[redigera]

I Finland har vi ett grönt parti, Gröna Förbundet. Målet med deras politik är att värna om naturen och bevara Finland mångfald och också att få en renare natur. “Vi ska göra allt som finns för att få bukt på klimatförändringarna” står det i deras vallöften och där lovar de också att reformera ekonomin och göra den grön. Alltså vill de satsa på hållbar utveckling och genom den gröna ekonomin skulle också Finlands fattighet kunna minskas och de skulle hålla välfärden gående. De satsar också på utbildningen eftersom de anser att utbildningen är en förgångare som ska visa finländarna den rätta vägen och få folket medvetna om klimatförändringarna bland annat. Till den gröna politiken hör också att nå korruptionen och att tillåta allas röster att höras. De vill få fram ett så jämlikt och jämställd samhälle som möjligt. [234] De gröna har i många fall väldigt starka åsikter och skiljer sig mycket från de andra partierna i Finland. De stödjer t.ex. inte kärnkraften i Finland och detta har lett till att dom bl.a lämnat regeringen, blivit oense med de flesta finska partier mm. Medans andra partier ser till ekonomiska aspekter på kärnkraftverk anser de gröna att det är en naturförstöring. Det är dyrt för landet att endast tänka grönt, t.ex i frågan kärnkraftverk. Genom kärnkraftverk skulle man få en billigare energi i landet. Att endast t.ex odla ekologisk blir också dyrare eftersom skördarna minskar om man har otur. Det bästa skulle nog vara att alla partier skulle hitta en gemensam väg. [235]

Hållbar utveckling i Finland[redigera]

Allt fler företag i Finland börjar satsa på hållbar utveckling.Med hållbar utveckling menas att man värnar om miljön och tänker på de ekologiska systemet vid sidan om ekonomisk utveckling. För att även våra framtida generationer skall kunna utnyttja våra resurser måste vi spara på våra behov. Ett exempel på ett finskt företag sohåller på den hållbara utvecklingen är Stockmann som har ett samarbete med FN och internationella näringslivet och innefattar arbetslivet, männskliga rättigheter, miljo och bekämpningar och korruption. Ikea är också ett annat exempel som har 4 målsättningar såsom energifågor, återvinning, hållbara råvaror och arbetsförhållanden. Ikea har nästan all el som är förnybar. [236]

Kritik mot masskonsumtion[redigera]

Masskonsumtion betyder att en massa människor konsumerar, i praktiken köper samma sak. Sådana varor som masskonsumeras är t.ex årets julklapp men också kläder från lågpriskedjor t.ex H&M.[237] Masskonsumtionen uppstod i Förenta staterna under den andra industriella revolutionen. Det var i Henry Fords bilfabrik 1914 som bilar började massproduceras på löpande band och under 1920- talet gick amerikanerna in i masskonsumtionssamhället. Europeerna började masskonsumera först på 1950-talet.[238] Masskonsumtionen har flera negativa följder. Då människan shoppar och masskonsimerar t.ex kläder, kan det ibland likna ett slags missbruk. Man behöver egentligen inte köpa och konsumera, men gör det för att t.ex dämpa ångest. Masskonsumtionen har även inverkan på miljön, allt från själva produktionsprocessen till transporten och avfallet som blir kvar. Masskonsumtionen tär på jordens naturresurser. Vi måste sluta masskonsumera och gå över till en mer hållbar livsstil. [239]

Effekter av den offentliga politiken[redigera]

Finlands politik påverkas av att Finland är en republik dvs. har en president som styr landet. Makten i landet är ändå delat mellan presidenten, regeringen och riksdagen. [240]

De olika politiska partierna ger olika effekt på allmänheten eftersom de olika partierna strävar efter olika mål. De gröna t.ex. är populär i stora städer som t.ex. Helsingfors medan i Lappland och på landsbyggden är de gröna inte alls populära. Detta kan bero på att många landsbyggdsbor anser deras värderingar radikala t.ex. i fråga om minkuppfödning. På landsbyggden anser man att minkuppfödning är viktig och att släppa ut minkar skulle kanske leda till att andra djurarter dör ut. De gröna vill trygga framtiden och det gör de genom att kämpa för naturen, jämlikheten och människans eget bestämmande. De gröna har sagt att deras mål är att skapa 200 000 fler arbeten före 2020. De gröna vill också stoppa klimatförändringen, minska skillnader mellan fattiga och rika och skapa den bästa utbildningen i världen här i Finland. [241]

SAMMANFATTNING[redigera]

I dagens samhälle är gröna värderingar viktiga pga. all miljöförstöring som färdigt finns. Människorna har börjat inse att en hållbar utveckling är viktigt. Många företag vinner också ekonomiskt på att ha gröna värderingar eftersom många konsumenter då väljer deras istället för ett företag som inte helt värnar om miljön. Vi tycker alla att gröna värderingar är viktiga eftersom vi har en så nedsmutsad värld. Vi kan inte fortsätta med att bara smutsa ner och inte tänka på följderna alls.

SCANDIC HOTEL[redigera]

Omsättning: 7 834 100€ år 2013, 7 967 000€ år 2012[242] Ägs sedan 2007 av rikskapitalsimperiet EQT. Scandic har 223 driftsatta mellanklasshotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Sverige, Norge och Tyskland.[243] Företaget började räkna ut sitt fossila utsläpp år 1996 och har idag en nätsida där du kan se hotellkedjans utsläpp, energiförbrukning, vatten förbrukning och osorterade sopor.[244]Scandic Hotels har vunnit många priser för sitt arbete för hållbarhet, t. ex Nordiska rådets natur- och miljöpris 2011.[245]Företaget har tänkt många faktorer som: energisnåla tvättmaskiner, smart vatten, förnybar el, sopsortering och t.o.m miljömärkt shampoo. [246] 2005 har Scandic köpt in miljövänliga bilar, det visar hur företaget är steget före i miljöfrågor jämfört med andra företag eller privatpersoner. 18,9 miljoner euro har företaget sparat in med sina miljösmarta val. [247] År 1999 fick Scandic sitt första Svanemärkta hotell. [248] Under många år har de drivit en fond som stöder en mer hållbar samhällsutveckling, fonden heter Scandic Sustainability Fund. Scandic Hotels finns registrerat på aktiemarknaden under Rezidor Hotel Group. Värdet på deras aktier steg rejält i början av året men har sjunkit under senare delen av 2014, för tillfället är de värda 3,65€/ st.[249]Orsaken till att aktierna har fluktuerat så mycket under 2013-14 är på grund av att Scandic och Jääkiekon SM-liiga Oy har ingått ett sammarbetskontrakt till åren 2013-14. Scandic blir till ena huvudpartnern till Jääkiekon SM-liiga Oy.[250]

THE BODY SHOP[redigera]

