Inledning

Man ska använda denna skrift på olika sätt beroende på om man främst vill lära sig tala, läsa eller skriva. Senare i kursen finns det anvisningar om hur man ska öva i dessa olika fall. I alla händelser bör man först lära sig systemet, hur verbformerna är uppbyggda och hur substantivklasserna styr resten av satsen. Därför är dessa avsnitt placerade i början. Någon läsare kanske varken är intresserad av att tala, skriva eller läsa, utan vill bara veta lite om språkstrukturen. Man kanske har erfarenhet av flera europeiska språk och vill ha reda på hur pass annorlunda ett språk från en helt annan familj är. Då är det bara att läsa första delen av kursen. Utan alltför mycket övande och paradigmtragglande får man då en god inblick i hur systemet fungerar.

Om man mycket speciellt vill lära sig samtala på eller lyssna till swahili, då har den här kursen inte mycket att ge. Man behöver i detta fall ett helt annat slags läromedel, ett som ger en möjlighet att lyssna. Det ger inte den här läroboken.

Uttal och skrift

Betoningen ligger på ordens näst sista stavelse.

Bokstäverna uttalas ungefär som man kan förvänta sig. u uttalas som ett svenskt o-ljud, som i "fot", o uttalas som ett å-ljud, som i "hårvård", y som ett svenskt j-ljud, som i "jag". w uttalas som i engelskans "well", sh som engelskans "show", ch som engelskans "church", j som engelskans "Jazz".

Ett vanligt ng-ljud som i svenska "sång" är ganska ovanligt och betecknas med ng’ (n + g + apostrof). Om man utelämnar apostrofen och bara skriver ng då blir uttalet ett ng-ljud följt av ett g-ljud (som i "Långgatan").

När två olika vokaler följer på varandra ska de inte dras ihop till en diftong utan uttalas var för sig.

Swahili har i några ord av arabiskt ursprung konsonantkombinationerna th (likt engelska ”thing”), dh (likt engelskans th i ordet ”this”), gh (likt det spanska g en ”lago”).

I början av ord uttalar man bokstäverna m och n nästan som egna stavelser, ex: Mtu som m-tu, nzuri som n-zuri.

Verb och deras prefix

I swahiligrammatiken handlar det mesta om verben. Ett normalt swahiliverb är som en hel sats. I en verbform är det sammanbakat som förstavelser sådant som i svenskan är separata ord. Ofta behöver man inte ens nämna substantiven, dessa förstavelser fungerar som pronomen som syftar så precis på någon företeelse att man ungefär vet vad som åsyftas. Om man tillägger substantiv före och efter ett verb är det för att skapa extra tydlighet, inte för att syntaxen kräver separata ord för att uttrycka subjekt och objektet.

Vi tar två exempel:

Ordet nilisema är sammansatt av delarna ni-li-sem-a.

Ordet nilimwonyeshea är sammansatt av delarna ni-li-mw-on-yesh-ea.

Båda orden är verbformer.

Båda börjar med ni som visar att subjektet är jag. Vi kan kalla denna första bit för ”subjektprefix”.

Båda orden har därefter li, som visar att det är förfluten tid. Vi kan kalla denna andra bit för ”tidsprefix”.

I första exemplet kommer sen sema, som betyder "tala". Det är ordstammen med slutvokalen -a.

Tillsammans bildar dessa fyra delar en hel sats: Jag tala-de.

I det andra exemplet kommer ytterligare ett bit -mw, som talar om att objektet är en levande varelse. Vi kallar detta ”objektprefix”. I jakande satser brukar det vara nummer tre, om det förekommer.

Sen kommer -on, som är verbstammen. Med ett -a efter blir det -ona, som betyder se, men i det här exemplet är slutvokalen -a utbytt mot -yesh- + -ea.

-yesh- uttrycker kausativ, som motsvarar ett svenskt uttryck som "få att göra någonting", i det här fallet "få att se".

-ea uttrycker applikativ, att objektet är ett indirekt objekt, oftast motsvarande ett ord föregånget av en preposition, t ex till eller för i svenskan.

Detta andra exempel har alltså tillsammans sex delar, som ungefär motsvarar de svenska orden och orddelarna: Jag - -de - honom/henne – se – få att – för → Jag få-de se för honom/henne → Jag fick för honom/henne att se → Jag visade för honom/henne.

Vi ska nu ta itu med de viktigaste prefixen systematiskt. Suffixen behandlas långt senare.

Prefixen följer i denna ordning:

1. Nekningsprefix

Allra allra först kan komma ett prefix som bidrar till att ge satsen nekande innebörd. Det fanns inte med i de två exemplen ovan, för de var bägge jakande. Nekningsprefixet är nästan alltid ha, som sätts före alltihop. Undantag är bara om subjektet betyder "jag", då ändras i stället subjektprefixet från ni- till si-. Förutom nekningsprefixet ska det ofta göras ytterligare en ändring i ordet. I presens byts ordets sista vokal till -i om den är ett -a, vilket den ofta är. I förfluten tid ändras tempusinfixet li- till ku-. Mer om nekning kommer senare.

Exempel

Jakande sats	Ninasema. = Jag säger.	Nilisema. = Jag sade.	Alisema. = Han/hon sade.
Nekande sats	Sisemi. = Jag säger inte.	Sikusema. = Jag sade inte.	Hakusema. = Han/hon sade inte. (Ha-a förkortas till ha)

2. Subjektprefix

Nästa plats är reserverad för subjektprefixet. Subjektprefix finns det ca femton stycken av. Det anger vad för ord subjektet är. Den säger alltså något om den som utför handlingen. De motsvarar personliga pronomen i svenskan, men är alltså hopskrivna med verbet. Svenskan har uppsättningen: jag, vi, du, ni, han, hon, hen, den, det, de. Swahili har ingen skillnad mellan han och hon, och skiljer inte heller mellan människor och andra djur. Och vad som är mer påfallande: I fråga om icke-djur finns det många motsvarigheter till "den/det" och likaså många till "de", beroende på vad subjektet betyder och på vad substantivet börjar på för bokstäver. Man säger att det finns många substantivklasser. De behandlas senare i denna kurs. Då ger vi också hela listan med subjektprefix. Nu nöjer vi oss med att presentera subjektprefixen för djur (människor eller inte). Alla substantiv som betecknar ett djur hör till klassen "Djur (singularis)", alla substantiv som betecknar flera djur hör till klassen "Djur (pluralis)".)

Vitsen med att ha många substantivklasser är att man inte behöver säga ut substantiven hela tiden. Verbets prefix ger en ganska klar bild av vad man talar om. Skulle man däremot i svenskan börja överanvända "den", "det" och "de" blir det snabbt oklart vad man syftar på. Man måste ta till substantiven.

	Första person singularis	Andra person singularis	Tredje person singularis, klass Djur (sing)	Första person pluralis	Andra person pluralis	Tredje person pluralis, klass Djur (plur)
Svenska	jag	du	han/hon/hen/den (om djur)/det (om djur)	vi	ni	de (om djur)
Swahili	ni-	u-	a-	tu-	m- eller mw-	wa-

3. Tidsprefix

Efter subjektprefixet kommer ett ord som ofta anger när handlingen sker, tidsprefix. Tidsprefix finns det ungefär tio av. Några av dem fungerar som tidsformer i svenska: -na- uttrycker presens, -li- uttrycker preteritum och -ta- uttrycker futurum. (Göra, gjorde respektive skall göra.) Som nämnts förvandlas i nekande sats -li- till -ku-.

En kortform av presens, med ett -a- sammandraget med subjektprefixet, används för att uttrycka allmän handling utan tanke på tid. Ex: Ninasema = Jag talar (Jag håller på och talar nu), Nasema (n-a-sem-a) = Jag talar (i allmänhet). Om andra tidsformer kan man läsa i avsnittet "Läsa swahili".

