Distansundervisning nu/Distansundervisningens första steg i högskolan

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Av högskolestuderande kan man förvänta sig ett självständigt grepp i arbetet, men många kan ändå behöva hjälp med att tillägna sig nya studierutiner. Den nätbaserade undervisningens verksamhetskultur skapas tillsammans, och där har lärarna en nyckelställning.

Det lönar sig att bygga upp distansundervisningen på de lärmiljöer, program och nätverktyg som redan används vid läroinrättningen. Först lönar det sig att ta reda på vilka nätverktyg och program som redan finns. Här hjälper i allmänhet högskolans stödtjänster.

För att ordna med nätträffar eller -möten i högskolor och vid universitet används i allmänhet Zoom, Google Meet, MS Teams (eller Skype for Business). En del rekommenderar BigBlueButton-tjänsten som har öppen källkod. Vid högskolor och universitet används oftast Google Drive och Office 365 för delning och bearbetning av filer, och för arbete i grupp används Googles verktyg och MS Teams. I flera högskolor och universitet används även olika snabbmeddelanden, som Slack, också i undervisningen.

För anmälning till kurser och för anteckning av studieprestationer har man i allmänhet ett studiehanteringssystem, som t.ex. Peppi. För delning av innehåll, information, diskussioner, inlämning av övningsarbeten och för motsvarande administrativa funktioner för undervisningen använder högskolorna och universiteten olika slags nätmiljöer. Det lönar sig också att för distansundervisningen att använda nätstudiemiljöerna som ett center, en plats, där andra verktyg och program som använts i undervisningen finns på egna sidor för varje kurs.

För läraren lönar det sig också att ta reda på vilka stödtjänster, anvisningar och stödmaterial som används, både ur det egna arbetets och de studerandes synvinkel.

Överenskomna föreläsningar och grupparbeten kan genomföras som videokonferenser. Utmaningen med att hänga med i studierna och att delta i undervisningen minskar för de studerande om man ordnar överenskomna föreläsningar och träffar enligt programmet. Genom att videokonferensen schemaläggs har de studerande en bestämd tid då de förväntas delta i studierna tillsammans med andra. Under videokonferensen kan de studerande snabbt ställa frågor om hur kursen ska genomföras och avläggas till läraren, och läraren får handleda självständiga studier, grupparbeten och övningsarbeten.

För allmän information lönar det sig att använda gemensamt överenskomna medel som man i läroinrättningen märkt att har varit bra, till exempel diskussionsforum. Ta reda på om det finns instruktioner för kommunikation i nätmiljöer eller vilka rutiner organisationen har. Gemensamma diskussionsspalter i t.ex. en lärmiljö, i Yammer, Teams eller andra är behändiga; meddelandena arkiveras på en enda plats och kan läsas också senare, informationen får en bredare spridning och ofta får man snabbare svar. Även tidtabeller och kursuppgifter lönar det sig att anteckna i lärmiljön. På det sättet hittas de på en enda plats oberoende av tid.

När distansundervisningen inleds är det första steget att sätta den egna kursens sidor i nätstudiemiljön i ordning. I en del universitet skapas det automatiskt ett underlag för varje kurs med grunduppgifter, tidtabell och undervisningsutrymme för kursen. I en del högskolor och universitet måste man skapa en separat kurs i nätstudiemiljön. Den egna kursens sida i nätstudiemiljön kan man bra se som kursens hemsida, en plats där de studerande lätt hittar alla de viktigaste uppgifterna om kursen och dess avläggande. I allmänhet fungerar dessa också med mobilapparater. Uppgifter som antecknas i nätstudiemiljön är till exempel tidtabeller, program som används och kursens studiematerial med uppgifter. För program och studiematerial är det klokt att använda länkar, med andra ord på sidan länka direkt till programmen (t.ex. en videokonferens) och materialet (t.ex. bibliotekets databas eller PDF:er, videon osv. som införts i miljön).

Den egentliga undervisningen, såväl på distans som traditionellt, sker sedan huvudsakligen som kommunikation. Det är bra att aktivt påminna de studerande om uppgifterna och tidtabellerna för dem. Gemensamma videokonferenser är ett bra sätt att ge distansundervisningen rytm. S.k. omvänd undervisning passar bra som metod också i distansundervisning. Du kan ge de studerande i uppgift att självständigt bekanta sig med studiematerial och sedan diskutera dem. Liksom vid traditionell undervisning kan du också dela de studerande i smågrupper och be dem göra övningar tillsammans. Vid den gemensamma videokonferensen kan du sedan be varje grupp presentera resultaten av sitt arbete.

Digiohjauksen laatukriteerit (eAMK-hanke) (Kvalitetskriterier för digihandledning) (eAMK-projektet )