The body shop är ett företag från Storbritannien som är grundat år 1976. Deras företags idé är att sälja kosmetika. [251]En stor orsak för att företaget är så känt är för att produkterna är miljöanpassade och de använder sig heller inte av tester på djur. Sedan år 2007 är nästan alla produkter vegetabiliska, endast några få produkter innehåller ett fåtal bivax och/eller gelatin, men de produkter är märkta. De använder sig även av återvinningsbara förpackningar och av råvaror som är mest inköpta via Community Trade (rättvisemärkt). [252] Detta handlar om etisk handel vilket innebär att de säkerställer att de arbetare som tillverkar produkterna som The Body Shop säljer behandlas rättvist, med värdighet och respekt. [253] De jobbar även för människorättsfrågor, och har med hjälp av sitt företags olika kampanjer kunnat samla in över 4 miljoner pund sedan år 2004 som de skänkt till organisationer som arbetar för kvinnor och barn som blivit utsatta för våld. [254]

Body Shop har tagit emot mycket negativ kritik sen det köptes av L’Oréal år 2006. [255] L’oréals djurtestning går emot Body Shops “cruelty free” principer. På grund av detta har Body Shop också tagits bort från Choose Cruelty Frees lista över rekommenderade bolag. [256] Konsumenternas tillit har också minskat för att de känner att de inte kan lita på att Body Shop inte djurtestar när det ägs av ett företag som gör det. Många konsumenter anser att “cruelty free” borde innebära att alla produkter är 100% växtbaserade. Body Shop använder sig av bivax, honung, lanolin och schellack vilket gör vegankonsumenterna missnöjda. [257] Dessa anser att “cruelty free” borde innebära icke-djurtestat och vegan eftersom de anser att användning av produkter från djurriket är grymt.

Förr gjorde The Body Shop inte reklam på medierna för att de protesterar mot förfalskad marknadsföring och för att det är dyrt att göra reklam och då borde de höja priserna på sina produkter. The Body Shop satsar på att skaffa långvariga kunder istället för att hela tiden försöka få nya. Body Shop satsar mest på att göra reklam om sig själv i olika presskonferenser. [258] Men nuförtiden så har de sina egna Facebook sidor där de gör reklam på sina nya produkter och ger info åt sina kunder. Body Shop försöker ge en trevlig bild av sig själv och de satsar mycket på kundservice. Deras egen image är också väldigt viktig och de försöker framställa sig som ett naturvänligt företag som bryr sig om sina kunder. De ordnar också kvällsträffar för sina kunder där de berättar om sina varor och säljer produkter med rabatt. [259] Body Shop använder också Twitter för marknadsföring numera. [260]

SCANDIC HOTEL Omsättning: 7 834 100€ år 2013, 7 967 000€ år 2012[261] Ägs sedan 2007 av rikskapitalsimperiet EQT. Scandic har 223 driftsatta mellanklasshotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Sverige, Norge och Tyskland.[262] Företaget började räkna ut sitt fossila utsläpp år 1996 och har idag en nätsida där du kan se hotellkedjans utsläpp, energiförbrukning, vatten förbrukning och osorterade sopor.[263]Scandic Hotels har vunnit många priser för sitt arbete för hållbarhet, t. ex Nordiska rådets natur- och miljöpris 2011.[264]Företaget har tänkt på en mängd faktorer som: energisnåla tvättmaskiner, smart vatten, förnybar el, sopsortering och t.o.m miljömärkt shampoo. [265] 2005 har Scandic köpt in miljövänliga bilar, det visar hur företaget är steget före i miljöfrågor jämfört med andra företag eller privatpersoner. 18,9 miljoner euro har företaget sparat in med sina miljösmarta val. [266] fick Scandic sitt första Svanenmärkta hotell. Under många år har de drivit en fond som stöder en mer hållbar samhällsutveckling, fonden heter Scandic Sustainability Fund.

Flyktingkrisen ur ekonomisk synvinkel[redigera]

Finlands ekonomiska perspektiv på flyktingkrisen[redigera]

Det har under många år kommit flyktingar från olika länder till Finland. Men i år uppskattas det komma sammalagd 50 000 asylsökande, mestadels från Syrien på grund av krig, förföljelser och konflikter. Vi vet alla att Finland just nu ligger i en djup ekonomisk svacka och detta stör flera finländare bl.a. på grund av nedskärning av lön inom den offentliga sektorn, mestadels inom sjukvården och utbildningen. Och därtill kommer det troligen att komma fler flyktingar som vi ska ta hand om. Vissa ser detta som ett problem och andra är villiga att hjälpa till. Enligt vår statsminister Juha Sipilä är Finlands ekonomi ett mindre problem än våra flyktingar som vi tagit emot. Finlands ekonomi har regeringen någorlunda på klart hur de ska gå till väga med, men flyktingfrågan är ännu under process. I Vasafullmäktige har det just nu diskuterats hur mycket flyktingarna kostar. Själva flyktingmottagningen kostar en Vasabo 21€/år, mera detaljerat än så får man inte fram. Eeva Simons lade fram en kommentar om detta “Vi bör inte sätta prislappar på människor”. Men är man i en ekonomisk kris som vi just nu är i, så borde vi få veta alla utgifter som vi kan möjligtvis göra någonting åt så att vi får vår ekonomi på balans igen. Konkurrenskraften här minskar, exporten drar inte och åldersstrukturen är ofördelaktig. Detso mera flyktingar det kommer hit så desto högre skatter måste vi betala för att flyktingarna skall få den summa pengar det ‘’lovats’’. Det finns goda exempel på flyktingar som kommit långt. En av dem är Närpesbon Emina Arnautovic som en gång kom till Finland som flykting, men är nu kontaktchef för Svenska folkpartiet i Österbotten. Flyktingar kan lätt uppfattas som en börda och det finns flyktingar som är väl medvetna om att få lyckas sysselsätta sig här. Men om dessa individer får chansen och språkfärdigheten kan de få en bra framtid i Finland. Flyktingarna kan då i sig bli en betydande resurs för Finland.


[267]

Flyktingkrisen och ekonomin[redigera]

60 miljoner människor är på flykt, Enligt UNHCR 40 miljoner. Asylsökande får bo gratis i Finland och har rätt till en liten del hälsovård. När det gäller barn har de tillgång till mer gratis hälsovård. Finland har 3;e bäst stöd i hela norden med en summa på 1140€ per månad. Asylsökande dras ofta till länder med en hög BNP (per capita) BNP i Finland: 44,937€ per capita (år 2014) Andra länder som flyktingar ofta väljer är t.ex. Tyskland (42,293€ /capita) och Sverige (55,216€ / capita). Högre BNP kan kopplas samman med ett bättre understöd för flyktingar, men i Länder som Tyskland har antalet flyktingar lett till att understöden drastiskt minskat. Mest “pengar i handen” så att säga får de flyktingar som ankommer till Danmark. (http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/20/jamforelse-danska-asylsokande-far-mest-stod)

Som flykting måste man man lämna dom man älskar och fara någonstans man har aldrig varit och bara försöka kämpa på och inte ge upp. Men fast man har varit med om någonting så hemskt så blir det troligen bättre.Anledningen att man måste fly kan vara krig, naturkatastrofer och förföljelser. //Karim och Amir https://livetsomflykting.wordpress.com/