4. Objektprefix

Objektprefix motsvarar ackusativ av personliga pronomen i svenskan: mig, oss, dig, er, honom, henne, den, det, dem. Det finns nästan tjugo objektprefix eftersom varje substantivklass har sin motsvarighet till den, det eller dem.

Det finns också ett reflexivt objektprefix, -ji-, motsvarigheten till svenskans "mig", "oss", dig", "er" eller "sig" när det syftar på samma person som subjektet. "Själv" skulle man förenklat kunna säga att -ji- betyder. Ex: Anafunza. (Han/hon undervisar/lär.) Anajifunza. (Han/hon lär sig.)

Det är inte alltid som objektprefix används överhuvudtaget. Verbet kanske är intransitivt eller objektet framgår helt tydligt av att ett substantiv står efter verbet. Ex: Ninapenda chakula (Jag gillar mat) ger 104 träffar med Google. Ninakipenda chakula ger tre träffar.

De allra flesta objektprefix är precis lika som subjektprefixet; det är inte bokstavsföljden i sig som visar att det är fråga om objektprefix utan dess position. Utan tidsprefix efteråt betecknar bokstavsföljden objektet, med tidsprefix efteråt betecknar det subjektet.

De som skiljer är andra och tredje person singularis. Svenskans "han/hon" motsvaras av a-, medan "honom/henne" motsvaras av m- eller mw-. Svenskans "du" motsvaras av u-, medan "dig" motsvaras av ku-. Andra person pluralis är lite vacklande; ofta motsvaras "ni" av wa-.

Senare i denna kurs behandlar vi substantivklasserna för icke-djur och hela listan med objektprefix. Nu ger vi bara dem för djur.

	Första person singularis	Andra person singularis	Tredje person singularis, klass Djur (sing)	Första person pluralis	Andra person pluralis	Tredje person pluralis, klass Djur (plur)	Reflexiv
Svenska	mig	dig	honom/henne/hen/den/det (om djur)	oss	er	dem	mig, dig, sig själv
Swahili	ni-	ku-	m- eller mw	tu-	wa	wa-	ji-

Exempel:

A-li-mw-ona	A-li-ku-ona	U-li-mw-ona
Hen såg hen.	Hen såg dig.	Du såg hen.

5. Stammen

Sen är det slut på förstavelserna och då kommer stammen, och efter den ska det i varje fall finnas en vokal, som ofta är -a. Helt utan förstavelser, med bara en rot plus denna vokal, får man en tämligen barsk imperativ: Sem-a = säg.

Om man i stället för alla förstavelser sätter ku- får man infinitivformen. Ku-sem-a = tala, säga.

Om stammen är kort, utan vokal, släpar den med sig detta ku- i många av sina jakande böjningsformer. Infinitiven ku-l-a (= äta) ger Ni-na-kul-a = Jag äter. Ni-li-kul-a = jag åt. Ni-ta-kul-a = Jag ska äta. Kul-a = ät.

I andra former uppträder de enstaviga verben utan detta ku-. De blir då så korta att man kan ha svårt att få syn på dem. I verben kufa (dö), kuja (komma), kula (äta), kupa (ge), kuwa (bli) består stammen strängt taget av bara en konsonant.

Exempel: Sili (Jag äter inte), Nala (Jag äter generellt), Sitakula (Jag ska inte äta. Den vanligaste formen - språkbruket vacklar), Sikula (Jag åt inte. Här är ku tidsprefix, inte infinitivmärke.)

Speciellt korta är de nekande formerna av första person singularis, där ju också tidsprefixet försvinner, uppätet av nekningsordet si-. Det kan vara förvirrande. Man får ingen känsla för vad "betydelsen" är, eftersom stammen, som man utifrån sin svenska erfarenhet förväntar sig ska framträda mycket tydligt, här knappt märks. Det kan därför vara skäl att lära sig dessa former utantill i stället för analytiskt:

Ninakula → sili	ninakupa → sipi	ninakuja → siji	ninakuwa → siwi	ninakufa → sifi
Jag äter → Jag äter inte	Jag ger → Jag ger inte	Jag kommer → Jag kommer inte	Jag blir → Jag blir inte	Jag dör → jag dör inte

Även i fråga om längre verb kan nekning förändra utseendet avsevärt. Det gäller speciellt för verb som kwenda, som i stället för ku- har prefixet kw-, som de håller kvar i många jakande former: ninakwenda → siendi (jag går → jag går inte).

Övningar på verb

Klicka här för övningar om verb

Frågor, svar och uppmaningar

Man bildar ja-nej-frågor med order je, som kan placeras först eller sist i satsen. Det motsvarar det svenska ordet "månne. Det kan också utelämnas. I skrift visar då frågetecknet att det är en fråga och inte ett påstående. I tal använder man stigande intonation för fråga.

Svaren: ”Ja” är Ndijo eller Naam. ”Nej” är La eller Hapana. ”Jag vet inte” är Sijui (veta = ku-ju-a → si-ju-i)."Kanske" är labda.

Exempel:. – Umekula je? – Ndijo, nimekula. ( – Har du ätit? – Ja, jag har ätit.)

Frågeordet je kan man också använda som verbsuffix. Då blir det inte en allmän ja-nej-fråga utan en fråga rörande verbets objekt eller adverbial. Betydelsen blir "hur" eller "vad".

Exempel: Unafanyaje? = Vad gör du? Alitokaje? = Hur kom han därifrån? Unauzaje? = För hur mycket sålde du?

För andra frågetyper använder man frågeord liksom i svenskan, men dessa ord står ofta inte i början av meningen utan på den plats där svarsordet ska sättas. Det blir ofta i slutet av satsen.

Frågeord (bara för direkta frågor, inte som relativa pronomen):

Vem...?	Vilken...?	Vad...?	Hurudan....?	Var...?	När...?	Hur...?	Varför...?
...nani?	...gani?	...nini?	...gani?	...wapi?	...lini?	...vipi?	...kwa nini?

Övning: Frågor och svar Dölj höger spalt och översätt swahili-fraserna. Kontrollera dina översättningar. Översätt också i andra riktningen.

– Wanasema lugha gani?	– Vilket språk talar de?
– Wanasema Kiesperanto.	– De talar esperanto.

– Unakaa wapi?	– Var bor du?
– Ninakaa Morogoro	– Jag bor i Morogoro.

– Bwana Juma anatoka wapi?	– Var kommer herr Juma ifrån?
– Anatoka Uchina.	– Han kommer från Kina.

– Anatoka lini?	– När kom hen därifrån?
– Anatoka kesho.	– Hen kom därifrån i går?

– Unasema lugha gani?	– Vilket språk talar du?
– Ninasema Kiswahili.	– Jag talar swahili.

– Unatoka Nairobi?	– Är du från Nairobi?
– Ndiyo, ninatoka Nairobi.	– Ja, jag är från Nairobi.

– Mabwana wanafanya nini?	– Vad gör herrarna?
– Wanauza chakula.	– De säljer mat.

Uppmaningar. Som tidigare nämnts kan man uttrycka uppmaningar med infinitiv utan ku-. Endast enstaviga infinitiver behåller sitt ku-prefix. Detta är singularis, uppmaning till en person. I pluralis tillkommer suffixet (slutstavelsen) -ni. Om före detta prefix är bokstaven a, då förvandlas den till e. Ex: Sema! → Semeni! (tala (du)! → tala (ni)!)

Detta mycket enkla sätt att uttrycka en uppmaning är lite bryskt. Istället för Sema! säger man ofta Useme!. Man placerar alltså subjektprefix för andra person framför. Om slutvokalen är a blir den e. Prefixet ku- finns aldrig kvar. Detta är de facto konjunktivformen, "Du skulle säga!". I pluralis använder man helt enkelt det plurala subjektprefixet: Mseme! (Säg (ni)! Ni skulle säga!). Inbegripande en själv: Tuseme! (Låt oss säga!). Uje! (Kom! Du skulle komma.)

