Språkkurser/Zulu
Detta är en översikt över zulu-grammatiken. Mycket berörs, men kortfattat. Detaljerna är utelämnade och reglerna är förenklade. I kombination med de kursanpassade ordlistorna, zulu-svenska och svenska-zulu kan reglerna användas när man vill förstå en zulutext eller göra sig förstådd. De är däremot inte tillräckliga för att garantera korrekthet i uttrycket. Några vardagsfraser ges på slutet.
Det kan också hända att vissa av exemplen nedan kan uppfattas som en smula oidiomatiska av vissa zulutalande. Ambitionen har varit att ta fasta på det regelbundna i grammatiken och att inte göra stor sak av undantag och lokala varianter, och att göra det inom ramen för ett mycket litet basordförråd.
Trots att denna bok presenterar en mycket förenklad grammatik märker läsaren snabbt att det finns en väldig massa former, och ställer sig antagligen snart frågorna: Är det vettigt att lära sig ett system med en sådan massa former så som de presenteras här? Eller skulle man kunna välja ut bara det allra viktigaste?
Svaret på båda frågorna är ja. Formsystemet är viktigt även när man väljer ut bara det allra nödvändigaste. I slutet finns det några avsnitt som ger vissa anvisningar om hur man kan förenkla inlärningen genom vissa uteslutningar och genvägar, men vi föreslår att du inte går dit direkt utan försöker följa den systematiska genomgången ett tag. Den hjälper dig att få en snabb uppfattning om systemet i sin helhet. Sen när det börjar ta emot eller när stoffet blir förvirrande i sin mångfald, då är det dags att gå till slutet och studera mer målinriktat utifrån vad du i första hand vill kunna – läsa, skriva eller tala. Då befäster du ditt kunnande innan du går vidare och lär dig mera grammatik, eller också nöjer du dig med en mindre bit.
Stavning och uttal
[redigera]Vokaler: a, e, i, o, u.
Bokstaven o uttalas som svenskt å. Bokstaven u uttalas som svenskt o. De tre övriga vokalerna uttalas ungefär som man som svensk förväntar sig.
Konsonanter: b, bh, d, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, p, ph, s, t, th, v, ny, ng, sh, hl, dl, tsh, kl.
Bokstaven h efter b, k, p, t betecknar aspiration.
j uttalas ungefär som i engelska "Jack". m är en stavelsebildande konsonant.
I övrigt är uttalet som man kan förvänta sig.
Halvvokaler: y, w
Bokstaven y uttalas som svenskt j
Bokstaven w uttalas som i engelskan.
Klickljud:
c - smackning med tungspetsen, som när man i svenskan uttrycker beklagande.
x - ett slags "smackning" eller snarare "klickande" med ena sidan av tungan mot kinden.
q - ett slags "smackning" eller snarare "klickande" med tungryggen mot gommen.
ch, qh, xh - aspirerade klickljud. nc, nq, nx - nasala klickljud. gc, gq, gx - tonande klickljud. ngc, ngq, ngx - tonande och nasala klickljud.
Detta är ju en avskräckande mängd helt nya distinktioner för en med svensk språkbakgrund. Som tröst kan sägas att zulutalande brukar visa stor fördragsamhet gentemot främlingars misslyckade försök att få alla klickljuden rätt. Det kan också ifrågasättas om alla dessa former i genuint tal uttalas distinkta, eller om de har tillkommit genom ambitiösa grammatikers kategoriseringsiver.
Vill man göra det riktigt enkelt för sig uttalar man alla fem ljud med bokstaven c i sig som t och alla de tio övriga som k. Det är mycket vanligt att personer som inte har zulu- eller xhosa-bakgrund gör så.
Stavelser och betoning
En stavelse slutar alltid på vokal, eller utgörs av en vokal eller av bokstaven m. Ingen stavelse uttalas speciellt betonat, men den nästsista kan gärna uttalas utdraget.
Ljudförändringar När två vokaler sammanstöter i ett ord som sammansatts av fragment blir de oftast sammanblandade:
a + a blir blir ett enkelt a
a + i blir till ett e
a + u blir till ett o
Detta gäller både i stavning och uttal. (I vissa nekande former blir det i stället bortfall av den senare vokalen.)
- Ex: Ordet "och" heter na-. Det fogas till efterföljande ord. Sålunda:
- Far och mor = Ubaba nomama
- Mat och te = Ukudla netiye
Grammatiska principer
[redigera]Substantiven indelas i 8 klasser. De reflekterar ibland betydelsen. Man kan avgöra vilken klass ett substantiv hör till genom att titta på ordets första bokstäver, förstavelsen.
Verbet rättar sig efter subjektets klass genom att det får en speciell förstavelse, subjektprefix. Om en jakande presensform varken har objekt eller annat följeord insätts stavelsen -ya mellan subjektprefixet och verbstammen.
Ordföljden är normalt subjekt-verb-objekt.
Frågesats skiljer sig från påstående genom tonaccent.
Bestämningsord står ofta efter sina huvudord, och rättar sina förstavelser efter huvudordets klass.
I grammatiskt hänseende liknar zulu och kiswahili varandra. Också en del av ordförrådet i de två språken är gemensamt.
