Distansundervisning nu/Distansundervisningen möjliggör att barnets rättigheter uppfylls

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Coronaviruset, liksom vilken som helst kris som på ett omfattande sätt berör ett samhälle, ställer oss inför ett stresstest på hur strukturerna fungerar i undantagsförhållanden. Samtidigt är vi tvungna att föra en värdediskussion om vilka saker som är värda att prioritera. Skolan är det. Barnens välmående är det.

Sveriges motsvarande aktör till THL (Folkhälsomyndigheten) har konstaterat att deras uppgift inte enbart är att dämpa epidemin utan också att verka för ett helhetsinriktat välmående och främja folkhälsan. I den ideologin ingår en tanke om att skolorna är viktiga inte bara som skolor utan för att de erbjuder en god vardag. Med tanke på barnets helhetsmässiga välmående har skolan en stor betydelse.

Det är inte nödvändigt att stänga skolorna utan nu är det ett bra tillfälle att på alla klasstadier ta i bruk distansundervisning. Kunnande i informations- och kommunikationsteknik utgör en del av läroplanen. Distansundervisningen passar således naturligt som stöd för närundervisningen under normala förhållanden och som ersättare av närundervisningen under undantagsförhållanden. En elev i lågstadieåldern kan man inte lämna ensam hemma och ta för givet att hen har förmåga till målinriktad självstyrning. Om skolorna stängs tittar barnen igenom hela Netflix och spelar dagarna i ända. Familjernas eller vårdnadshavarnas stöd till barn som är borta från skolan fördelas inte heller jämnt. Utan skolan skulle en del av barnen bli utan handledd verksamhet.

I en sådan situation är det väsentliga inte ens ett målriktat lärande av nya saker utan barnets rätt att gå i skola. Med fjärruppkoppling kan man erbjuda barnet en handledd meningsfull verksamhet och möjlighet att fortsätta interaktionen med en bekant vuxen och att hålla kontakt med jämnåriga kamrater. Och om den egna läraren blir sjuk, kan barnet delta i en annan lärares lektioner. Det skulle vara naturligt att ladda ner en del lektioner så att eleven när hen så vill kan repetera sakerna med hjälp av nedladdningen eller så att en sjuk elev kunde studera dem senare. På det sättet fungerar man ju redan i många branscher i arbetslivet och i vuxenutbildningen.

Alla familjers tekniska beredskap, såväl apparater som nätförbindelser, ska garanteras och det ska erbjudas möjlighet till t.ex. telefonservice vid tekniska problem. För många lärare torde det här redan höra till vardagen. För en del inom lärarkåren kan det här kräva lite mental gymnastik. Genom att granska vilka tankar som är förknippade med motstånd hittar man de smärtpunkter där undervisningspersonalen behöver få aktivt stöd. De som är proffs inom undervisning och fostran är till all lycka uttryckligen proffs på att tillägna sig nya scheman. I undantagsförhållanden skapar rutinerna trygghet. Skolan står för just en sådan rytmisering av vardagen och för trygghet för barnen. I undantagsförhållanden ska man just satsa på barnens helhetsmässiga välmående.

Katariina Tuominen Psykolog, PsM