Konjunktiven kan ha objektprefix men aldrig tidsprefix. Nekande konjunktiv uttrycker man med nekningsprefixet si-, som placeras efter subjektprefixet! Ex: Usiseme. (Du skulle inte säga.) Usije! (Kom inte!)

Ord - verb

Försök lära dig följande verb. De flesta av dem har du redan träffat på i tidigare avsnitt. I kommande övningar kommer du antagligen att möta dem igen. Om du inte lär dig alla genast - hakuna matata! (Det betyder "Inget problem!" på swahili.)

Verbstammar som redan använts i exempel, eller som kommer snart
Svenska	Swahili	Exempel med prefix
säg-, tal-	-sema	Unasema Kiswahili? (Talar du swahili?)
se-	-ona	Nilikuona (Jag såg dig), Uliniona (Du såg mig), Walimwona (De såg hen)
gill-, älsk-	-penda	Ninakupenda (Jag gillade dig), Unanipenda (Du gillar mig), Anawapenda (Hen älskar dem)
lär-	-funza	Mama anafunza, baba anajifunza. (Mamma lär, pappa lär sig.)
ät-	-(ku)la	Ninakula chakula. (Jag äter mat.) Sili chakula. (Jag äter inte mat.)
dö-	-(ku)fa	Amekufa. (Hen dog.) Hajafa. (Hen dog inte.)
kom-	-(ku)ja	Anakuja sasa. (Hen kommer nu.) Haji sasa. (Hen kommer inte nu.)
ge-	-(ku)pa	Nilikupa chakula. (Jag köpte mat.) Sikupa chakula. (Jag köpte inte mat.)
bli-	-(ku)wa	Atakuwa daktari. (Hen blev doktor.) Hatakuwa daktari. (Hen blev inte doktor.)
kom- från, härstam-	-toka	Nimetoka China. (Jag härstammar från Kina.) Alitokaje? (Hur kom han därifrån?)
gör-	-fanya	Unafanyaje? (Vad gör du?) Ninafanya matata. (Jag gör problem.)
sälj-	-uza	Siuzi chakula. (Jag säljer inte mat.) Mabwana wanauza. (Herrarna säljer.)
bo-	-kaa	Unakaa wapi? (Var bor du?) Ninakaa China. (Jag bor i Kina.)
gå-	-(kw)enda	Anakwenda posta. (Hen går till posten.) Hanaendi posta. (Hen går inte till posten.)

Saga - version 1

Försök översätta denna saga. De flesta orden och grammatiken har du redan mött.

Swahilitext	Kommentarer och nya ord
Mtoto anapenda Bibi.	mtoto = barn. bibi = mormor, farmor.
Mama anasema: "Bibi ana malaria."	ana = hen/den har. malaria = malaria.
Mama anasema: "Nenda hospitali, kupa chai na chakula."	nenda = gå! (oregelbunden imperativ). hospitali = sjukhus. chai = te.
Mtoto anakwenda. Mbwa anakuja, anasema: "Unakwenda wapi?"	mbwa = hund.
Mtoto anasema: "Nitakwenda hospitali. Bibi na malaria. Nitampa chakula."
Mbwa anasema: "Utampa kuku na kahawa?"	kuku = höns, tupp, kyckling. kahawa = kaffe.
Mtoto anasema: "La, sitakupa kahawa, nitakupa chai." Mbwa anakwenda hospitali. Anasema: "Hodi, hodi!"	hodi! = hallå! (Man ropar hodi i stället för att knacka på dörren.)
Bibi anasema: "Karibu ndani." Mbwa anakwenda ndani, anamkula bibi.	karibu = välkommen, stig på, var så god. ndani = inne, in.
Mtoto anakuja, anasema: "Hodi, hodi!" Mbwa anasema: "Karibu!" Mtoto anakuja ndani. Mbwa anataka kula mtoto.	-taka = vilj-.
Daktari anakuja, polisi anakuja. Mtoto anasema: "Bwana Polisi, mbwa atanikula!" Bibi anasema: "Mbwa alinikula."	bwana = herr. daktari = doktor, polisi = polis.

Samma saga, med fler detaljer, kan man läsa i kommande avsnitt av denna Wiki-bok. Där är också språket lite mer idiomatiskt. I denna första version måste vi hålla oss till ett mycket begränsat ordförråd och en enkel grammatik.

Tala, skriva eller läsa?

Kommen så här långt i kursen kan det vara skäl att fundera över vad man syftar till – är det i första hand att kunna tala, att skriva eller att läsa. Kanske kan man ta lätt på en del avsnitt, åtminstone till en början.

Tala swahili

Om man framför allt vill kunna tala swahili, måste man ha vissa ord och grammatikkunskaper som automatiskt kommer en i munnen. Om andra saker, utöver detta ganska lilla, behöver man inte ha så mycket hum, för i talsituationen kan man själv bestämma vilket uttryck man ska använda, och sen undvika andra. För en nybörjare fungerar det någotsånär att till en början kopiera uttryckssätt från sitt modersmål. (Detta är uttryckligen ett nybörjarråd. Senare gäller det i hög grad att frigöra sig från sitt modersmåls vändningar för att kunna utnyttja swahilis möjligheter effektivt.) Lär dig alltså först översättningar av sådant som du ofta brukar säga på svenska. Lär dig strukturord, alltså adverb, konjunktioner och prepositioner.

I en talsituation kan man ofta klara sig med ganska få substantiv, för man kan peka på sakerna. På svenska använder man då pronomen som den, det, de i stället för substantivet. I swahili har man det problemet att det finns så många motsvarigheter till dessa ord, så att det är svårt att avgöra vilket som är rätt. Men man kan undvika satser där en sak är subjekt. Man ändrar satskonstruktionen så att subjektet blir något slags djur, om det inte redan är ett det. Det går i allmänhet. Vi har redan sagt att för klassen Djur (sing) översätts "den/det" med a-och för klassen Djur (plur) motsvaras "de" av -wa.

Så här gör man: I stället för att säga "Paketet till läraren kom till postkontoret" säger man "Läraren fick paketet till postkontoret." Lärare är Djur (sing), använd alltså a-. Mwalimu alipata pakti katika posta. En rätt bra översättning! (Att däremot veta vilket prefix "paket" ska ha är en mer kinkig fråga, som kommer att behandlas i ett senare avsnitt. Kanske vill man till en början hoppa över detta kapitel och koncentrera sig på något som är mer nyttigt för en talare.

Om du vill kunna uttrycka dig i tal, då behöver du ett litet kraftfullt ordförråd, och sen några grammatiska former som kommer snabbt och spontant. Ganska många former kan man strunta i tills vidare – kanske konjunktiv, relativa och konditionala prefix. Kanske några substantivklasser som är sällsynta eller svåra. (Det är faktiskt så att man i vissa perifera delar av swahili-området ofta använder klasserna Nymodighet och Nymodigheter i stället för klasserna för frukt(er) och växt(er).) Det skulle gå att avstå från ännu fler former och använda orden oböjda, och göra sig förstådd ändå, men det är opraktiskt. Böjningen är inte bara till besvär. Man har en del nytta av den också, även när man är nybörjare och talare.

Här är några adverb som är vanliga i svenskan och som man kan översätta utan att bry sig om någon grammatik:

Svenska	nu	här	bara	också	efteråt, senare	snart	mera
Swahili	sasa	hapa	tu	pia	halafu, baadaye	halafu kidogo	zaidi

Här är konjunktioner, som man utan vidare kan översätta direkt:

Svenska	och	eller	med	eftersom	liksom	att (satsinledande)
Swahili	na	au	lakini	kwa sababu	kama	kwamba

En lista på prepositioner:

Svenska	mer än	över, på	medan	efter	av	ur, från	till, tills	i	tillsammans med, hos	i fråga om, rörande	för	före	under	mellan
Swahili	zaidi ya	juu ya	wakati ya	baada ya	-a	-toka	mpaka	katika, -ni	na, pamoja na	kuhusu	kwa	kabla ya	chini ya	katiye

Man kan läsa mer om prepositioner, speciellt om -a, som behöver prefix, i kapitlet "Prepositioner".

