Distansundervisning nu/Distansundervisningens första steg utan apparater

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Många elever på lågstadiet har inte egna smarttelefoner. I hemmen finns det nödvändigtvis inte heller datorer. Skolan använder kanske inte heller digitala lärplattformar på de lägre klasserna.

Praktiska råd för distansundervisning med minimiutrustning[redigera]

  • Sänd vecko- eller dagsuppgifter (t.ex. lärobokens sidor och uppgifter) via Wilma eller en liknande kanal till dem som kan ta emot dem. Till de övriga familjerna ringer man och berättar vilka uppgifterna är.
  • Du kan också skriva ut och kopiera uppgifterna i ett kuvert och be att föräldrarna eller barnen hämtar dem av skolans vaktmästare. På samma gång får familjen röra på sig utomhus.
  • Svagheten med Wilma är att det inte går att sända multimedia via den kanalen. Många olika snabbmeddelanden fungerar bättre för att sända bilder (på uppgifter och svar), men man måste komma överens om dem med vårdnadshavarna. I Wilma kan man visserligen dela länkar till dokument, material o.d.
  • Dra nytta av de möjligheter som TV:n och radion ger, de flesta har tillgång till dem. Yle Arenan fungerar gratis i smarttelefonen.
  • Meddelanden till lågstadieelever går huvudsakligen via vårdnadshavarna.
  • Läraren kan av vårdnadshavarna be att få barnens egna telefonnummer åt sig själv, och hen kan då kommunicera direkt med enskilda elever.
  • Läraren kan ringa per telefon och höra hur det går eller hjälpa.
  • Läraren kan ge tydliga telefontider, då eleven eller en förälder får ringa till läraren för att få råd.
  • Eleverna utför sina uppgifter under handledning av vårdnadshavarna och enligt vårdnadshavarens tidsplan. I princip kan vårdnadshavarna i tidsanvändningen följa den normala läsordningen.
  • Det är inte obligatorisk med en kontroll av uppgifterna från lärarens sida eller så kan den skötas senare. Barnen kan sända sina uppgifter (t.ex. genom att fotografera dem) till läraren via en överenskommen kanal.

Enkla idéer och tips för distansundervisningen[redigera]

Här kommer några enkla och lätt genomförbara idéer och ämnen för distansundervisning som inte kräver just alls någon erfarenhet från tidigare av läraren eller eleverna:

  • Ordna med en snabbmeddelandegrupp för information och deltagande, om en sådan inte ännu finns. Observera att läraren ska ha en arbetstelefon för användning av snabbmeddelanden. Lärarens personliga telefonnummer eller kontaktuppgifter kan ges till de eleverna bara med lärarens egna medgivande.
  • Ordna med inlämningsmappar för varje elev i skolans egen lärplattform. Efter det kan du lätt ge anvisningar om att vilken uppgift som helst ska inlämnas i elevens egen mapp.
  • I en snabbmeddelandegrupp kan läraren dela uppgifter med textformade meddelanden, ljudanvisningar, korta videon, bilder eller filer.
  • Utelämna inte distanseleverna endast åt deras egen aktivitet och deras eget ansvar! Säkra dagens framskridande med tidsgränser och till exempel med korta nätträffar, där alla samtidigt är närvarande. För nätträffarna kan du använda snabbmeddelanden eller en videokonferens.
  • Variera distansundervisningen genom att använda bekant utrustning på nya och påhittiga sätt. Till exempel: man bekantar sig med ett gemensamt tema genom att samla länkar till det på en bekant nätplattform.
  • Distansundervisning är inte enbart att utföra uppgifter och att läsa. På distans kan man också göra mer omfattande produkter såsom projektarbeten och studier på mångvetenskapliga lärområden. Distansundervisningen kan vara ett tillfälle för problembaserat projekt- och fenomenlärande och för förenhetligande av undervisningen.
  • Olika begreppskartor och svarstavlor fungerar vid insamling av idéer och aktivering av undervisningen till exempel i början av ett nytt tema eller i inledningen av projektarbeten.
  • Gör en egen webbsida eller plattform för klassen där alla kan få presentera sina produkter för de andra, och där man kan samla centrala anvisningar, uppgiftsbeskrivningar osv.
  • Flipped learning eller omvänd undervisning fungerar lika bra på distans som när den utgör en del av flerformsundervisning. Kort om faserna: 1) stimulansmaterial (video, kapitel i en bok, artikel e.d.), 2) uppgift i anslutning till det föregående som inlämnas på nätet eller deltagande i en diskussion angående det, 3) gemensam genomgång eller fortsättning av arbetet utgående från det föregående.
  • Förutse problem och utmaningar som de distanseleverna har. Erbjud tilläggsanvisningar, skapa en plats eller kanal där man genast kan fråga vid problem, använda färdiga svarsunderlag, dela in arbetet i faser och säkra att det framskrider.
  • Kom ihåg att på nätet och på distans blir det ännu viktigare med förhandsplanering och tidsgränser!

Tips på verktyg på nätet och i sociala medier samt pedagogiska anvisningar för planering av nätundervisning finns till exempel[redigera]