Wikibooksdiskussion:Förslag på titlar
Borde listan göras som en tabell eller något, så att vi kan föra in våra signaturer under det vi vill jobba med? Så kanske vi kunde se om något/några av uppslagen kan ha större överlevnadspotential eller kan ge mer som första försök? Gör man något sånt på engelska wikibooks, eller har den redan fått så mycket lyftkraft att det inte behövs? Andra språk? // OlofE 28 juli 2004 kl.01.00 (UTC)
- Jag funderade också på det där, sidan är redan rörig och svårläst. Idén med "skribenter" i dom olika ämnena är bra tycker jag. // Solkoll 28 juli 2004 kl.01.23 (UTC)
Formateringsförslag[redigera]
Här är mitt förslag för formatering av sidan:
- Varje huvudämne får en egen rubrik så att dom är lätta att nå från en lista längst upp på sidan. Sedan listast underämnen i en trädstruktur under rubriken där även en kort beskrivning finns och intresserade skribenter kan lista sig. // Solkoll 28 juli 2004 kl.02.00 (UTC)
Arkeologi[redigera]
- Arkeologins metoder, historia o.s.v.
- Skribenter:
- Skribenter:
- Skribenter:
- Skribenter:
Jag tycker att alla försök att göra böckerna till läroböker för olika fack eller nivåer i skolan, till exempel "programmering för gymnasieskolan" som jag såg på sidan är dumt. Bättre då att försöka lägga böckerna på olika kunskapsnivåer och samtidigt anpassa språket till den nivån en läsare av boken förväntas ha som jag gort i mina förslag på matematikböcker. // Solkoll 28 juli 2004 kl.01.06 (UTC)
- Förmodligen är det bäst att skribenterna avgör titlarna. :) En lista enligt ovan tror jag är tillräckligt enkel för att även nya användare ska förstå sig på den. En tabell är nog svårare för t.ex. intresserade lärare att börja peta i.
Om kurslitteratur i matematik[redigera]
- Själv ska jag under det kommande året förmodligen genomgå "Tekniskt basår" på KTH Syd i Haninge och funderar på att börja skissa på läromedel för kursen. Kurslitteraturen kostar ju flera tusen kronor per termin och en fri version borde ju "sälja som smör"! Återstår att se hurvida jag hinner.
- / Mats Halldin 16 augusti 2004 kl.22.52 (UTC)
- Jag håller med Mats. Om man skapar läroböcker avsedda för en viss utbildning kan den användas som kurslitteratur. Säg att vi skapar en bra lärobok för t.ex. Mattematik C för gymnasieskolan, komvux och tekniskt basår så skulle vi kunna få studenter att faktiskt använda de böcker vi skriver. För fri kurslitteratur, för en fri utbildning! // Wellparp 17 augusti 2004 kl.11.36 (UTC)
- Det är en bra tanke, min tanke var också bra fast på ett annat sätt. Det finns en faslig massa "amatörer" som inte läser vid någon skola, personer med hobbys som av den anledningen vill eller behöver bredda sitt kunnande i till exempel matematik. Då är det inte speciellt roligt att sätta sig ned och läsa en bok som är anpassad för en kurs som skall ta ett läsår att klara av. Boken har därför rader med likartade räkneexempel och inte så stor bredd, vilket brukar kallas korvstoppning. Det finns betydligt effektivare sätt att lära på (se w:Tönis Tönissons matematikböcker som exempel). Men som sagt kurslitteratur är ingen dum idé och det här är wikipedia och inget annat så här finns plats för böcker av alla snitt så varför inte satsa på flera olika stilar? // Solkoll 17 augusti 2004 kl.11.51 (UTC)
- Jag förstår vad du menar. Jag håller med om att olika stilar är bra, men i ett inledningsskede vore det bäst att enas om en stil för att kunna göra en bok som faktiskt blir klar. Bara en enda färdig bok som kan användas som kursbok i t.ex. Matematik C (om det nu var detta Mats var intresserad av att medverka på) så skulle det betyda oändligt mycket mer än en klase ofärdiga böcker i olika stilar. Vi skulle kunna få någon form av genombrott för wikibooks om vi skulle kunna skapa en fri lärobok som faktiskt används, och då är en kursbok nog det bästa. För övrigt håller jag med dig fullständigt Solkoll. Rader med räkneexempel är inte så intressant för de som inte läser någon specifik kurs, men av taktiska skäl hoppas jag att vi kan enas om att jobba tillsammans på någon lärobok (jag är öppen för förslag, men gärna matematik) för att skapa en möjlighet för oss att föra ut svenska wikibooks till en publik som faktiskt använder böckerna. // Wellparp 17 augusti 2004 kl.12.40 (UTC)