Skriva swahili

När man ska skriva kan man själv välja vilka ord och former man vill använda, precis som när man ska tala, men för skrivskicklighet får man öva sig på ett annat sätt än de gör som mest syftar till att tala swahili. Skribenten har mera tid på sig och kan slå upp det hen behöver i ordböcker och grammatiska tabeller. Då är det mest viktigt att ha känsla för systemet, så att man snabbt hittar formerna, medan det inte är viktigt att memorera dem. Man kan då kosta på sig att bekanta sig så pass även med en del mindre vanliga former att man vid behov kan hitta dem i grammatiken.

Redan tidigare i denna kurs har det framgått att en del former inte är helt regelbundna. Det har inte varit värt att orda mycket om det i en sådan här elementär kurs. Swahilis rättstavning är inte helt normerad. Man kan hitta olika varianter i ordböcker, och ännu fler på nätet. Ibland säger logiken en sak och det bekväma uttalet något annat. Ofta sker följande förändringar av prefix före en vokal: m- → mw-, u- → w, i- → y-.

Sökning på internet kan hjälpa mycket om man är osäker på om en rad med prefix och stam och ändelse som man har konstruerat är korrekt. Får man ingen träff alls, då har man troligen byggt formen fel.

Läsa swahili

Om man vill förstå skriven text gäller det först att identifiera morfemen – både orden och prefixen och suffixen (ändelserna). Man behöver inte nödvändigtvis lära sig orden utantill, för man har tid att slå upp dem i ordbok, men man måste känna igen dem även när de är förenade med andra morfem – prefix och suffix. Prefixen och suffixen förtjänar mer studium. Det är inte som i mindre formrika språk, såsom engelska och spanska, så att man slår upp orden i ett lexikon ett efter ett och sen plockar ihop meningar av dem. Orden är ”böjda” så att de för ett otränat öga är oigenkännliga. Eftersom dessutom ordens formförändringar till stor del sker i början av orden, med förstavelser, blir det visst extrabesvär med ett konventionellt lexikon som listar orden alfabetiskt utifrån den första bokstaven. Ändå är det absolut inte omöjligt att med lexikonets hjälp begripa en swahilitext även med mycket begränsad kunskap. Men först måste man avskilja förstavelser och slutstavelser. Först därefter har man nytta av en normal ordbok.

Men för att läsa lättare och inte behöva slå upp i ordbok många gånger för vartenda ord, är det värt att lära sig lite fler former, som man kan undvika när man själv skapar sina satser. För dem som syftar till att kunna läsa ger vi nu här en lista över prefix, som inte är lika nödvändig för dem som mest vill kunna tala eller skriva.

Tidsprefix. Utöver de tidigare presenterade använder man ofta följande:

Prefix	Användning, svensk motsvarighet	Exempel
hu-	Upprepad eller normal handling. Prefixet står utan föregående subjektprefix.	Bwana husema Kiswahili. (Herrn talar ofta swahili. Herrn brukar tala swahili.)
ka-	Samma förflutna tid som föregående verb i li-tempus (berättande tid).	Bwana alikuja. Akajifunza lugha. Mtoto akamwona. (Herrn kom. Han studerade språk. Barnet såg på honom.)
me-	Jakande avslutad, fullföljd, resultatgivande handling eller tillstånd. Som perfekt particip i många språk, "har gjort"	Bwana amekufa (Herrn har dött. Herrn är död.)
ja-	Nekande avslutad, fullföljd, resultatgivande handling eller tillstånd. Som perfekt particip i många språk, "har inte gjort	Bwana ajakufa (Herrn har inte dött. Herrn är inte död.)
ki-	"När" (samtidighet, liksom engelska "-ing"), om, ifall	Alikuwa akienda. ("Han höll på och gick. Han var på väg.") Nikipa chakula, utakula (Om jag ger mat ska du äta.)

I stället för bisats använder swahili ofta ett ytterligare prefix efter tidsprefixet.

po-	presens particip, uttrycker samtidig tidsbisats (liksom tidsprefixet ki-), "när"	Nilipofika hapa, nilikaa katika hoteli. (När jag kom hit bodde jag på ett hotell.)
-ye-, -o-	relativ bisats, "som", "vilken"	Ninayesoma... (Jag som läser...). Tunaosema... (Vi som läser...).

Man träffar ofta på ord med slutstavelsen (suffixet) -ni. Om ordet är ett substantiv, fungerar detta -ni som en svensk platspreposition ("i", "på", "hos", även "till", "från"). Om ordet är imperativ av ett verb, visar ni att uppmaningen riktas till mer än en person.

Ex: Shuleni = i skolan, semeni = tala ni, talen, ni borde tala.

När man börjar läsa normala texter märker man verkligen att förstavelserna och slutstavelserna inte är några dekorationer som man kan kasta bort för att komma fram till den egentliga meningen hos ordet. Det finns mycket värdefull betydelse i dem. Bara genom att identifiera dem kan man ibland komma så nära satsens betydelse att man kanske avstår från att sedan slå upp stammens betydelse i lexikon. Det är därför som det är så viktigt att förstå det grammatiska systemet i swahili.

Substantiv och deras klasser

Som vi har sett går det bra i swahili att bilda meningar utan substantiv och utan fristående pronomen. Enskilda substantiv brukar inte heller bära en massa information genom att vara sammansatta som i svenska. Det som är substantivens uppgift i swahili är mer att strukturera omvärlden genom att indela begreppen i ett tiotal klasser, med olika begynnelseljud och olika krav på andra satsdelar att anpassa sig till dem.

Svenskan skiljer grammatiskt bara mellan om ett substantiv betecknar något manligt, något kvinnligt, något "den-aktigt", något "det-aktigt" eller något pluralt. Dessa grupper kräver olika pronomen, olika former av adjektiv och artiklar. Jämfört med detta regerar swahili-substantiv mer krävande över satsen, för de bestämmer också vilka varianter av subjektprefix och objektprefix verbet måste använda.

För jämförelsens skull kan man säga att de svenska reglerna är:

1. Klassen "Kvinna" innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet "hon". Några av dem har ändelserna "-inna", "-ska". Enstaka medlemmar av de flesta kvinnliga människor hör till denna klass.

2. Klassen "Man" innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet "han". Ensataka medlemmar av de flesta manliga människor hör till denna klass.

3. Klassen "Neutrum" innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet "det". Denna klass innehåller mest enstaka exemplar av livlösa föremål.

4. Klassen "Utrum" innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet "den". Denna klass innehåller enstaka exemplar av livlösa föremål, av icke-mänskliga levande föremål och en del andra enstaka företeelser.

5. Klassen "Pluralis" innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet "de". De betecknar flera saker. De är normalt bildade av någon av de föregående klasserna med tillägg av ändelser såsom "-ar", "-er", "-or", "-n".

Här kommer motsvarande lista för swahili:

Klassen Djur (singularis) innehåller alla substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet a- och objektprefixet m-. Klassen innehåller samtliga substantiv för ett enstaka djur (mänskligt eller ej). Många av dem börjar med ljudet m-. Ex. mtoto (barn, ett), ndege (fågel), bwana (herre).

Klassen Djur (pluralis) innehåller alla substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet wa- och objektprefixet wa-. Ett sådant ord är pluralis till föregående klass. Den innehåller alltså alla substantiv för flera djur (mänskliga eller ej). För djur kan det vara så att singularis och pluralis har samma form eller olika form. Ofta börjar singularis på m- och då måste pluralis börja på wa-. Ex. watoto (barn, flera), ndege (fåglar), mabwana (herrar).

