Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 1, IT-planen

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Datorn i grundskolan – en introduktion[redigera]

Datorerna har kommit till skolan och i dagsläget finns ofta tillräckligt med datorer i skolorna för att man skall kunna sitta tre elever vid varje dator. Problemet är att alltför många lärare inte har en tanke på vad man skall använda datorerna till. De har köpts in utan att någon egentligen funderat över hur de skall kunna användas i den vanliga undervisningen och detta innebär att de vanligtvis används när eleverna skall skriva något eller "forska" genom att hämta information på Internet. Det som saknas är en plan.


Den stora planen[redigera]

Om du som lärare läser detta och känner igen dig – fråga då ledningen om skolans IT-plan. Om det inte finns någon existerar bara två alternativ: sälj datorerna eller skriv en plan för hur de skall användas. Datorerna är alltför dyra i underhåll för att stå och samla damm.

Det första man bör fundera över är vad man kan kräva av eleverna. Här nedanför följer en råmall baserad på de tankar jag haft när jag undervisat år 6-9 i olika ämnen. Använd den gärna och ändra den så att den passar din egen skola.

Numera används dessutom datorer ofta redan på de lägsta klasserna i lågstadiet ( http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4936359 ). I början av 2012 stod det i tidningarna om en skola i Sollentuna där samtliga elever gavs varsin iPad från år 1. Om det verkar vettigt att sjuåringar som knappt kan läsa skall ut på Internet måste förstås målsättningarna se annorlunda ut. Jag lämnar det till någon annan wikibook-läsare som undervisar yngre barn. Det här är i alla fall mina krav på eleverna:

År 6

  • Kunna använda ett tangentbord (inkl. tecken som @ och dolda tecken man tar fram med ALT-tangenten) och mus.
  • Kunna koppla upp sig mot ett trådlöst nätverk (om det finns ett sådant).
  • Kunna logga in och ut på nätverket (om det finns ett sådant).
  • Kunna spara och hämta filer från egen mapp och USB-minne.
  • Kunna spara och hämta filer från en molntjänst som Virtual Box eller Skydrive.
  • Kunna använda ett enkelt ordbehandlingsprogram (t.ex. notepad) och skapa egna enkla bilder. (I svenskan ingår detta i år 1-3)
  • Kunna söka enkel information på Internet.
  • Kunna skriva ut dokument på skolans skrivare.

År 7

  • Kunna använda urklippshanteraren för att kopiera/klippa och klistra, mellan program.
  • Kunna göra urval vid sökning på Internet.
  • Kunna söka efter bilder på Internet och infoga dem i textdokument. (I svenskan ingår detta i år 1-3)
  • Kunna skapa mappar och radera filer och mappar.
  • Kunna skicka och ta emot e-post.
  • Kunna fylla i formulär på Internet.
  • Kunna skriva i ett mer avancerat ordbehandlingsprogram (t.ex. Word). (I svenskan ingår detta i år 1-3)
  • Kunna göra enkla presentationer med text och bild (i t.ex. Powerpoint). (I svenskan ingår detta i år 4-6)
  • Kunna göra selektiv utskrift så enbart det som skall skrivas ut skrivs ut på skolans skrivare.
  • Kunna använda mobilen för att spara skriven information på tavlan.

År 8

  • Kunna skapa diagram i räknebladsprogram (t.ex. Excel).
  • Kunna använda rättstavningsfunktionen för olika språk i ordbehandlingsprogrammet.
  • Kunna använda sig av en chat- eller diskussionsgrupp.
  • Kunna förstå skillnad mellan olika vanliga filformat.
  • Kunna skicka med en fil tillsammans med ett e-brev.
  • Kunna värdera en källa på Internet. (I samhällskunskapen ingår detta i år 7-9)
  • Kunna använda datorn i de praktisk-estetiska ämnena (idrott, slöjd osv.)

