Distansundervisning nu/Studerandes välmående vid distansundervisning

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Närvaro och interaktion på nätet kräver kunnande av eget slag. Ändå så kan det faktum att man stannar upp en stund kring ett ämne föra med sig nya insikter och övning ger färdighet. Här några allmänna principer:

  • Kommunicera: Det är bra att inse att oberoende av vilka medel du använder i distansundervisningen så ser eleverna/studerande inte dig på samma sätt som i klassrummet. Det här innebär att du måste prata eller skriva mera öppet om vad du själv gör: ”en liten stund, jag kontrollerar det där”, ”låt mig tänka efter en stund”, ”nu delar jag in er i mindre grupper”, ”jag går och hämtar vatten” och så vidare.
  • Informera tydligt om uppgifterna och tidsgränserna: Berätta tydligt vilka frågor och uppgifter du vill ha svar på och hur, samt vilken tidsgräns det finns för att utföra dem. Beakta att olika elever/studerande kräver olika lång tid för uppgifterna, och att elever/studerande på distans kan ha tillgång till olika hjälpmedel. Ge minimikrav för uppgifternas utförande, men berätta också vad som är en lämplig maximitid för uppgiften.
  • Upprätthåll närvaro: Känslan av närvaro i nätmiljön kommer fram genom diskussion och börjar snabbt minska om diskussionen saknas. Ju längre en elev/studerande upplever sig ”ropa i det tomma” utan att få något gensvar desto ensammare kan det kännas för honom eller henne. Alla som någon gång har köat förgäves till exempel i en kundbetjäningschatt känner igen den känslan. Därför är det viktigt att svara på alla meddelanden och frågor, att svara så snabbt som möjligt och att upprätthålla en jämn interaktion. Man ska alltid meddela om man avlägsnar sig från linjen och man ska alltid vara tillgänglig då när man har lovat vara det.
  • Försäkra dig om de andras verklighet: När de andra inte ser dig som i klassrummet, ser du inte heller dem på samma sätt. Du ska alltså inte anta att du vet vad eleverna/studerande gör eller inte gör. Fråga och försäkra dig om dem, hellre för mycket än bara litet. Även om distansstudierna skulle genomföras så att man går framåt genom att utföra uppgifter i egen takt, kan det ändå vara klokt att ge dagen en rytm med gemensamma träffar till exempel på morgonen och på eftermiddagen. Då kan man exempelvis gå igenom vad som blivit gjort och svara på ofta ställda frågor. Kom också ihåg hur viktigt det är med personlig kommunikation: fråga regelbundet på tu man hand hur det står till med varje elev/studerande.
  • Upprätthåll känslan av att man känner varandra och gruppens kultur: Ögonkontakt fungerar inte på samma sätt på distans som när man möts ansikte mot ansikte, och därför är det skäl att fästa uppmärksamhet vid att komma ihåg namnen på eleverna/studerande och att använda dem till och med oftare än vanligt. Till exempel: ”Välkommen på linjen, Maja!”, ”Peter och Martin skriver ännu kommentarer på chatten, vi väntar en stund...”. ”Det var en verkligt bra fråga, David”, ”Vad tänker du Nellie om det här?” och så vidare. Om en grupp som från tidigare redan känner varandra övergår till distansundervisning är det viktigt att sträva efter att upprätthålla en ”vi-anda” också på distans. Vilka sådana ritualer och invanda sätt har ni som du kunde ta med i distansundervisningen? Vilka gemensamma vitsar eller trevliga roligheter kan ni ta med i den nya vardagen?