Klassen Småsak innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ki-. Substantiverna själva börjar också på ki- – eller på ch-, om bokstaven efteråt är en vokal. Många betecknar ett enstaka litet föremål, andra språk. Ex. kitabu (bok), chakula (mat).

Klassen Småsaker innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet vi- eller vy-. Substantiverna själva börjar också på vi- eller vy-. Många betecknar flera små föremål. Klassen är alltså pluralis av föregående klass. Ex. vitabu (böcker), vyakula (maträtter).

Klassen Infinitiv innehåller alla infinitiver. De börjar på ku-, och också subjektprefixet och objektprefixet i verbet är ku-. Ex. kula (äta, ätande)

Klassen Abstrakt innehåller nästan alla icke-djur-substantiv som börjar med u- (i enstaka fall w-). Om dem använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet u-. Många betecknar abstrakta företeelser. Ex. uhuru (frihet), umoja (enhet), upendo (kärlek). Denna klass har ingen plural motsvarighet. Om man vill tala om flera saker är man nödd att hitta ett liknande ord som hör till någon annan klass.

Detta var de lätta klasserna. Betydelsesfärerna är ganska begripliga. I icke-djur-klasserna är ordets begynnelse den samma som prefixen i verbet.

Innan du går vidare, titta på följande exempel:

Mtoto alikwenda.	Vitabu vinakuja.	Sikioni.	Uhuru utakuja.
Barnet gick.	Böcker kommer.	Jag ser den inte. (uttalat om en bok eller om mat)	Friheten ska komma.

Nu kommer de svåra klasserna. Men om du inte lär dig allt genast – inget problem! ("Hakuna matata!" på swahili). Du kan till och med hoppa över dessa klasser helt för att snabbt komma till kapitel som du behöver mera.

Klassen Växt innehåller icke-djur-klasser som börjar med m-. Om dessa substantiv använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet u-. Många betecknar en enstaka växt, ett växtmateral, trä, en växtliknande sak eller annat. Ex. mti (träd, käpp), mkate (bröd, kaka).

Klassen Växter innehåller pluralis av föregående klassen. Orden betecknar alltså ofta flera växter, flera växtmaterial, träslag, växtliknande saker med mera. Orden börjar med mi-. Om dem använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet i-. Ex. miti (träd, käppar), (mikate (bröd, kakor).

Klassen Frukt innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet li-. Substantivo börjar ibland på ji- eller ch-. En del betecknar en enstaka frukt eller en enstaka fruktliknande sak. Ex. jicho (öga), chungwa (apelsin).

Klassen Frukter innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefikson ya-. Substantivet börjar ibland med ma-. Klassen består av pluralis av föregående klass och betecknar således flera frukter och liknande. Andra ord i denna klass betecknar abstrakter. Ex. macho (ögon), machungwa (apelsiner), mapinduzi (revolution).

Klassen Nymodighet innehåller icke-djur-substantiver om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet i- , liksom för klassen Växter, men som används för enstaka saker. Substantivet börjar rätt ofta på n-. Singularis av icke-djur-substantiv som börjar på n-, och icke-djur-substantiv vilkas singularis och pluralis är lika hör till denna klass. Ord som är nya i språket hör ofta till denna klass. Ex. redio (radioapparat), shule (skola), nyama (kött, substans).

Klassen Nymodigheter består av pluralis av föregående klass. Den innehåller icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet zi-. Pluralis har samma form som singularis. Substantivoj börjar alltså rätt ofta på n-. Pluralis av ord som är nya i språket hör ofta till denna klass. Ex. redio (radioapparater), shule (skolor), nyama (kötter, substanser).

De tre klasserna Plats kommer vi att behandla i ett speciellt kapitel om tidsuttryck. Sådana substantiv är ofta adverbial i svenskan, ofta en preposition plus ett substantiv.

Språkbrukaren har en viss rätt att byta ut substantivets begynnelsebokstäver till sådana som signalerar en annan klass för att modifiera ett ords betydelse. Chai = "te" hör till klassen Nymodighet, mchai = "tebuske" hör till klassen Växt.

Om man byter ut eller lägger till några begynnelsebokstäver i ett ord så att de blir m- eller mw-, pluralis wa-, vilka är karakteristiska för klasserna Djur, skapar man ett begrepp för en person med anknytning till ordet. (kuu = stor, mkuu = chef, pamp, "storperson")

Ordbegynnelsen -ki (ch- före en vokal), och i pluralis vi- (vy- före vokal) kan man använda för att ge ett substantiv en anstrykning av att vara litet eller sårbart. Om resultatet betydelsemässigt är ett djur ska klassen vara Djur, oberoende av att ordbegynnelsen antyder Småsak(er). Ji- fungerar ibland på motsvarande sätt för att förstora en sak.

Ordet ndege, pluralis ndege har två betydelser. Om det betyder "flygplan" hör det till Nymodighet(er), om det betyder "fågel/fåglar", ska det höra till klasserna Djur. Ex: Ndege anafika = En fågel kommer. Ndege wanafika. = Fåglar kommer. Ndege inafika. = Ett flygplan kommer. Ndege zinafika. = Flygplan kommer.

Substantivklasser - sammanfattning av prefix

Klass	Betydelse	Kräver av verbet		Substantivet självt börjar med
		Subjektprefix	Objektprefix
Djur (sing)	Ett djur (alltid och enbart)	a-	m-, mw-	Vad som helst, ibland med m- eller mw-
Djur (plur)	Flera djur (alltid och enbart)	wa-	wa-	Vad som helst, med wa- om singularis har m- eller mw-
Småsak	Ofta en liten sak	ki-, chi-	ki-, chi-	ki-, chi-
Småsaker	Pluralis av föregående	vi-, vyi-	vi-, vyi	vi, vy-
Infinitiv	Verbform. Svenska ofta "-a"	ku-	ku-	ku-
Abstrakt	Svenska ofta "-het"	u-	u-	u-
Växt	En växt, trä, abstrakt	u-	u-	m-
Växter	Pluralis av föregående	i-	i-	mi-
Frukt	Ibland en frukt	li-	li-	Ibland ji-
Frukter	Pluralis av föregående, abstrakta saker m.m.	ya-	ya-	ma-
Nymodighet	Ofta en icke-traditionell sak	i-	i-	Ibland n-
Nymodigheter	Pluralis av föregående	zi-	zi-	Alltid lika som föregående (singularformen)

Substantivklassen bestämmer subjekt och objekt

Följande exempel visar hur olika de fyra (eller sex) svenska satserna blir på swahili beroende på vilken klass substantivet hör till. (Barn är ju djur, bok är en småsak, frihet är abstrakt, bröd är gjort av växtmaterial, öga är som en frukt, radio är en nymodighet.)

Substantiverna kan utelämnas eller bibehållas.

	De/det kom	De kom	Jag ser den/det	Jag ser dem
Om barn	Alikuja. (Mtoto alikuja.)	Wanakuja. (Watoto wanaikuja.)	Nimemwona. (Ninamwona mtoto.)	Nimewaona. (Ninawaona watoto.)
Om bok/böcker	Kilikuja. (Kitabu kilikuja.)	Vilikuja. (Vitabu vilikuja.)	Ninakiona. (Ninakiona kitabu.)	Ninaviona. (Ninaviona vitabu.)
Om frihet	Ulikuja. (Uhuru ulikuja.)	-	Ninauona. (Ninauona uhuru.)	-
Om bröd	Ulikuja. (Mkate ulikuja.)	Ilikuja. (Mikate ilikuja.)	Ninauona. (Ninauona mkate.)	Ninaiona. (Ninaiona mkate.)
Om öga/ögon	Lilikuja. (Jicho lilikuja.)	Yalikuja. (Macho yalikuja.)	Ninaliona. (Ninaliona jicho.)	Ninayaona. (Ninayaona macho.)
Om radioapparat(er)	Ilikuja. (Redio ilikuja.)	Zilikuja. (Redio zilikuja.)	Ninaiona. (Ninaiona redio.)	Ninaziona. (Ninaziona redio.)