Många av flyktingarna hade även en trygg inkomst/ hushålls ekonomi före de tvingades fly från sitt hemland. Som man kunnat se i olika nyheter har de även som oss telefoner och andra vardagliga saker. (http://www.politism.se/kawa-zolfagary/hur-kan-den-som-flyr-krig-ha-rad-med-en-mobiltelefon/)

Nämnvärt är också att den största delen av de flyktingar som kommer till Europa är män (inga exakta siffror) medan procenten män och kvinnor total som flyr är 51/49%. Skälet till att så många fler män kommer till Europa ligger i skälva resan som är väldigt farlig och avskräcker kvinnor och barn. (http://www.unhcr.org/pages/4a02d9346.html)

De syriska flyktingar som kom till Sverige blev 10 gånger mera under fjolåret, och troligtvis kommer inte flyktingarna från inbördeskrigets Syrien sjunka på än stund. (http://svenska.yle.fi/artikel/2013/01/10/kriget-i-syrien-flyktingar-valjer-sverige-i-stallet-finland)

I dagens läge har vi lika många flyktingar som det fanns efter andra världskriget. (http://www.ansvarsveckan.fi/2015/material/flyktingskapets-manga/)

Antalet syriska flyktingar: Syrien har cirka 6.5 miljoner. Närliggande länder har cirka 3 miljoner Europeiska unionen har 150 000 och ca 33 000 mer har lovats plats. http://syrianrefugees.eu/

Sammanfattning: Livet som flykting är svårt men om man kommer till rätt land med hög BNP och bra flyktingstöd kan man klara sig bättre. Men majoriteten av flyktingar stannar i de närliggande landen eftersom resan till de rikare ländren oftast är farlig. Med tanke på hur många som flyr varje år och svårt det är blev vi jätteledsna. :( Med detta lärde man sig om flyktingars ställning i nuvarande läge och deras ställning i samhället. Om man tittar på kartan tar vi emot färre flyktingar än andra.

Flyktingkrisen i Finland[redigera]

Vi tänkte redovisa ur en ekonomisk synvinkel hur flyktingkrisen påverkar Finland.

Till Finland kommer endast en bråkdel av alla flyktingar. Finland tar gärna emot arbetsrelaterande invandring, enligt HBL. Detta hjälper oss med mera arbetskraft som stärker ekonomin. Dessutom bidrar de till ett mångkulturellt samhälle. Man får ta del hur flyktingarna upplever Finland, hur de tycker att vårt samhälle är annorlunda, jämfört med deras egna kultur. Och på så sett får man en mångkulturell upplevelse då man märker hur annorlunda de gör saker jämfört med oss finländare. [268]

Flyktingfrågan väcker också mycket känslor, t.ex. har många demonstrationer, både för och emot, kring just flykingarna. Demonstrationer har bland annat förekommit i Torneå, Lahtis och Helsingfors. Personer har till och med blivit gripna pågrund av störande beteende. I vissa demonstrationståg har vissa känt sig förolämpade mot deras religion, att de bland annat har skjutit raketer emot flykting bussar. Ett välkänt fall är när en KKK medlem sköt raketer på en buss med flyktingar i Hennala. [269]

[270]

Även bland politiker och olika partier väcks känslor och åsikter. Inrikesminister Petteri Orpo från Samlingspartiet menar att Finland borde ta emot så många flyktinger så att vår kvot kan uppfyllas men att inte ta mera än vad vi klarar av. Orpo tycker också att om problemet eskalerar borde vi stänga gränserna till Finland.

[271]

SFP med ordförande Carl Haglund i spetsen vill däremot att ansvarsfördelningen ska vara jämnare i EU. Partiet tycker att vissa länder tvingas ta ett enormt ansvar medan andra kommer undan lättare. Haglund var kritisk mot den (då) nya regeringens åsikter. Förslaget om att alla EU-länder skulle sammarbeta för att lösa flyktingkrisen och avlasta ansvaret för EU-länderna runtom medelhavet dit tusentals flyktingar anländer varje dag med båt mottogs negativt av den nya regeringen.

[272]

Enligt Sannfinländarna borde Finland ha bättre koll på vilka invandrargrupper som belastar ekonomin och vilka som gagnar den. Eva Biaudet (SFP) håller inte med. Enligt henne måste vi kunna stödja invandringen och hjälpa flyktingar och asylsökanden i allt högre grad trots att det inte sker gratis. – Det handlar om medmänsklighet, säger Biaudet.

Alla flyktingar som kommer till Finland tas emot av Röda korset arbetare, polisen eller församlingarnas frivilliga arbetare. De hjälper dem till ett ställe där de får tak över huvudet. De får sova i lägergårdar, församlingar eller dylikt. Detta mottagande är mycket omtyckt bland flyktingarna, att folk möter dem med en öppen famn. En flykting som uppskattar Vasa mycket och är väldigt positivt inställd till Finland, heter Hussein Ali, 29 år, och är Iraks främsta body builder. Han togs emot av flyktingmottagningen via polisen och fick bosätta sig i Utterö lägergård, med många andra flyktingar. Utterö lägergård uppehålls av Röda korset och snart ska de få egna lägenheter att bo i. Det är lag i Finland att flyktingar som kommer inte får stanna längre än en viss tid på just en lägergård eller motsvarande. Hussein Ali är en mycket trevlig man som alltid ler mot en då man ser honom. Han, som många andra flyktingar, har svårt med alla de språk man talar här, men han lär sig mera dag för dag. Hussein Ali är en av de tusentals flyktingar som lämnat sin familj kvar i Irak och försökt hitta en säker plats att bo på. Hans fru och barn är kvar i Irak, där de lever i ett säkert flyktingläger. Hussein Ali vill få resten av hans familj hit till Finland men eftersom IS har förstört all kommunikations möjligheter vet han inte ens om de lever. Men han är positivt och tror att de lever och får en vacker dag komma hit till Finland. Vill man veta mera om Hussein Alis historia kommer han intervjuas och publiceras i Vasabladet in kommande vecka.

[273] [274]

Flyktingar kostar mycket för Finland och i tider där det inte finns särskilt mycket extra pengar så väcks mycket tankar och frågor om flyktingar, speciellt bland sannfinländarna. Enligt Juha Ahola (sannf) borde man ändå fokusera på vilken nytta flyktingar har för Finland.

[275]

Våran åsikt står positiv till alla de flyktingar som kommer. De ger ett bredare perspektiv på vanliga samfälliga saker, t.ex hur viktigt språket är, hur långt man slipper med att kunna ett språk. Sen som vi tidigare nämnt ger de oss ett mera mångkulturellt samhälle. Vi tycker det är bra att Finland tar emot flyktingar pågrund av att de ger arbetskraft. Men sen om man tänker själv att vara flykting och bli emot tagen av ett land skulle vara skönt, att ha ett ställe att stanna på. Klart de kostar med att ta emot alla flyktingar men det ger oss mer och framförallt de som tas emot blir så glada och tacksamma.

