Distansundervisning nu/Yrkesutbildningen

Lägg till länkar
Från Wikibooks

Inom yrkesutbildningen uppfattas digitaliseringen som ett s.k. takbegrepp som förenklat sagt täcker utrustning och tillämpningar för digitalt lärande (bl.a. lärmiljöer och material som drar nytta av teknologi), utbildningsanordnarnas verksamhetssätt, förnyande av undervisningsmetoder, utveckling av lärarskapet och handledningen samt strategier och riktlinjer för digitalisering. DIGAM-forskningen granskar digitaliseringen särskilt ur den undervisande och handledande personalens och de studerandes synvinkel samt hur digitaliseringen har påverkat lärandet och förvärvandet av kunnandet inom yrkesutbildningen.

Nivån på och särdragen för yrkeslärarnas kunnande beskrivs i DIGIOPE-selvityksessä (DIGIOPE-utredningen), och enligt den har alla tillgång till grundutrustning som bärbar dator, smarttelefon och kamera. Däremot är modernare teknologi som t.ex. 360-kameror, 3D-printers eller virtuella verkligheter samt simulationsteknik till en del i användning, men i mindre utsträckning.

Oppimisen ja opetuksen digimaisema ammatillisessa oppilaitoksessa (Lärandets och undervisningens digilandskap inom yrkesutbildningen)

Den pedagogiska roboten Paula presenterar Varian digimaiseman (Varias digilandskap).

Sätt att genomföra nätundervisning inom yrkesutbildningen[redigera]

Inom yrkesutbildningen kan nätbaserad undervisning och e-lärande genomföras på olika sätt. Olika terminaler såsom smarttelefoner, surfplattor, datorer mm kan användas som stöd för de studerande. Vanligen genomförs e-lärande inom yrkesutbildningen vid sidan av lärande som ordnas på arbetsplatsen eftersom det ofta är fråga om vuxna personer som jobbar.

10 TESER – se som lärare till att dessa saker är i skick så är grunden för ledning av distansstudierna i ordning!

  1. Varje studerandes utrustning (programvaran installerad, gärna mikrofon och videokontakt) och förbindelser i ordning!
  2. Den studerande kan använda utrustningens grundfunktioner och vet var man hittar anvisningar och var man begär hjälp.
  3. För deltagarna gör man upp gemensamma regler för hur man beter sig i nätstudier (kommunikation, pauser, genom inledning på morgonen, tidsplanering, planer b, c och d vid tekniska problem).
  4. Planera målen för nätundervisningen omsorgsfullt och tydligt och gör dem skriftligt synliga för alla.
  5. Tänk efter vilka program du använder vid stöd av lärandet för att uppnå de uppställda målen.
  6. Tänk efter vilka program som bäst stöder bedömningen av lärandet i relation till målen.
  7. Se till att du finns till hands så snabbt som möjligt och att alla har möjlighet att nå dig när en studerande behöver hjälp.
  8. Testa om möjligt uppgifterna på förhand och utveckla dem utgående från respons som kommit.
  9. Pröva modigt, utvecklas och dela erfarenhet med arbetsgemenskapen.
  10. Njut av de nya möjligheterna som nätstudierna fört med sig.

Säkrande av att den studerande har grundläggande digifärdigheter[redigera]

En grundförutsättning för genomförande av nätbaserad undervisning och e-lärande är att läraren och den studerande har tillräckliga digitala grundfärdigheter. På den punkten kan du utnyttja t.ex. https://yle.fi/aihe/digitreenit -webbplatsen samt det riksomfattande kompetensmärkessystemet som håller på att utvecklas för digifärdigheter i arbetslivet och i studierna. Lär mera här: https://tieke.fi/hankkeet/osuvat-taidot/. Till stöd för grundfärdigheterna finns videomaterial i aoe.fi-palvelusta (aoe.fi-tjänsten) på sökordet “osuvat taidot” eller på YouTube.

Digilandskapen för yrkesläroanstalterna är mångsidiga och många olika verktyg används. Dessutom använder man inom yrkesutbildningen simulation, och distansanvändningen av simulatorer har utvecklats och testas.

