Språkkurser/Zulu

Detta är en översikt över zulu-grammatiken. Mycket berörs, men kortfattat. Detaljerna är utelämnade och reglerna är förenklade. I kombination med de kursanpassade ordlistorna, zulu-svenska och svenska-zulu kan reglerna användas när man vill förstå en zulutext eller göra sig förstådd. De är däremot inte tillräckliga för att garantera korrekthet i uttrycket. Några vardagsfraser ges på slutet.

Det kan också hända att vissa av exemplen nedan kan uppfattas som en smula oidiomatiska av vissa zulutalande. Ambitionen har varit att ta fasta på det regelbundna i grammatiken och att inte göra stor sak av undantag och lokala varianter, och att göra det inom ramen för ett mycket litet basordförråd.

Trots att denna bok presenterar en mycket förenklad grammatik märker läsaren snabbt att det finns en väldig massa former, och ställer sig antagligen snart frågorna: Är det vettigt att lära sig ett system med en sådan massa former så som de presenteras här? Eller skulle man kunna välja ut bara det allra viktigaste?

Svaret på båda frågorna är ja. Formsystemet är viktigt även när man väljer ut bara det allra nödvändigaste. I slutet finns det några avsnitt som ger vissa anvisningar om hur man kan förenkla inlärningen genom vissa uteslutningar och genvägar, men vi föreslår att du inte går dit direkt utan försöker följa den systematiska genomgången ett tag. Den hjälper dig att få en snabb uppfattning om systemet i sin helhet. Sen när det börjar ta emot eller när stoffet blir förvirrande i sin mångfald, då är det dags att gå till slutet och studera mer målinriktat utifrån vad du i första hand vill kunna – läsa, skriva eller tala. Då befäster du ditt kunnande innan du går vidare och lär dig mera grammatik, eller också nöjer du dig med en mindre bit.

Stavning och uttal

Vokaler: a, e, i, o, u.

Bokstaven o uttalas som svenskt å. Bokstaven u uttalas som svenskt o. De tre övriga vokalerna uttalas ungefär som man som svensk förväntar sig.

Konsonanter: b, bh, d, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, p, ph, s, t, th, v, ny, ng, sh, hl, dl, tsh, kl.

Bokstaven h efter b, k, p, t betecknar aspiration.

j uttalas ungefär som i engelska "Jack". m är en stavelsebildande konsonant.

I övrigt är uttalet som man kan förvänta sig.

Halvvokaler: y, w

Bokstaven y uttalas som svenskt j

Bokstaven w uttalas som i engelskan.

Klickljud:

c - smackning med tungspetsen, som när man i svenskan uttrycker beklagande.

x - ett slags "smackning" eller snarare "klickande" med ena sidan av tungan mot kinden.

q - ett slags "smackning" eller snarare "klickande" med tungryggen mot gommen.

ch, qh, xh - aspirerade klickljud. nc, nq, nx - nasala klickljud. gc, gq, gx - tonande klickljud. ngc, ngq, ngx - tonande och nasala klickljud.

Detta är ju en avskräckande mängd helt nya distinktioner för en med svensk språkbakgrund. Som tröst kan sägas att zulutalande brukar visa stor fördragsamhet gentemot främlingars misslyckade försök att få alla klickljuden rätt. Det kan också ifrågasättas om alla dessa former i genuint tal uttalas distinkta, eller om de har tillkommit genom ambitiösa grammatikers kategoriseringsiver.

Vill man göra det riktigt enkelt för sig uttalar man alla fem ljud med bokstaven c i sig som t och alla de tio övriga som k. Det är mycket vanligt att personer som inte har zulu- eller xhosa-bakgrund gör så.

Stavelser och betoning

En stavelse slutar alltid på vokal, eller utgörs av en vokal eller av bokstaven m. Ingen stavelse uttalas speciellt betonat, men den nästsista kan gärna uttalas utdraget.

Ljudförändringar När två vokaler sammanstöter i ett ord som sammansatts av fragment blir de oftast sammanblandade:

a + a blir blir ett enkelt a

a + i blir till ett e

a + u blir till ett o

Detta gäller både i stavning och uttal. (I vissa nekande former blir det i stället bortfall av den senare vokalen.)

Ex: Ordet "och" heter na-. Det fogas till efterföljande ord. Sålunda:

Far och mor = Ubaba nomama

Mat och te = Ukudla netiye

Grammatiska principer

Substantiven indelas i 8 klasser. De reflekterar ibland betydelsen. Man kan avgöra vilken klass ett substantiv hör till genom att titta på ordets första bokstäver, förstavelsen.

Verbet rättar sig efter subjektets klass genom att det får en speciell förstavelse, subjektprefix. Om en jakande presensform varken har objekt eller annat följeord insätts stavelsen -ya mellan subjektprefixet och verbstammen.

Ordföljden är normalt subjekt-verb-objekt.

Frågesats skiljer sig från påstående genom tonaccent.

Bestämningsord står ofta efter sina huvudord, och rättar sina förstavelser efter huvudordets klass.