Ord använda i grammatikexemplen
[redigera]I de kommande grammatikexemplen håller vi oss till följande lilla urval av ord. För att underlätta för läsarna har vi valt flera ord som liknar svenska, tyska eller engelska motsvarigheter, och också några som liknar kiswahili eller andra bantuspråk. (Några andra kiswahililiknande ord har tagits med av det motsatta skälet, för att varna dem som kan swahili för likheter som förvirrar.) Vill du redan i detta tidiga skede av dina studier lära dig något annat ord kan du gå till ordlistorna, /Ordlista/Svenska-Zulu och /Ordlista/Zulu-svenska.
Substantiv
Singularform | Pluralform | Klass | Kommentar | |
---|---|---|---|---|
orm | inyoka | izinyoka | 5 | |
mat | ukudla | 8 | ||
te | itiye | amatiye | 3 | Jfr eng. tea |
kött | inyama | izinyama | 5 | |
farbror | umalume | omalume | 1 | |
människa | umuntu | abantu | 1 | Jfr bantuspråk, bantufolk |
skola | isikole | izikole | 4 | Jfr sv. skola |
bröd | isinkwa | izinkwa | 4 | |
år | umnyaka | iminyaka | 2 | |
vakt | ugadi | ogadi | 1 | Jfr eng. guard |
doktor | udokotela | odokotela | 1 | Jfr sv. doktor |
far | ubaba | obaba | 1 | Jfr sv. pappa |
mor | umama | omama | 1 | Jfr sv. mamma |
katt | ikati | amakati | 3 | Jfr sv. katt |
viting | umlungu | amalungu | 1 | |
bonde | umlimi | abalimi | 1 | |
kätting | iketanga | amaketanga | 3 | Jfr sv. kätting |
sjuksköterska | unesi | onesi | 1 | Jfr eng. nurse |
majoritet | ubunyingi | 7 | ||
horn | uphondo | izipondo | 6 | |
bön | umthandazo | imithandazo | 2 | |
papaya | uphopho | ophopho | 1 | Jfr eng. pawpaw |
pojke | umfana | abafana | 1 | |
lärare | umfundisi | abafundisi | 1 | |
post | iposi | amaposi | 3 | Jfr sv. post |
buss | ibhasi | amabhasi | 3 | Jfr eng. bus |
motorcykel | isithuthuthu | izithuthuthu | 4 | Jfr sv. tut-tut-tut |
bil | imoto | izimoto | 5 | Jfr eng. motorcar |
fred | uxolo | 6 |
Verbstammar
vilja ha | -funa |
söka | -funa |
läsa | -funda |
gilla | -thanda |
gå | -hamba |
öppna | -vula |
hjälpa | -siza |
äta | -dla |
tvätta | -hlamba |
sova | -lala |
se | -bona |
slå | -shaya |
sluta | -qeda |
höra | -swa |
känna | -swa |
kosta | -sibiza |
anlända | -fika |
Adjektivstammar
stor | -khulu | |
många | -ningi | |
gammal | -dala | |
lång | -de | |
liten | -ncane | |
ny | -sha | |
vacker | -hle | |
lätt | -lula | (relativstam) |
svår | -nzima | (relativstam) |
våt | -manzi | (relativstam) |
svart | -mnyama | (relativ stam) |
vit | -mhlophe | (relativstam) |
Konjunktioner
att | ukuba |
för att | ukuze |
innan | anduba |
om | uma |
när | lapho |
eftersom | ngoba |
och | na- |
Adverb
nära | eduza |
fjärran | kude |
i går | izolo |
i morgon | kusasa |
nere | phansi |
uppe | phezulu |
Övriga ord
ja | yebu |
när? | nini? |
varmed? | ngani? |
vem? | ubani? |
vilka? | obani? |
hur? | kanjani? |
hur många? | ngaki? |
nej | cha
|
Verb
[redigera]Verben böjs i tidsformer, personformer, i singularis och pluralis, och i modus, ungefär som i indoeuropeiska språk. Men i stället för ändelser på slutet har formerna för det mesta olika förstavelser.
ÖVERSIKT ÖVER VERBFORMERNA
Person | Klass | Ändelse, förstavelse | Exempel | Översättning | |
---|---|---|---|---|---|
GRUNDFORM | uku-, ukw- | Ukuhamba | Att gå | ||
Ukudla | Att äta, ätande, mat | ||||
UPPMANING | |||||
Jakande | sing. | ingen förstavelse | Hamba! | Gå! Ge dig iväg! | |
enstaviga: | yi- | Yidla! | Ät! | ||
plur. | -ni | Hambani! | Gå! Ge er iväg! | ||
enstaviga: | yi- -ni | Yidlani! | Ät! | ||
Nekande | sing. | musa + grundform | Musa ukuhamba! | Gå inte! Låt bli att gå! | |
plur. | musani + grundform | Musani ukuhamba | Gå inte! Låt bli att gå! | ||
NÄRVARANDE TID (presens) | |||||
Jakande | I pers.sing. | ngi- | Ngibona abantu | Jag ser folk. | |
I pers.plur. | si- | Siyalala | Vi sover | ||
II pers.sing. | u- (utt. m. låg ton) | Ufuna ukudla? | Vill du ha mat? | ||
II pers.plur. | ni- | Nisiza ubaba | Ni hjälper far. | ||
III pers. sing. | |||||
om människor | |||||
= klass 1. | u- (utt. m. hög ton) | Ufuna udokotela. Ugadi uyalala. | Han/hon söker doktorn.
