Diskussion:Matematik/Matematik C

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det borde finnas en smart lösning för facit på problemen. En idé är att skapa en undersida för varje lösning. På sådant sätt kan man lättare slippa frestelsen att småkika på lösningarna för problem man inte gett sig på ännu när man kollar det senaste, vilket är lätt hänt annars. Solkoll 19 augusti 2004 kl.23.53 (UTC)

Om artikelstrukturen[redigera]

Jag tror att lärare, å sin sida, skulle föredra ett format som
  1. möjliggör att trycka genomgången av MaA och MaB som ett separat kompendium.
  2. MaC vill de nog helst se som en hel bok tydligt uppdelad i kapitel med facit längst bak.
  3. En separat övningsbok med fler övningar.
Å andra sidan vill säkert de elever som vill gå igenom kursen online ha
  1. vägledning, regler och räkneexempel i ett fönster
  2. övningar i ett annat fönster och
  3. facit (med olika lösningsalternativ) i ett tredje
Jag tror att denna artikel bör innehålla enbart introduktion och innehållsförteckning. Resten av kursen borde läggas i separata artiklar som namnges enligt hierarkin och syntaxen
  1. [[Matematik C:Repetition av Ma A och MaB]], [[Matematik A:Algebra]], [[Matematik B:Algebra]] etc
  2. [[Matematik A:Algebra:Övningar (N)]], [[Matematik B:Algebra:Övningar (S)]] etc
  3. [[Matematik A:Algebra:Facit (N)]], [[Matematik B:Algebra:Facit (S)]] etc
Visserligen gör det att lärarna blir tvungna att själva "paginera" boken när de ska trycka den, men "boken" kan kanske göras till en separat PDF-fil på sommaren innan terminstart? En fördel med upplägget är också att det gör det lätt att anpassa övningar och exempel för olika kurser i olika artiklar (ekonomiska tillämpningar i en, naturvetenskapliga i en annan etc).
Funderade / Mats Halldin 20 augusti 2004 kl.07.47 (UTC)

Om separator i rubriker[redigera]

w:wikibooks:Algebra:Arithmetic använder de syntaxen Algebra:Arithmetic:Answers to Addition Exercises. Det kanske är snyggast att använda kolonn som separator konsekvent genom hela projektet? / Mats Halldin 25 augusti 2004 kl.08.56 (UTC)

Lektioner eller kapitel?[redigera]

Deras upplägg verkar vara att inte skapa läromedel för specifika kurser (som Matematik C) utan separata kapitel som t.ex. lärare själva kan kompilera ihop till ett kompendium eller använda separat. Det kanske blir bättre så? Någon som har en åsikt? / Mats Halldin 25 augusti 2004 kl.08.56 (UTC)

Ja, varför inte? Jag tror det är bra att dela upp materialet i någorlunda små bitar.
Mitt förslag skulle då vara att vi (för t.ex. algebra) gör "moduler" av algebrakursen. Första modulen motsvaras av algebradelen i Ma A osv till femte som ges av algebran i Ma E. Sedan kan man fortsätta med den grundläggande högskolealgebran i en modul 6. Då kan man ju plocka ihop materialet som man vill - antingen kursvis eller ämnesvis. Dock bör vi kanske - åtminstonde för de högre delarna - tydligt tala om vad man bör ha läst innan för att klara av modulen. \Mike 25 augusti 2004 kl.12.26 (UTC)

Ett problem är att olika pedagogik används på olika nivåer. Av diskussionen nedan framgår att även något så grundläggande som linjära funktioner presenteras på olika sätt beroende på nivån. Man kanske kan tänka sig en modulstruktur enligt ditt förslag där en introduktions- eller repetitionsmodul s.a.s. travas ovan på de högre nivåernas moduler. MaA skulle då bara bestå av en modul och "den grundläggande högskolealgebran" av en snabbrepetion av gymnasiealgebran följt av den egentliga modulen. I varje modul kan man erbjuda en enklare genomgång genom att länka till den lägre nivån. Funderade / Mats Halldin 25 augusti 2004 kl.22.35 (UTC)

Nja, jag ser inte riktigt problemet. (annat än att jag inte lyckades tala ur skägget ordentligt.) Vad jag "vill ha" är att Ma A delas upp i en repetitionsdel av högstadiets matte, en algebradel, en funktionsdel osv., där alla delar klart är uppmärkta såsom tillhörande Ma A. Sedan finns naturligtvis även en sida som håller samman alltihop med länkar till rätt delar osv osv. Bla bla. Och så gör vi likadant med Ma B och så vidare. Iden är då att man ska kunna - på ett enkelt sätt - extrahera alla algebradelar från samtliga gymnasiekurser och få ett (någorlunda) sammanhängande material. \Mike 26 augusti 2004 kl.08.44 (UTC)

OK - då är jag med! Strukturen kanske blir bäst om vi börjar med att skapa strukturen och slänga in rubriker på de moment som borde finnas i resp. artikel tillsammans med länkar till föregående och efterföljande delar i kursen samt resp. kategori, t.ex. "algebra". / Mats Halldin 26 augusti 2004 kl.08.56 (UTC)

Angående definition av linjär[redigera]

flyttad från artikeln

Ovanstående [definitionen i artikeln] gäller "på högskolenivå", men på gymnasienivå menar man funktioner av typen f(x) = kx + m

--md2perpe 25 augusti 2004 kl.15.01 (UTC)

Det beror lite på sammanhanget: snackar vi polynom så är f(x)=kx+m ett linjärt polynom (eller av grad 1). Snackar vi linjär avbildning (dvs avbildning mellan vektorrum) så ska F(x+y)=F(x)+F(y), F(ax)=aF(x).
Jag vet inte hur vi ska göra - den vanliga gymnasiedefinitionen är inte helt lyckad, men det är svårt att ändra bruket.... \Mike 25 augusti 2004 kl.16.48 (UTC)
Varför inte en liten text (i en avgränsad ruta kanske) på sidan där skillnaderna förklaras? // Solkoll 25 augusti 2004 kl.17.57 (UTC)
Linjära funktioner på formen Y=kx+m ingår i MaA och MaB men brukar repeteras i MaC. Begreppet polynom brukar förklaras först i avsnittet icke-linjära funktioner som t.ex. "en summa av termer, där samtliga variabler har en positiv heltalsexponent". Att även linjära funktioner har en grad och kan kallas för polynom tycks uppfattas som något för opedagogiskt att ta upp i avsnittet linjära funktioner. (!) Vi måste förstås inte följa den pedagogiken men jag tycker nog också att definitionen som den ser ut nu ser ut att höra hemma på en högskola. / Mats Halldin 25 augusti 2004 kl.22.23 (UTC)