Datorkörkort med Linux

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Books-aj.svg aj ashton 01.svg Denna bok är bara påbörjad och saknar fortfarande mycket. Det är öppet för vem som helst att bidra till denna bok, liksom alla andra böcker. Om du märker att något saknas eller är felaktigt, tveka inte att lägga till eller redigera. Du kan träna lite i sandlådan innan du gör mer avancerade ändringar.



Det som står om bokens innehåll gäller inte det nuvarande innehållet utan författarnas ambitioner.


Till medredaktörer[redigera]

Arbete pågår med de första modulerna (Allmän datorkunskap och Operativsystem och datahantering). Kommentarer är välkomna.

Jag är glad om du berättar om intresse för boken, som medredaktör, lärare, elev eller allmänt datorintresserad – eller som en som är rädd för datorer. Jag är tacksam för alla kommentarer, idéer och synpunkter. Det är också bra om jag har någon här att diskutera med.

Rubrikerna för de olika avsnitten och modulerna är i huvudsak hämtade ur kursfordringarna på TIEKEs (Finland) och ECDL:s (Sverige) webbplatser. I någon mån har jag sammanjämkat eller bytt ut rubriker. Strukturen på modulerna följer inte helt strukturen i kursfordringarna och en del material har lagts till (se diskussion nedan).

Innehåll[redigera]

  • Inledning

[bilagorna bör numreras om, kolla då överallt där de nämns]

  • Bilaga A: Begrepp
  • Bilaga: Tangentbord
    • Rikssvenskt tangentbord
    • Finskt multinationellt tangentbord
    • Amerikanskt tangentbord (USA)
    • Val av tangentbord, specialtangenter, andra skriftsystem, inställningar
  • Bilaga B: Källkod
    • Källkod och fri programvara
    • Att hantera källkoden för distributionerna i exemplen
    • Att distribuera GNU/Linux lagligt
    • Skript och råd för programvaran som behövs för studierna
    • CD, DVD eller usb-minne med programvara och källkod
  • Bilaga C: Använd programvara
    • Programversioner använda i de primära exemplen
    • Programversioner använda i överkursexempel
    • Linux-distributioner med vilka exemplen testats, med kommentarer

Till läsaren[redigera]

GNU/Linux[redigera]

Denna bok ger dig de färdigheter som förutsätts för datakörkort, med användande av operativsystemet GNU/Linux med skrivbordsmiljön Gnome.

Ett operativsystem är den programvara som förvandlar en dator från att vara en mängd komplicerad elektronik till att vara en användbar apparat. Det finns många operativsystem, såsom BSD, DOS, Mac OS X, Microsoft Windows, NonStop OS, Solaris, Symbian och z/OS, men GNU/Linux hör till de mångsidigaste. Vad mera är: GNU/Linux är fritt, vilket bland annat betyder att du kan pröva det utan att bry dig om pris eller licenser och – om du gillar det – använda det, ge kopior åt dina vänner eller installera det på alla datorer i en datorklass (vilket kanske din lärare gjort) eller åt alla mänskor som ber om det, fortfarande utan att bekymra dig om pris och licenser (bara du kommer ihåg att bifoga något som kallas för källkoden).

GNU/Linux, ofta kallat bara Linux, finns i många varianter. Allt du gör här kan göras också på många andra sätt. Då du ser någon annan använda Linux är det inte sagt att du känner igen din egen miljö. Ännu mindre om du använder Linux i en mobiltelefon, digibox, spelkonsol eller bankautomat. Det är inte nödvändigtvis något större problem: du kan ofta installera just den miljö du är van vid på den dator du skall jobba med, ofta oberoende av en hurudan miljö eventuella andra som använder datorn arbetar med. Och vi försöker hjälpa dig att känna igen dig också i något annorlunda omgivningar, så att du förhoppningsvis kan använda vilken som helst egentlig Linux-dator (inbyggda Linux-system, såsom mobiltelefoner, nämner vi bara i förbifarten).

Ibland kommer vi att nämna att något fungerar på ett visst sätt i ”Unix” eller i ”Unix-liknande system”. Det beror på att GNU/Linux är ett Unix-liknande system och på många sätt fungerar lika som Unix. Kommentarerna gäller också vissa situationer där det traditionella Unix-liknande sättet att fungera inte konsekvent gäller i de moderna Linux-systemen eller inte är helt relevant annat än som bakgrundsinformation.

Använd miljö[redigera]

Vi kommer i den här boken att i första hand visa alla exempel såsom de genomförs i en viss miljö, nämligen Debian GNU/Linux 6.0 ("Squeeze") med Gnome (uppdatering till "Wheezy" sannolikt 2013). Vi kommer också att kommentera skillnaderna till vissa andra vanliga miljöer. Om du prövar med olika varianter som vi föreslår (som överkurs) kommer du att märka att det inte är svårt att göra samma sak med ett annat datorprogram avsett för samma ändamål. Vi kommer också (likaså som överkurs) i många fall att visa hur man gör motsvarande sak med traditionella Unix-kommandon, som i många fall kan användas också då du över ett datanätverk har att göra med till exempel en mobiltelefon, digibox eller annat inbyggt system.

