Historia 1a1/Järnåldern

Highland Cattle, nutida ras med forntida utseende

Ungefär 500 f.v.t. ändras klimatet på jorden, det blir kallare. Snö börjar att falla på vintrarna i Norden och folket som levde då måste ha upplevt förändringen som en chock. Det hade ju gått flera tusen år sedan det senast var så kallt och man hade glömt hur man skulle göra för att skydda sig mot kylan. Boskapen dog på ängarna om de inte fick skydd och mat, och människorna som levde av jordbruk frös- eller svalt ihjäl.

Vad kallas järnålderns delar?

I Sverige delar vi upp järnåldern i flera olika faser:

Förromersk järnålder  500 f.v.t. till Kristi födelse år 0.
Romersk järnålder     år 0 till  400 v.t.
Folkvandringstid      400  till  550 v.t.
Vendeltid             550  till  800 v.t.
Vikingatid            800  till 1050 v.t.

I andra länder har man andra namn på de olika delarna av järnåldern.

Det vi kallar vikingatid hos oss i Norden kallas istället för äldre medeltid i stora delar av Europa.

Vad är speciellt för järnåldern?

Under den här perioden börjar man använda järn. Det försämrade klimatet och minskningen av antalet människor gör att handeln minskar mellan oss och resten av Europa. Man slutar att importera koppar och tenn men det finns behov av att använda metaller, så istället lär man sig att tillverka järn. En metall det finns gott om i Sverige.

Redan runt 2000 f.v.t. började man att tillverka saker av järn i det som numera är Turkiet. Den kunskapen spred sig genom Europa för att komma till oss i samband med klimatets försämring.

Var fick man järnet ifrån?

I Sverige började man tillverka järn av järnhaltig jord (s.k. rödjord) eller av myrmalm från sjöar och myrar. Järnet i vattnet bildar nämligen klumpar av järn på bottnen i den syrefattiga miljön och de var lätta att samla ihop, speciellt på vintern när man kunde stå på isen. I början bröt man alltså inget järn från bergen

Järnhaltig mark, rödfärgen är tecken på järn

Varför var järn bättre än brons?

Den största fördelen med järnet var att det fanns i Sverige, man slapp köpa metallen från andra länder, och det gjorde metallen billig. Dessutom gick det att göra redskap av järn mycket vassare och hållbarare än redskap av brons. Den största nackdelen med järn är att det smälter vid mycket högre temperatur än brons. Man kunde inte använda ved till eldarna utan fick använda sig av träkol istället. Träkol var inte enkelt att tillverka så hela processen att få fram järnet var omständligare. Ändå lönade det sig i slutändan.

Hjälm från vendeltid, 600-talet e.v.t.

Hur bodde man på järnåldern?

Bostäderna skilde inte mycket från de som man hade haft på bronsåldern. Man bodde i långhus där hela familjen, eller klanen, rymdes under samma tak. I mitten av huset fanns härdar där man eldade och man sov längs väggarna.

Kungar och stormän hade större hus än alla andra. De kallades hallar och där kunde man hålla stora fester men också offra till gudarna. Hallarna kunde vara mycket stora och det finns en som var hela 83 m lång och 9 m bred.

Den största skillnaden var att man också hade djuren hos sig inomhus. Vanligast var att man hade en del av huset, en gavel, för djuren där de kunde stå i skydd och värme under vintern. För att djuren inte skulle svälta ihjäl under vintern krävdes det också att man hade särskilda hus där man förvarade hö och annan mat till djuren. Man fick samla in höet på somrarna. Det innebar att man inte kunde låta djuren beta på ängarna på sommaren, utan de fick istället beta på områden som hade ett bete man inte kunde ta reda på. Oftast i gränsen mellan skogen och den uppodlade marken.

Att människor och djur levde så här tätt inpå varandra var inte enbart bra, för första gången i historien börjar vi människor att få mer eller mindre dödliga sjukdomar som tidigare enbart drabbat djuren, som lungtuberkulos.

Kopia på järnåldershus, Landa i Norge

Tämjdes några nya djur?

Nya husdjur på järnåldern

Tama gäss, katt och höns

Under den romerska järnåldern kommer främst tre nya djur till oss. Huskatten är från början egyptisk, men genom att de romerska soldaterna tog med dem när de koloniserade nya länder kom den till oss runt 100 e.Kr. Ungefär samtidigt fick vi också tamhöns och tamgäss. Djuren var mindre då än de vi har nu, det är två tusen år av avel som gjort dagens djur till vad de är nu.

Det enda djur som blev mindre genom avel var faktiskt korna. Ursprunget till dem är uroxen. Uroxen var ett enormt stort djur och under bronsåldern och järnåldern behöll man de kalvar som var minst så att man avlade fram en mindre variant av kor som var lättare att hantera.

Hur var man klädd?

Rekonstruktion av järnåldersklädsel (klicka på bilden för en större bild)

En nyhet under järnåldern var byxorna, de äldsta är från 200 talet e.kr. Längre fram i tiden vet vi att männen hade puffbyxor, ett mode de fått med sig från resor till Orienten.

Kvinnorna hade långa klänningar som fästes ihop vid axlarna av stora, vackra spännen. Till klänningen hade man en schal eller jacka. Eller en kappa om det var kallt. Kvinnorna bar också en hel del smycken, ofta tillverkade av brons, silver eller guld.

Järnåldern är en lång period och modet växlade mycket beroende på vilka områden man besökte eller handlade med.

Var fick man guld och silver ifrån?

Guldet kom antagligen hit först. Det finns guldföremål från äldre tider men det är under den romerska järnåldern som det mesta guldet kommer till oss. Man vet att de romerska kejsarna mutade de germanska hövdingarna i norra Europa med mängder av guld och man tror att de guldsmycken man hittat hos oss, som är från järnåldern, ursprungligen var romerska guldmynt som smitts om till smycken.

Guld, vikingatid

Silvret kom i samband med vikingatiden. Det är ofta i form av arabiska mynt från dagens Iran/Irak så vi vet att silvret kommer från handelskontakter med Mellanöstern, men även från dagens England och Tyskland. Man vet också att vikingar arbetade som soldater i länder runt Medelhavet och fick sin lön i form av silvermynt som de sedan tog med hem. Över 100 000 silvermynt från vikingatiden har bevarats trots att de flesta mynten troligtvis smältes ner och gjordes om till smycken.

Vikingaskatt med arabiska silvermynt, Finland