Övningar: (Saknas tyvärr fortfarande)

Om du vill använda ordbok. I den här Wikiboken har vi gett varje substantivklass ett namn som ungefär beskriver den typiska betydelsesfären för de ingående orden. De namnen används inte i normala swahiliordböcker. Vanligtvis använder man i stället en numrering. Ofta använder man nummer från 1 till 18, i ett system som är gemensamt för alla bantuspråk. Här är substantivklassernas nummer enligt det gemensamma systemet: Djur (singularis) (Klasserna 1, 9), Djur (pluralis) (klasserna 2, 10), Växt (3), Växter (pluralis av Växt, klass 4), Frukt (5), Frukter (pluralis av Frukt, klass 6), Småsak (7), Småsaker (pluralis av Småsak, klass 8), Nymodighet (9), Nymodigheter (pluralis av Nymodighet, klass 10), Abstrakt (11, 14) och Infinitiv (15, 17).

Ord - substantiv

Försök lära dig de här substantiverna. De flesta av dem har du redan mött i tidigare avsnitt. I kommande övningar kommer du antagligen att möta dem igen. Om du inte lär dig alla genast - hakuna matata! ("Inget problem!")

Substantiv använda i tidigare övningar
Svenska	Singularis	Pluralis	Klass
mat, maträtter	chakula	vyakula	Småsak(er)
språk, språk	lugha	lugha	Nymodighete(er)
herre, herrar	bwana	mabwana	Djur
postkontor, postkontor	posta	posta	Nymodighet(er)
doktor, -er	daktari	madaktari	Frukt(er)
far, fäder	baba	baba	Djur
mor, mödrar	mama	mama	Djur
Kina	China (Uchina)	-	Nymodighet(er)
barn, barn	mtoto	watoto	Djur
fågel, fåglar	ndege	ndege	Djur
bok, böcker	kitabu	vitabu	Småsak(er)
frihet	uhuru	-	Abstrakt
problem	-	matata	Frukter
träd, käpp; träd, käppar	mti	miti	Växt(er)
bröd, bröd	mkate	mikate	Växt(er)
öga, ögon	jicho	macho	Frukt(er)
revolution	-	mapinduzi	Frukter
apelsin, -er	chungwa	machungwa	Frukt(er)
radioapparat, -er	redio	redio	Nymodighet(er)
skola, skolor	shule	shule	Nymodighet(er)
kött, kött	nyama	nyama	Nymodighet(er)
dag, dygn; dagar, dygn	siku	siku	Nymodighet(er)
te, -er	chai	chai	Nymodighet(er)
vän, -ner	rafiki	rafiki	Djur
människa, människor	mtu	watu	Djur
syskon, bror, syster; syskon, bröder, systrar	ndugu	ndugu	Djur

Adjektiv och räkneord anpassas till substantivet

Adjektivet kila = "varje" är oböjligt och står före det substantiv det bestämmer. Ex. Kila siku = varje dag.

Alla andra adjektiv och räkneord står efter substantivet – räkneorden efter adjektiven.

En del adjektiv är oböjliga, till exempel ghali (dyr). Ex: Kitabu ghali (En dyr bok). Chungwa ghali (En dyr apelsin). De flesta adjektiven är böjliga. Här följer adjektivens böjningsregler:

Tillsammans med ett substantiv av klassen Djur(singularis) får adjektivet prefixet m-. Ex: Mtu mzuri (En vacker människa). Rafiki mzee (En gammal vän). (Före en vokal blir detta -m till mw-.)

Tillsammans med ett substantiv av klassen Djur(pluralis) får adjektivet prefixet wa-. Ex: Watu wazuri (Vackra människor). Rafiki wazee (Gamla vänner).

Tillsammans med icke-djur-substantiv har adjektiv ofta samma prefix som substantivet, men det finns undantag, eftersom substantiven ofta inte har något ordentligt prefix men adjektivet ska ha det. Exempel där prefixen är desamma: Kitabu kizuri (En vacker bok). Vitabu vizuri (Vackra böcker). Mkate mzuri (Ett vackert bröd). Mikate mizuri (Vackra bröd). Här är hela listan med adjektivprefix:

Växt (m-), Växter (mi-), Frukt (-), Frukter (ma-), Småsak (ki-, chi-), Småsaker (vi-, vy-), Nymodighet (n-), Nymodigheter (n-), Abstrakt (m-), Infinitiv (ku-).

Man kan se att för "Abstrakt" är adjektivets m- totalt annorlunda än substantivets u- (eller w-).

Adjektiv av klassen "Frukt" får inget prefix, trots att vissa substantiv i den klassen börjar på ji-. Klasserna "Nymodighet" och "Nymodigheter" har ofta n- även i de många fall där substantivet saknar detta n-. Ex: Jicho zuri (Ett vackert öga). Redio nzuri (En vacker radioapparat / Vackra radioapparater).

Beträffande den fonetiska variationen ki – chi, och i pluralis vi – vy är regeln den att man använder ki- och vi- före konsonant och varianten chi- och vy- före vokal. Chakula kizuri (Vacker mat).

Lika som böjliga adjektiv böjer man också orden -ingine, (annan), -ingi (mången) , -ngapi (hur många).

Exempel: Vitu vingi (Många saker). Kitabu kingine (En annan bok). Watu wangapi (Hur många människor).

Räkneord

Lika som böjliga adjektiv böjer man också räkneorden 1, 2, 3, 4, 5, 8. (-moja, -wili, -tatu, -nne, -tanu, -nane.) Övriga räkneord ska man inte böja.

Exempel:

Mtu mmoja (en människa), watu wawili (två människor), watu kumi na watatu (tretton människor), watu mia moja na wanne (etthundrafyra människor), watu watanu (fem människor), watu sita (sex människor), watu saba (sju människor), watu wanane (åtta människor), watu tiza (nio människor), watu kumi (tio månniskor).

Kitabu kimoja (en bok), vitabu viwili (två böcker), vitabu kumi na vitatu (tretton böcker), vitabu mia moja na kinne (etthundrafyra böcker), kitabu kitanu (fem böcker), kitabu sita (sex böcker), vitabu saba (sju böcker), vitabu vinane (åtta böcker).

Räkneordet ska vara det sista ordet, efter adjektiven. Alltså: Ett annat bra träd → träd bra annat ett → Mti mzuri mwingine moja

Exempel:

Ninaleta mkate mdogo mmoja. (Jag tar med mig ett litet bröd.)

Ninaleta mikate midogo miwili. (Jag tar med mig två små bröd.)

Aliona mti mrefu mmoja. (Han såg en lång käpp.)

Aliona miti mirefu miwili. (Han såg två långa käppar.)

Possessiva pronomen fungerar som verb!

Om nu räkneorden böjs som adjektiv så kunde man tycka att det borde vara det samma med en hel del andra ord också. Men de ord som betyder "all", "hela", "den där", "denna", "vilken som helst" och de possessiva pronomina böjs inte som adjektiv utan börjar ungefär lika som motsvarande subjektprefix i verbet, vilket i en del fall är annorlunda än adjektivens prefix.

Exempel:

Jina lako nani? (Vad är ditt namn?)

Mitt hela träd → Träd helt mitt → Mti wote wangu (Subjektprefixet för Växt, som är u-, blir till w- före vokal.)

Här följer ord som fungerar som verb, så som de blir att se ut enligt några olika substantivklasser. Efter lite studerande av tabellen kan du ungefär gissa dig till övriga klassers former.