Vakten sover. | ||
om saker... | |||||
... klass 2. | u- | Umnyaka uyaqueda | Året slutar. | ||
... klass 3. | li- | Ikati lithanda inyama | Katten älskar kött. | ||
... klass 4. | si- | Isikole siyaqeda | Skolan slutar. | ||
... klass 5. | i- | Inyama iyaqeda | Köttet är slut. | ||
... klass 6. | lu- | Uxolo luyafika | Freden kommer. | ||
... klass 7. | bu- | Ubunyingi buyasiza | Majoriteten hjälper. | ||
... klass 8. | ku- | Kuyaqeda | Den är slut. (Med syftning på maten) | ||
III pers. plur | |||||
om människor | |||||
= klass 1. | ba- | Abantu bayahlamba | Folk tvättar. | ||
om saker... | |||||
... klass 2. | i- | Imithandazo iyaqeda | Bönerna tar slut. | ||
... klass 3. | a- | Amakati adla inyama | Katterna äter kött. | ||
... klass 4. | zi- | Ziyaqeda | De har slutat. (Syftande på skolor) | ||
... klass 5. | zi- | Izinyoka ziyahamba | Ormarna ger sig iväg. | ||
... klass 6. | zi- | Izimpondo ziyafika | Hornen har kommit. |
Nekande presensformer bildas genom att a- sätts framför motsvarande jakande form ( klass 1 i singularis får aka- i stället för u-) och slutvokalen ändras till -i. Om därvid två vokaler sammanstöter inskjuts en konsonant: a-u- blir awu-; a-i blir ayi-, a-a- blir awa-.
- Ex. Asithandi uphopho - Vi tycker inte om papaya.
Övning på närvarande tid
[redigera]Klicka här för övning på närvarande tid
FÖRFLUTEN TID (Detaljerna här kan ses som överkurs.)
Kontinuerlig | |||
Jakande | |||
Omedelbar tid | be- sätts framför motsvarande presensform
Ex. Bengifunda - Jag har hållit på och läst. | ||
Avlägsen tid | Begynnelsekonsonanten i motsvarande presensform dubbleras och ett -a- sätts emellan. (Därtill vissa ljudförändringar).
Ex. Nanifunda. - Ni läste. Ngangifunda - Jag läste. Wawufunda. - Du läste. Isinkwa sasibiza amarandi amane. - Brödet kostade fyra rand. | ||
Nekande | -nga- insätts mellan subjektprefixet och stammen i motsvarande jakande form,
och slutvokalen ändras till -i. Ex. Ngangingafundi - Jag läste inte. Bengingafundi - Jag har inte läst. | ||
Avslutad | |||
Jakande | |||
Omedelbar tid | Slutvokalen -a i motsvarande presensform ersätts med -e. (-ile om inget objekt föreligger.)
Ex. Ngihambile - Jag har gått. Umalume uhambile - Morbror har gått. Nisize ubaba - Ni har hjälpt far. | ||
Avlägsen tid | I presensformernas prefix ersätts vokalerna med -a- (därtill vissa vokalförändringar)
Ex. Ngahamba - Jag gick. Wahamba - Du gick. | ||
Nekande | a- sätts framför motsvarande jakande form för omedelbar tid. (Kl. 1. sing. får aka- i stället för a-u-) och slutvokalen ersätts med -anga. |
FRAMTID
Jakande | Omedelbar tid | -zo- insätts mellan subjektprefix och stammen: Ngizofunda - Jag ska läsa. |
Avlägsen tid | -yo- insätts mellan subjektprefixet och stammen: Ngiyofunda - Jag kommer att läsa | |
Nekande | -zo- ersätts med -zu- och -yo- med -yu-: Uyuvula - Du kommer inte att öppna. |
KONJUNKTIV har -e istället för -a på slutet.
- Konjunktiv används i bisatser med ukuba (=att), ukuze (=för att), anduba (=innan).
- Ex. Ubaba uthanda ukuba sisebenze. - Far vill att ni arbetar.
PASSIV har -wa i stället för -a på slutet
- Agenten uttrycks med ng- framför substantivets begynnelsevokal om denna är a, o, u, och med y- framför begynnelsevokalen i.
- Ex. Aktiv: Umalume ushaya inyoka - Morbror slår ormen. Motsvarande passiv: Inyoka ishaywa ngumalume - Ormen blir slagen av morbror.
VERBET "ATT VARA"
I svenskan använder man verbet "att vara" för att länka ihop ett subjekt med en predikatsfyllnad. I zulu är konstruktionen annorlunda:
När predikatsfyllnaden är ett substantiv är konstruktionen identisk med agent.
- Ex. Ngumalume - Det är morbror. Umalume ngumlimi - morbror är bonde.
När predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inget särskilt ord för är. I stället utelämnas begynnelsevokalen i adjektivet.
- Ex. Umlimi omkhulu - en stor bonde. Umlimi mkhulu - bonden är stor.
- I nekande form sätts a- (ibland (aka-) framför adjektivet. Ex. Umfana akamkhulu - Pojken är inte stor.
