Afrika söder om Sahara/Historia/Mänsklighetens vagga

Schimpanserna är våra närmaste släktingar bland aporna.

Det är i Afrika som de första föregångarna till människorna uppstod när apornas släktträd delade sig. Våra urfäder utvecklades åt ett håll samtidigt som gorillors och schimpansers urfäder utvecklades åt ett annat. Trots att det gått mellan 10 000 000 och 4 000 0000 år sedan dess, forskarna är inte riktigt överens, delar vi drygt 99% av vårt DNA med dessa apor. Vi har ju trots allt utvecklats sida vid sida i Afrika.

De första människorna

Skelettet efter Lucy

1974 grävde forskare efter fossil i Afartriangeln i nordöstra Etiopien. Utanför Hadar hittade de skelettet efter en Australopitecus, en tidig människosläkting. Det som gjorde fyndet unikt var att skelettet var 40% komplett. Just då var popgruppen Beatles populär och de hade släppt hitlåten Lucy in the sky with diamonds, så individen döptes till Lucy efter melodin. Det officiella namnet på arten var Australopitecus afarensis, eftersom Lucy hittades i Afar. Aldrig tidigare hade forskarna haft så mycket material att undersöka för att se hur evolutionen utvecklats från Lucy, en varelse som levde för 3.2 miljoner år sedan, till oss nu levande människor.

Hur såg Lucy ut då? Lucy var en ungefär 1.5 meter hög hona. Hon var rätt lik de chimpanser som fortfarande lever i Afrikas skogar. Den stora skillnaden mellan Lucy och aporna låg i hennes höftben. Det var utvecklat för en upprätt gåendeställning. En apas höftben är vinklat vilket gör att apor visserligen kan gå korta sträckor på bakbenen men vanligtvis tar stöd med händerna och går fram på alla fyra när de går omkring på marken.

Lucy

1992 hittades ett ändå äldre fossil i Awash Valley i Afartriangeln. Inte långt från den plats Lucy hittades. När forskarna undersökte fossilet insåg det att det var mycket äldre än Lucy. Hela cirka 4.4 miljoner år gammalt. Ändå hade det redan många drag som återfinns i Lucys skelett. Framförallt höftbenet anpassat för upprätt gång. Skelettet var av en hona, och forskarna döpte henne till Ardi, med det vetenskapliga namnet Ardipithecus ramidus . Ardi betyder mark eller golv på det språk som talas i Afar.

Ardi är så gammalt att skelettet visar på att Ardi fortfarande var en trädklättrare, till skillnad från Lucy. Ardi är viktig eftersom hon är den närmaste någorlunda bevarade släkting till den gemensamma länken mellan chimpanser och människor som vetenskapsmännen hittat.

Skelettet efter Ardi

Hur kan vi veta hur gamla skeletten är när de är fossil och inte längre består av ben? Svaret är att forskarna inte åldersbestämmer benen utan de åldersbestämmer omgivningen som fossilen efter benen hittats i.

Great Rift Valley och Afartriangeln är en miljö med mycket vulkaner. Ofta sprutar de ut stora mängder aska som täcker marken. Askan skyddar benen så att de inte förstörs, innan de blir fossil. Sedan har det torra klimatet i området hjälpt till med bevarandet. Asklagren bildar kronologiska lager som går att tidsbestämma mycket exakt. Lite som när forskare räknar årsringar på en stubbe efter ett nedsågat träd för att avgöra hur gammalt trädet är.

Det är inte bara fossil som bevaras bra på det här sättet. På flera ställen längs Great Rift Valley har forskare hittat fotspår efter människor som är flera miljoner år gamla:

3.6 miljoner år Fotspår som bevarats under askan i Tanzania, Great Rift Valley

Sedan kommer ett hopp i utvecklingen på nästan en miljon år när det inte finns några fossil. Mellan det att australopithecus dog ut och de första "riktiga" människosläktingarna i Homo Habilis dök upp.

