Hjälp:Hur man redigerar en sida
I den här artikeln, har vi samlat det mesta du behöver veta om att ändra existerande böcker (sidor) eller skape nya böcker på Wikibooks. Om du vill pröva hur man gör, ögna genom denna sida och pröva sedan det du lärt dig i sandlådan, som är speciellt avsedd för olika försök.
Poängen med Wikibooks är att vem som helst, även du, kan ändra i alla böcker när som helst. Du kan förhandsgranska dina ändringar och de blir synliga omedelbart när du har sparat dem. Ingen inloggning är nödvändig. För att redigera en sida klickar man på fliken redigera som finns högst upp. Då får man upp en redigeringsruta med sidans text, som man kan skriva till och ändra i. Det mesta är vanlig löpande text, men för att få till sådana saker som mellanrubriker, fetstil, länkar och annat behöver man några rätt enkla specialtecken och -koder. När du är klar med ändringarna, trycker du på knappen "spara" så syns dina ändringar direkt.
Formatering
[redigera]Textformatering
[redigera]Kursivt skriver du genom att omgärda ordet eller frasen med dubbla apostrofer eller markera det som ska länkas och klicka på knappen I i redigeringsverktygsfältet: ''t.ex. så här''. Resultat: t.ex. så här.
Fetstil skriver du genom att omgärda ordet eller frasen med tredubbla apostrofer eller markera det som ska länkas och klicka på knappen B i redigeringsverktygsfältet: '''t.ex. så här'''. Resultat: t.ex. så här.
Kursiv fetstil skriver du genom att omge ordet eller frasen med femdubbla apostrofer: '''''t.ex. så här'''''. Resultat: t.ex. så här.
- Indragning gör du genom att börja en rad med kolon (:).
- Om du vill göra indragningar i flera steg, använd flera kolon efter varandra.
Fixbreddfont får du genom att börja en rad med mellanslag; detta gäller för hela raden. I annat fall måste du placera texten innanför <code>sådana här tecken</code>. Resultatet ser då ut så här: sådana här tecken
Stänga av magiska tecken kan du göra genom att omringa dem med <nowiki></nowiki>.
Använda sig av HTML Det går att använda HTML-kod för att formatera text. Se Koda HTML
Du kan stryka över borttaget material och stryka under nytt material.
Så här:
Du kan <strike>stryka över borttaget material</strike><br> och <u>stryka under nytt material</u>.
- Bra för redigering av exemplevis egna, gamla inlägg på diskussionssidor, där det kan vara önskvärt att det inte raderas mitt i diskussioner.
Du kan använda ett skrivmaskinstypsnitt för tekniska termer.
Så här:
Ett skrivmaskinstypsnitt för <tt>tekniska termer</tt>.
|
|
Se även:
[redigera]- Specialtecken
- Användarhandledning för TeX beskrivs hur man skriver matematiska uttryck och formler.
Rubrikformatering
[redigera]Om du sätter = tecken på bägge sidor om ett ord eller mening så blir det rubrikformat
== Nivå 2-rubrik ==
=== Nivå 3-rubrik ===
osv
Listor
[redigera]- Punktlistor får du genom att börja raden med stjärna (*).
- Varje sådan rad blir en egen punkt.
- Genom att använda flera stjärnor efter varandra blir det punkter på en lägre nivå.
- Varje sådan rad blir en egen punkt.
* Punktlistor får du genom att börja raden med stjärna (*). ** Varje sådan rad blir en egen punkt. *** Genom att använda flera stjärnor efter varandra blir det punkter på en lägre nivå.
- Numrerade listor får du genom att börja varje rad med fyrkant (#)
- Varje sådan rad får ett eget löpnummer.
- Kolon före # ger indragning och bryter föregående numrering.
- Om du ger alla rader samma indrag, blir de dock korrekt numrerade.
# Numrerade listor får du genom att börja varje rad med fyrkant (#) # Varje sådan rad får ett eget löpnummer. :# Kolon före # ger indragning och bryter föregående numrering. :# Om du ger alla rader samma indrag, blir de dock korrekt numrerade.
Eller:
# Numrerade listor får du genom att börja varje rad med fyrkant (#) # Varje sådan rad får ett eget löpnummer. ## Flera # ger indragning och bryter föregående numrering. ## Om du ger alla rader samma antal, blir de dock korrekt numrerade.
- Blandade listor med både punkter och numrering
- Ordna dem inuti varandra
- på detta sätt
- Ordna dem inuti varandra
* Blandade listor med både punkter och numrering *# Ordna dem inuti varandra *#* på detta sätt
- Definitionslistor
- listor över definitioner
- ämne
- ämnesdefinitionen
; Definitionslistor : listor över definitioner ; ämne : ämnesdefinitionen
Spalter
[redigera]Spalter gör listor mindre skrymmande och snyggare:
|
|
{{spaltstart}}
#Alabama
#Alaska
{{spaltbryt}}
#Arkansas
#Colorado
{{spaltslut}}
Tabeller
[redigera]- Tabeller kan skapas med HTML, även om wikins egen tabellsyntax är att föredra.