VERBET "ATT HA"
Att ha, i betydelsen äga, uttrycks med -na- föregånget av subjektprefixet och följt av substantivet (eller pronominet). Vokaler som därvid stöter samman blandas.
- Ex. "Jag har kött" konstrueras som " Ngi-na-inyama", vilket blir Nginenyama. Morbror har kätting - "Umalume u-na-iketanga", vilket blir Umalume uneketanga.
I nekande form sätts a-, ka-, aka- framför subjektprefixet.
- Ex. Anginanyama - Jag har inget kött. (i- bortfaller här.)
Substantiv
[redigera]Som framgått av ovan finns det substantiv av 8 olika klasser. Vi har konstaterat att verbet i tredje person närvarande tid har en förstavelse som beror på vilken klass subjektssubstantivet i satsen hör till.
Varje substantivklass har sin speciella förstavelse. Förstavelserna påminner oftast om verbförstavelsen för samma klass, men de börjar alla på en vokal.
KLASS 1. betecknar personer. Börjar på um- eller umu- i singularis och aba- i pluralis
Singularis | Pluralis | Översättning |
---|---|---|
umuntu | abantu | människa; folk |
umfundisi | abafundisi | lärare |
umfundi | abafundi | elev; elever |
umlungu | abalungu | viting; vitingar |
En variant av klass 1, KLASS 1a används för egennamn, släktskapsord, mat mm. Singularis börjar på u-, pluralis på o-.
uAndersson | oAndersson | Andersson; Anderssons |
upelepele | opelepele | peppar; pepparsorterna |
uthisha | othisha | lärare (Jfr. eng. teacher) |
uKhisimusi | oKhisimusi | jul, jular (Jfr. eng. Christmas) |
umese | omese | kniv; knivar (Jfr. ty. Messer) |
usofa | osofa | soffa; soffor |
ukhiye | okhiye | nyckel; nycklar (Jfr. eng. key) |
ubhanana | obhanana | banan; bananer |
KLASS 2. Singularis börjar på um- eller umu- (liksom klass 1) men pluralis börjar på imi-.
umkhonto | imikhonto | spjut |
umhlaba | imihlaba | jord, land, värld |
umdanso | imidanso | dans; danser |
umthandazo | imithandazo | bön; böner |
KLASS 3. Singularis börjar på i-, pluralis på ama-.
iphepha | amaphepha | papper (Jfr eng. paper) |
isela | amasela | tjuv; tjuvar |
ikhofi | amakhofi | kaffe; kaffesorter |
ilanga | amalanga | sol, dag; dagar |
itafulo | amatafulo | bord (Jfr. taffel) |
ibhola | amabhola | fotboll; fotbollar |
isonto | amasonto | söndag, vecka, kyrka; söndagar, veckor, kyrkor (Jfr ty. Sonntag) |
irandi | amarandi | rand, krona och andra myntenheter |
amanzi | vatten |
KLASS 4. Singularis börjar på is-, isi, pluralis på iz-, izi-.
isikole | izikole | skola; skolor |
isinkwa | izinkwa | bröd |
isifundo | izifundo | lektion; lektioner |
isitulo | izitulo | stol; stolar (Jfr. stol) |
isiteshi | iziteshi | station ; stationer (Jfr. eng. station) |
isiZulu | zuluspråket | |
isiNgisi | engelska språket | |
isithuthuthu | izithuthuthu | motorcykel; motorcyklar |
isikhukhukazi | izikhukhukazi | höna; hönor, höns |
isiPutukezi | portugisiska språket |
KLASS 5. Singularis börjar på in- eller im-, pluralis på izin- eller izim-.
inyoka | izinyoka | orm; ormar |
ingadi | izingadi | trädgård (Jfr eng. garden) |
imali | izimali | peng; pengar |
inkosi | kung, hövding, gud (Pluralis är oregelbunden, amakosi (klass 3) | |
intombi | izintombi | jungfru; jungfrur |
KLASS 6. Singularis börjar på u-, pluralis på izin- eller izim-.
uphondo | izimpondo | horn (obs. den lilla oregelbundenheten att aspirationen bortfaller i pluralis |
uthando | kärlek |
KLASS 7. Orden börjar på ub-, ubu-. Det finns ingen speciell pluralform. Med förstavelsen ub-, ubu- kan man bilda ett abstrakt substantiv av varje adjektiv och många substantivstammar.
ubukhulu | storhet |
ubuningi | majoritet |
ubukhosi | kungadöme |
ubuntu | (med)mänsklighet, ideologi som utgör en grundprincip för republiken Sydafrika |
KLASS 8. Substantiven i denna klass är identiska med grundformer av verb. De börjar alltså på uku- eller ukw-.
ukudla | mat, att äta, ätande |
ukufa | döden, att dö |
ukufika | ankomst |
ukufundisa | undervisning |
Övningar på fraser med subjekt och objekt
[redigera]Efter dessa vidlyftiga listor kan det vara skönt att träna lite på en del vanliga mönster, så att det inte blir bara nytt hela tiden utan också lite repetition. Klicka här för att gå till övningarna.
ÄGANDEFORMER
Genitiv uttrycks med en "preposition", som ungefär består av ett -a- med det ägdas subjektprefix. Efter denna "preposition" följer det substantiv som betecknar ägaren. Konstruktionen liknar "of-genitiven" i engelskan.