År 9

  • Kunna skapa en snygg layout i ett ordbehandlingsprogram.
  • Kunna infoga fotnoter, sidhuvud, innehållsförteckning och sidnumrering i textdokument.
  • Kunna välja korrekta källor på Internet.
  • Kunna använda sig av sociala medier på Internet i sitt skolarbete.



Vad skall eleverna använda datorkunskapen till?

Detta kan ses som de grundläggande kunskaper eleverna skall ha för att kunna använda sig av datorer på ett pedagogiskt korrekt sätt. När lärarna vet vad eleverna förväntas kunna är det lättare att planera lektioner där datorerna ingår. Till detta följer naturligtvis att lärarna använder sig av olika pedagogiska program i sin undervisning, men eftersom dessa är olika från fall till fall kan man inte räkna in dem i en övergripande plan. En sak att hålla i minnet är att inte alla elever har tillgång till datorer hemma. Det kan t.ex. finnas både ekonomiska och religiösa anledningar till detta, men dessa elever bör få andra uppgifter om resten av klassen får datorläxor.

Skolans datorpark[redigera]

När vi gått igenom elevernas minimikrav kan man se på skolans datorkrav. Det är sällan en bra idé att ta emot begagnade datorer från olika håll, även om det ofta är en nödvändighet när skolan har dålig ekonomi. Nackdelarna är många och den främsta är datorunderhållet – många olika datorer gör att man måste ha en uppsjö olika reservdelar och olika jämbördiga program på datorerna. Kostnaden för att underhålla dem kan ofta överstiga den kostnad som man från början skulle haft om man i mesta möjliga mån försökte ha datorerna så lika varandra som möjligt.

Det är med moderna operativsystem möjligt att köra programmen på en värddator och låta de enskilda datorerna fungera som terminaler, det vill säga som tangentbord och skärmar till en kraftigare dator. Detta alternativ är värt att tänka på i synnerhet om skolans datorer inte klarar av att köra moderna tillämpningsprogram, men också annars med tanke på att förenkla underhållet.

Priserna på bärbara datorer har fullkomligt rasat de senaste åren och numera kan man få en dator för 2000 kronor med en prestanda man inte fick på bärbara datorer värda över 50 000:- i början av 2000-talet. Detta har gjort att det numera är fullt möjligt att köpa in klassuppsättningar av bärbara laptops så varje elev har en egen dator att arbeta på. Även här är det fördelaktigt om alla laptops är av samma sort, och det beror främst på laddare och batterier som har en tendens att gå sönder väldigt fort. De flesta kommuner har numera en plan på 1 till 1 (en dator till varje elev) som det kallas, även om det kan ta några år innan planerna blir verklighet fullt ut. Tills detta sker kan man ha en vagn med en klassuppsättning laptops som lärarna bokar. Det ger 1 till 1 funktion inom en skola, fastän inte varje lektion.

Operativsystem

Vad skall man ha för operativsystem i datorerna? Egentligen finns det bara tre olika att välja mellan:

Om man har Macintosh så finns Mac OS. Detta är troligast om eleverna får iPads. Andra Macintosh datorer är överdrivet dyra i förhållande till vad man får så att det inte är att tänka på. Om man inte har iPads återstår PC, och då står valet i praktiken mellan Windows eller en Linux-distribution. De senare är gratis, liksom all programvara man behöver, vilket är en väldigt stark anledning till att välja en sådan.

En annan orsak att välja Linux är att systemet tack vare öppen källkod och Unix-tradition är välkänt sedan länge, beskrivs i många böcker och ändras inte från en operativsystemversion till en annan. Det är också lätt att demonstrera sambandet mellan text i en konfigurationsfil – eller programs källkod – och datorns funktion. En oerhört stor samling professionella verktyg kommer gratis med systemet, vilket betyder att man inte behöver fundera på om elevernas användning av specialprogram rättfärdigar priset på specialprogramvara. Det är också enkelt att hålla sig med ett par olika program för samma ändamål för att visa på skillnaden mellan tanken bakom programmen och hur de fungerar i verkligheten.