I grammatiskt hänseende liknar zulu och kiswahili varandra. Också en del av ordförrådet i de två språken är gemensamt.

Ord använda i grammatikexemplen

I de kommande grammatikexemplen håller vi oss till följande lilla urval av ord. För att underlätta för läsarna har vi valt flera ord som liknar svenska, tyska eller engelska motsvarigheter, och också några som liknar kiswahili eller andra bantuspråk. (Några andra kiswahililiknande ord har tagits med av det motsatta skälet, för att varna dem som kan swahili för likheter som förvirrar.) Vill du redan i detta tidiga skede av dina studier lära dig något annat ord kan du gå till ordlistorna, /Ordlista/Svenska-Zulu och /Ordlista/Zulu-svenska.

Substantiv

	Singularform	Pluralform	Klass	Kommentar
orm	inyoka	izinyoka	5
mat	ukudla		8
te	itiye	amatiye	3	Jfr eng. tea
kött	inyama	izinyama	5
farbror	umalume	omalume	1
människa	umuntu	abantu	1	Jfr bantuspråk, bantufolk
skola	isikole	izikole	4	Jfr sv. skola
bröd	isinkwa	izinkwa	4
år	umnyaka	iminyaka	2
vakt	ugadi	ogadi	1	Jfr eng. guard
doktor	udokotela	odokotela	1	Jfr sv. doktor
far	ubaba	obaba	1	Jfr sv. pappa
mor	umama	omama	1	Jfr sv. mamma
katt	ikati	amakati	3	Jfr sv. katt
viting	umlungu	amalungu	1
bonde	umlimi	abalimi	1
kätting	iketanga	amaketanga	3	Jfr sv. kätting
sjuksköterska	unesi	onesi	1	Jfr eng. nurse
majoritet	ubunyingi		7
horn	uphondo	izipondo	6
bön	umthandazo	imithandazo	2
papaya	uphopho	ophopho	1	Jfr eng. pawpaw
pojke	umfana	abafana	1
lärare	umfundisi	abafundisi	1
post	iposi	amaposi	3	Jfr sv. post
buss	ibhasi	amabhasi	3	Jfr eng. bus
motorcykel	isithuthuthu	izithuthuthu	4	Jfr sv. tut-tut-tut
bil	imoto	izimoto	5	Jfr eng. motorcar
fred	uxolo		6

Verbstammar

vilja ha	-funa
söka	-funa
läsa	-funda
gilla	-thanda
gå	-hamba
öppna	-vula
hjälpa	-siza
äta	-dla
tvätta	-hlamba
sova	-lala
se	-bona
slå	-shaya
sluta	-qeda
höra	-swa
känna	-swa
kosta	-sibiza
anlända	-fika

Adjektivstammar

stor	-khulu
många	-ningi
gammal	-dala
lång	-de
liten	-ncane
ny	-sha
vacker	-hle
lätt	-lula	(relativstam)
svår	-nzima	(relativstam)
våt	-manzi	(relativstam)
svart	-mnyama	(relativ stam)
vit	-mhlophe	(relativstam)

Konjunktioner

att	ukuba
för att	ukuze
innan	anduba
om	uma
när	lapho
eftersom	ngoba
och	na-

Adverb

nära	eduza
fjärran	kude
i går	izolo
i morgon	kusasa
nere	phansi
uppe	phezulu

Övriga ord

ja	yebu
när?	nini?
varmed?	ngani?
vem?	ubani?
vilka?	obani?
hur?	kanjani?
hur många?	ngaki?
nej	cha

Verb

Verben böjs i tidsformer, personformer, i singularis och pluralis, och i modus, ungefär som i indoeuropeiska språk. Men i stället för ändelser på slutet har formerna för det mesta olika förstavelser.

ÖVERSIKT ÖVER VERBFORMERNA

	Person	Klass	Ändelse, förstavelse	Exempel	Översättning
GRUNDFORM			uku-, ukw-	Ukuhamba	Att gå
				Ukudla	Att äta, ätande, mat
UPPMANING
Jakande	sing.		ingen förstavelse	Hamba!	Gå! Ge dig iväg!
	enstaviga:		yi-	Yidla!	Ät!
	plur.		-ni	Hambani!	Gå! Ge er iväg!
	enstaviga:		yi- -ni	Yidlani!	Ät!
Nekande	sing.		musa + grundform	Musa ukuhamba!	Gå inte! Låt bli att gå!
	plur.		musani + grundform	Musani ukuhamba	Gå inte! Låt bli att gå!
NÄRVARANDE TID (presens)
Jakande	I pers.sing.		ngi-	Ngibona abantu	Jag ser folk.
	I pers.plur.		si-	Siyalala	Vi sover
	II pers.sing.		u- (utt. m. låg ton)	Ufuna ukudla?	Vill du ha mat?
	II pers.plur.		ni-	Nisiza ubaba	Ni hjälper far.
	III pers. sing.
		om människor
		= klass 1.	u- (utt. m. hög ton)	Ufuna udokotela. Ugadi uyalala.	Han/hon söker doktorn. Vakten sover.
		om saker...
		... klass 2.	u-	Umnyaka uyaqueda	Året slutar.
		... klass 3.	li-	Ikati lithanda inyama	Katten älskar kött.
		... klass 4.	si-	Isikole siyaqeda	Skolan slutar.
		... klass 5.	i-	Inyama iyaqeda	Köttet är slut.
		... klass 6.	lu-	Uxolo luyafika	Freden kommer.
		... klass 7.	bu-	Ubunyingi buyasiza	Majoriteten hjälper.
		... klass 8.	ku-	Kuyaqeda	Den är slut. (Med syftning på maten)
	III pers. plur
		om människor
		= klass 1.	ba-	Abantu bayahlamba	Folk tvättar.
		om saker...
		... klass 2.	i-	Imithandazo iyaqeda	Bönerna tar slut.
		... klass 3.	a-	Amakati adla inyama	Katterna äter kött.
		... klass 4.	zi-	Ziyaqeda	De har slutat. (Syftande på skolor)
		... klass 5.	zi-	Izinyoka ziyahamba	Ormarna ger sig iväg.
		... klass 6.	zi-	Izimpondo ziyafika	Hornen har kommit.