- Ex. Bondens katt (kl 3) - ikati l-a-umlimi, vilket blir ikati lomlimi ("katten, den av bonden").
Ett alternativt sätt att se på denna konstruktion är att se -a- som en verbstam, och då med betydelsen tillhör eller snarare tillhörande. Det är en ganska naturlig tolkning eftersom det är verbstammar som subjektprefix normalt fogas till. Exemplet ovan, ikati lomlimi, kan då omtydas som: "katten, den (som) tillhör bonden".
"Possesivpronomen"
När ägaren uttrycks med ett pronomen ("possesivpronomen") blir det på samma sätt som ovan, men "prepositionens" vokal kan bli något förändrad och kan lämpligen tas ur den första tabellen nedan och fogas före pronomialstammen i den andra tabellen. Märk väl att "prepositionens" klass indikerar det ägda medan pronomialstammens klass indikerar ägaren:
"Prepositionen of"
Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Singularis | wa- | wa- | la- | sa- | ya- | lwa- | ba- | kwa- |
Pluralis | ba- | ya- | a- | za- | za- | za- | - | - |
Pronominalstammar i singularis och pluralis
I person | -mi | mig | -ithu | oss | |
---|---|---|---|---|---|
II person | -kho | dig | -inu | er | |
III person | klass 1. | -khe | honom, henne | -bo | dem |
klass 2. | -wo | dess | -yo | dem | |
klass 3. | -lo | dess | -wo | dem | |
klass 4. | -so | dess | -zo | dem | |
klass 5. | -yo | dess | -zo | dem | |
klass 6. | -lo | dess | -zo | dem | |
klass 7. | -bo | dess | - | ||
klass 8. | -ko | dess | - |
Ex. Min katt - ikati l-a-mi, vilket blir ikati lami ("katten, den tillhörig mig")
- Dess horn - uphondo lwa-yo - Uphondo lwayo (-yo syftar på ett ord av kl. 5. Detta är en fras ur Sydafrikas nationalsång.)
- Hör våra böner - Yizwa imithandazo yethu! (Detta är en rad ur Sydafrikas nationalsång.)
Egennamn som ägare: När ägaren uttrycks med ett egennamn (eller annat ord av klass 1 som inte börjar på um- eller umu-) används "prepositionen" ka-, ibland föregånget av subjektprefixet.
- Ex. Ikati likaJohn - Johns katt. Inyoka kaJohn - Johns orm.
"Sammansatta ord": Genitivkonstruktion används även för att beteckna motsvarigheten till svenska sammansatta ord.
- Ex. Umfana vesikole - skolpojke.
Adjektiv, räkneord och adverb
[redigera]Som attribut sätts adjektivet efter det huvudord som det bestämmer. Adjektivets prefix är nästan de samma som substantivens.
Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Singularis | om- | om- | eli- | esi- | en- | olu- | obu- | oku- |
Pluralis | aba- | emi- | ama- | ezi- | ezin- | ezin- | - | - |
- Ex. En stor pojke - umfana omkhulu. Stora pojkar - abafana abakhulu
Räkneorden har samma prefix som adjektiven. För större tal använder man engelska räkneord enligt nedanstående exempel:
två bröd | izinkwa ezimbili | |
---|---|---|
tre rand | amarandi amathathu | |
fyra rand | amarandi amane | |
fem rand | amarandi amahlanu | |
sex rand | amarandi ayisithupha | |
sju rand | amarandi ayisikombisa | |
åtta rand | amarandi ayisishiyagalombili | |
nio rand | amarandi ayisishiyagalolunye | |
tio rand | marandi avishumi | amarandi angu ten |
elva rand | amarandi angu eleven | |
tolv rand | amarandi angu twelve |
Framför vissa adjektiv - så kallade relativstammar - stympas förstavelsen från och med nasalljudet om det finns ett sådant.
Adverb kan bildas av adjektiv med förstavelsen ka-
- Ex. kakhulu - mycket; kaningi - många gånger; kangaki? - hur många gånger?; kalula - lätt.
Pronomen
[redigera]Det finns ett flertal demonstrativa pronomen. De kan placeras före eller efter huvudordet. De som ges i översikten nedan motsvarar ofta bestämd form i svenskan, ibland "denna", "detta", "dessa".
De personliga pronomina kan användas både som subjekt och objekt. Som subjekt kan det utelämnas eftersom subjektprefixet ger upplysning om person, klass och numerus. I stället för ett pronomen som objekt kan ett objektinfix användas, alltså en stavelse som sätts mellan mellan subjektförstavelsen och stammen. Objektinfix kan också användas i kombination med objekt.
Demonstrativa | Personliga pronomen | Objektinfix | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Singularis | Pluralis | Singularis | Pluralis | Singularis | Pluralis | ||||
I person | - | - | mina | jag, mig | thina | vi, oss | -ngi- | -si- | |
II person | - | - | wena | du, dig | nina | ni, er | -ku | -ni- | |
III person | kl. 1 | lo | laba | yena | han, honom, hon, henne | bona | de, dem | -m-, -mu | -ba- |
kl. 2 | lo | le | wona | den | yona | de, dem | -wu- | -yi- | |
kl. 3 | leli | la | lona | den | wona | de, dem | -li- | -wa- | |
kl. 4 | lesi | lezi | sona | den | zona | de, dem | -si- | -zi- | |
kl. 5 | le | lezi | yona | den | zona | de, dem | -yi- | -zi- | |
kl. 6 | lolu | lezi | lona | den | zona | de, dem | -lu- | -zi- | |
kl. 7 | lobu | - | bona | den | - | de, dem | -bu- | - | |
kl. 8 | lokhu | - | khona | den | - | de, dem | -ku- | - |
Ex. Abafana laba bashaya amakati - Pojkarna slår katterna.