- Jag tycker att det är bra om vi har flera titlar som är anpassade till olika kurser och inriktningar. Ska vi sätta oss ner och författa en mattebok för gymnasiskolan bör man alltså börja med att författa Matematik A i tre olika varianter för de olika programmen, en variant för de som bara läser MaA, en för de som även läser MaB samt en för de som läser ända upp till MaD. Sen är det ju såklart inget som hindrar att man sätter ihop "egna" kurser för de som läser böckerna för nöjes skull. Väsk 17 augusti 2004 kl.17.23 (UTC)
- Jag hjälper gärna till att skapa böcker i matematik A, B, C, D (finns det inte E också?) så att det finns, som nämts ovan, färdiga och fullständiga böcker här. Det är ganska enkelt att förutsäga vad böckerna skall inehålla och det är därför lätt att planera. Mitt bidrag kan vara att skapa bilder, grafer och liknande, kolla räkneexempels korrekthet o.s.v, själva kursen däremot har jag ingen personlig erfarenhet av så den delen får andra sköta, (dessutom har jag tagigt på mig jobb så det räcker för minst en månad framåt). // Solkoll 17 augusti 2004 kl.17.38 (UTC)
- Jo, det finns E ockå, men det brukar vara en valbar kurs (liksom C-kursen är valbar för se som har B-kursen som obligatorium). Vad gäller kurserna kan ju ett tips vara Skolverkets hemsida där alla kursmål och styrdokument finns [1]. Det kan vara en rätt bra guide när man strukturerar böckerna. Väsk 17 augusti 2004 kl.18.19 (UTC)
- Naturligtvis är det bäst att börja med MaA. Jag vet inte varför jag snurrade med MaC (kanske var det Mats' basår). Ett annat sätt att se vad kurserna inehåller är att låna läroböcker på bibliotek. Är vi ett gäng som vill börja med MaA så hänger jag gärna på. // Wellparp 17 augusti 2004 kl.20.50 (UTC)
- Nu minns jag vad det var med MaC! Det var Mats som var intresserad av att vara med på just MaC eftersom det var detta han skulle läsa. För att få med så mycket folk som möjligt kanske vi skulle välja MaC? Vad säger Mats? // Wellparp 17 augusti 2004 kl.20.58 (UTC)
- Det jag tänkte var naturligtvis (?) att "tanka över" mina studier direkt hit under tiden jag pluggar. Visserligen har kursen börjat med ett litet ihophafsat kompendium i MaA och MaB, men denna termin ska jag läsa MaC och nästa termin blir det MaD. Så det blir fr.f.a. det jag kommer att pyssla med under det kommande året. Kanske försöker jag tanka över motsvarande studier i Kemi och Fysik också?
- Eftersom jag har använt mig av mina autodidakta matematikkunskaper på betydligt högre nivå under de gångna 20 åren hoppas jag att det att skapa en lärobok här ska göra studierna lite mer underhållande. (Wiki är trevligt, som ni ju vet!) En svårighet jag haft med matematik är att jag aldrig lärt mig vad som heter vad eftersom jag hittat på egna svengelska begrepp att leka med. Min lärobok Matematik 3000 (ska köpa den imorgon; dvs idag) borde hjälpa mig med de korrekta svenska begreppen.
- Mitt förslag är att jag börjar med att slänga in innehållsförteckningen e.dyl. på någon sorts förstasida till projektet. Det är viktigt att läromedel följer kursplanen och en sådan innehållsförteckning utgör förmodligen en god utgångspunkt.
- Jag har också Algebra och geometri, Anders Vretblad i min ägo:
- "Algebra och geometri är avsedd att användas vid de inledande matematikstudierna på universitetsnivå. Den är en omarbetning av den välkända Algebra och kombinatorik som först kom 1985." Den blir säkert användbar som referens också.
- / Mats Halldin 18 augusti 2004 kl.00.54
- En sak till som du kanske inte har tänkt på är att man lär sig en massa man inte kunde förut när man skriver om ett ämne, med din metod att samtidigt studera och skriva en kurs så kommer du antagligen kunna MaC i sömnen med ena handen bakom ryggen när du är klar =) // Solkoll 17 augusti 2004 kl.23.05 (UTC)
Diskret matematik[redigera]
Jag hoppade in här från Wikipedia, där jag är några dagar gammal, och jag kanske gjorde något dumt när jag direkt på huvudsidan lade till en titel som uppenbarligen blivit överhoppad. Jag borde kanske ha skrivit in den här först?