Nackdelen med Linux är att helheten är mindre genomarbetad än på Windows. Den som skall installera, konfigurera och underhålla systemet behöver något mer specialkunskaper än ifråga om Windows. Å andra sidan har Linux utvecklats väldigt mycket på den här punkten under de senaste åren. Linux-system brukar också ofta fungera utan bekymmer då de väl är installerade (större uppdateringar kräver visserligen arbete). För eleverna är en dator med Linux inte svårare att använda än en dator med Windows och vad gäller många tillämpningsprogram är skillnaden mellan de båda systemen obetydlig (vilket t.ex. betyder att den som lärt sig använda en ordbehandlare under Linux inte har några problem att använda en under Windows).

Om man beslutar sig för att använda sig av Linux är det, enligt mig, bäst att använda Ubuntu (eller någon variant av Ubuntu). Operativsystemet är genomtänkt, ett barn klarar av att installera det samt att Unity-skrivbordet är både funktionellt och vackert. På äldre datorer fungerar Xubuntu bäst och till små barn finns Edubuntu.

Windows finns i många versioner och varianter. Windows 7 stöds inte längre annat än med specialarrangemang. Windows 10 lanserades våren 2015. Det är knappast värt att använda mycket tid på att lära sig en version som snart är föråldrad, och föråldrade versioner har problem också med säkerheten. Att uppdatera systemet på äldre datorer kan ändå vara svårt, beroende på hurudan prestanda den nya versionen kräver. Det gäller också att noga se vad som ingår i olika varianter (Basic, Professional etc.). Mycket fri programvara finns tillgänglig också för Windows; det är till exempel möjligt att klara sig utan Microsofts kontorspaket och istället installera Libre Office.

Nätverk

Skolan skall ha ett nätverk. Det ger en betydande investeringskostnad (kabel, nätverkskort, hubbar, serverdator osv.) men den pedagogiska vinsten är stor när eleverna kan samarbeta med varandra över nätverket, och att sparade filer finns tillgängliga oberoende av vilken dator man sätter sig vid är en enorm fördel. Om skolan har Linux eller Windows (2000 eller bättre) kan man dessutom lätt göra så att datorerna inte har egna program utan blir rena arbetsstationer (terminaler). Alla program läggs på en separat programserver och om något skall ändras görs alla ändringar i servern istället för på varenda dator i skolan. På det viset hålls underhållskostnaden nere betydligt även om det innebär att man måste investera i en filserver också. Linux är mycket enklare att använda till dessa "terminaler" än Windows.

Trådlöst nätverk är mer eller mindre ett krav i dagens läge. det underlättar mycket för en IT-administratör som slipper dra kabel överallt. samtidigt får man tänka på säkerheten och se till så att anslutningarna är skyddade för att förhindra illegal användning av nätet. Bäst, enligt mig, är att använda mac-filter på de trådlösa anslutningspunkterna. Då är det bara datorer eller telefoner med godkänt mac-nummer på sitt nätverkskort som kan komma åt Internet, och problemen med lösenordshanteringen för eleverna försvinner helt (ett dåligt lösenord ger då inte tillgång till nätet för vilken som helst förbipasserande).

USB-minnen och andra externa lagringsenheter

Bärbara minnen är en vanlig ingång för virus på nätverket. Om skolan har bredband är det bättre att eleverna får skicka filer med e-post eller via molntjänster mellan skolan och hemmet än att spara dem på annat sätt. Elevernas handhavande av t.ex. USB-minnen lämnar oftast mycket att önska. De har gärna USB-minnena i byxfickorna och de skadas vid slag eller tvätt, eller glöms kvar i datorer som sedan används av andra elever – och man får höra om och om igen att "jag hade gjort hela läxan men det fanns på USB-minnet och det är trasigt eller försvunnet nu".

Möss

Möss utsätts ofta för sabotage. Det vanligaste problemet är att eleverna helt enkelt skruvar upp mössen och stjäl kulorna. Jag vet inte riktigt varför det är så kul men jag limmar alltid ihop bottenluckan och ser till att de möss som finns på skolan är sådana man kan ta isär med skruvmejsel vid behov. Detta har minimerat musförstörelsen. Möss i laptops utsätts inte för skador på samma sätt.