Tips för planering och genomförande av distansundervisning[redigera]

  1. Fråga vilka verktyg de studerande redan använder från tidigare och vilka apparater och nätförbindelser de har i bruk och på vilket sätt de skulle vilja få handledning.
    1. Vilka slags apparater och förbindelser finns hemma och/eller på arbetet.
    2. Vilka sociala medier använder de redan eller finns det en gemensam kanal?
    3. Vilken distansundervisningsform är lämpligast för den studerande och hur mycket vill hen göra i smågrupper osv.
  2. Kom överens om kontaktkanal och om vad som händer i olika kanaler.
  3. Gör upp gemensamma regler för verksamheten. När ska man vara anträffbar, hur snabbt ska meddelanden besvaras, med vilken utrustning agerar man
  4. Kartlägg vilka slags nätmaterial för ett ämnesområde och/eller en yrkesgren som redan finns, exempelvis företagens utbildningsmaterial, företagens webbsidor, videon och appar. Du kan också dra nytta av studerande vid informationssökning inom ett ämnesområde. Fundera vilka saker gällande en bransch/en hel examen du kan lära dig hemma, när t.ex. platsen för lärande i arbetslivet är stängd. På det sättet blir det mycket funktionellt.
  5. Sätt dig tillsammans med den/de studerande in i kraven på yrkesskicklighet och i kriterierna eller målen för kunnandet i en examensdel och ta tydligt upp dem.
  6. Planera studiernas helhet/läroprocessen i relation till målen och använd, om möjligt, mångsidigt olika sätt för inlärning enskilt eller i grupp. Lärandet är alltid interaktivt och stöd därför också möjligheten till reflektion. Lärandet kan berikas t.ex. genom att använda inlärningsspel eller simulation, ifall det finns sådana inom ämnesområdet osv. Välj nätverktyg enligt hur de stöder ämnesområdets mål.
  7. Använd olika slags metoder för aktivering av de studerande och tänk ut skapande lösningar. Undvik långa föreläsningar, under vilka de studerande inte aktiveras.
  8. Beakta olika slags studerande vid planering av en inlärningshelhet. Du kan också planera olika slags genomföranden, bland vilka de studerande kan välja en form för utförandet som passar och motiverar dem själva.
  9. Planera hur lärprocessen och utvecklandet av kunnandet dokumenteras när nätstudierna framskrider och hur man kan använda det som stöd i yrkesprovet.
  10. Planera på vilket sätt och när handledning av lärandet och respons kan fås under studiernas framskridande. Ordna också med handledning i realtid med olika verktyg för videokonferens (t.ex. Google Meet, Microsoft Teams, Adobe Connect, Zoom). På det sättet har du lättare att instruera de studerande och de kan fråga om de inte förstår. Undvik att lämna den studerande ensam med sina anvisade uppgifter.

Lärarnas kunnande och handledning av lärandet[redigera]

Ammatillisen opettajan tulee osata soveltaa (En yrkeslärare ska kunna tillämpa) digikunnande samt kunnande inom sin egen yrkesbransch och sin tillämpade pedagogik i undervisning och i handledning. I allt större utsträckning utförs studierna på andra platser än i läroanstalten, och läraren ser ofta inte sina studerande som en grupp på en bestämd plats. Lärande sker på varje livsområde och i olika miljöer. Under dessa undantagsförhållanden borde i synnerhet lärare inom olika branscher granska vilka saker gällande hela branschen eller examen man kan lära sig hemma, om t.ex. platsen för lärande i arbetslivet av en eller annan orsak stängs och läroanstaltens undervisning har överförts till nätet.

Det centrala innehållet i lärarens arbete, handledning av den studerande och stödjande av lärandet, sker med hjälp av olika digitala verktyg. Läraren ska kunna stödja den studerande i att skapa en yrkesidentitet, skaffa sig kunskaper och färdigheter, socialiseras i arbetsgemenskapen samt i färdigheter i livslångt lärande i en miljö, där det personliga mötet och dialogen är utmanande för många.

I vissa branscher har studierna i praktiken inneburit träning i skolan eller på arbetsplatsen, och då kan det kännas utmanande att undervisningen överraskande överförts till nätet. Om digitala verktyg och plattformar inte används från tidigare, kan det vara en god idé att ordna distansundervisningen med de medel som lärarna och de studerande redan från tidigare behärskar. Exempelvis per telefon, med textmeddelanden eller WhatsApp. I en överraskande situation kan man komma igång även med små resurser. Ett gott exempel är att man reflekterar över sitt eget kunnande och pejlar det mot de mål som angetts i examensgrunderna. Vad kan jag redan bra och vad behöver ännu utvecklas? De studerande kan bekanta sig med examensgrunderna och där söka fram ett krav på yrkesskicklighet som de kan utveckla hemma. Att till exempel bekanta sig med arbetsritningar, arbetsmomentplaner som ska göras utgående från dem samt uppgifter med att identifiera olika material kan utföras hemma utan att det kräver någon större förberedelse från lärarens sida på förhand.