Gymnasiets mattekurser är idag sju olika:
MA 1201 Matematik A MA 1202 Matematik B MA 1203 Matematik C MA 1204 Matematik D MA 1205 Matematik E MA 1206 Matematik Breddning MA 1207 Matematik Diskret
/RaSten 81.227.188.33 3 april 2005 kl.21.19 (UTC)
Snälla ni som skriver matteböcker. Ta med fler saker.
Gymnasieskolan borde åtminstone motsvara a-level maths.
Läroböcker enligt Lgr 11 och GY 11[redigera]
- Om man skriver läroböcker som riktar sig till grundskolan eller gymnasiet har man mycket större chans att locka lärare att använda dem om böckernas innehåll korrelerar mot ämnesplanerna. Jag har skrivit om SO-delen för önskemålen om läroböcker. Naturligtvis kan man skriva andra läroböcker än de som används i svenska skolan, men då bör det framgå i boktiteln, annars antar man att en lärobok faktiskt motsvarar de man har i skolan.
- Jag arbetar som lärare och vet hur viktigt det är att undervisningen kopplas klockrent till de mål skolverket satt upp. Elever tycker normalt sett att lektioner är för långa och förstår inte att de måste sitta stilla så länge och arbeta vid sina bänkar, medan vi lärare kämpar med att lektionstiden (antalet undervisningsminuter/läsår och ämne) är så kort i dagens skola att man helt enkelt inte kan undervisa om något annat än det som skall bedömas enligt ämnesplanerna, tiden räcker vanligtvis inte ens till det. Av den anledningen är det så viktigt att de läroböcker som skrivs med elever och lärare som målgrupp faktiskt också överensstämmer med de nationella ämnesmålen.
- ingwik 2 mars 2012 kl.08.25 (UTC) [signatur inlagd senare]
- Det är säkert sant. Det är en stor fördel med böcker anpassade till läroplanen. Men utanför grundskola och gymnasium har man sällan lyxen att ha sådana böcker, om man inte skriver dem själv. I Svenskfinland är man ibland också i grundskola och gymnasium tvungen att använda böcker skrivna för en annan läroplan (den rikssvenska).
- Frågan är närmast hur stor kapacitet vi har att skriva kompletta uppsättningar läroböcker. Om vi får med tillräckligt många grundskole- och gymnasielärare fungerar det, och då är det rätt att framförallt skriva läroplansenliga böcker.
- Om vi inte har tillräcklig kapacitet kommer man där att använda de traditionella förlagens böcker och Wikibooks blir ett alternativ främst för vuxenutbildning och olika specialkurser, som inte har färdiga böcker från förlagen. Då är det värdefullt att böckerna har tematiska moduler som går att använda också utan de specifika förkunskaper, timresurser och mål man har i grundskola och gymnasium.
- Den senare målgruppen kan använda också böcker skrivna för grundskola och gymnasium, men då är det en fördel om innehållsförteckning, index m.m. är tillräckligt detaljerade (ganska enkelt att åstadkomma, men ett förstaintryck kan vara avgörande för dem som tittar in för att kolla utbudet) och om kapitlen kan vara någorlunda logiskt avgränsade och kompletta, och inte alltför mycket bero på sådant som förklarats i andra sammanhang. Det här måste säkert komma i andra hand om man verkligen skapar en bok för en viss kurs, men kan ibland ordnas utan att det stör den egentliga målgruppen.
- Ett exempel: Min bok i fysik och kemi på högstadiet var en inbunden volym med index. Värdig. God referenslitteratur i hyllan efter skolavslutningen. Den bedömdes vara för tung och ersattes med en bok per årskurs. Samma innehåll. Mjuka pärmar. Roliga illustrationer. Inget index. Arbetsboken angav på vilken sida svaret kan hittas - och svaret kunde kopieras mer eller mindre ordagrant. Slit-och-släng.
- Vid närmare eftertanke skulle det viktiga vara att få ett genombrott, som kunde locka fler redaktörer. En serie böcker skräddarsydda för en målgrupp med tillräcklig volym vore säkert bra. Jag tror inte att vi har kapacitet att täcka hela gymnasieskolan eller ens de gemensamma kurserna, utan vi borde rikta in oss på något vi känner tillräckligt bra och som är illa täckt av de färdiga böckerna. (Min egen insats kommer inte att vara stor, då jag inte har erfarenhet av den svenska gymnasieskolan.) --LPfi (diskussion) 2 mars 2012 kl. 15.55 (CET)
Nationella ämnesmål[redigera]
- Länkar till målen för grundskolan och gymnasiet enligt Lgr 11 och GY 11 hittar man här:
- Gymnasiets ämnesplaner enligt GY 11: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner
- ingwik 2 mars 2012 kl.08.29 (UTC)