Nekande presensformer bildas genom att a- sätts framför motsvarande jakande form ( klass 1 i singularis får aka- i stället för u-) och slutvokalen ändras till -i. Om därvid två vokaler sammanstöter inskjuts en konsonant: a-u- blir awu-; a-i blir ayi-, a-a- blir awa-.

Ex. Asithandi uphopho - Vi tycker inte om papaya.

Övning på närvarande tid

Klicka här för övning på närvarande tid

FÖRFLUTEN TID (Detaljerna här kan ses som överkurs.)

Kontinuerlig
	Jakande
		Omedelbar tid	be- sätts framför motsvarande presensform Ex. Bengifunda - Jag har hållit på och läst.
		Avlägsen tid	Begynnelsekonsonanten i motsvarande presensform dubbleras och ett -a- sätts emellan. (Därtill vissa ljudförändringar). Ex. Nanifunda. - Ni läste. Ngangifunda - Jag läste. Wawufunda. - Du läste. Isinkwa sasibiza amarandi amane. - Brödet kostade fyra rand.
	Nekande		-nga- insätts mellan subjektprefixet och stammen i motsvarande jakande form, och slutvokalen ändras till -i. Ex. Ngangingafundi - Jag läste inte. Bengingafundi - Jag har inte läst.
Avslutad
	Jakande
		Omedelbar tid	Slutvokalen -a i motsvarande presensform ersätts med -e. (-ile om inget objekt föreligger.) Ex. Ngihambile - Jag har gått. Umalume uhambile - Morbror har gått. Nisize ubaba - Ni har hjälpt far.
		Avlägsen tid	I presensformernas prefix ersätts vokalerna med -a- (därtill vissa vokalförändringar) Ex. Ngahamba - Jag gick. Wahamba - Du gick.
	Nekande		a- sätts framför motsvarande jakande form för omedelbar tid. (Kl. 1. sing. får aka- i stället för a-u-) och slutvokalen ersätts med -anga.

FRAMTID

Jakande	Omedelbar tid	-zo- insätts mellan subjektprefix och stammen: Ngizofunda - Jag ska läsa.
	Avlägsen tid	-yo- insätts mellan subjektprefixet och stammen: Ngiyofunda - Jag kommer att läsa
Nekande		-zo- ersätts med -zu- och -yo- med -yu-: Uyuvula - Du kommer inte att öppna.

KONJUNKTIV har -e istället för -a på slutet.

Konjunktiv används i bisatser med ukuba (=att), ukuze (=för att), anduba (=innan).

Ex. Ubaba uthanda ukuba sisebenze. - Far vill att ni arbetar.

PASSIV har -wa i stället för -a på slutet

Agenten uttrycks med ng- framför substantivets begynnelsevokal om denna är a, o, u, och med y- framför begynnelsevokalen i.

Ex. Aktiv: Umalume ushaya inyoka - Morbror slår ormen. Motsvarande passiv: Inyoka ishaywa ngumalume - Ormen blir slagen av morbror.

VERBET "ATT VARA"

I svenskan använder man verbet "att vara" för att länka ihop ett subjekt med en predikatsfyllnad. I zulu är konstruktionen annorlunda:

När predikatsfyllnaden är ett substantiv är konstruktionen identisk med agent.

Ex. Ngumalume - Det är morbror. Umalume ngumlimi - morbror är bonde.

När predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inget särskilt ord för är. I stället utelämnas begynnelsevokalen i adjektivet.

Ex. Umlimi omkhulu - en stor bonde. Umlimi mkhulu - bonden är stor.

I nekande form sätts a- (ibland (aka-) framför adjektivet. Ex. Umfana akamkhulu - Pojken är inte stor.

VERBET "ATT HA"

Att ha, i betydelsen äga, uttrycks med -na- föregånget av subjektprefixet och följt av substantivet (eller pronominet). Vokaler som därvid stöter samman blandas.