Finländsk ekonomisk synvinkel på flyktingkrisen[redigera]

Flyktingkrisen som pågår sträcker sig i stor grad över landets ekonomi. Juha Sipilä (C) har poängterat att man måste se på flyktingkrisen som en värre sak än Finlands ekonomiska kris.[276] Finland kommer högst antagligen inte ha råd med den nuvarande stödnivån. En familj på två vuxna och tre barn får för tillfället 1140€ i månaden i Finland, men (bl.a. Sannf.) menar att migrationspolitiken ska skötas enligt ekonomiska medel, inte enligt mänskliga behov.[277]Regeringen håller fast vid löftet att höja utvecklingsbiståndet till 0,7% av bnp, för detta ska vara möjligt måste man skära i budgeten till flyktingarna. [278]Detta har fått mycket kritik redan, de som kommenterar uttalandet anser att man inte kan lägga den egna välfärden först när det finns människor som inte har ett hem att åka till och som måste fly hemtrakterna pga. krig.

Flyktingarnas levnadsstandard Man har beräknat att under detta år kan 25 000 – 30 000 flyktingar söka asyl i Finland.[279] De flyktingar som kommer hit till Finland är de som är i medelklass vilka är de som levt ganska bra i de länder där de kommer ifrån men flyr pga. krig eller annat. De fattigaste har helt enkelt inte råd att komma hit. [280] De som kommit hit som flyktingar kan söka asyl och under den tiden de väntar på svaret har man rätt att stanna i Finland och man får då inte resa utomlands. Av de som kommit hit har endast 40 % blivit godkända som asylsökande. De som inte blivit godkända får inte stanna i Finland.[281]En asylsökande kan inte använda kommunens hälsovårdstjänster om ansökan till asyl inte godkänts. 3 månader efter du lämnat in din asylsökan får du ta emot förvärvsarbete(=lönearbete)i Finland om du har ett giltigt resedokument som t.ex. pass eller visum. Utan resedokument får du ha lönearbete först efter 6 månader i Finland. [282]

Inverkan på oss gällande flyktingkrisen Enligt en debatt i svenska yle [283] säger en författaren Andre’ Noël Chaker att Finland är alltid lite skeptisk till nya saker. Flyktingar som fått asyl har i många länder gjort väldigt bra ifrån sig på stora företag genom att sälja utomlands och eftersom Finlands exportvaror har minskat mycket vore det väldigt bra för Finland att ändra inställning gällande flyktingkrisen. Vi kan även få väldigt bra lärdom av andra kulturer genom att ta in människor från andra länder. De flesta som kommer till ett land vill hitta jobb och boende. Många i Finland har väldigt olika åsikter angående flyktingar. Vi borde lära oss att dessa människor som flyr behöver vår hjälp och att de söker trygghet här.

Ur flyktingarnas synvinkel I olika medier har man under året som gått fått se många bilder och ta del av olika flyktingarnas personliga berättelser. Flyktingarna är också mycket varierande mottagna av oss finländare. Den 24 September inträffade en mycket onödig incident i Lahtis. Ett 50 tal Irakiska asylsökande anlände med buss till en tillfällig flyktinganläggning. Där blev dem bl.a påskjutna med nödraketer och protestanter hade klätt ut sig till bl.a en medlem ur Ku-Klux klanen. I bussen fanns barnfamiljer och på det här sättet ska ingen som flyr från krig bli bemött. [284] Salwan är 25 år och har flytt från Irak. Salwan berättar om hur han flytt från Irak till Turkiet med flygplan och därifrån genom Grekland till Makedonien. Sedan gick färden med taxi till Serbien och sedan vidare till Ungern. Från Ungern flydde Salwan med en övertäckt lastbil till Haparanda. Salwan berättar att han inte såg ut en enda gång under den färden. Från Haparanda flyttades han till Finland. Färden räckte 13 dagar och var verkligt tuff enligt Salwan. Då han intervjuades befann han sig i Pansios mottagningscentral i Åbo. För Sajjad, 15 år var resan till Finland mycket grym och vid flera tillfällen trodde han att döden var nära. Han blev tvungen att åka från sina föräldrar och sitt hem för att få en bättre framtid. Hans mor och far lämnade kvar i Irak som han själv flydde från. Han hoppas på en trygg och säker framtid i Finland och att han en dag ska få se sina föräldrar komma hit också. [285]

Varifrån får IS (Islamska staten) sina pengar?[redigera]

Terrordåden avlöser varandra runtom i världen och på många håll erkänner IS att det är deras planering och finansiering som möjliggjort att bomber detonerar och människoliv släcks. Terrordåden ses som maktuppvisningar då IS försöker skrämma motståndarna som väl i praktiken är alla som inte tror exakt det som IS predikar och enligt the Independent (18.11.2015) har sunnimuslimer varit särskilt utsatta det senaste året [286]. Terrordåden i Paris precis som terrorattacken 9/11/2001 som utfördes av terrororganisationen Al-Qaida fick européer och amerikaner att reagera och agera. Krigshandlingar blir mer påtagliga när de sker lokalt och det är möjligen enklare att glömma bort terrornätverken när de inte syns och hörs på nära håll. De flyktingar som på alla sätt försöker ta sig bort från IS kontrollerade områden har redan länge utsatts för förföljelse och krigshandlingar av olika slag. Enligt BBC är organisationen ute efter att inrätta ett islamskt kalifat där konservativa islamska värderingar iakttas som styrs av en ledare, en kalif. Kalifen ses som efterträdare till profeten Muhammed. IS har närmare 30 000 brutala soldater främst i norra Syrien och nordvästra Irak varifrån 130 000 människor har flytt. Se BBC videon gjord av Michael Hirst.

Det som väldigt många undrar just nu är att hur ISIS egentligen får sina pengar för att göra terrorattacker. Man kan få tanken attt ‘’vem vill egentligen stöda en terrorgrupp som bara förorsakar skada för hela världen?’’. ISIS får det mesta av deras pengar av deras olja, eftersom att den Islamska staten har väldigt mycket olja. ISIS får pengarna av olja genom att kapa stora oljeföretag. En annan källa är utpressning, ISIS tar över vissa städer och när de tagit över de delarna av då t.ex. Irak så ökar summan rejält 1. Förra året tog ISIS över staden Mosul och då pressade de lokala företag. ISIS får även pengar av just donationer av företag och eventuellt privat personer för att kunna utföra terrorattacker. Även droghandel är en stor pengakälla för terrorgruppen, alltså narkotikahandel. [287]

Islamska staten är den terroristgrupp som genom tiderna har dragit in mest pengar. Man räknar att deras inkomster kan gå upp ca. 2 miljoner euro per dag. Dessa inkomster kommer framförallt från oljeaffärer på svarta marknaden, människohandel och utpressning. Oljeaffärerna är den källa som IS drar in mest pengar på. De utvinner 25 000 till 40 000 oljefat per dag som de sedan säljer på svarta marknaden. En viktig inkomstkälla för IS är också skatterna från de områden de har erövrat, via dethär får de in ca. 5 miljoner euro per månad från olika sorters företag. De rånar också banker, håller på med utpressningar, säljer människor och mycket annat som bidrar till deras ekonomi. [288] IS har även ett råd som har hand om ekonomin och som håller ordning på budgeten och krigare och andra får sina löner. [289]

Den Islamska Staten räknas i dagens läge som ett av de mera utvecklade terroristnätverken i världen. De har under flera månaders tid kämpat i krig med tusentals soldater som understöder dem. Men varifrån får de sina pengar som ett mindre land skulle ha större problem med att uppbåda? IS har nu just omkring 13 miljarder kronor som de använder till vapen, förnödenheter m.m.