Tangentbord

En kostnad utöver det vanliga är kostnaden för tangentbord. På stora, externa, tangentbord kan man sprätta bort tangenterna och sätta fast dem på andra platser, vilket eleverna tycker är kul. Man tror att man skriver G men det blir F, t.ex. om man inte kan skriva på tangentbordet utan att se på fingrarna och tangenterna medan man skriver. Tyvärr förstår inte eleverna att man inte kan göra samma sak med laptops. Eleverna sprättar bort tangenterna, men de går inte att sätta tillbaka eftersom hållaren av plast i princip alltid bryts sönder. Tangenten försvinner och öppnar ett hål i tangentbordet som man lätt kan fortsätta att pilla bort tangenter från och inom loppet av en enda lektion kan datorn bli obrukbar. Att byta tangentbord kostar dessutom ofta lika mycket som att köpa en ny dator. Detta problem förekommer i princip inte alls på skolor där eleven har ett personligt ansvar för sin laptop.

Vem står för underhållet

Vem skall då se till att alltihop fungerar? Vanligtvis finns en datatekniker anställd i kommunen som kommer någon dag då och då och åtgärdar felen. Tyvärr innebär detta samtidigt att om fel uppstår alldeles efter det att teknikern varit där så fungerar datorerna dåligt eller inte alls tills nästa gång teknikern dyker upp. Oftast är dock detta gratis för skolorna.

Ett bättre, men dyrare, alternativ är att anställa en lärare med någorlunda kunskap om datorer där datorunderhåll ingår som en del av tjänsten. På det viset kan enklare fel åtgärdas inom rimlig tid. Dessutom får man fördelen av att ha en pedagog, istället för en tekniker, som bestämmer hur datorerna skall användas och det är enligt egna erfarenheter en väldigt stor fördel. Min egen erfarenhet av att ha tekniker utifrån som helt saknar insikt om lärarnas vardag, behov och krav är att det bara skapar frustration och ilska bland lärarna. Nackdelen blir istället kostnaden, men om skolan på allvar tänker satsa på att ha datorer i undervisningen så finns det inget bättre alternativ. Ju mer teknik som finns på skolan desto större är behovet av att ha en IT-tekniker "in the house" som kan hjälpa både elever och personal relativt omgående.

1 till 1[redigera]

1 till 1 är ett modeuttryck som i praktiken står för "en dator till varje elev i skolan". Tanken med en dator per elev är god men bara om man först tänkt igenom den riktigt noga och det har man sällan gjort. Vanligast är att beslutet kommer uppifrån och lärarna får gå någon PIM-kurs ( http://www.pim.skolverket.se/xp/ ) för att anses ha den kompetens som krävs för att de skall kunna hantera tekniken i en klassrumssituation där varje barn har en egen dator. Pedagogiken i klassrummet för en 1 till 1 situation är däremot vanligen sorgligt eftersatt.

Enligt egen erfarenhet med 1 till 1 finns följande att beakta:

