Distansundervisning nu/Distansundervisning och bedömning

Från Wikibooks

Vid distansundervisning följer man samma principer för bedömning och respons som vid undervisning i allmänhet. Fastän undervisningen och studierna sker via fjärruppkoppling och delvis självständigt förändras inte bedömningsprinciperna eller -uppgifterna i sig. Vid distansundervisning och i studierna krävs att man är systematisk och kan styra sitt eget arbete.

Vid planering av bedömningen är det viktigt att beakta läroprocessens hela cykel så att bedömningen och responsen som getts utgående från den inriktas rätt och stöder eleven/den studerande i studierna. En bild som fungerar bra är att bedömningen och responsen för framåt och främjar lärandet. Rimmat på engelska: “Moving from feedback to feedforward.”

Här har saker som behöver beaktas vid bedömning av distansstudier sammanställts.

Gemensamma anvisningar för lärare och elever/studerande på alla utbildningsstadier:

  • Bedömningen innefattar en respons i olika skeden av läroprocessen samt en bedömning av kunnande/prestationer och vitsordsgivning. Bedömningen ska alltid grunda sig på i vilken mån målen uppnåtts. Målen kan anknyta exempelvis till produkter, kunskaper, färdigheter eller arbete.
  • Vid distansundervisning håller bedömningen och responsen under lärandet eleven/studerande kopplad till arbetet och i rätt riktning. Det lönar sig att ta med ett bredare metodurval efterhand som färdigheterna ökar. Även eleverna/studerande kan komma med goda idéer om olika former av att ge respons.
  • Bedömningens centrala uppgift är att handleda, stödja, uppmuntra, korrigera eventuella fel samt att inrikta studierna och undervisningen genom att ge eleven/studerande och läraren respons.

Särskilt viktiga är uppgiftsbeskrivningar och anvisningar i distansundervisningen som har med bedömningen att göra. Tydligheten kan förbättras genom att man beaktar att nättexter skumläses. De viktigaste sakerna måste tydligt framhävas. Beakta det skumläsande sättet att läsa när du skriver anvisningar och uppgiftsbeskrivningar för studierna. Om det bara är möjligt kan du göra en video eller ljudfil eller en sammanfattande bild, där du ännu kort och tydligt berättar vad man ska göra, enligt vilken tidtabell, vart man lämnar in, vem som ger respons och hur man går vidare när uppgifterna är utförda. Enkla anvisningar för hur man gör en video finns bl.a. på YouTube.

  • Det är vanligt att eleven/den studerande till exempel i uppgiftsbeskrivningen inte lägger märke till alternativ utan uppfattar att alla uppgifter har samma värde.
  • Det är viktigt att strukturera en text som har anvisningar. Vid struktureringen kan man som hjälp använda effektmedel som t.ex. rubriker, numreringar, fet stil, färger eller förteckningar. Å andra sidan är det viktigt att använda effektmedel med måtta så att texten inte blir otydlig. Om du använder färger som effektmedel ska du ta hänsyn till färgblindheter, av vilka röd-grönblindhet är vanligast.
  • Be någon annan, gärna en jämnårig med dina elever/studerande, att läsa och titta igenom dina uppgiftsbeskrivningar och anvisningar innan du sänder dem. Kom ihåg att du som lärare lätt producerar sakkunnigtexter. Vid distansstudier står du inte bredvid och öppnar upp eller förklarar vad olika saker betyder, och du ser inte förvånade ansiktsuttryck. För eleverna/studerande är det en hög tröskel att be om hjälp vid distansarbete. Ett instruktivt studiematerial och en inledande handledning har därför en central funktion.
  • Beakta läs- och skrivsvårigheter, uppfattningssvårigheter och andra inlärningssvårigheter i mån av möjlighet. Ett enkelt tips är att koncentrerat skriva huvudsaken i början.

Beakta elevernas/studerandes ålder och färdigheter när du bygger upp uppgifter och instruktioner. Tänk efter hur eleven/studerande förstår målen. Hur konkretiseras målen på ett kort sätt under lärprocessen så att eleven/studerande förstår vart hen strävar med sina studier, vilka medel hen kan använda i sina studier och hur hen har möjlighet att förbättra sin prestation?

Det är viktigt att anvisningarna för de uppgifter som bedöms i studierna är tydliga.

  • Tydliga instruktioner skapar en känsla av trygghet. Det är bra att i anvisningarna berätta vilka alla saker som påverkar och vilka som inte påverkar vitsordet. Berätta vem som bedömer eller ger respons, var och när.
  • Vid distansstudier har eleven/studerande inte möjlighet att omedelbart fråga av läraren eller studiekamraterna efter preciseringar av vad man nu riktigt skulle göra.
  • Anvisningarna för studierna ska vara entydiga. Om man ger alternativ, ska man tydligt berätta att det är frågan om alternativ.
  • Vid distansstudier är publicerandet av en egen produkt för läraren eller andra elever/studerande spännande för många. Om responsen dröjer kan känslorna stiga till ytan eller motivationen försvinna. I anvisningarna är det därför bra att berätta när responsen ges och i vilken form, vem som ger den och när man får vitsordet.