De största inkomstkällorna är:

Utpressning Kidnappning, Rån och penningtvätt Narkotikahandel Olja Elektricitet Donationer Stöldgods

IS har pressat pengar av bl.a lokala företag i Irak. Man tror att deras största tillgångar är för det mesta rån och olika former av utpressning. Men majoriteten av de som stöder IS har också donerat stor del av sina tillgångar för att finansiera deras framfart. Man har också teorier om att flera av de närliggande arabländerna skulle stödja IS på grund av olika skäl, t.ex. att de ska lämna dem i fred eller för att de stödjer deras syfte (att skapa en helt islamsk stat). IS har också tagit över mark som de sedan kan utvinna pengar ur. [290]

IS frå mycket pengar från många olika saker. De kidnappar, stöldgods, har mycket olja, elektricitet, ja till och med donationer. IS kidnappar mängder av människor och pressar sedan nära och kära på pengar, för att den kidnappade personen ska komma hem levande. De förstör och tar över städer och tar stäldgods från de ärövrade ställena. i norra Syrien finns mängder av olja som IS säljer och känar mängder på, eftersom de har tillräckligt själva. Också i norra Syrien finns det mycket elektricitet som IS känar på, eftersom de tagit över de omrdåerna. De får också privata donationer från ex. Kuwait. [291] Det är svårt att säga exakt varifrån de köper sina vapen. De köper från olika privatpersoner och företag. [292]

Referenser[redigera]