Svenska	Swahilistam	Djur(sing)	Djur(plur)	Småsak	Småsaker	Nymodighet	Nymodigheter
hela, alla	-ote	-	wote	chote	vyote	yote	zote
den där, det där, de där	-le	yule	wale	kile	vile	ile	zile
denna, detta, dessa	h--	huyu	hawa	hiki	viki	hii	hizi
vilken/vilket/vilka som helst	- -ote	ye yote	wo wote	cho chote	vyo vote	yo yote	zo zote
min, mitt, mina	-angu	wangu	wangu	changu	vyangu	yangu	zangu
din, ditt, dina	-ako	wako	wako	chako	vyako	yako	zako
hans, hennes, dess	-ake	wake	wake	chake	vyake	yake	zake
vår, vårt, våra	-etu	wetu	wetu	chetu	vyetu	yetu	zetu
er, ert, era	-enu	wenu	wenu	chenu	vyenu	yenu	zenu
deras	-ao	wao	wao	chao	vyao	yao	zao

(Man kan i den här listan se några avvikelser jämfört med verkliga verb. I klassen Djur har de prefixet y(u)- eller wa- i stället för a-. Och orden för denna/detta/dessa bildas på följande lustiga sätt: Efter begynnelsebokstaven h kommer vokalen från subjektprefixet, och därefter det kompletta subjektprefixet.)

Hur ska man komma ihåg detta? Hur ska man förstå det? Kanske man ska försöka leva sig in i ett annat sätt att se på possessiva pronomen än i svenskan där de bär ungefär samma utrum-neutrum-markörer som adjektiv. De är nästan verb! (Trädet "helar", "minar"!) När man säger: ”Mina tre goda apelsiner” tvingas vi inte bara ändra ordföljden: ”apelsiner goda tre mina” och ordningsföljden på ordelementen: ”er-apelsin a-god a-tre a-min. Det ska också vara liksom något slags verb-böjning på det sista ordet: ”er-apelsin a-god a-tre ar-a-min”. Machungwa mazuri matatu yangu.

(Om man tänker på det sättet när man sätter in denna fras i en sats, då blir det ju liksom två verb i samma sats. Det känns ovant när man är van vid svenskan, där det bara får finnas ett finit verb i varje sats. Men swahili bekymrar sig inte om det. Distinktionen mellan finita och infinita verbformer är en annan.)

Exempel:

Walimu wote wanasoma vizuri (Alla lärare läser bra.)

Ukienda shuleni sasa utaona mtoto yeyote. (Om du går till skolan nu kommer du att se vilket barn som helst.)

Ndugu yango mdogo anakwenda. (Mitt lilla syskon kommer.) Det vanliga a har blivit y.

Ord - adjektiv och adverb

Försök lära dig följande ord. En del av dem har du redan mött. Om du inte lär dig alla genast - hakuna matata!

Svenska	Swahili	Exempel
nu	sasa	Usije sasa! (Kom inte nu!)
i morgon	kesho	Uje kesho! (Kom i morgon!)
varje	kila	Usije kila siku! (Kom inte varje dag!)
dyr	ghali	Anauza chakula na redio ghali. (Hen säljer mat och billiga radioapparater. Eventuellt: Hen säljer billig mat och en billig radioapparat.)
synnerligen, väldigt	sana	Bwana mzee sana. (Herrn är mycket gammal.)
gammal	-zee	Bwana mzee alikufa (Den gamle herrn dog.)
stor	-kubwa	Ndege mkubwa hakufa. (Den stora fågeln dog inte.)
lång	-refu	Mabasi marefu yalikuja. (De långa bussarna kom.)
vacker	-zuri	Kitabu kizuri. (Boken är vacker.)
liten	-dogo	Utaona mtoto mdogo. (Du kommer att se ett litet barn.)
nära	karibu	Karibu! = Välkommen!
långt borta, fjärran	mbali	Mchina alikwenda mbali sana. (Kinesen gick mycket nära.)
i dag	leo	Utakuja kesho au leo? (Kommer du i morgon eller i dag?)
nere, ner	chini	Ninakaa chini. (Jag bor nere.)
uppe, upp	juu	Rafiki wangu anakwenda juu. (Min vän går upp.)

Verbens suffix

Verb slutar ofta på vokalen -a, men andra vokaler är också möjliga. Genom att ändra denna normala slutvokal kan man förändra betydelsen på verbet.

I denna tabell ges ungefärliga ordslut. (I själva verket kan en del av formerna vara lite annorlunda på grund av inflytande från närliggande ljud. Med tabellens hjälp kan man känna igen verbformer som man möter och göra sig förstådd, men den garanterar varken korrekt uttal eller stavning.)

Form	Svensk motsvarighet	Swahili	Infinitiv form	Modifierat ordslut
Inversiv	o- (uttrycker verklig konträr motsats)	-ua	Ninavaa (Jag klär mig) Unafunga (Du stänger)	Ninavua (Jag klär av mig) Unafungua (Du öppnar)
Kausativ	få att...	-isha, -esha	Anafika (Hen kommer)	Anafikisha (Hen får/hjälper någon att komma, tar hit)
Applikativ	med-, om-, till-	-ea, -ia	Tunaleta (Vi hämtar, har med oss)	Tunaletea (Vi hämtar hit)
Passiv	man..., -s	-wa	Mnakunya (Ni urinerar) Wanapika chakula (De kokar mat)	Mnakunywa (Ni dricker) Cxakula kinapikwa (Maten kokas, maten blir kokad)
Stativ	vara ...-ad, vara ...-bar	-ika, -eka, -ka	Ninapenda (Jag älskar) Unakiangua (Du kastade ner den)	Nimependeka (Jag är älskad) Kikombe kinaanguka (Koppen faller, koppen är kastad)
Reciprok	... varandra	-na	Tutaona! (Vi kommer att se!)	Tutaonana! (Vi kommer att ses! = ”Hej så länge!”)

Ordböcker brukar innehålla de vanligaste formerna med modifierat ordslut.

Exempel: kwenda = gå, kwendesha = få att gå, föra, mwendesha = förare. Chaufför är mwendeshaji. (Suffixet -ji anger yrkesmässighet.) En synonym är lånordet "derewa, från engelskans "driver".

Ord - verb och substantiv

En del av orden nedan har du redan mött, andra är det värt att lära sig för att utvidga sitt ordförråd.

Svenska	Swahili	Exempel eller kommentarer
klä sig, var- klädd	-vaa	Kesho nitavaa. (I morgon ska jag klä på mig.)
öppn-	-fungua	Inversiv av -funga (stäng-). Alikifungua. (Hen öppnade den.)
anländ-	-fika	Uhuru ulifika. (Friheten kom.) Alifikaje? (Hur anlände han?)
hämt-	-leta	Nitamletea chai. (Jag ska hämta te.)
drick-	(ku)nywa	Passiv av (ku)nya (urinera) Tunakunywa maji. (Vi dricker vatten.)
lag- mat	-pika	Nitampikea chakula. (Jag ska laga mat till er.)
fall-	-anguka	Stativ av -angua (tapp-). Kitabu kimeanguka. (Boken har fallit.)
vilj- (ha), önsk-	-taka	Unataka chungwa? (Vill du ha en apelsin?) Nataka kulala. (Jag vill sova.)
sök-	-tafuta	Nitatafuta redio. (Jag söker radion.)
läs-	-soma	Walisoma vitabu. (De läste böcker.)
hjälp-	-saidia	Nitakusaidia kutafuta? (Ska du hjälpa mig att söka?)
sov-	-lala	Ataka kulala. (Hen vill sova.)
slå-, (gör-)	-piga	Usinipige! (Slå mig inte!) Alipiga picha (Hen tog en bild.)
slut-	-isha	Nimekwisha kulala. (Jag slutade sova.)
känn-, hör-, lyd-	-sikia	Tulisikia redio. (Ni hörde radion.)