Överkursen behöver du inte bry dig om. Om du nöjer dig med att lära dig göra saker på ett sätt är GNU/Linux inte svårare att lära sig än vilket som helst operativsystem för bordsdatorer. Men att utvidga kunskapen att gälla också andra sätt att göra samma sak är inte särskilt svårt det heller.

Struktur[redigera]

Bokens uppläggning följer i huvudsak modulerna för @-kort, Datoranvändarens A-kort, ECDL Start och ECDL-datakörkortet (boken är tänkt att senare utvidgas att behandla också de mer avancerade nivåerna). Kraven i de svenska och finska modulerna skiljer sig något från varandra, likaså skiljer sig kraven mellan versioner från olika tidpunkt. När skillnaderna är små och stoffet verkar väsentligt har dessa skillnader inte beaktats, utan material som är med i någon version har täckts. Då skillnaderna är större anges att avsnittet ifråga är överkurs i vissa sammanhang. Ibland hänvisas till ett kapitel som behandlas inom en annan modul.

Begrepp som diskuteras i modulerna Allmän datorkunskap och Operativsystem och datahantering definieras inte på nytt då de dyker upp i andra moduler. Istället ges en referens första gången begreppet dyker upp i en viss modul. Begreppen förklaras också kort i bilaga A: Begrepp.

I slutet av boken har vi samlat större block av information som författarna upplever som intressanta, men som inte ingår i examensfordringarna. Mindre avsnitt som passar in i de olika modulerna är inplacerade i dessa, markerade som överkurs.

Om du inte har en lärare som sköter om att du har en dator med rätt programvara kan du följa instruktionerna i bilaga D: Att installera programvaran. Be vid behov om hjälp av någon datorkunnig bekant eller av en lokal Linux- eller Unix-förening. Installationen borde inte vara svår om du har en ledig hårddisk eller ledigt utrymme för en extra partition, men det finns krångligare specialfall. I nödfall kan du använda en live-CD eller en minnessticka utan att installera systemet.

Till läraren[redigera]

Denna "bok" är avsedd att erbjuda läromedel för de svenska och finska datorkörkorten, som alternativ till allt det material som bygger på att man använder Windows. Den är också avsedd att vara användbar för självstudier, både vad gäller datorkörkort och informella studier. Det är möjligt att delar av boken går att anpassa till datorstudier också till exempel i grundskolan.

Målgruppen är ännu rätt odefinierad och språket inte anpassat till någon viss läsekrets. Författarna tar gärna emot önskemål och kommentarer om hur boken borde utvecklas.

Överkurs[redigera]

En av orsakerna att jag skriver den här boken är att jag är missnöjd med det sätt man ofta lär ut datoranvändning då operativsystemet är Windows: man visar mycket konkret hur en operation utförs, utan ambition att förklara koncepten. Jag tycker att elever har rätt att lära sig något som inte föråldras från en programversion till en annan. Om eleverna förstår vad de gör och lär sig känna igen funktionerna i olika varianter har de mycket bättre förutsättningar att känna igen sig i en ny datoromgivning.

Jag förstår att det för många elever är en tillräcklig utmaning att behjälpligt lära sig använda ett system. Därför har jag försökt att klart separera överkursen. Jag vill ändå uppmana läraren att uppmuntra eleverna att pröva på de alternativa lösningarna. På motsvarande sätt har jag i några av exemplen utnyttjat att det under GNU och Unix enkelt går att få stöd för olika språk, också språk med annorlunda skrivsystem.

Avsnitten om hur man använder kommandotolken är vad gäller de grundläggande datorkörkorten alltid ren överkurs, avsedd för elever intresserade av den sidan. Kommandotolken och Unix' verktygsprogram är väldigt kraftfulla redskap, men att få en större andel av eleverna att förstå det (och att inse att de kan klara att använda dem effektivt) är antagligen onödigt svårt.

Tyngdpunkterna i texten är ofta något andra än i kursfordringarna. Allt som ingår i dem finns med, men ibland endast nämnt i korthet. Det kan vara skäl att kontrollera faktiska examensprov för vad som måste behandlas, det urval frågor jag gått genom är för litet för att kunna uppfattas som representativt. Om du själv är examinator kan du antagligen hålla med om de tyngdpunkter jag valt.