  1. Ekonomisk kunskap svåruppfattad för unga, Publicerad 17.12.2012. Hämtad 12.11.2013.
  2. Robert de Vries, SO-rummet, redigerad 21.8.2013. Läst 21.8.2013.
  3. Nationalencyklopedin, läst 21.8.2013 .
  4. Marshall Sahlins, läst 21.8.2013.
  5. Finlex 9.8.1996/605, publicerad 14.8.2013. Läst 21.8.2013.
  6. 6,0 6,1 Dagens Nyheter 15.10.2012, läst 21.8.2013.
  7. Wikipedia, läst 21.8.2013.
  8. National encyklopedin,hämtad 19.11.2013.
  9. Statistikcentralen, hämtad 19.11.2013.
  10. wikipedia, wilhelm Moberg,hämtad 19.11.2013.
  11. Statistikcentralen, hämtad 19.11.2013.
  12. Sveriges ambassad i Helsingfors, Ekonomi, näringsliv och handel. Hämtad 22.10.2013.
  13. India GDP Annual Growth Rate, Indiens BNP 2008-2013, hämtad 16.12.2013.
  14. Finlands ekonomiska tillväxt, Findikaattori, hämtad 16.12.2013.
  15. Fakta om Indien, Hämtad 16.12.2013.
  16. BBC News India's economy is growing faster than expected, Publicerad 29.11.2013. Hämtad 16.12.2013.
  17. Indien.nu, Publicerad 1.10.2010. Hämtad 16.12.2013.
  18. The Guardian Factblog: India's trade: full list of exports, imports and partner countries, hämtad 16.12.2013.
  19. World Bank: Growth in India, Hämtad 16.12.2013.
  20. BBC News. Training India: Is skills gap holding the economy back?, Publicerad 28.11.2013. Hämtad 16.12.2013.
  21. IBN Live India's poverty line now lowered to RS28 per day, Publicerad 19.3.2012. Hämtad 16.12.2013.
  22. Stockholm TT, Tveksam effekt av sänkt moms. Publicerad 7.9.2011. Hämtad 26.10.2013.
  23. Kön och klimatförändring ur ett nordiskt perspektiv, Hämtad 11.2.2014.
  24. wikipedia, Consumerism, 2013, hämtad 19.11.2013.
  25. [Gullberg, Tom och Sture Lindholm Läroboken i historia för gymnasiet Labyrint].
  26. Andreas Meijer Framtidens masskonsumtion? 21.10.2013.
  27. Susanne Wigorts Yngvesson, Publicerad 7.7.2014. Hämtad 1.10.2015.
  28. Susanne Wigorts Yngvesson, Publicerad 7.7.2014. Hämtad 1.10.2015.
  29. Wikipedia. Protektionism. Hämtad 2013,16 oktober.
  30. 30,0 30,1 Wikipedia. Marknadsekonomi. Hämtad 2013, 16 oktober. Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "" definieras flera gånger med olika innehåll
  31. Avanza.se, redigerad 2009, 7 oktober. Surfa på den Brasilianska vågen. Hämtad 15.10.13.
  32. Mapsofworld. Brazil Economy, hämtad 22.10.2013.
  33. FN-förbundet, hämtad 15.10.13.
  34. Wikipedia, Marknadsekonomi. Hämtad 22.10.2013.
  35. Finlands Bank, Varför prisstabilitet?. Hämtad 22.10.2013.
  36. Sydsvenskan,(23 april 2005). Finlands deflation 2005. Hämtad 22.10.2013.
  37. Parents Across America, Tying Teacher Salaries to Test Scores Doesn't Work. Hämtad 21.2.2014
  38. Hermansson, Ralph Riksdag&Departement, Konkurrens leder inte till bättre vårdkvalitet. Publicerad 30.9.2013. Hämtad 21.2.2014
  39. [Konkurrens garanterar inte bättre vårdkvalitetet HBL], Publicerad 7.10.2013.
  40. Anneli Anttonen, Kilpailuttamisen jäljet pelottavat. Hämtad 21.2.2014
  41. Faktabasen - Vad är energi, Skapad 07.10.2009. Uppdaterad 20.02.2014.
  42. 19 Länder med störst oljereserver. OPEC, Publicerad 16.5.2009.
  43. Energiamaailma
  44. 44,0 44,1 Borås Tidning9:e April 2013, Hämtad 15.10.
  45. SvD Opinion 1:a September 2013, Hämtad 15.10.2013.
  46. Svenskt Näringsliv, Erixon, O. 13:e Februari 2013, Hämtad 15.10.2013.
  47. Sveriges Radio 8:e Juli 2013, Hämtad 15.10.2013.
  48. GP Jonsson, H. 4:e September 2013, Hämtad 15.10.2013
  49. Sveriges Ambassad(19 apr 2013). Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea - en aktuell lägesbild. Hämtad 15.10.2013.
  50. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bilateralt_avtal Wikipedia](07 mars 2013). Bilateralt avtal.Hämtad 15.10.2013.
  51. Nationalencyklopedin Bilateralt avtal. Hämtad 15.10.2013.
  52. Europeiska komissionenFrihandelsavtalet mellan EU och Korea i praktiken. Hämtad 22.10.2013.
  53. Tullverket Ursprungsintyg inom frihandel. Hämtad 22.10.2013.
  54. [1]
  55. Schimanski, F. Påtvingad frihandel gynnar inte Afrika Hämtad 25.10.2013
  56. Day, E(2010, 14 november). The desperate plight of Africa's cotton farmers. Hämtad 25.10.2013
  57. Argument mot planekonomi, hämtad 9.10.2013
  58. Wikipedia
  59. Nationalencyklopedin, hämtad den 23.10.2013
  60. Bibblan,hämtad 8.10.2013.
  61. Samhällskunskap A
  62. National Encyklopedin. Läst 9.10.2013.
  63. Wikipedia Planekonomi. Hämtad 16.10.2013
  64. Eva Arrander 10.06.2012. FÖRDELAR - NACKDELAR MED MARKNADSEKONOMI - PLANEKONOMI. Hämtad 16.10.2013
  65. Nationalencyklopedin, Hämtad 11.10.2013.
  66. Lartecken, konjunkturer. Hämtad 11.10.2013
  67. Expowera. (2012,01.12)Marknadsekonomi. Hämtad 11.10.2013
  68. TT-Reuters,(4.3.2014) USA ökar sanktioner mot Ryssland. Hämtad 10.3.2014.
  69. TT Svenska Dagbladet, 3.3.2014 Hämtad 11.3.2014.
  70. Lundin T,(3.3.2014) Marknaden straffar Putin. Hämtad 10.3.2014.
  71. Alban Friberg, Krimkrisen har kostar svenska sparare 5 miljarder. (4.3.2014) hämtad 10.3.2014
  72. [www.vero.fi Skatteförvaltningen], hämtad 4.9.2014. Uppdaterad 12.6.2012.
  73. Andreas Schröder, Publicerad 24.03.2014, hämtad 11.09.2014.
  74. Mikael Schulman, HBL, Publicerad 30.07.2014, hämtad 11.09.2014.
  75. Dag Tigerstedt, Publicerad 28.08.2014, hämtad 11.09.2014.
  76. HBL, Publicerad 23.07.2014, hämtad 11.09.2014.
  77. C.W (2014, 5 mars) . Why is Ukraine’s economy in such a mess? Hämtad 4.9.2014
  78. Sundström B. (2014, 13 september) . Donetsk – en ärrad och öde stad. Hämtad 4.9.2014
  79. Tropper T. (2014, 16 juni) Russia cuts gas supply to Ukraine Hämtad 4.9.2014
  80. BBC (2014, 1 maj) .Ukraine economy: How bad is the mess and can it be fixed? Hämtad 4.9.2014
  81. Zanuda A. (2014, 11 februari) Ukraine's failing economy: Who is to blame? Hämtad 4.9.2014
  82. Leealaura Leskelä 2014,12.8, Finland lider av Rysslands importförbud Hämtad 21.8.2014
  83. Katja Johansson 2014 18.8, Sanktionsdrabbade bönder får EU-pengar Hämtad 21.8.2014.
  84. YLE 2014,20.8, Ryssland lättar på importstopp Hämtad 21.8.2014.
  85. Leon Nudel 2014, 4.3, Krisen påverkar frukostflingorna Hämtad 21.8.2014.
  86. YLE 2014, 7.8, Ryssland inför totalstopp på import av matvaror Hämtad 21.8.2014.
  87. Wikipedia Krimkrisen
  88. Tobias Pettersson/HBL, Publicerad:30.7.2014, Hämtad:9.9.2014
  89. europeiska komissionen, uppdaterad 9.9.2014. hämtad 9.9.2014
  90. [2], uppdaterad 29.6.2014. hämtad 9.9.2014
  91. [3], uppdaterad 15.8.2014. hämtad 9.9.2014.