Ex. "Jag har kött" konstrueras som " Ngi-na-inyama", vilket blir Nginenyama. Morbror har kätting - "Umalume u-na-iketanga", vilket blir Umalume uneketanga.

I nekande form sätts a-, ka-, aka- framför subjektprefixet.

Ex. Anginanyama - Jag har inget kött. (i- bortfaller här.)

Substantiv

Som framgått av ovan finns det substantiv av 8 olika klasser. Vi har konstaterat att verbet i tredje person närvarande tid har en förstavelse som beror på vilken klass subjektssubstantivet i satsen hör till.

Varje substantivklass har sin speciella förstavelse. Förstavelserna påminner oftast om verbförstavelsen för samma klass, men de börjar alla på en vokal.

KLASS 1. betecknar personer. Börjar på um- eller umu- i singularis och aba- i pluralis

Singularis	Pluralis	Översättning
umuntu	abantu	människa; folk
umfundisi	abafundisi	lärare
umfundi	abafundi	elev; elever
umlungu	abalungu	viting; vitingar

En variant av klass 1, KLASS 1a används för egennamn, släktskapsord, mat mm. Singularis börjar på u-, pluralis på o-.

uAndersson	oAndersson	Andersson; Anderssons
upelepele	opelepele	peppar; pepparsorterna
uthisha	othisha	lärare (Jfr. eng. teacher)
uKhisimusi	oKhisimusi	jul, jular (Jfr. eng. Christmas)
umese	omese	kniv; knivar (Jfr. ty. Messer)
usofa	osofa	soffa; soffor
ukhiye	okhiye	nyckel; nycklar (Jfr. eng. key)
ubhanana	obhanana	banan; bananer

KLASS 2. Singularis börjar på um- eller umu- (liksom klass 1) men pluralis börjar på imi-.

umkhonto	imikhonto	spjut
umhlaba	imihlaba	jord, land, värld
umdanso	imidanso	dans; danser
umthandazo	imithandazo	bön; böner

KLASS 3. Singularis börjar på i-, pluralis på ama-.

iphepha	amaphepha	papper (Jfr eng. paper)
isela	amasela	tjuv; tjuvar
ikhofi	amakhofi	kaffe; kaffesorter
ilanga	amalanga	sol, dag; dagar
itafulo	amatafulo	bord (Jfr. taffel)
ibhola	amabhola	fotboll; fotbollar
isonto	amasonto	söndag, vecka, kyrka; söndagar, veckor, kyrkor (Jfr ty. Sonntag)
irandi	amarandi	rand, krona och andra myntenheter
	amanzi	vatten

KLASS 4. Singularis börjar på is-, isi, pluralis på iz-, izi-.

isikole	izikole	skola; skolor
isinkwa	izinkwa	bröd
isifundo	izifundo	lektion; lektioner
isitulo	izitulo	stol; stolar (Jfr. stol)
isiteshi	iziteshi	station ; stationer (Jfr. eng. station)
isiZulu		zuluspråket
isiNgisi		engelska språket
isithuthuthu	izithuthuthu	motorcykel; motorcyklar
isikhukhukazi	izikhukhukazi	höna; hönor, höns
isiPutukezi		portugisiska språket

KLASS 5. Singularis börjar på in- eller im-, pluralis på izin- eller izim-.

inyoka	izinyoka	orm; ormar
ingadi	izingadi	trädgård (Jfr eng. garden)
imali	izimali	peng; pengar
inkosi		kung, hövding, gud (Pluralis är oregelbunden, amakosi (klass 3)
intombi	izintombi	jungfru; jungfrur

KLASS 6. Singularis börjar på u-, pluralis på izin- eller izim-.

uphondo	izimpondo	horn (obs. den lilla oregelbundenheten att aspirationen bortfaller i pluralis
uthando		kärlek

KLASS 7. Orden börjar på ub-, ubu-. Det finns ingen speciell pluralform. Med förstavelsen ub-, ubu- kan man bilda ett abstrakt substantiv av varje adjektiv och många substantivstammar.

ubukhulu	storhet
ubuningi	majoritet
ubukhosi	kungadöme
ubuntu	(med)mänsklighet, ideologi som utgör en grundprincip för republiken Sydafrika

KLASS 8. Substantiven i denna klass är identiska med grundformer av verb. De börjar alltså på uku- eller ukw-.

ukudla	mat, att äta, ätande
ukufa	döden, att dö
ukufika	ankomst
ukufundisa	undervisning

Övningar på fraser med subjekt och objekt

Efter dessa vidlyftiga listor kan det vara skönt att träna lite på en del vanliga mönster, så att det inte blir bara nytt hela tiden utan också lite repetition. Klicka här för att gå till övningarna.

ÄGANDEFORMER

Genitiv uttrycks med en "preposition", som ungefär består av ett -a- med det ägdas subjektprefix. Efter denna "preposition" följer det substantiv som betecknar ägaren. Konstruktionen liknar "of-genitiven" i engelskan.

Ex. Bondens katt (kl 3) - ikati l-a-umlimi, vilket blir ikati lomlimi ("katten, den av bonden").

