Kvinna ur Mursistammen, Omoflodens dalgång i Etiopien

Afrika söder om Sahara är ett område som är viktigt för oss i Europa, även om vi kanske inte alltid inser det, men som vi vet väldigt lite om. Därför spelar skolan en viktig roll för att vi ska lära oss mer om denna enorma region, större än USA. I skolan är det främst SO-ämnena: geografi, historia, religion och samhällskunskap, som lär ut om omvärlden till eleverna. Ett problem med SO-ämnena i skolan är att det är en enorm stoffträngsel i dem eftersom det finns så lite tid till allt det Skolverket vill att eleverna ska ha lärt sig under åren 7-9. Därför finns det vanligtvis inte tid till Afrika, och därför skapar inte läromedelsföretagen läroböcker om Afrika heller. Vilken lärare använder sin läromedelsbudget till att köpa böcker de ändå inte hinner använda i undervisningen?

Det är av den anledningen det här temat skapats.

1: Lärare saknar material som tar upp Afrika söder om Sahara. Om det fanns material anpassat för eleverna i högstadiet och gymnasiet, framtaget efter gällande läroplaner, skulle troligen fler lärare också föra in det i sin ordinarie undervisning.

2: Kapitlen på Wikibooks är fler än vad som rimligtvis kan användas i den ordinarie undervisningen. Det är för att lärarna ska kunna använda kapitlen i temaarbeten eller som överkurskapitel till elever som behöver extra utmaningar.

3: I USA har de "Black History Month" varje februari. Det finns alla möjlighter att skapa olika teman kring Afrika söder om Sahara utfrån de texter som finns här, om skolor i Sverige vill ha en "Black African Month" istället.

4: Många elever i den svenska skolan har rötterna i främst: Kongo Kinshasa, Etiopien och Somalia. Det är bra om även de eleverna kan se att deras kultur är så viktig att den tas upp i undervisningen.

5: Att det inte bara är jag som vill få in mer av Afrika i undervisningen i landets skolor märks genom att Amat Levin utsågs till "Årets allmänbildare" 2023 för sitt arbete med "Svart historia" - svt.se/kultur/amat-levin-blir-arets-allmanbildare

Det centrala innehållet i 2022 års läroplaner och Afrika söder om Sahara

Geografi - Lgr22

I årskurs nio bör följande delar av det centrala innehållet i geografiämnet täckas:

(Namngeografi/kartografi) Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Det är tämligen självförklarande och berör de viktigaste länderna, städerna, sjöarna osv. Vad läraren väljer att ta upp beror på vilken ingång läraren har till temat.

(Naturgeografi) Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.

"Great Rift Valley" passerar rakt igenom Östafrika, vilket orsakar både kontinuerliga vulkanutbrott och jordbävningar. Det är svårt att hitta bättre exempel på denna del i det centrala innehållet än just Great Rift Valley.

(Naturgeografi/kartografi) Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar.

Den återkommande torkan med påföljande svältkatastrofer, ibland påskyndade av utbrott av krig och av vandringsgräshoppor som 2020, är i det närmaste synonymt för stora delar av Afrika. Jordbävningar och vulkanutbrott i regionen kopplas ihop med lektioner om plattektonik. IOD har koppling till El Niño/La Niña i Stilla havet. Dessa kopplas i sin tur ihop med orkaners ökade frekvens och styrka. På det kommer klimatförändringarna som orsakar svårare torka samtidigt som översvämningarna blir värre och värre.

(Kulturgeografi/GIS) Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.

Här är det bra att titta på Somalias kuststäder likväl som Addis Abeba som byggts precis längs kanten av plattgränsen. Nya byggprojekt tillkommer hela tiden, som Great Renaissance Dam och järnvägen mellan Djibouti - Addis Abeba, och hur de påverkas av naturkatastrofer.

(Naturgeografi och kulturgeografi) Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer.

Etiopien får ett gigantiskt överskott av förnybar energi genom Great Renaissance Dam. Länderna längs "Greta Rift Valley" har en evig, outnyttjad energikälla i termisk energi. Möjligheterna för solenergi är enorma. Ovanpå det har länder som: Nigeria, Angola och Sydsudan stora mängder olja och naturgas.

(Kulturgeografi) Intressekonflikter kring naturresurser.

Det har varit konflikter mellan herdar och bönder under många hundra år i Sahelområdet. På senare år har de konflikterna urartat i reguljära krig. Inbördeskrig som upproren i Tigray i Etiopien, eller strider mellan islamister och regeringstrupper som kampen mot al-Shabab. I Etiopien förekommer även land grabbing i stor skala samtidigt som landet tar emot bistånd i form av mat till en svältande befolkning. Turism skulle kunna ge regionen ett ekonomiskt uppsving, men dels är många delar av Afrika för otrygga, dels finns en konflikt mellan turister som vill se orörd natur och de som vill förvandla skogarna till plantager och plöja upp vildmarken.

Geografi 1 - Gymnasiet

Temat går att använda till kursen Geografi 1 enligt 2022 års läroplan i gymnasiet. Där är det enklast att titta på syftestexten över vad eleverna ska lära sig:

1: Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.

Här ingår till exempel atmosfäriska modeller som: ENSO, El Nino/La Nina och IOD, men även geologiska processer som plattektonik. ITCZ och hur det påverkar regnperioderna på olika ställen bör också ingå.

2: Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.

Här ingår kunskap om de olika klimatzonerna, hur människors liv påverkas av vilken klimatzon de lever i och hur mänsklig påverkan på klimatkrisen påverkar Afrikas horn orimligt hårt med tanke på hur lite utsläpp som kommer från regionen.

3: Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.

Här är konflikterna mellan lantbrukare och herdar samt svältkatastroferna i Etiopien och Sudan på grund av olika krig givna. Liksom al-Shababs terror i Somalia och Boko Harams terror i Västafrika som motverkar alla möjligheter till utveckling av landet.

4: Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden.

Här går det att dra paralleller mellan Sveriges utbyggnad av våra älvar, med alla konflikter som har sin grund i detta, med utbyggnaden av floder och vattendrag i framförallt Kongo Kinshasa och Angola. Samma sak gäller konflikten mellan markägare och renägare i norra Sverige som direkt går att jämföra med konflikterna mellan herdar och markägare i Afrika.

5: Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

Detta bygger på den modell läraren väljer för elevernas arbete. Enklast är att använda alternerande texter ur läroböckerna och tematexter som utmynnar i ett svarshäfte där eleven även sökt information bortanför givna texter. Detta arbetssätt passar både grundskolan och gymnasiet.

Geografiämnet i gymnasiet: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne/svid12_5dfee44715d35a5cdfa92a3/-996270488/syllabuscw/jsp/subject.htm?subjectCode=GEO&version=2&tos=gy