  92. [4], uppdaterad 8.8.2014. hämtad 9.9.2014.
  93. [5], uppdaterad 15.8.2014. hämtad 9.9.2014.
  94. Alverö J. (Datum saknas) Krimkrisen förändrar energiförsörjningen? Hämtad 4.9.2014
  95. Rudarakanchana N. 2013, 2 December. Ukraine’s Relationship With Russia Hämtad 4.9.2014
  96. EU Allt om pengar, hämtat 26.11.2013.
  97. Guld Ädelmetall, hämtat 26.11.2013.
  98. Adam Erlandsson(20.10.2013).Virtuella valutor värdefulla för kriminella hämtad 2.12.2013.
  99. Vili Lehdonvirta(15.4.2012).Designing Virtual Currency 2.12.2013
  100. Tuomo Pietiläinen&Matti Tyynysniemi, Nokia antoi väärää tietoa Stephen Elopin toimitus­johtajasopimuksesta. Publicerad 24.9.2013. Hämtad 25.10.2013.
  101. Wärtsilä, Finansiell information, redigerad 2013. Hämtad 25.10.2013.
  102. Forum för ekonomi och teknik, Nr 11 2013.
  103. Forum för ekonomi och teknik, Nr 11 2013.
  104. [6], Fortum Oyj, Hämtad 25.4.2014
  105. [7], F-secure Oyj, Hämtad 25.4.2014.
  106. [8], Stora Enso Oyj, Hämtad 25.4.2014.
  107. [9], Kone Oyj, Hämtad 25.4.2014.
  108. Morningstar Redigerad 30.9.2013, Hämtad 30.10.2013
  109. Swedbank, Räntefonder. Hämtad 25.11.2013.
  110. Swedbank, Blandfonder. Hämtad 25.11.2013.
  111. Swedbank, Fond-i-fonder. Hämtad 25.11.2013.
  112. Swedbank, Aktiefonder. Hämtad 25.11.2013.
  113. Räkna ut studiestöd, hämtad 13.11.2013.
  114. Räkna ut skatteprocenten, hämtad 13.11.2013.
  115. Kollektivtrafikskostnader, hämtad 13.11.2013
  116. Bostad, hämtad 13.11.2013.
  117. Talouselämä, Lainakaton karu seuraus - yli puolelta menisi 17 vuotta säästää pesämuna. Publicerad den 30.10.2012. Hämtad den 11.11.2013.
  118. Sara Lang, Gamla lån betalas med nya. Publicerad 29.10.2013. Hämtad 12.11.2013
  119. Social- och hälsovårdsministeriet, Allt fler finländare spelar penningspel. Publicerad 2012. Hämtad 12.11.2013.
  120. Betalningssvårigheter tär på småföretagen, Hämtad 12.11.2013.
  121. Ekonomisk skuldrådgivning, Hämtad 12.11.2013.
  122. Anteckning om betalningssvårighet, Hämtad 12.11.2013.
  123. Indrivningskostnader och indrivningsprocessen, Hämtad 12.11.2013.
  124. Boupplysningen.se, Bostadslån. Hämtad 13.11.2013
  125. Vero.fi, Skatteanvisningar. Hämtad 30.10.2013
  126. Kuluttajavirasto.fi, Obetalda räntor. Hämtad 30.10.2013.
  127. Ulf Lindberg/DN, Pigavdraget ger tusentals jobb och ren vinst för statskassan. 21.2.2014
  128. Vesa Leppänen och Lars Dahlberg/DN, Nedlåtande pigdebatt ett arbetsmiljöproblem. Hämtad 21.2.2014
  129. Skatteförvaltningen Avdrag, Hämtad 21.2.2014.
  130. FPA - rätt till understöd?
  131. FPA - barnbidrag, hämtat 20.11.2013
  132. FPA - Moderskapspenning.
  133. FPA, Sjuk över 10 vardagar. Hämtat 6.12.2013.
  134. Arbeidsliv i Norden, Sjukskrivningar i Finland uppåtgående trend bruten, publicerad 26.01.2010. Hämtad 6.12.2013.
  135. Nordisk rapport om deltid och ekonomi, publicerad 22.10.2013, hämtad 6.12.2013.
  136. FPA - Folkpension och övriga bidrag, hämtad 6.12.2013.
  137. FPA - Folkpension, Hämtad 6.12.2013
  138. Pensionsskyddcentralen, Keskimääräiset eläkkeet. Publicerad 4.9.2013. Hämtad 6.12.2013.
  139. Talouselämä, HS: Kevan Ailus halusi palkkaansa lisää +32% ja yli miljoona euroa kalliimman työsuhdeasunnon. Publicerad 20.11.2013. Hämtad 6.12.2013
  140. Mikael Stenlund, Ett pensionsbolag räcker. Publicerad 28.11.2013. Hämtad 6.12.2013.
  141. Pensionsskyddcentralen, Arbetspensionspengarnas belopp 158 miljarder. Publicerad 27.11.2013. Hämtad 6.12.2013.
  142. Finlands Akademi, Publicerad 12.1.2011. Hämtad 20.11.2013.
  143. Jessica Suni, Fattigdom är mer än brist på pengar. Publicerad 26.3.2013. Hämtad 20.11.2013. ytterligare text.
  144. Wikipedia, Patient Protection and Affordable Care Act. Hämtad 26.10.2013.
  145. Mari Lindman, Ger vi upp välfärden?. Nummer 12/2013. Hämtad 26.10.2013.
  146. Ann-Sophie Sandström, Åldersdiskriminering och snuttjobb. Publicerad 25.04.2013. Hämtad 30.10.2013.
  147. Arbetarskyddsförvaltningen, uppdaterad 22.01.2010. Hämtad 30.10.2013
  148. STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR 2012-2014, 24.11.2011, Hämtad 30.10.2013
  149. [10], hämtad 13.11.2013.
  150. [http://ec.europa.eu/budget/library/biblio/publications/2012/budget_folder/print/186978_2011_4429_EU_BUDGET_2012_SV.pdf ], hämtad 13.11.2013.
  151. [11],hämtd 13.11.2013.
  152. [12], hämtad 13.11.2013.
  153. 153,0 153,1 153,2 153,3 [13], hämtad 13.11.2013. Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "test" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "test" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "test" definieras flera gånger med olika innehåll
  154. http://www.svd.se/greklandskrisen-for-nyborjare
  155. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21088908.ab
  156. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/
  157. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6198250
  158. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6198250
  159. https://sv.wikipedia.org/wiki/Euroområdet
  160. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6198250
  161. http://www.räntor.org
  162. http://www.finanshistoria.n.nu/den-grekiska-skuldkrisen
  163. Eriksson,H.,(2015,5 juli) ytterligare text.
  164. Björklund,M., (2015, 7 juli)ytterligare text.
  165. Länktext, ytterligare text.
  166. Länktext, ytterligare text.
  167. Länktext, ytterligare text.
  168. text,FNB,(2015, 5 oktober) ytterligare text.
  169. [14],(2013,11 april). ytterligare text.
  170. Länktext,(2014,5 juli). ytterligare text.
  171. Dan Lucas,(2015, 3 juli). ytterligare text.
  172. Rosén, H. (2008, 18 september). Så funkar finanskrisen. Hämtad 29.04.2014.
  173. Allt om lån. Subprimelån. Hämtad 29.04.2014.
  174. Finanshistoria. Finanskrisen i USA 2008. Hämtad 29.04.2014.
  175. Nationalencyklopedin. USA: Näringsliv och ekonomi. Hämtad 29.04.2014.
  176. Bergin, E. (2014, 7 februari). Oroande tecken i USA:s ekonomi. Hämtad 29.04.2014.
  177. Plumer, B. (2014, 10 januari). The biggest question facing the U.S. economy: Why are people dropping out of the workforce?. Hämtad 29.04.2014.
  178. Torén Björling, S. (2013, 6 december). Tudelad bild av USA:s ekonomi. Hämtad 29.04.2014.
  179. Kederstedt, D. (2013, 9 mars). Experter i USA ser hoppfull framtid. Hämtad 29.04.2014.
  180. [15].
  181. Elliot, L(2011, 7 Januari), GDP projections from PwC: how China, India and Brazil will overtake the West by 2050.