- Umama ungisiza = Umama usiza mina = Umama ungisisa mina - Mor hjälper mig.
- Mina ngihlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana = Ngimhlamba umfana - Jag tvättar pojken.
- Ngihlamba yena = Ngimhlamba = Ngimhlamba yena = Mina ngimhlamba yena - Jag tvättar honom.
Frågeord
Vilken? | muphi, muphi, liphi, siphi, yiphi, luphi, buphi, kuphi i klass 1-8 respektive |
Vilka? | saphi, miphi, maphi, ziphi, ziphi, ziphi i klass 1-6 respektive |
Var? | -phi fogas till verbet |
Vad? | -ni fogas till verbet |
Varför? | ''-elani fogas till verbet |
Ex. Ubonani? - Vad ser du/han/hon?
na ("månne") fogas ofta till slutet av en sats för att tydligare än bara intonationen visa att det är fråga om en fråga. Ex. Umfana ubona ubaba na? - Ser pojken far? (En sådan frågepartikel används för övrigt också ofta i sydafrikansk talspråksengelska, ofta uttalad ne.)
Orden hela, alla, bara bildas med en förstavelse som liknar subjektprefixet:
-onke | singularis = hela | wonke, wonke, lonke, sonke, yonke, lonke i klass 1-6 respektive |
pluralis = alla | bonke, yonke, onke, zonke, zonke, zonke i klass 1-6 respektive | |
singularis = all | bonke, konke i klass 7-8 respektive | |
-dwa | bara |
Motsvarigheter till svenskans prepositioner och liknande ord
[redigera]na- | och, med | Ex. Umfundisi udla nobaba - Läraren äter med far. Umlungu uza neposi - Vitingen kommer med posten. |
nga- | med hjälp av | Ngemoto - med bil. Ngebhasi - med buss. Ngesithuthuthu - med motorcykel. Ngani? - varmed? Ngomese - med kniv. |
njenga- | liksom | Jengomuntu - som en människa. |
e- | i, från, till | ePitoli - i "Pretoria" (i Tshwane) |
kwa-, ku- | i, från, till | kwaZulu - Namn på provins i Sydafrika, ordagrant "i Zululand", "till Zululand", "från Zululand". |
-ini/-eni | i | (Ändelsen används tillsammans med en förstavelse o- eller e-.) Ophondweni - i hornet. |
Övningar
[redigera]De första två raderna i Sydafrikas nationalsång är skrivet på xhosa, ett språk nära besläktat med zulu, de två därpåföljande är skrivna på zulu. I avsnittet om pronominalstammar analyserades två bitar i strofen. Nedan följer hela strofen med översättning:
Nkosi sikelel' iAfrika | Gud välsigne (bevara, skydda) Afrika |
Maluphakanyisw' uphondo lwayo, | Höj dess horn (självkänsla, ära) |
Yizwa imithandazo yethu, | Hör våra böner |
Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo. | Gud välsigne, oss, dess barn. |
Umuntu ngumuntu ngabantu - En människa är människa genom andra människor. Detta tänkespråk bildar en grundprincip for den sydafrikanska stat som skapats efter apartheideran. Från samma uttryck hämtar också Ubuntu-Linux sitt namn, en Linux-distribution med ambitionen att skapa ett lättanvänt fritt operativsystem.
Länk till zulu-wikipedian: http://zu.wikipedia.org/wiki/IsiZulu
Camtho (eller isiCamtho) är ett blandspråk mellan zulu och afrikaans, med inslag av engelska och andra språk. På grund av dess många germanskstammande ord kan camtho faktiskt vara lättare att förstå för en svenskspråkig än vad ren zulu är. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Camtho.
Klicka HÄR för att komma till frasavsnittet.
Tala zulu
[redigera]Om du vill kunna uttrycka dig i tal, då behöver du ett litet kraftfullt ordförråd, och sen några grammatiska former som kommer snabbt och spontant. Ganska många former kan man strunta i tills vidare – kanske konjunktiv, kanske många pluralformer av verb. Kanske några substantivklasser som är sällsynta eller svåra. Det skulle gå att avstå från ännu fler former och använda orden oböjda, och göra sig förstådd ändå. Men det är opraktiskt. Böjningen är inte bara till besvär. Man har en del nytta av den också, även när man är nybörjare.