- Tabeller kan nästlas i varandra, men undvik att krångla till det i onödan.
- Wikitabeller beskrivs nedan.
Uppbyggnad:
Tabeller inleds med {| (klammerparentes och lodrätt streck) på en egen rad och avslutas med |} på en egen rad. Rader i tabellen skiljs åt med |- eller |---- på en egen rad.
Varje cell i en tabellrad inleds på en egen kodrad med | (lodrätt streck) eller på samma rad som föregående cell i raden med ||. Rubrikceller anges med ! (utropstecken).
Exempel:
{|
! Rubrik 1 !! Rubrik 2
|-
| A || B
|-
| C
| D
|}
Resultat:
| Rubrik 1 | Rubrik 2 |
|---|---|
| A | B |
| C | D |
Att justera wikikoden så att kolumnerna hamnar i linje med varandra (som Rubrik 2 och B i exemplet ovan) kan göra wikikoden med läsbar, men påverkar inte resultatet.
Varje cell kan föregås av HTML-attribut eller stilattribut som styr textens utseende i cellen. Dessa skiljs från cellens innehåll med | (lodrätt streck). Attribut för hela tabellen kan anges på samma rad som tabellen inleds.
Avancerat exempel:
{| class="sortable wikitable" style="font-style: italic; text-align: center;↵
margin: 1em auto 1em auto"
|+ Titel
! Rubrik 1 || Rubrik 2
| Ickerubrik
| rowspan="3" style="vertical-align: bottom" | Flerradscell
|-
| A || B || style="text-align: right;" | 10
|-
| C
| D
| style="text-align: right;" | 1000
|-
| colspan="4" style="background-color: silver;" | Flerkolumnscell
|}
Resultat:
| Rubrik 1 | Rubrik 2 | Ickerubrik | Flerradscell |
|---|---|---|---|
| A | B | 10 | |
| C | D | 1000 | |
| Flerkolumnscell | |||
Klassen wikitable definierar ett standardutseende som används av de flesta tabeller på Wikipedia för att åstadkomma en enhetlig utformning. Klassen sortable gör att läsaren kan sortera tabellens innehåll efter valfri kolumn. Exempeltabellens stilattribut anger att all text ska vara kursiv och centrerad i tabellcellerna om inget annat anges. Genom att tabellens höger- och vänstermarginaler sätts till automatisk maximal bredd centreras tabellen på sidan.
En titel, som normalt visas centrerad över tabellen kan anges. Detta görs med syntaxen |+ (lodrätt streck och plustecken).
Notera att Rubrik 2 blir en rubrik trots att cellen föregås av lodräta streck, inte utropstecken, eftersom det inledande utropstecknet påverkar hela kodraden. Det finns dock inget som säger att varje tabellrad måste skrivas antingen på en enda kodrad eller med varje cell på en egen rad. I exemplet används båda metoderna för rubrikraden, vilket gör att Ickerubrik kan skrivas utan att göras till rubrik.
Notera också att syntaxen för att skilja stilattribut är densamma oavsett om man anger flera tabellceller på samma rad eller varje cell på en rad för sig. Cellen inleds med sedvanlig avgränsare beroende på vilket skrivsätt man valt, stilattributet anges och ett enkelt lodrätt streck markerar cellinnehållets början. Attributen för enskilda celler prioriteras högre än standardattribut för hela tabellen, vilket här illustreras av att siffercellerna är högerställda.
colspan och rowspan anger hur många kolumner bred respektive hur många rader hög cellen ska vara.
För att sortering av tal med mer än tre siffror ska fungera ordentligt, samtidigt som talen visas med korrekt formatering (med mellanslag mellan grupper om tre siffror), bör talen (utan mellanslag) omslutas med {{nts}}.
Se även: m:Help:Tables, World Wide Web Consortiums stilattributreferens för tabeller
Länkar
[redigera]Länkar till andra sidor på Wikibooks
[redigera]görs helt enkelt genom att sätta dubbla hakparenteser runt sidans namn eller markera det som ska länkas och klicka på knappen Ab i redigeringsverktygsfältet.
Länkar med annat namn eller del av namn
[redigera]Om du vill att texten skall se annorlunda ut än sidans exakta namn lägger du till tecknet " | " sist i uttrycket och sedan den text du vill visa. Om du vill länka till Hjälp:Textformatering men visa texten "här" som länk skriver du: [[Hjälp:Textformatering|här]].Resultatet ser då ut så här: här.
För att visa en del av länkens namn görs på samma vis. Ex: Om du vill visa enbart texten Textformatering i länken [[Hjälp:Textformatering]] skriver du [[Hjälp:Textformatering|Textformatering]] vilket visar Textformatering.
Observera att text direkt efter hakparenteserna (utan mellanslag) blir en del av länken, exempelvis kommer [[Hjälp:Färgtabell]]er att se ut som Hjälp:Färgtabeller.
Länkar till en särskild del av en artikel
[redigera]gör du genom att skriva [[artikelns namn#delensnamn]]. Så här till exempel [[Rådjur#Fortplantning|Rådjurets fortplantning]] blir: Rådjurets fortplantning, där länken går till delen Fortplantning i artikeln Rådjur.