  182. Farrell, P (2012, 4 December), U.S. GDP on the road to zero growth by 2050.
  183. [16], hämtad 13.11.2015
  184. [17], hämtad 13.11.2015
  185. [18], hämtad 13.11.2015
  186. [19], hämtad 13.11.2015
  187. [20], hämtad 13.11.2015
  188. [21], hämtad 13.11.2015
  189. [22], hämtad 13.11.2015
  190. [23], hämtad 13.11.2015
  191. [24], hämtad 13.11.2015
  192. [25], hämtad 13.11.2015
  193. [26], hämtad 13.11.2015
  194. wikipdia economic history of china,hämtad 13.11.2013.
  195. [27],Emma Hammenstig, Malin Lindgren, hämtat 13.11.2013.
  196. wikipedia history of China, hämtat 15.11.2013.
  197. [http://www.ne.se/ Hämtad 19.3.2014.
  198. [28],Hämtad 19.3.2014.
  199. Fakta om Kina, Hämtad 19.3.2014.
  200. [29], Hämtad 19.3.2014.
  201. Kinas tillväxt och utmaningar, 19.3.2014.
  202. [30], Hämtad 19.2.2014.
  203. Kinas tillväxt, Hämtad 19.3.2014.
  204. Är Kina på väg mot en krasch?, Hämtad 19.3.2014.
  205. Kinas tillväxt, Hämtad 19.3.2014.
  206. Kinas banker, Hämtad 19.3.2014.
  207. Den ekonomiska motorn, Hämtad 19.3.2014.
  208. [31], Hämtad 19.3.2014.
  209. Globalis2013, 17 oktober Saudiarabien. Hämtad 16 september 2014
  210. fanack, Saudiarabia resources. Hämtad 30 september 2014
  211. Energinyheter, 2011, 1 Juni Saudiarabiens energi. Hämtad 30 september 2014
  212. 212,0 212,1 212,2 [32], mtv3.
  213. 213,0 213,1 yle.fi, ytterligare text.
  214. Oskar skogberg, Fler finska spelsuccér att vänta. Publicerad: 05.09.11. Hämtad 13.11.13
  215. http://www.mtv.fi/uutiset/talous/artikkeli/peliala-porskuttaa-suomessa---vain-yksi-asia-rajoittaa-kasvua-/2094372 mtv.fi],Peliala porskuttaa Suomessa – vain yksi asia rajoittaa kasvua. Publicerade 23.05.13. Hämtad 13.11.13
  216. neogames.fi, ytterligare text.
  217. http://fi.wikipedia.org/wiki/Rovio_Entertainment
  218. http://www.rovio.com/en/about-us/Company
  219. Finlex: Lag om näringsförbud, Hämtad 11.2.2014.
  220. TE-centralens Företagsavdelning, Starta eget företag.
  221. TE-centralens Företagsavdelning, Starta eget företag.
  222. TE-centralens Företagsavdelning, Starta eget företag.
  223. TE-centralens Företagsavdelning, Starta eget företag.
  224. TE-centralens Företagsavdelning, Starta eget företag.
  225. S-gruppens historia, hämtat 11.12.2013.
  226. Teir, P. (2015 4 Juni) Hälsoteknologin exportsuccé i Finland . Hämtad 7.12.2015
  227. Fagerström, N. (2015 10 Mars) Hälsoteknologi ny framgångsbransch för Finland . Hämtad 7.12.2015
  228. ,Taloussanomat (13.11.2013) Finnair varoittaa lakkotappioista.Hämtad 8.december 2013
  229. , konkurrensverket, EU:s konkurrensregler. Hämtad 8.december 2013
  230. , Tesla motorsTesla modell s.Hämtad 8.december 2013
  231. HBL, Spelindustrin växer kraftigt. Hämtad 28.11.2013.
  232. PC för alla, Rovio suktar med ny version av angry birds. Hämtad 28.11.2013.
  233. Yle, Google satsar stort i Finland tack vare klimatet. Hämtad 28.11.2013.
  234. De gröna,De Gröna finns till för att trygga framtiden. Hämtad 22.11.2015 .
  235. Svenska Dagbladet,De gröna lämnar Finlands regering. Hämtad 22.11.2015
  236. Wahlström, B (2012, 9 Augusti),Allt fler företag satsar på hållbar utveckling. Hämtad 20.11.2015
  237. Wikiboken,Masskonsumtion - hatad och älskad. Hämtad 13.12.2015
  238. [Labyrint s.371-372 Gullberg, T och Lindholm, S],Massproduktionen och konsumtionssamhället. Hämtad 19.11.2015
  239. Karlstads kommun,Vår konsumtion påverkar miljön i hela världen.Uppdaterad 15.4.2015. Hämtad 13.12.2015
  240. Wikipedia, Finlands politik. Hämtad 20.11.2015 .
  241. De gröna,De grönas valteman. Hämtad 20.11.2015 .
  242. Omsättning (2014 26 september) Hämtad 18.9.2014
  243. Scandic (2014 14 september) Hämtad 30.9.2014
  244. Sustainability Report Hämtad 16.9.2014
  245. Prisat hållbarhetsarbete Hämtad 16.9.2014
  246. Miljövinster Hämtad 18.9.2014
  247. [33] Hämtad 16.9.2014
  248. [34] Hämtad 16.9.2014
  249. Börsen Hämtad 30.9.2014
  250. (2013.10.9 Hämtad 1.10.2014
  251. The Body Shop
  252. Wikipedia
  253. The Body Shop
  254. The Body Shop
  255. New York Times, L'Oréal Is Paying $1.1 Billion for Body Shop. 17.3.2006
  256. Choose Cruelty Free
  257. The Body Shop , Policy on animal derived ingredients. 2006.
  258. Kirsi-Marja Seppänen, KAJAANIN THE BODY SHOPIN IMAGO. Myymälässä asioivien henkilöiden näkökulma . 2004
  259. [https://www.facebook.com/TheBodyShopInternational?fref=ts The Body Shop International], Facebook.
  260. [ https://twitter.com/TheBodyShopU The Body Shop International], Twitter.
  261. Omsättning (2014 26 september) Hämtad 18.9.2014
  262. Scandic (2014 14 september) Hämtad 30.9.2014
  263. Sustainability Report Hämtad 16.9.2014
  264. Prisat hållbarhetsarbete Hämtad 16.9.2014
  265. Miljövinster Hämtad 18.9.2014
  266. [35] Hämtad 16.9.2014
  267. .Grupp Smith. (14/11/2015).Finlands ekonomiska perspektiv på flyktingkrisen.Hämtad 14.1.2015
  268. Buchert, P. (2015, 27 maj). Finland välkomnar nyttiga invandrare. Hämtad 24.10.2015
  269. FNB, (2015, 3 oktober). Nära ögat i Helsingfors. Hämtad 24.10.2015
  270. Bruun, S. (2015, 29 september). Ku Klux Klan-mannen efterlyst. Hämtad 24.10.2015
  271. FNB (2015, 21 september). Flyktingkrisen eskalerar – Orpo talar om att stänga gränserna. Hämtad 24.10.2015
  272. Modig, J. (2015, 15 maj). Haglund: Finland måste ta ansvar för flyktingkrisen i Medelhavet. Hämtad 24.10.2015
  273. Röda korset. (2015). Mottagning av asylsökande och flyktingar. Hämtad 24.10.2015
  274. [Intervju med Hussein Ali Sigfrids, E.] (2015, 20 oktober) Intervju med Hussein Ali Hämtad 24.10.2015.
  275. Mannila, S. (2015, 4 april). "Invandring kostar 700 miljoner". Hämtad 24.10.2015
  276. [http://svenska.yle.fi/artikel/2015/09/18/sipila-flyktinglaget-varre-ekonomin ].
  277. [36].
  278. [37].
  279. [38].
  280. [http://www.expressen.se/nyheter/vad-som-helst-ar-battre-an-kriget/ ].
  281. [39].
  282. [40]
  283. [http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/27/se-flyktingarna-som-en-mojlighet?ref=ydd-related-content ].
  284. [41].
  285. [yle.fi/uutiset/keita _ovat_turvapaikanhakijat_lue_kuusi_tarinaa/8274222].
  286. Independent/Rose Troup Buchanan, Publicerad 18.11.2015. Hämtad 7.12.2015.
  287. DN/Katarina Lagerwall, Publicerad 23.6.2014.
  288. Expressen/Sofia Hegevall, Publicerad 27.9.2014.
  289. YLE, Publicerad 6.9.2015.
  290. Wikipedia/Islamska staten.
  291. DN/Katarina Lagerwall, Publicerad 23.6.2014.
  292. Jan Molin, Publicerad 8.9.2014.