I yrkesutbildningen använder de studerande mycket smarttelefoner som stöd för lärandet. I flera yrkesläroanstalter har man den principen att de studerande använder sina egna apparater (BYOD). Inom yrkesutbildningen har man framgångsrikt utnyttjat verktyg för uppföljning av målinriktat lärande. Kommersiella produkter erbjuds, men det finns också andra motsvarande program, t.ex. Blogger, Instagram, WhatsApp. Den studerande utför arbetsuppgifter enligt målen i olika miljöer och dokumenterar samtidigt sitt lärande genom att använda ett mobilverktyg. På det sättet ser den studerande, den handledande läraren och arbetslivsrepresentanten lätt framskridandet visualiserat och i realtid. Respons, handledning och stöd kan användas av alla parter. Samma dokumentering och det material som skapas av den kan användas vid bedömning och dokumentering av yrkesprov. Kompetensbasering och målinriktat lärande har beskrivits i en exempelvideo.

Material för lärare finns bl.a. här:

  • Ammatillinen opettaja arvioinnin osaajana – Arvioitko vai arvaatko? (Yrkesläraren som bedömningsproffs - Berömmer eller bedömer du?) Aineistot uudistuneen ammatillisen koulutuksen digitaalisen arviointiosaamisen kehittämiseen (Material för utveckling av digitalt bedömningskunnande inom den nya yrkesutbildningen)
  • Omnian verkossa oppiminen (Omnias lärande på nätet) - praktiska tips för bl.a. materialproduktion
  • Oppiminen Online -webbplatsen erbjuder öppna studiematerial för över 50 digitala verktyg och digilösningar i undervisningen till stöd för handledning och interaktion. Webbplatsen är i första hand avsedd för utveckling av personalens kunnande inom yrkesutbildningen, men tipsen och anvisningarna passar för olika utbildningsstadier och -områden.
  • Nätverket Bästa kunnande har material och anvisningar både på finska och svenska för lärare och handledare inom yrkesutbildningen, bl.a. Digitaaliset pedapolut (Digitala kompetensstigar) och osallistavat yhteistyömallit (Delaktiga samarbetsmodeller)
  • De yrkespedagogiska lärarhögskolorna producerade på nätet webbplatsen Rohkeasti uudistumaan (Mod att Förnya)
  • Opettajien ohjekortit ja videot pilotoiduista sovelluksista (Lärarnas instruktionskort och videon om tillämpningar som pilottestats)
  • Työ sujuvaksi -materialet bjuder på sådant som både arbetstagare och arbetsgivare kan bekanta sig med. Materialet behandlar bl.a. det föränderliga arbetslivet, kommunikation och utnyttjande av teknologi och tillämpningar. Materialet ger också tips på hur man kan ta upp svåra saker, som t.ex. inlärningssvårigheter.
  • Työelämässä oppimisen digiohjauksen työkalu (Verktyg för digihandledning av lärande i arbetslivet)

Material på nätet för olika branscher och till stöd för genomförande av gemensamma examensdelar[redigera]

Inom yrkesutbildningen har studiematerial redan i flera år publicerats i olika miljöer och på YouTube-kanaler. Användningen och produktionen av öppna material även som en del av den studerandes lärprocess har fått understöd. För yrkesinriktade studier finns det en hel del material för yrkesbranscherna. Det finns material som olika läroanstalter och lärare har producerat, men det finns också en hel del material som företagen producerat, jfr. t.ex. Kemppis öppna material för svetsbranschen osv. Det finns också intressanta appar tillgängliga och användningen av dem gör undervisningen intressant och varierande. Det lönar sig också att låta de studerande söka fram bra yrkesinriktat material på nätet. På samma gång kan de tillsammans ta ställning till om det material som hittats är yrkesmässigt acceptabelt eller vad de skulle vilja förändra i materialet. De studerande kan också själva producera yrkesinriktat material genom att filma videon och skriva dokument. Material kan också utvecklas i samarbete med olika yrkesbranscher. Om läraren inte har tillräckligt med kunnande, kan man i samarbete hitta möjligheter att utveckla den egna undervisningen.