Länka till en Kategori
[redigera]Länkar till kategorier fås genom att inleda med ett extra kolontecken (:) i uttrycket: [[:Kategori:ämneskategori]].
Länkar till andra delar av Wikimediaprojektet
[redigera]till exempel Wikisource eller Wikibooks gör du genom att skriva [[Wikimediaprojekt:Artikel]].
Externa länkar
[redigera](det vill säga länkar till vilken sida som helst på internet utanför Wikimedia-projektet) kan du göra på två sätt:
- genom att sätta den mellan enkla hakparenteser [http://www.google.se].
- genom att skriva in länkens URL utan några hakparenteser, så här http://www.google.se. (Du måste ha med http://-delen, men å andra sidan syns hela adressen i artikeln, vilket är praktiskt när sidan är utskriven.)
Hänvisning till annan artikel
[redigera]gör du genom att skriva det magiska #REDIRECT [[Sidans namn]] längst upp på sidan. Det används om flera uppslagsord ska leda till samma artikelinnehåll. Ett annat användningsområde är då det finns risk att folk kommer att söka på olika stavningar. Man ger artikeln med innehåll den vanligaste benämningen eller stavningen. Sedan skapar man en tom artikel för varje alternativstavning och omdirigerar dem till den första artikeln med formeln ovan.
Bilder
[redigera]Att lägga in en bild i en artikel
[redigera]när bilden redan finns på Wikimedia_Commons är lika enkelt som att göra en länk. Man skriver [[Bild:Bildensnamn.jpg]]. (Filändelsen kan även vara ".png" ifall det är en teckning eller karta. Var noga med stora och små bokstäver. Bilden a.jpg är inte samma som a.JPG!)
En liten version av bilden
[redigera]gör du nästan lika enkelt. Skriv bara [[Bild:Bildensnamn.jpg|thumb]]. Om man klickar på bilden får man upp en större version av samma bild.
En beskrivande bildtext
[redigera]får du genom att skriva den sist innanför hakparenteserna, så här [[Bild:Bildensnamn.jpg|thumb|Bildtext]]. Det går utmärkt att ha länkar i bildtexten.
Bilder kan placeras både till vänster och till höger och kan fås i olika storlekar. Se Hjälp:Hur man lägger in bilder på en sida för en detaljerad genomgång.
Ladda upp bilder
[redigera]Om en artikel saknar en bra bild, kan du ladda upp egna bilder (företrädelsevis på Wikimedia_Commons) så här:
- logga in (man måste vara inloggad på Commons)
- gå till Wikimedia Commons uppladdningssida
- använd "Bläddra"-kommandot för att välja en fil på din hårddisk
- ge bilden ett tydligt, kort och unikt namn
- skriv till en tydlig beskrivning av vad det är på bilden, gärna på engelska, var du har hittat bilden, och så vidare
- ange bildens licensstatus. Eftersom Wikipedia är en fri encyklopedi får du inte ladda upp bilder som bryter mot upphovsrätten.
- klicka på "Ladda upp fil"-knappen
- lägg bilden i en kategori genom att redigera bildens sida, och skriva in [[category:enlämpligkategori]].
Mallar
[redigera]Mallar (tidigare kallat användardefinierade meddelandevariabler) är ett sätt att skapa standardiserade meddelanden eller andra textavsnitt som man vill ska förekomma i många artiklar, och är ett utmärkt sätt att göra det lättare att navigera mellan närbesläktade artiklar.
För att lägga in en mall som redan existerar, skriv {{mallensnamn}}. När du sparar texten förvandlas mallen till den text som finns angiven i mallen. (I redigeringsläge kan du se vad en mall som finns i en artikel heter.)
En mall går lika lätt att redigera som vilken artikel som helst. Den finns då i namnrymden [[mall:]]. Om du söker efter mallen om solsystemet skriver du alltså mall:solsystemet i sökrutan, utan mellanslag. (Du kan även leta direkt här: Kategori:Mallar.)
Man kan också använda parametrar som byts ut i ursprungsartikeln, se vidare Hjälp:Mallar.
<noinclude> & <includeonly>
[redigera]När man skapar en mall så är det bra att känna till taggarna <noinclude> & <includeonly>
noinclude
[redigera]Man bör lägga en beskrivning hur mallen fungerar på mallsidan
<noinclude>mallbeskrivning</noinclude>
För att kunna lägga mallen i kategorin för mallar utan att alla sidor som använder mallen hamnar där också så använder man:
<noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude>
includeonly
[redigera]<includeonly> används då man inte vill att något ska gälla på mallsidan utan bara där mallen används.
Variabler
[redigera]Variabler eller inbyggda variabler används sällan i artiklar utan mest i mallar, och kanske någon gång på diskussionsidor. Det är bara speciella sidor som har användning för dem.
Syntax:
Beskrivning
|
Verktyg
[redigera]Du som använder Mozilla Firefox 1.0–1.5, ej 2.0 kan installera Wiki Toolbar för att redigera Wikisidor.