För att bli skicklig på att tala zulu ska du hårdträna några få viktiga former från listorna tillsammans med några kraftfulla ord som du valt från basordlistorna eller från Ordlista/Svenska-zulu eller Ordlista/Zulu-svenska. Gör så här: Utgå från ett exempel i ”Översikt över verbformerna”. Ta till exempel presens tredje person singularis klass 1: Vakten sover. Ugadi uyalala. Lär dig den frasen utantill. Sök i basordlistan ovan upp andra ord som också hör till klass 1: farbror, människa, doktor, mor, katt, viting, bonde, sjuksköterska, papaya, pojke. Stryk dem som du inte behöver. Komplettera med några viktiga ord från Ordlista/Zulu-svenska eller Ordlista/Svenska-Zulu. Byt i tur och ordning ut Ugadi mot dem och öva dig att säga: umalume uyalala, umuntu uyalala, udokotela uyalala, ubaba uyalala… Sen när det börjar bli för lätt byter du ut uyalala mot ett annat verb. Du tar bara sådana ur listan som verkar vettiga. Du ser att förstavelsen ska vara u- tillsammans med dessa substantiv. Verbet vilja blir ufuna. Sen kombinerar du det med alla substantiven: Ugadi ufuna, umalume ufuna, udokotela ufuna… Sen tar du nästa verb och får kanske ramsan umalume uthanda, umuntu uthanda… och kanske på samma sätt med verbformen uhamba och så vidare. Sen sitter det i din själ att när verbet börjar på u- då ska subjektet göra det också. Om du hela tiden tänka på vad fraserna betyder så lär du dig det grammatiska mönstret och ordens betydelse i samma svep.
Du kan gå vidare och bygga ut frasen. Eventuellt kan du kombinera substantivet med adjektiv – om du bedömer att det är en högprioriterad kunskap för dig. Adjektivlistan visar att förstavelsen ska vara om- för klass 1 singularis: umalume omkhulu uyalala, umuntu omkhulu uyalala, udokotela omkhulu uyalala, ubaba omkhulu uyalala…
Är det någon kombination som blir så absurd att du inte kan föreställa dig betydelsen ska du obönhörligen hoppa över den. Du kan fortsätta med att bygga på med objekt, om verben är sådana att de kan ta objekt. Det blir hyggligt korrekta meningar även om man bara sätter på ett substantiv på slutet. Du kan fortsätta med att göra en kombinationstabell med de former du valt och fylla i rutorna gång på gång. Även om det strängt taget är övning från svenska till zulu som man behöver för att kunna tala skadar det inte att ibland träna enligt den nedre tabellen också.
en stor pojke | stora pojkar | många pojkar | ||
---|---|---|---|---|
Jag | ser | |||
hjälper | ||||
tvättar | ||||
Far | ser | |||
hjälper | ||||
tvättar |
umfana omkhulu | abafana abakhulu | abafana abanyingi | ||
---|---|---|---|---|
Ngi- | -bona | |||
-siza | ||||
-hlamba | ||||
Ubaba u- | -bona | |||
-siza | ||||
-hlamba |
Lär dig någon enstaka variation i taget, och träna mycket så att du blir säker på det lilla du kan. Det gäller att rensa vettigt inte bara bland orden utan framför allt bland verb- och substantivformerna. Så kan man spara in mycken inlärningsmöda. Kanske bedömer du att du klarar dig långt utan första och andra person pluralis och utan uppmaningsform. Eller du kanske är så drastisk att du nöjer dig med att tala om vad jag, han, hon, den, det och de gör, alltså singularis av första person och singularis och pluralis av tredje person.
Han och hon ger samma verbform, jag ger en form till, men tredje person hotar att ge ett dussintal former, eftersom det finns så många substantivklasser. Då kanske du konstaterar att du talar mycket med abstrakta ord, det vill säga klass 7 och 8 som saknar pluralis. Då kan du tona ner ditt pluralisplugg, vilket reduceras de verbformer du behöver till följande: ngi-, u-, bu-, ku-, ba. Det är färre än de sex svenska pronomen som de ersätter. Jag-formen -ngi behöver inget subjektssubstantiv. De övriga har subjekt som börjar på um-, uku-, ubu- respektive ba-. Deras attribut börjar på om-, obu-, oku- respektive aba-. Det finns så mycket systematik i detta lilla set av former så att man kan träna in dem med lite mönster-drill av typen ubaba omkhulu uyalala.
Skriva zulu
[redigera]Vill man kunna skriva har man mera tid på sig och kan slå upp det man behöver i tabellerna i det föregående. Då är det mest viktigt att ha känsla för systemet, så att man snabbt hittar formerna, medan det inte är viktigt att memorera dem. Man kan då kosta på sig att bekanta sig även med de mindre vanliga formerna.
Läsa zulu
[redigera]Om man vill förstå skriven text gäller det först att identifiera morfemen. Det är inte som i mindre formrika språk, såsom engelska och spanska, så att man slår upp orden i ett lexikon ett efter ett och sen plockar ihop meningar av dem. Orden är ”böjda” så at de för ett otränat öga är oigenkännliga. Eftersom dessutom ordens formförändringar till stor del sker i början av orden, med förstavelser, blir det visst extrabesvär med ett konventionellt lexikon som listar orden alfabetiskt utifrån den första bokstaven. Ändå är det absolut inte omöjligt att med lexikonets hjälp begripa en zulutext även med mycket begränsad kunskap. Men först måste man avskilja förstavelser och slutstavelser. Då kan följande alfabetiska tabeller hjälpa. För varje ord kollar du om det har någon av följande förstavelser eller slutstavelser, och får då en hänvisning till de mer fullständiga tabellerna ovan. Bara de vanligaste stavelserna är listade här. Ovanligare stavelse får du själv söka rätt på i de grammatiska tabellerna ovan eller söka i en mer omfattande grammatikbok. För att hitta ordstammen går du antingen tillbaka till (basordslistorna i början) eller klickar till Ordlista/Zulu-svenska eller Ordlista/Svenska-Zulu.