  • Elever förstör datorer, väldigt ofta. Skattebetalarna i kommunen skulle antagligen gråta floder om de visste hur elever hanterar dyrbar utrustning. Om eleverna däremot vet att de kommer att få datorn när de går ur skolan blir de genast mycket mer rädda om datorn ifråga. Jämför med en skolbok. En bok som elever lånar från skolan har en livslängd på runt en termin medan en bok som elever själva äger är fin i många många år.
  • Om datorn ägs av skolan har skolan det ekonomisk ansvaret vid en stöld eller åverkan. Om datorn däremot "leasas" av eleven är det elevens föräldrars hemförsäkring som täcker upp vid stöld. Datorer "stjäls" och "råkar gå sönder av sig själv" i stora mängder och det är helt enkelt ekonomiskt omöjligt för skolan att dela ut lap-tops till elever och sedan betala allt som går sönder eller förvinner.
  • Elever klarar inte av att sitta vid en dator. De kommer att använda den till allt möjligt som de inte skall. Problemen är större ju yngre de är. Därför måste man alltid gå igenom uppgifterna de skall göra och försäkra sig om att de förstår dem innan man låter eleverna starta datorerna. I samma ögonblick som datorerna går igång har du som lärare tappat kontrollen över klassrumsaktiviteterna.
  • Låt inte eleverna ha tillgång till datorer varje lektion utan låt det vara litet exklusivt, för i samma ögonblick som de har datorer varenda lektion och varenda rast kommer de två aktiviteterna att flyta samman och du kommer att förlora kontrollen över aktiviteterna i klassrummet. Att leka med datorn blir norm och det blir istället onormalt att vara utan dator eller göra lärarens arbetsuppgifter med den.
  • Bäst är om lap-topsarna eller iPadarna blir inlåsta i ett kassaskåp med eluttag under natten så att batterierna är fulladdade på morgonen. Det förhindrar även att datorerna stjäls när eleverna är på väg till- eller från skolan. Rånrisken är hög.
  • Var medveten om att både batterier och laddare har en väsentligt mycket kortare livslängd än datorn och förse klassrummen med ett eluttag/bänkplats till datorer med trasiga batterier men som kan startas med nätdrift. En del modeller kan användas utan batteri, medan andras batteri måste bytas då det blir dåligt, oberoende av tillgång till nätström. Det förra är utan vidare en fördel.
  • Använd ett enkelt system för återställning av hårddiskar på datorer som inte startar och lär elevena att spara det de gjort någon annanstans än lokalt på den egna datorn, eftersom det försvinner vid en systemåterställning.
  • Var kompis med IT-teknikern, det är hon eller han som ser till så att datorn återställs efter det att eleverna klickat på allt möjligt på Internet så att du som lärare slipper försöka göra det i början av lektionen.

Styrdokumenten[redigera]

Samtlig information här nedanför hämtad från Lgr 11:

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575


En viktig fråga är om datorerna egentligen har en plats i grundskolan. Om man ser på styrdokumenten och bara håller sig till olika mål där datorer tydligt anges som grund för att målet skall kunna uppfyllas, finns det egentligen väldigt litet som motiverar att grundskolor skall investera så mycket pengar som man gör i datorer. De mål som anges här nedanför är de som man, med snälla ögon, kan anse kräva datorer. Som du ser är det främst lärarna i bild, svenska och svenska som andra språk som har ett riktigt stort behov av datorer i undervisningen. T.ex. NO-lärare kan säkert ha mycket nytta av datorer i undervisningen, men som du ser finns ingenting från skolverkets normer som tyder på att man måste ha en dator i NO-undervisingen. Om man har begränsat med resurser vad det gäller datorer i skolan måste man som rektor eller IT-ansvarig fördela datorerna så att så många mål som möjligt som kräver datorer kan uppfyllas.

Kursplaner[redigera]

Bild

Allmänt:

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

1-3

  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Redskap: Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

7-9

  • Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.


Engelska

4-6

  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.

Hem- och konsumentkunskap

(Ingenting)


Idrott och hälsa

(Ingenting)


Matematik

7-9 Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Moderna språk

4-9

  • Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.


Modersmål

7-9

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.


Musik

4-6

  • Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.

7-9

  • Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
  • Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.


NO-Biologi


(Inget)


NO-Fysik


(Inget)


NO-Kemi

(Inget)


SO-Geografi

7-9

  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.


SO-Historia

(inget)


SO-Religionskunskap

(inget)


SO-Samhällskunskap

Allmänt:

  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attsöka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

7-9

  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier


Slöjd

(inget)


Svenska

1-3

  • Handstil och att skriva på dator.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

4-6

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

7-9

  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.


Svenska som andra språk

1-3

  • Handstil och att skriva på dator.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

4-6

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

7-9

  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.


Teckenspråk för hörande

4-9, inom ramen för elevens val

  • Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.

4-9, inom ramen för språkval

  • Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.


Teknik

7-9

  • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.