Ett alternativt sätt att se på denna konstruktion är att se -a- som en verbstam, och då med betydelsen tillhör eller snarare tillhörande. Det är en ganska naturlig tolkning eftersom det är verbstammar som subjektprefix normalt fogas till. Exemplet ovan, ikati lomlimi, kan då omtydas som: "katten, den (som) tillhör bonden".

"Possesivpronomen"

När ägaren uttrycks med ett pronomen ("possesivpronomen") blir det på samma sätt som ovan, men "prepositionens" vokal kan bli något förändrad och kan lämpligen tas ur den första tabellen nedan och fogas före pronomialstammen i den andra tabellen. Märk väl att "prepositionens" klass indikerar det ägda medan pronomialstammens klass indikerar ägaren:

"Prepositionen of"

Klass	1	2	3	4	5	6	7	8
Singularis	wa-	wa-	la-	sa-	ya-	lwa-	ba-	kwa-
Pluralis	ba-	ya-	a-	za-	za-	za-	-	-

Pronominalstammar i singularis och pluralis

I person		-mi	mig	-ithu	oss
II person		-kho	dig	-inu	er
III person	klass 1.	-khe	honom, henne	-bo	dem
	klass 2.	-wo	dess	-yo	dem
	klass 3.	-lo	dess	-wo	dem
	klass 4.	-so	dess	-zo	dem
	klass 5.	-yo	dess	-zo	dem
	klass 6.	-lo	dess	-zo	dem
	klass 7.	-bo	dess	-
	klass 8.	-ko	dess	-

Ex. Min katt - ikati l-a-mi, vilket blir ikati lami ("katten, den tillhörig mig")

Dess horn - uphondo lwa-yo - Uphondo lwayo (-yo syftar på ett ord av kl. 5. Detta är en fras ur Sydafrikas nationalsång.)

Hör våra böner - Yizwa imithandazo yethu! (Detta är en rad ur Sydafrikas nationalsång.)

Egennamn som ägare: När ägaren uttrycks med ett egennamn (eller annat ord av klass 1 som inte börjar på um- eller umu-) används "prepositionen" ka-, ibland föregånget av subjektprefixet.

Ex. Ikati likaJohn - Johns katt. Inyoka kaJohn - Johns orm.

"Sammansatta ord": Genitivkonstruktion används även för att beteckna motsvarigheten till svenska sammansatta ord.

Ex. Umfana vesikole - skolpojke.

Adjektiv, räkneord och adverb

Som attribut sätts adjektivet efter det huvudord som det bestämmer. Adjektivets prefix är nästan de samma som substantivens.

Klass	1	2	3	4	5	6	7	8
Singularis	om-	om-	eli-	esi-	en-	olu-	obu-	oku-
Pluralis	aba-	emi-	ama-	ezi-	ezin-	ezin-	-	-

Ex. En stor pojke - umfana omkhulu. Stora pojkar - abafana abakhulu

Räkneorden har samma prefix som adjektiven. För större tal använder man engelska räkneord enligt nedanstående exempel:

två bröd	izinkwa ezimbili
tre rand	amarandi amathathu
fyra rand	amarandi amane
fem rand	amarandi amahlanu
sex rand	amarandi ayisithupha
sju rand	amarandi ayisikombisa
åtta rand	amarandi ayisishiyagalombili
nio rand	amarandi ayisishiyagalolunye
tio rand	marandi avishumi	amarandi angu ten
elva rand		amarandi angu eleven
tolv rand		amarandi angu twelve

Framför vissa adjektiv - så kallade relativstammar - stympas förstavelsen från och med nasalljudet om det finns ett sådant.

Adverb kan bildas av adjektiv med förstavelsen ka-

Ex. kakhulu - mycket; kaningi - många gånger; kangaki? - hur många gånger?; kalula - lätt.

Pronomen

Det finns ett flertal demonstrativa pronomen. De kan placeras före eller efter huvudordet. De som ges i översikten nedan motsvarar ofta bestämd form i svenskan, ibland "denna", "detta", "dessa".

De personliga pronomina kan användas både som subjekt och objekt. Som subjekt kan det utelämnas eftersom subjektprefixet ger upplysning om person, klass och numerus. I stället för ett pronomen som objekt kan ett objektinfix användas, alltså en stavelse som sätts mellan mellan subjektförstavelsen och stammen. Objektinfix kan också användas i kombination med objekt.

		Demonstrativa		Personliga pronomen				Objektinfix
		Singularis	Pluralis	Singularis		Pluralis		Singularis	Pluralis
I person		-	-	mina	jag, mig	thina	vi, oss	-ngi-	-si-
II person		-	-	wena	du, dig	nina	ni, er	-ku	-ni-
III person	kl. 1	lo	laba	yena	han, honom, hon, henne	bona	de, dem	-m-, -mu	-ba-
	kl. 2	lo	le	wona	den	yona	de, dem	-wu-	-yi-
	kl. 3	leli	la	lona	den	wona	de, dem	-li-	-wa-
	kl. 4	lesi	lezi	sona	den	zona	de, dem	-si-	-zi-
	kl. 5	le	lezi	yona	den	zona	de, dem	-yi-	-zi-
	kl. 6	lolu	lezi	lona	den	zona	de, dem	-lu-	-zi-
	kl. 7	lobu	-	bona	den	-	de, dem	-bu-	-
	kl. 8	lokhu	-	khona	den	-	de, dem	-ku-	-

Ex. Abafana laba bashaya amakati - Pojkarna slår katterna.