Homo Habilis

Homo Habilis, rekonstruktion från kranium

De första släktena som var litet mer som oss och mindre som en apa säger vi tillhör släktet "Homo", där homo betyder "människa". Den allra första grenen uppstod för ungefär två miljoner år sedan i Afrika och heter ”Homo Habilis” eller ”Den händiga människan”.

Det som är speciellt för Habilis är att det är den första släktingen som gjorde egna verktyg i sten och antagligen även i ben. De var mindre än oss, bara ungefär 1.3 meter långa. De verkar inte ha varit några jägare utan verktygen användes troligen för att skrapa loss kött från redan döda djur. Habilis dog ut för ungefär 1.4 miljoner år sedan och lämnade aldrig Afrika.

Homo Erectus

Homo Erectus rekonstruktion från kranium, observera den låga pannan

Nästa släkting kallas för ”Homo Ergaster” i Afrika eller ”Homo Erectus” utanför Afrika. Erectus var en mycket längre släkting än Habilis. Jämfört med oss var de något längre och hade mer muskler än vi har nu. De första ur Erectusfamiljen uppstod i Afrika för drygt 1.6 miljoner år sedan.

Erectus är den första människosläktingen som tog sig ut ur Afrika och spred sig över andra delar av världen. Erectus var den första av våra släktingar som kunde använda sig av eld, något som krävs för de som vill sprida sig i ett kallt klimat. Arkeologer har hittat skelett så långt bort från Afrika som Kina och Java, men även i Europa, ända upp till England och Tyskland.

Stenkil, som erectider använde

Erectus gjorde en speciell sorts stenvapen, en vass ”stenkil” som ser ungefär likadan ut på alla platser i världen där man hittat rester av släktet. Det konstiga är att de aldrig utvecklade stenkilen. Den såg likadan ut under ungefär en miljon år.

Forskarna tror att Erectus är den första människosläkting som levde i familjegrupper. Dessutom är det den första släktingen utan stora, vassa hörntänder, något forskarna tar som bevis för att männen inte längre slogs om kvinnorna utan kvinnor och män samarbetade. Hjärnan var större jämfört med tidigare människosläkten och det beror troligen på att Erectus åt mer fettrik mat, samtidigt som det krävs en större hjärna för att kunna samarbeta i grupper. Både för att få en lyckad jakt och för att få en familjegrupp att hålla sams.

Erectus släktet verkar ha dött ut för ungefär 300 000 år sedan, men forskarna är osäkra på varför.

Homo Sapiens

Spridningen av Homo Sapiens, från Afrika till resten av världen.

Vi, vår människotyp, kallas för Homo Sapiens. Eller faktiskt Homo Sapiens Sapiens, om man skall vara petnoga och menar oss som funnits de senaste 100 000 åren. Homo sapiens betyder ”Den tänkande människan”. De äldsta fynden från våra förfäder finns i Afrika och är runt 200 000 år gamla, även om det verkar ha tagit ytterligare 100 000 år innan vår familj blev mer allmänt förekommande.

När klimatet blev torrare i Afrika tvingades små grupper av Homo Sapiens ut till kusterna. Därifrån kunde de gå vidare längs två olika vägar. Dels över Sinai längs Medelhavets östra kust och dels över Röda havets utlopp, som var en arkipelag av öar och grunda dammar när istidens inlandsisar fått havsnivån att sjunka.

Från de två landbryggorna spred sig vi moderna människor över jorden med en början för någonstans mellan 100 000 och 80 000 år sedan. Långt efter att den sista av Homo Erectus släktet försvunnit.

Det finns mycket som skiljer oss från andra, tidigare Homo-arter. Men kanske den allra största skillnaden är att vi utsmyckar våra saker. Vi ristar figurer, täljer skulpturer och målar bilder, bara för att göra en sak finare, något ingen annan gjort före oss.

Statyett, skuren ur en bit mammutbete. Sibirien, under istiden. Stenåldersmålning från Drakbergen, Sydafrika.