Distansundervisning nu/Distansundervisning och handledning

Från Wikibooks

Utrustning, program och system som används vid distanshandledning[redigera]

  • Välj vilket program som används och koncentrera dig på interaktion på nätet. En chatt, videokonferens eller plats där tidtabeller och anvisningar delas ut (t.ex. Google Classroom, O365, Moodle, blogg..) räcker till om man vill koncentrera sig på de grundläggande frågorna i undervisningen. Undervisa eleverna/studerande ett minimum av tekniken såsom kommunikation och navigering.
  • De som använder läroanstaltens system: Säkerställ att eleverna/studerande har fungerande koder och lösenord och att alla kan logga in före den egentliga undervisningen börjar.
  • Om man ska logga in, ska du handleda inloggningen i systemet till exempel med en video, skärmdumpar eller genom att dela din skärm i en videokonferens
  • Om möjligt ska du använda appar och medier, som eleverna/styderande redan känner och som de använder. Beakta dock datasäkerheten och använd helst verktyg som arbetsgivaren erbjuder. Användning av tredje parts system förutsätter att både lärare och alla elever/studerande och vårdnadshavare ingår en frivillig överenskommelse, för ingen av dem kan tvingas att använda dem. Läs t.ex. analysen WhatsAppin käytön sallittavuudesta opetuksessa(Tillåtelse att använda WhatsApp i undervisningen).

Instruktioner[redigera]

  • Alla anvisningar - särskilt verksamhetsinstruktioner - måste vara noggrannare är i klassen. Skriv så att det syns, visa med musens kursor vad du pratar om och förklara anvisningarna lugnt från början till slut.
  • Anvisningarna måste vara så tydliga och tillgängliga som möjligt. I skriftliga anvisningar hjälper till exempel en förteckning (numrering, franska streck) att strukturera anvisningarna steg för steg. Om det är möjligt är det bra att ge anvisningarna också muntligt till exempel som en ljudinspelning.
  • Dela ut anvisningarna till gruppen. Ring till en elev/studerande som inte verkar vara med på noterna. Visa de grundläggande sakerna särskilt för hen, när de andra inte är på plats, så du kan förvissa dig om att hen förstått.

Tips på distanshandledning för studiehandledare och lärare[redigera]

  • Kom med skolans personal överens om gemensamma rutiner för uppföljning av studierna: Vilken roll har klassföreståndaren, ämnesläraren, elevhandledaren/studiehandledaren, specialläraren och skolgångsbiträdet/ elevassistenten?
  • Se till att eleverna/studerande och föräldrarna vet vem de får hjälp och stöd av vid behov.
  • Dela din egen skärm vid näthandledning och visa var allt finns. Ge tid för det; vid en snabb titt hinner eleven/studerande nödvändigtvis inte se ordentligt eller prova själv.
  • Förklara hela tiden och många gånger både genom att prata, med text och med bilder vad som händer: Var allt finns, vad man ska göra, vad som ska lämnas in, med vem man gör, vart och hur man lämnar in, vid vilken tid något händer, var, hur man kommer dit, när man får avlägsna sig.
  • Var medveten om att alla behöver handledning. Om man inte känner till distansstudier från tidigare, så kan man inte förvänta sig en fullständig självstyrning av eleven/studerande.
  • En elev/studerande på distans får inte lämnas ensam. Ofta hjälper redan korta lägesrapporter så att man kommer framåt i studierna. Fundera om du i varje smågrupp kan komma överens om till exempel en översikt en gång i veckan om hur studierna framskrider.
  • Beakta att alla elever och familjer/studerande har olika behov. En del kräver mera stöd än andra. Lita på din kännedom. Tänk efter om du kan komma överens med en del elever/studerande till exempel om en kort distansträff på tu man hand några gånger per vecka.
  • Hjälp till att skapa rutiner. Rutinerna är viktiga också för en elev/studerande som är i distansundervisning. Det är bra att hålla en liknande studierytm och likande pauser som i skolan.

Att ge respons[redigera]

  • Med tanke på lärandet är en situationsbunden och ”skräddarsydd” handledning (scaffolding) inriktad på varje elevs/studerandes situation och behov av stöd viktig. Vid distansundervisning kan det till och med vara lättare att ge den än i en klassituation, när läraren på ett smidigare sätt kan komma överens om online-träffar med enskilda elever/studerande eller smågrupper eller följa med och kommentera enskilda elevers/studerandes eller smågruppers prestationer och produkter i online-dokument och -arbetsutrymmen.
  • Det lönar sig att mångsidigt ta i bruk teknologiska medel även när man ger respons: läraren kan t.ex. banda in sin respons och sända en ljudfil till responsmottagarna.
  • En elev/studerande har ofta inte nytta av enbart en allmän anvisning (t.ex. ”Precisera din förklaring”).
  • Responsen ska grunda sig på en analys av prestationer och producerade information och på en konkret respons som bygger på det.
  • En sådan riktad, särskilt kvalitativ handledning kan inte automatiseras och den kan inte ersättas med allmänna anvisningar som ges till alla.
  • Kamratrespons kan utnyttjas också vid distansarbete på samma sätt som den respons som läraren ger, alltså vid online-sessioner muntligt eller skriftligt eller under perioder av enskilt arbete så att man kommenterar direkt i nätdokument eller i arbetsutrymmen. Här är det viktigt att beakta att användningen av kamratrespons måste planeras och organiseras omsorgsfullt från lärarens sida; vem kommenterar och till vem, när, hur och varför. Att spontant ge konstruktiv, användbar och ändamålsenlig respons är något som inte eleverna/studerande (eller ens vuxenstuderande) nödvändigtvis klarar av, och därför är det bra att också ge anvisningar om det, öva och tillsammans komma överens om goda rutiner för att ge respons.
  • Skriftlig respons kan missförstås. Läs noggrant den respons du gett innan du sänder den. Instruera också elever/studerande eller grupper av dessa som ger varandra kamratrespons att granska att den respons de ger är konstruktiv och uppmuntrande.