Programvaran[redigera]

Alla exemplen i boken är skrivna enligt en datorinstallation med Debian GNU/Linux 6.0 ”Squeeze” med Gnome 2.30 (vissa moduler från 2.32) och Openoffice.org 3.2.1 (ersätts 2013 med ”forken” LibreOffice i ”wheezy”), i den form man får då man väljer Sverige-svensk installation, anger att datorn skall användas med funktionerna (”task”) "Skrivbordsmiljön Gnome", "Swedish desktop" och "Swedish environment" samt installerar tilläggspaket dels för openoffice.org (Debian gnome använder primärt andra kontorsprogram) och de använda servrarna (apache, exim, cups, nfsd, samba), dels för teckensnitt och rättskrivning för vissa andra språk. Se installationsanvisningarna för detaljer.[KOLLA!] Om författarna varit medvetna om att något program håller på att ersättas med ett annat har det senare programmet i vissa fall använts (och i så fall vid behov installerats som tillval).

Exemplen i boken kommer också att testas med de programversioner som vid tillfället fanns i Debian unstable eller i vissa fall Debian testing, samt i en för tillfället stödd version av Fedora, Suse och Ubuntu (testningen görs i samband med uppdatering av guiden till Debian ”wheezy” 2013). Då den använda programvaran inte funnits att installera i dessa andra distributioners normala paketförråd eller annan programvara vanligen används i dessa distributioner också med Gnome testas exemplen också med i distributionen normalt använd programvara och väsentliga skillnader noteras.

Programversionerna framgår ur bilaga C: Använd programvara.

Valet av distributioner är i viss mån godtyckligt. Debian har fördelen att vara en stabil och väletablerad distribution. Uppgraderingstakten är långsam, vilket gör det lättare att hålla boken uppdaterad. Ubuntu är en populär distribution som inte skiljer sig alltför mycket från Debian. Fedora och Suse har rätt stora marknadsandelar och representerar en annan gren av distributioner, utan att ändå till koncepten skilja sig på samma sätt som Slackware eller Gentoo. Att hantera de sistnämnda skulle kräva en stor extra arbetsinsats.

Valet av Gnome beror dels på att den skrivbordsmiljön är standard i Debian och Ubuntu – och välkänd också annars – dels på att den är någorlunda komplett, konsekvent och mogen och är avsedd att ta hänsyn till användbarhetsforskning. KDE är lika känd, men antagligen inte lika konsekvent och enkel i användargränssnittet. Det finns ett antal omgivningar som kräver mindre resurser och som jag gärna skulle presentera, men de har ännu sällan en komplett uppsättning egna program (och därmed inte lika konsekvent användargränssnitt) och är ovanligare.

Åtminstone Debian och Fedora består – vad gäller de officiella paketen – helt av fri programvara och kan utan problem installeras på klassmaskiner eller elevernas egna datorer. Licenserna för stora delar av programvaran förutsätter att också källkoden distribueras, vilket kan skötas med skriptet i bilagan B: Källkod. Om det är trångt på de maskiner där programmen skall installeras eller eleverna vill ge GNU/Linux vidare kan källkoden samsas med de binära programpaketen på en DVD, likaså enligt instruktionerna i bilagan.

Datorn kan ha utrustning (t.ex. vissa WLAN-kort) som kräver ofria drivrutiner. De går sannolikt relativt enkelt att installera, men de åtgärder installationen och licensen kräver behandlas inte mer än alldeles ytligt i bilagorna om installation och distribution.

Det är inte säkert att det finns test för denna miljö. ECDL i Sverige har för tillfället (2011) tester för Windows och den urgamla Redhat 8.0 med StarOffice. En examinator får alltså antagligen räkna med att konstruera egna test.

Nätverksmiljö[redigera]

Några av övningarna förutsätter tillgång till dels Internet, dels ett lokalt nät med exporterade filsystem och skrivare. Central lösenordshantering underlättar förberedelserna inför lektionerna. Installationen av en serverdator beskrivs i installationsbilagan, men beroende på existerande nätverk kan man vara tvungen att genomföra den på annat sätt.

De olika körkorten[redigera]

  • @, Light och Start
  • A och ECDL datakörkort
  • De avancerade körkorten behandlas tillsvidare inte

@-kortet har en omfattning på 4,5 studiepoäng, A- och AB-korten 7,5 studiepoäng. Det betyder att en enskild modul bör kunna avläggas med ungefär 30 timmars arbete.

I @-körkortet ingår modulerna Operativsystem och datahantering och Internet och e-post som obligatoriska, medan två andra moduler kan väljas fritt. Körkortet omfattar alltså fyra moduler. I A-körkortet ingår sju moduler och också modulen Ordbehandling är obligatorisk.

ECDL Start och ECDL datakörkort kräver fyra respektive sju av sju moduler. Modulerna för trådlös kommunikation, bildbehandling och distansarbete ingår inte.

ECDL Light innehåller de tre modulerna Allmän IT-kunskap och operativsystem, Internet och e-post och Ordbehandling. Språket i frågorna är förenklat.

Information om de svenska kursfordringarna finns på http://www.ecdl.se/och om de finska på http://www.tieke.fi/pa_svenska/datakorkortet/.

En jämförelse mellan materialet som ingår i boken respektive i examensfordringarna och hur dispositionen skiljer sig finns i bilagan Avsnitt och examenskrav.[KOLLA!]

Examination[redigera]

[KOLLA!]