Umama ungisiza = Umama usiza mina = Umama ungisisa mina - Mor hjälper mig.

Mina ngihlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana = Ngimhlamba umfana - Jag tvättar pojken.

Ngihlamba yena = Ngimhlamba = Ngimhlamba yena = Mina ngimhlamba yena - Jag tvättar honom.

Frågeord

Vilken?	muphi, muphi, liphi, siphi, yiphi, luphi, buphi, kuphi i klass 1-8 respektive
Vilka?	saphi, miphi, maphi, ziphi, ziphi, ziphi i klass 1-6 respektive
Var?	-phi fogas till verbet
Vad?	-ni fogas till verbet
Varför?	''-elani fogas till verbet

Ex. Ubonani? - Vad ser du/han/hon?

na ("månne") fogas ofta till slutet av en sats för att tydligare än bara intonationen visa att det är fråga om en fråga. Ex. Umfana ubona ubaba na? - Ser pojken far? (En sådan frågepartikel används för övrigt också ofta i sydafrikansk talspråksengelska, ofta uttalad ne.)

Orden hela, alla, bara bildas med en förstavelse som liknar subjektprefixet:

-onke	singularis = hela	wonke, wonke, lonke, sonke, yonke, lonke i klass 1-6 respektive
	pluralis = alla	bonke, yonke, onke, zonke, zonke, zonke i klass 1-6 respektive
	singularis = all	bonke, konke i klass 7-8 respektive
-dwa	bara

Motsvarigheter till svenskans prepositioner och liknande ord

na-	och, med	Ex. Umfundisi udla nobaba - Läraren äter med far. Umlungu uza neposi - Vitingen kommer med posten.
nga-	med hjälp av	Ngemoto - med bil. Ngebhasi - med buss. Ngesithuthuthu - med motorcykel. Ngani? - varmed? Ngomese - med kniv.
njenga-	liksom	Jengomuntu - som en människa.
e-	i, från, till	ePitoli - i "Pretoria" (i Tshwane)
kwa-, ku-	i, från, till	kwaZulu - Namn på provins i Sydafrika, ordagrant "i Zululand", "till Zululand", "från Zululand".
-ini/-eni	i	(Ändelsen används tillsammans med en förstavelse o- eller e-.) Ophondweni - i hornet.

Övningar

De första två raderna i Sydafrikas nationalsång är skrivet på xhosa, ett språk nära besläktat med zulu, de två därpåföljande är skrivna på zulu. I avsnittet om pronominalstammar analyserades två bitar i strofen. Nedan följer hela strofen med översättning:

Nkosi sikelel' iAfrika	Gud välsigne (bevara, skydda) Afrika
Maluphakanyisw' uphondo lwayo,	Höj dess horn (självkänsla, ära)
Yizwa imithandazo yethu,	Hör våra böner
Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo.	Gud välsigne, oss, dess barn.

Umuntu ngumuntu ngabantu - En människa är människa genom andra människor. Detta tänkespråk bildar en grundprincip for den sydafrikanska stat som skapats efter apartheideran. Från samma uttryck hämtar också Ubuntu-Linux sitt namn, en Linux-distribution med ambitionen att skapa ett lättanvänt fritt operativsystem.

Länk till zulu-wikipedian: http://zu.wikipedia.org/wiki/IsiZulu

Camtho (eller isiCamtho) är ett blandspråk mellan zulu och afrikaans, med inslag av engelska och andra språk. På grund av dess många germanskstammande ord kan camtho faktiskt vara lättare att förstå för en svenskspråkig än vad ren zulu är. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Camtho.

Fraser

Klicka HÄR för att komma till frasavsnittet.

Tala zulu

Om du vill kunna uttrycka dig i tal, då behöver du ett litet kraftfullt ordförråd, och sen några grammatiska former som kommer snabbt och spontant. Ganska många former kan man strunta i tills vidare – kanske konjunktiv, kanske många pluralformer av verb. Kanske några substantivklasser som är sällsynta eller svåra. Det skulle gå att avstå från ännu fler former och använda orden oböjda, och göra sig förstådd ändå. Men det är opraktiskt. Böjningen är inte bara till besvär. Man har en del nytta av den också, även när man är nybörjare.

