Västerlandets död

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök
My friend, blood shaking my heart

The awful daring of a moment’s surrender Which an age of prudence can never retract By this, and this only, we have existed Which is not to be found in our obituaries Or in memories draped by the beneficent spider Or under seals broken by the lean solocitor In our empty rooms[1]

Tsesig.jpg

T S Eliot skildrar i The Waste Land (1922) en värld, en civilisation, som ligger i spillror. Första världskriget har på många sätt berövat mänskligheten dess oskuld. Framstegsoptimism och tilltro till mänskligheten är idériktningar som är svåra att återuppväcka efter att de dött sotdöden i skyttegravarna i Ypres och Somme. Den bestående världsordningen är hotad och människorna lever i rädsla, en rädsla som blir deras drivkraft.

Samma idéströmningar kan vi finna i den samtida Västerlandets undergång (Der Untergang des Abendlandes 1918 –1922;1-2) av Oswald Spengler. Spengler presenterar i detta verk en historiesyn som till delar är cyklisk. Han menar att kulturer kommer och går och att utveckling alltid påbörjas, når klimax och sedan falnar och dör för att börja om – ofta någon annanstans. På detta sätt har alla högkulturer vuxit fram och sedan dött. Spengler beskriver detta på ett närmast organiskt sätt, han beskriver kulturers utveckling som ett levnadslopp: kulturen har en ungdomstid, uppnår mannaålder, ålderdom och död. (Det är intressant att Peter Gay i Weimarkulturen använder sig av samma bildspråk med det adderade freudianska perspektivet)

Enligt Spengler fanns det många tecken i samtiden på att den västerländska högkulturen var nära sin undergång. Ett tydligt tecken var att nytänkandet inom konst och kultur avstannat, ett annat var att de obildade massorna och deras råa ledare var på väg att ta över det politiska styret. Kriget bildar naturligtvis bakgrund till dessa Spenglers slutsatser och liksom Eliot beskriver Europa som "[a] heap of broken images." ser Spengler i sin samtid förödelse, nedbrytning och civilisationens fall.

Spengler var motståndare till den liberala Weimarrepubliken och röstade inledningsvis med nazisterna. Senare blev han dock öppet motståndare till de nazistiska idéerna vilket ledde till att han landsförvisades. Hans positiva inställning till hegemoni och hans syn på överlägsna kulturers rätt att även vara härskande kulturer har ändå lett till att han av många betraktas som en nazistisk tänkare.

Eliot och Spengler var inte unika i sin syn på det fallande, döende, västerlandet. En annan tänkare som gav uttryck för liknande idéer var José Ortega y Gasset som i sin Massornas uppror (La Rebeliòn de las masas 1930) skildrar hur det nu är de råa, lägre stående, primitiva och obildade massorna som, styrda av rena primaldrifter, söker upprätta pöbelns diktatur; ”As the masses, by definition, neither should nor can direct their own personal existence, and still less rule society in general, this fact means that actually Europe is suffering from the greatest general crisis that can afflict peoples, nations and civilization.” skriver Gasset.[2] Härigenom kan man föreställa sig att Gasset förespråkar en elitisk diktatur av nazistisk modell. Man ska dock lägga märke till att Gasset samtidigt hävdar individens rätt att vara annorlunda och autonom på ett sätt som klart skiljer sig från de nazistiska idealen. Tvärtom ser Gasset fascismen som en del av den västerländska kulturens fall.

Det är uppenbart att första världskriget innebar en kulturkris där desillusion, misantropi och en förlorad tilltro till den västerländska utvecklingen kom till uttryck. ”I will show you fear in a handful of dust” skrev Eliot. Många som stått och sett ut över militärkyrkogårdarna från första världskriget i Frankrike och Tyskland har nog kunnat förstå den smärta, och kulturell misströstan vad gäller Europa, som präglar The Waste Land.

Uppgifter[redigera]

  • Leta bland expressionismens konstnärer på Wikimedia Commons och se om du kan hitta ett konstverk som du tycker skulle passa som illustration till texten om Västerlandets död. Lägg in illustrationen i texten med en kort motivering som bildtext. Om du tycker att du hittar en bättre bild än den som illustrerar texten, byter du bild!
  • Reflektera: Kan kulturen, konsten och litteraturen, ge insikter i historiska skeden och/eller förlopp som studier av andra historiska källor inte förmår?
  • Är Västerlandet fortfarande döende? Utgå från nutida skildringar inom konsten och litteraturen för att försöka besvara frågan, samt gör kopplingar till Spengler och Eliot.
  • Försök använda Spenglers, Eliots och Gassets idéer som utgångspunkt för en översiktlig analys av valresultatet i EU-valet i Sverige och Europa, 2014.

Material[redigera]

  • Lyssna på The Waste Land genom att använda ljusuppspelaren till höger.
    The Waste Land

Källor[redigera]

  1. T S Eliot, The Wasteland
  2. La Rebeliòn de las masas 1930 s. 31