Förstavelserna och slutstavelserna är inte någon dekoration som man kastar bort för att komma fram till den egentliga meningen hos ordet. Det finns mycket värdefull betydelse i dem, och bara genom att identifiera dem kan man komma så nära satsens betydelse att man kanske avstår från att sedan slå upp stammens betydelse i lexikon. Det är därför som det är så viktigt att förstå det grammatiska systemet innan man griper till lexikonet.
Alfabetisk lista över förstavelser och mittstavelser (infix)
[redigera]De ordklasser som är angivna ger bara en ungefärlig antydan av vad resultatet blir när stavelsen fogas till ett huvudord. Ofta blir de en hel fras när de sätts samman.
Ordklass | Uttrycker grammatiskt... | |
---|---|---|
a- | Adj | är inte |
a- | V | III pers pl presens |
a- | V | III person förfluten tid |
-a- | genitiv | |
a-..-i | V | nekande presens |
aba- | S | klass 1 pluralis |
ama- | S | klass 3 pluralis |
ba- | V | III person plur |
be- | V | förfluten tid |
bu- | V | III person sing |
e- | Adv | i, från, till, fogas till substantiv |
i- | V | III person sing och plur om saker |
i- | S | klass 3 singularis |
im-, in- | S | klass 5 sing |
imi- | S | klass 2 pluralis |
is-, isi- | S | klass 4 sing |
iz-, izi- | S | klass 4 plur |
izim-, izin- | S | klass 5 eller 6 pluralis |
ka- | Adv | förvandlar adj till adv |
ka- | V | jakande förfluten tid |
ku- | V | presens III person sing |
ku- | Adv | i, från, till |
kwa- | Adv | i, från, till |
la- | V | jakande förfluten tid |
li- | V | III person sing |
lu- | V | III person sing |
na- | V | jakande förfluten tid |
na-, ne-, no- | Adv | och, med, fogas till subst. |
-na- | V | har |
nga- (nge-, ngo-) | Adv | med hjälp av, fogas till substantiv |
ngi- | V | presens I person sing |
ngu-, nga-, ngo- | av, är, fogas till subst. Agent, predikatsfylln | |
ni- | V | presens II person plur |
njenga- | Adv | liksom, fogas till substantiv |
o- | Adv | tillsammans med -eni, -ini, betyder i, från, till |
sa- | V | jakande förflutent tid |
si- | V | presens I plur, III pers sing |
u- | V | presens II sing, III pers sing |
u- | S | klass 6 sing |
ub-, ubu- | S | klass 7 sing |
um-, umu- | S | klass 1 eller 2 sing |
uku-, ukw- | V | grundform |
ya- | V | jakande förfluten tid |
-ya- | V | objektsersättare |
ye- | V | jakande förfluten tid |
yi- | V | jakande uppmaning, enstavig stam |
-yo- | V | jakande framtid |
za- | V | jakande förfluten tid |
zi- | V | presens III pers plur |
zo- | V | jakande framtid |
-zu- | V | nekande framtid |
Alfabetisk lista över ändelser
[redigera]Ordklass | Uttrycker grammatiskt | |
---|---|---|
-anga | V | nekande avslutad förfluten tid |
-dwa | bara | |
-e | V | avslutad omedelbar förfluten tid (Jfr -ile) |
-e | V | konjunktiv, tillsammans med ukuba, ukuze, anduba |
-ela | V | för ...skull |
-i | V | nekande presens tillsammans med a |
-i | V | nekande förfluten tid tillsammans med -nga |
-ile | V | oavslutad omedelbart förfluten tid (Jfr -e) |
-ini | i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e- | |
-eni | i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e- | |
-ni | V | jakande plural uppmaning |
-ni | vad?, sätts till verb | |
-onke | A | hela, alla |
-phi | var? med mera, sätts till verb | |
-wa | V | passiv |
Alfabetisk lista över några ord som har fått speciell behandling i grammatikavsnitten
[redigera]anduba innan
musa betecknar nekande uppmaning i singularis. "Låt bli att..."
musani betecknar nekande uppmaning i pluralis. "Låt bli att..."
na månne, sätts i slutet av en sats för att signalera frågesats.
ukuba att
ukuze för att
Tillbaka till avsnittet Läsa zulu
Studera besläktade språk
[redigera]När basordförrådet introducerades i början av denna skrift ingick där en del ord som liknade swahili-ord. Tanken var att eventuella swahilikunskaper hos en och annan bland läsarna kanske kunde underlätta studierna. Men kursen kan också fungera tvärtom. När man har lärt sig en del zulu kan man använda det man lärt sig som inkörsport till en hel del andra bantuspråk. Både ordstammar, en del för- och efterstavelser och de grammatiska grundprinciperna är ganska lika. Substantivens klasser är delvis de samma. Både subjekt och objekt ska avspegla sin klass på satsens predikatsverb. Det finns också sådant som är annorlunda - så kallade falska vänner i språkstudierna.