För att bli skicklig på att tala zulu ska du hårdträna några få viktiga former från listorna tillsammans med några kraftfulla ord som du valt från basordlistorna eller från Ordlista/Svenska-zulu eller Ordlista/Zulu-svenska. Gör så här: Utgå från ett exempel i ”Översikt över verbformerna”. Ta till exempel presens tredje person singularis klass 1: Vakten sover. Ugadi uyalala. Lär dig den frasen utantill. Sök i basordlistan ovan upp andra ord som också hör till klass 1: farbror, människa, doktor, mor, katt, viting, bonde, sjuksköterska, papaya, pojke. Stryk dem som du inte behöver. Komplettera med några viktiga ord från Ordlista/Zulu-svenska eller Ordlista/Svenska-Zulu. Byt i tur och ordning ut Ugadi mot dem och öva dig att säga: umalume uyalala, umuntu uyalala, udokotela uyalala, ubaba uyalala… Sen när det börjar bli för lätt byter du ut uyalala mot ett annat verb. Du tar bara sådana ur listan som verkar vettiga. Du ser att förstavelsen ska vara u- tillsammans med dessa substantiv. Verbet vilja blir ufuna. Sen kombinerar du det med alla substantiven: Ugadi ufuna, umalume ufuna, udokotela ufuna… Sen tar du nästa verb och får kanske ramsan umalume uthanda, umuntu uthanda… och kanske på samma sätt med verbformen uhamba och så vidare. Sen sitter det i din själ att när verbet börjar på u- då ska subjektet göra det också. Om du hela tiden tänka på vad fraserna betyder så lär du dig det grammatiska mönstret och ordens betydelse i samma svep.

Du kan gå vidare och bygga ut frasen. Eventuellt kan du kombinera substantivet med adjektiv – om du bedömer att det är en högprioriterad kunskap för dig. Adjektivlistan visar att förstavelsen ska vara om- för klass 1 singularis: umalume omkhulu uyalala, umuntu omkhulu uyalala, udokotela omkhulu uyalala, ubaba omkhulu uyalala…

Är det någon kombination som blir så absurd att du inte kan föreställa dig betydelsen ska du obönhörligen hoppa över den. Du kan fortsätta med att bygga på med objekt, om verben är sådana att de kan ta objekt. Det blir hyggligt korrekta meningar även om man bara sätter på ett substantiv på slutet. Du kan fortsätta med att göra en kombinationstabell med de former du valt och fylla i rutorna gång på gång. Även om det strängt taget är övning från svenska till zulu som man behöver för att kunna tala skadar det inte att ibland träna enligt den nedre tabellen också.

		en stor pojke	stora pojkar	många pojkar
Jag	ser
	hjälper
	tvättar
Far	ser
	hjälper
	tvättar

		umfana omkhulu	abafana abakhulu	abafana abanyingi
Ngi-	-bona
	-siza
	-hlamba
Ubaba u-	-bona
	-siza
	-hlamba

Lär dig någon enstaka variation i taget, och träna mycket så att du blir säker på det lilla du kan. Det gäller att rensa vettigt inte bara bland orden utan framför allt bland verb- och substantivformerna. Så kan man spara in mycken inlärningsmöda. Kanske bedömer du att du klarar dig långt utan första och andra person pluralis och utan uppmaningsform. Eller du kanske är så drastisk att du nöjer dig med att tala om vad jag, han, hon, den, det och de gör, alltså singularis av första person och singularis och pluralis av tredje person.

Han och hon ger samma verbform, jag ger en form till, men tredje person hotar att ge ett dussintal former, eftersom det finns så många substantivklasser. Då kanske du konstaterar att du talar mycket med abstrakta ord, det vill säga klass 7 och 8 som saknar pluralis. Då kan du tona ner ditt pluralisplugg, vilket reduceras de verbformer du behöver till följande: ngi-, u-, bu-, ku-, ba. Det är färre än de sex svenska pronomen som de ersätter. Jag-formen -ngi behöver inget subjektssubstantiv. De övriga har subjekt som börjar på um-, uku-, ubu- respektive ba-. Deras attribut börjar på om-, obu-, oku- respektive aba-. Det finns så mycket systematik i detta lilla set av former så att man kan träna in dem med lite mönster-drill av typen ubaba omkhulu uyalala.

Skriva zulu

Vill man kunna skriva har man mera tid på sig och kan slå upp det man behöver i tabellerna i det föregående. Då är det mest viktigt att ha känsla för systemet, så att man snabbt hittar formerna, medan det inte är viktigt att memorera dem. Man kan då kosta på sig att bekanta sig även med de mindre vanliga formerna.

Läsa zulu

Om man vill förstå skriven text gäller det först att identifiera morfemen. Det är inte som i mindre formrika språk, såsom engelska och spanska, så att man slår upp orden i ett lexikon ett efter ett och sen plockar ihop meningar av dem. Orden är ”böjda” så at de för ett otränat öga är oigenkännliga. Eftersom dessutom ordens formförändringar till stor del sker i början av orden, med förstavelser, blir det visst extrabesvär med ett konventionellt lexikon som listar orden alfabetiskt utifrån den första bokstaven. Ändå är det absolut inte omöjligt att med lexikonets hjälp begripa en zulutext även med mycket begränsad kunskap. Men först måste man avskilja förstavelser och slutstavelser. Då kan följande alfabetiska tabeller hjälpa. För varje ord kollar du om det har någon av följande förstavelser eller slutstavelser, och får då en hänvisning till de mer fullständiga tabellerna ovan. Bara de vanligaste stavelserna är listade här. Ovanligare stavelse får du själv söka rätt på i de grammatiska tabellerna ovan eller söka i en mer omfattande grammatikbok. För att hitta ordstammen går du antingen tillbaka till (basordslistorna i början) eller klickar till Ordlista/Zulu-svenska eller Ordlista/Svenska-Zulu.