Tjänster som samlar material[redigera]

  • I Avointen oppimateriaalien kirjasto (Biblioteket för öppna lärresurser), kan du söka, hitta, sammanställa och spara egna öppna studiematerial på alla utbildningsstadier.
  • AAVO Avoimet ammatilliset opinnot -tjänsten erbjuder ett alternativt och flexibelt sätt att förvärva kunnande genom att dra nytta av studier som olika läroanstalter erbjuder. Studierna sker självständigt eller under ledning av läraren på nätet. AAVO - studiematerial.

Gemensamma examensdelar[redigera]

TAT Opettajan aineistopankki (Lärarens materialbank)[redigera]

Material för olika branscher[redigera]

Kiltakoulut-nätverkets material

• Visualistikilta Orginal Salo, blogg (innehåller material) • Visualistikilta Orginal Salo, YouTube -kanal

På Video for Education 2020 - #VfE2020 -projektets YouTube kanal finns 50 korta inlärningsvideon gjorda av studerande vid KPEDU för lantbruks- och byggnadsbranschen. De har licensierats för fri utbildningsanvändning med CC BY-SA-licens. Ett exempel är arbetsmaskinen Avants manöverdon.

Virtuaalikylä är en elektronisk lärmiljö, där du lätt och snabbt kan bekanta dig med företag inom miljö- och naturbruksbranschen och med dagliga aktiviteter som där sker.

Omakotitalon rakennuspeli (Att bygga ett egnahemshus, ett spel)

Logistiikkahalli -appens nedladdningslänkar finns nu på DigiVirtu-projektets sidor. Där finns också en teknisk slutrapport som innehåller närmare information om själva appen och utrustning som passar för användning av den.

Dessa material och tillämpningar får fritt användas med CC BY-SA (4.0) -licens.

Opetuskeittiö 360 astetta

Kestävä kehitys autoalalla 360 astetta

Nätverk inom yrkesutbildningen[redigera]

Undervisnings- och handledningspersonalen inom yrkesutbildningen är intresserade av att utveckla undervisningen och är inställda på det. Även ledningens stöd uppfattas som en positiv kraftresurs. Yrkeslärarna delar villigt med sig av sitt eget kunnande. I följande kapitel presenterar vi nätverk eller nätverksgemenskaper, från vilka du kan fråga råd, dela erfarenheter med och snabbt få råd, hjälp och kollegialt stöd av under utmanande och nya situationer.

IKT Inom yrkesutbildningen[redigera]

Tieto- ja viestintätekniikka ammatillisessa koulutuksessa. Facebook -grupp där det är tillåtet, rentav rekommenderas att dela goda praktiska rutiner.

AMdigi2020. Facebook -grupp som har grundats för att stödja utveckling av lärmiljöer och digitala lärandelösningar för 2020-talet samt för att utrycka och utveckla digikunnande inom olika branscher. Gruppen är öppen för utvecklare och har grundats efter att aktörerna gemensamt önskat det.

På Kiltakoulut-sidorna hittar du likaså olika material och lärare som är erfarna veteraner inom nätbaserad undervisning.

En exempel case på en process för genomförande av nätbaserad undervisning

  1. Examensgrunderna - kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet
  2. eHOKS(ePUK) – studiernas mål och innehåll för den studerande
  3. Förvärvande av kunnande - (t.ex. ItsLearning eller Moodle lärmiljön) - lärandeuppgifter
  4. Distansuppföljning av undervisningen – Google drive – tabell för den studerande för rapportering av det egna framskridandet
  5. Aktivt stödjande av lärandet – Google Hangouts, WhatsApp, telefon, … lärarens och annan utrustning
  6. Distansstudiernas inledningsmeddelande och instruktioner till de studerande – 1. Wilma-meddelande: förklaring av kontaktrutiner, länkar till materialet och till rapportering av det egna framskridandet
  7. Påminnelsemeddelande om distansstudiernas och undervisningens 1. dag (på morgonen)
  8. Uppföljning av arbetet med hjälp av delad fil i Google drive (punkt 4)
  9. Anteckning av de närvarande i Wilma enligt den lärandes meddelande (punkt 4)
  10. Uppföljande av lärandeprestationer i ItsLearning eller Moodle -miljön (inlämning av uppgifter och bedömning) (källa)
Hämtad från ”https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Distansundervisning_nu/Yrkesutbildningen&oldid=49774”