Distansstudiematerial och interaktion av olika slag stöder så att studierna framskrider.

  • Läraren måste fundera över i vilken utsträckning eleven/studerande kan arbeta självständigt efter att ha fått anvisningarna, och i vilken utsträckning eleven/studerande åter behöver handledning och stöd av läraren. Fördröjning med uppgifter är bland det segaste som kan bromsa upp studierna. Kontakt, kalendrar, påminnelser och lägesrapporter tillsammans med läraren och andra elever/studerande hjälper en att komma vidare.
  • I läroplanen i grundläggande utbildning kan det anges att också arbetsfärdigheterna bedöms. Om det är så ska man i anvisningarna ta upp vad arbetsfärdigheter i distansstudierna betyder och hur läraren bedömer dem. Arbetsfärdigheterna kan till exempel vara sådana att uppgifterna lämnas in enligt anvisningarna och enligt tidtabellen, uppgiftbeskrivningarna följs, och om man arbetar i par eller grupp att alla ska förbinda sig att utföra den gemensamma uppgiften.
  • En korrigerande respons håller eleven/studerande på rätt kurs. Därför är det viktigt med respons under tiden för inlärning. Även frågor som stöder självbedömningen och stöd av annat slag utgör en viktig del av distansstudierna. I studiematerialet kan man införa tips på att eleven/studerande själv aktivt kan begära respons. Vid distansstudier kan det i den egna närmiljön också finnas lämpliga personer som kan ge mellanrespons.

Mångsidiga möjligheter att visa kunnandet:

  • När du planerar distansundervisning ska du ge eleverna/studerande möjlighet att dra nytta av sina starka sidor. I distansundervisning passar det utmärkt att alla inte samtidigt gör samma saker och att visandet av kunnandet inte behöver vara likadant för alla.
  • I bedömningen speglar man visandet mot i vilken mån målen uppnåtts. Presentationsformen har inte någon betydelse i sig. Eleven/studerande kan exempelvis göra en produkt i uttrycksförmåga som ljudfil, i videoform, som en seriebild eller ett textdokument. Om man särskilt studerar videouttryck, har det en betydelse vilken form produkten har.
  • Det är viktigt att beakta olika faktorer som bromsar och försvårar inlärningen. Läs- och skrivsvårigheter förvårar arbete som bygger på texter, och då kan man beroende på läroämne och mål använda andra sätt för att visa kunnandet, till exempel kan en muntlig framställning vara ett alternativ till en skriftlig produktion. Erilaisten oppijoiden liitto har sammanställt bra tips på hur man kan utnyttja teknologi i studierna: “Oppimisen välineitä ja sovelluksia” (Utrustning och tillämpningar för lärandet).

Det är bra att bygga in en förbättring av studiefärdigheterna i de uppgifter som bedöms.

  • Färdigheterna i informationssökning och informationshantering och de tekniska färdigheter som är förknippade med dem ökar i takt med att man övar sig. I distansstudierna är frestelsen att kopiera stor. Därför styr uppgiftsuppställningen för sin del arbetet och en utveckling av studiefärdigheterna.
  • En sammanställning över uppgiftsuppställningar som kan minska möjligheterna att göra klippa-limma-produkter. https://www.slideshare.net/arongas/kyyti-copypaste-opiskelulle

En bra anda för bedömning och att ge respons skapas tillsammans.

  • I nätmiljön blir arbetet dokumenterat. Ett särdrag för distansundervisningen är att produkten blir synlig. Verksamheten lämnar spår som man i lärosituationerna också kan återvända till. Det här är bra och nyttigt, men det kräver att man blir van med det. Det finns också läroämnen, som t.ex. åskådningsämnen, där det att man delar sina produkter så att andra får tillgång till dem kan förorsaka obehagliga känslor, rentav rädsla. Alla produkter är inte lämpliga att bli föremål för kamratbedömning.
  • Ibland kan det också kännas obehagligt att felen blir synliga, fast det i allmänhet är meningen att man ska lära sig av felen.
  • Det är viktigt med psykologisk trygghet för alla. Det är viktigt att med handledning lära sig förmågan att ge respons, med målet att lära sig ge konstruktiv respons så att den är noggrant inriktad.
  • Bedömningen inriktas alltid på uppnåendet av målet, inte på personen, personliga egenskaper, vad hen har gjort rätt eller vad hen ännu ska förbättra eller göra på annat sätt. Bedömningen och den respons som ges utgående från den har i uppgift att hjälpa eleven framåt och få personen att förstå vad hen har gjort rätt eller vad hen ännu ska förbättra eller göra på annat sätt.
  • Bedömningen är förknippad med makt. Genomskinlighet i bedömningen skapar förtroende och ökar samförståndet. Eleverna/studerande ska ha möjlighet att fråga om bedömningsgrunderna utan att de behöver vara rädda för att läraren blir arg eller ”hämnas” t.ex. när hen ger vitsord. Att fråga innebär inte att ifrågasätta!

Hjälp och stöd i övrigt för bedömning