Förstavelserna och slutstavelserna är inte någon dekoration som man kastar bort för att komma fram till den egentliga meningen hos ordet. Det finns mycket värdefull betydelse i dem, och bara genom att identifiera dem kan man komma så nära satsens betydelse att man kanske avstår från att sedan slå upp stammens betydelse i lexikon. Det är därför som det är så viktigt att förstå det grammatiska systemet innan man griper till lexikonet.

Alfabetisk lista över förstavelser och mittstavelser (infix)

De ordklasser som är angivna ger bara en ungefärlig antydan av vad resultatet blir när stavelsen fogas till ett huvudord. Ofta blir de en hel fras när de sätts samman.

	Ordklass	Uttrycker grammatiskt...
a-	Adj	är inte
a-	V	III pers pl presens
a-	V	III person förfluten tid
-a-		genitiv
a-..-i	V	nekande presens
aba-	S	klass 1 pluralis
ama-	S	klass 3 pluralis
ba-	V	III person plur
be-	V	förfluten tid
bu-	V	III person sing
e-	Adv	i, från, till, fogas till substantiv
i-	V	III person sing och plur om saker
i-	S	klass 3 singularis
im-, in-	S	klass 5 sing
imi-	S	klass 2 pluralis
is-, isi-	S	klass 4 sing
iz-, izi-	S	klass 4 plur
izim-, izin-	S	klass 5 eller 6 pluralis
ka-	Adv	förvandlar adj till adv
ka-	V	jakande förfluten tid
ku-	V	presens III person sing
ku-	Adv	i, från, till
kwa-	Adv	i, från, till
la-	V	jakande förfluten tid
li-	V	III person sing
lu-	V	III person sing
na-	V	jakande förfluten tid
na-, ne-, no-	Adv	och, med, fogas till subst.
-na-	V	har
nga- (nge-, ngo-)	Adv	med hjälp av, fogas till substantiv
ngi-	V	presens I person sing
ngu-, nga-, ngo-		av, är, fogas till subst. Agent, predikatsfylln
ni-	V	presens II person plur
njenga-	Adv	liksom, fogas till substantiv
o-	Adv	tillsammans med -eni, -ini, betyder i, från, till
sa-	V	jakande förflutent tid
si-	V	presens I plur, III pers sing
u-	V	presens II sing, III pers sing
u-	S	klass 6 sing
ub-, ubu-	S	klass 7 sing
um-, umu-	S	klass 1 eller 2 sing
uku-, ukw-	V	grundform
ya-	V	jakande förfluten tid
-ya-	V	objektsersättare
ye-	V	jakande förfluten tid
yi-	V	jakande uppmaning, enstavig stam
-yo-	V	jakande framtid
za-	V	jakande förfluten tid
zi-	V	presens III pers plur
zo-	V	jakande framtid
-zu-	V	nekande framtid

Alfabetisk lista över ändelser

	Ordklass	Uttrycker grammatiskt
-anga	V	nekande avslutad förfluten tid
-dwa		bara
-e	V	avslutad omedelbar förfluten tid (Jfr -ile)
-e	V	konjunktiv, tillsammans med ukuba, ukuze, anduba
-ela	V	för ...skull
-i	V	nekande presens tillsammans med a
-i	V	nekande förfluten tid tillsammans med -nga
-ile	V	oavslutad omedelbart förfluten tid (Jfr -e)
-ini		i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e-
-eni		i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e-
-ni	V	jakande plural uppmaning
-ni		vad?, sätts till verb
-onke	A	hela, alla
-phi		var? med mera, sätts till verb
-wa	V	passiv

Alfabetisk lista över några ord som har fått speciell behandling i grammatikavsnitten

anduba innan

musa betecknar nekande uppmaning i singularis. "Låt bli att..."

musani betecknar nekande uppmaning i pluralis. "Låt bli att..."

na månne, sätts i slutet av en sats för att signalera frågesats.

ukuba att

ukuze för att

Tillbaka till avsnittet Läsa zulu

Studera besläktade språk

När basordförrådet introducerades i början av denna skrift ingick där en del ord som liknade swahili-ord. Tanken var att eventuella swahilikunskaper hos en och annan bland läsarna kanske kunde underlätta studierna. Men kursen kan också fungera tvärtom. När man har lärt sig en del zulu kan man använda det man lärt sig som inkörsport till en hel del andra bantuspråk. Både ordstammar, en del för- och efterstavelser och de grammatiska grundprinciperna är ganska lika. Substantivens klasser är delvis de samma. Både subjekt och objekt ska avspegla sin klass på satsens predikatsverb. Det finns också sådant som är annorlunda - så kallade falska vänner i språkstudierna.