Svenska	Singularis	Pluralis	Klass	Kommentar eller exempel
kopp, -ar	kikombe	vikombe	Småsak(er)	Kikombe kimeanguka. (Koppen har fallit.)
kniv, -ar	kisu	visu	Småsak(er)	Tuletee kisu (Donu trancxilon, vi ambaux.) Ulikifungua kwa kisu. (Du öppnade den med kniv.)
sak, -er	kitu	vitu	Småsak(er)
lärare, lärare	mwalimu	walimu	Djur	Mwalimu anafanya kazi. (Läraren arbetar.)
arbete, -n	kazi	kazi	Nymodighet(er)	Ulifanya kazi. (Du arbetade.)
bild, -er	picha	picha	Nymodighe(er)t	Som engelskans "picture". Nitapiga picha. (Jag ska ta en bild.)
cykel, cyklar	baisikeli, baiskeli	baisikeli, baiskeli	Nymodighet(er)	Som i engelskan.
viting, -ar	mzungu	wazungu	Djur	Mzungu anapika chakula. (Vitingen lagar mat.)
indier, indier	Uhindi	-	Nymodighet(er)
dörr, -ar	mlango	milango	Växt(er)	Ufungue mlango. (Öppna dörren.)
ananas, -ar	nanasi	mananasi	Frukt(er)	Mananasi yamekwisha. (Ananasarna är slut.)
buss, -ar	basi	mabasi	Frukt(er)	Som engelska "bus".
motorcykel, motorcyklar	pikipiki	mapikipiki	Frukt(er)	Som motorljudet. Alifika kwa pikipiki. (Han kom med motorcykel.)
bil, -ar	motokaa, gari	motokaa, gari	Nymodighet(er)	Liknar engelska "motor" + "car", de facto moto = eld

Saga – version 2

Sedan senaste version av sagan har kursen gett besked om adjektiv, possessiva pronomen och substantivklasser. Med kunskap om detta kan du förhoppningsvis lätt läsa denna andra version av sagan.

Swahilitext	Kommentarer och nya ord
Mtoto mdogo anapenda kuvaa koti lake nyekundu. Kwa hiyo watu wote anasema mtoto ni "Koti Nyekundu".	kwa hiyo = därför. koti = kappa. -ekundu = röd.
Siku moja mama yake anasema: "Bibi yako ana malaria. Nenda hospitali." Mtoto anakwenda. Mbwa witu anasema: "Unakwenda wapi?" Mtoto anasema: "Bibi yangu ana malaria. Ninamletea chakula."	witu = djungel, mbwa witu = sjakal. -letea = ha med sig till (applikativ av leta = ha med sig).
Mbwa mwitu anakwenda hospitali, anasema: "Hodi, hodi!". Bibi anasema, "Ni nani?" Mbwa Mwitu anasema, "Ni Koti Nyekundu". Bibi anasema: "Karibu!" Mbwa mwitu anakwenda ndani, anamkula bibi. Anavalia nguo za Bibi.	valia = klä sig i (applikativ av vaa = klä sig). nguo = kläde(r).
Mtoto anafika hospitali, anasema: "Hodi, hodi!" Mbwa Witu anasema: "Karibu!" Mtoto anakwenda ndani. Mtoto anasema: "Macho yako makubwa sana!" Mbwa Witu anasema: "Kwa hiyo nitakuona vizuri.	jicho = öga, macho = ögon. vizuri = bra.
Mtoto anataka kusema zaidi, lakini mbwa witu anataka kufisha mtoto.	zaidi = mera. kufisha = döda (kausativ form av verbet -fa = dö).
Daktari anasema: "Bibi yako yuko wapi?" Mtoto anasema: "Sijui." Bibi anasema toka ndani ya mbwa mwitu: "Bibi ni ndani."	yuko = befinna sig. toka = ur, från.

En tredje version av denna saga kan du läsa senare, när mer av grammatiken har förklarats.

Om ordens roller i satsen

I satser som har både verb och substantiv kan man beskriva deras rollfördelning så här:

Substantiven regerar och utövar inflytande, tvingar andra delar av satsen att bära tecken som bevisar deras underkastelse under substantivet. De flesta adjektiven, en del räkneord och andra gör detta genom att ta substantivets prefix. Verben bär sina egna prefix, som snarare hänvisar till substantiv än uttrycker underkastelse.

Verben styr inte som substantiven. De regisserar och administrerar relationerna mellan substantiven (inklusive deras följe av underordnade adjektiv). Här följer ett exempel på hur situationen kan vara i en sats med tre substantiv och ett verb:

Substantiv nummer 1 säger: vilket, vilken klass och hur många. Dess följeslagare säger: hurudan (adjektiv), hur många (räkneord) och om det är någon annan.

Substantiv nummer 2 och substantiv nummer 3 knyter på samma sätt komplement till sig, genom en order att de ska ha liknande begynnelseljud. Tillsammans med substantivet självt säger de: vilket, vilken klass, hur många, hurudan, om det är någon annan.

Verbet å sin sida säger vilket av substantivföljena som ska vara subjekt, vilket som ska vara objekt, vilken handlingen är, när handlingen sker, om det är en fråga eller en uppmaning, om det är en osäkerhet eller en nekning.

Exempel:

Substantiv 1: Watoto (Klass Djur(plur)), Substantiv 2: Kisu (Klass Småsak), Substantiv 3: Siku (Klass Nymodighet), Verb: -taka

Substantiv 1 knyter till sig: -kubwa,-tatu – alltså watoto wakubwa watatu.

Substantiv 2 knyter till sig: -ingine – alltså kisu kingine

Substantiv 3 knyter till sig: moja – alltså siku moja

Verbet tar suffixen wa-, na-, i- . Det blir alltså wanaitaka. Med dem visar det att subjektet är Djur(plur), alltså watoto, att tiden är presens, att objektet är Småsak, alltså kisu.

På grund av detta säger satsen: ”Tre stora barn vill ha en annan kniv”.

Om substantiv 3 säger verbet ingenting. Det gäller därför satsen i sin helhet – ”En dag vill tre stora barn ha en annan kniv.” Betydelsen är klar även om man inte vet någonting om ordföljden. Det betyder inte att man har rätt att lägga orden hur som helst. De måste följa så här: Siku moja watoto wakubwa watatu wanaitaka kisu kingine.

Om orddelarnas roller

Ett substantiv har efter sina begynnelsebokstäver ("prefixet") en stam med en ganska allmän betydelse. Den är ofta inte ett ord utan antyder bara en idésfär. Endast tillsammans med ett speciell "prefix", som anger klass, blir den ett ord.

Exempel: -tu är något slags väsen eller ting. M-tu är människa. Wa-tu är människor, folk. Ki-tu är liten sak. Jitu är jätte.

På samma sätt har ett verb sin stam. Tillsammans med prefixet ku- och suffixet -a är den ett verb, men betydelsen kan modifieras av ett annat suffix i stället för -a, och rollen i satsen kan ändras av prefix.

Samma stammar kan fungera såväl i substantiv och verb:

-fung- är något om ”stäng-”. kufunga är infinitiv, alltså en form av ett verb (att stänga). Men ett infinitiv är också en substantivklass: Alltså kufungo = stängande. Klassangivaren ku- kan man ändra till ki- (Småsak): kifungo = knapp, knäppe, hyska, parentes, klammer; eller till m- (Växt): mfungo = anknytning, länk, pakt, konklusion; eller till u- (Abstrakt) ufungo = släkting.

Om man i stället för suffixet -a i kufunga = stänga, använder inversiv -ua, då får man kufungua = öppna, eller (sett som ett substantiv) öppnande. Småsak-prefixet ki- ger kifunguo (eller kifungua) öppnare, plur vifunguo. Växt-prefixet m- ger mfunguo = öppnande, början, vilket bland annat betecknar månaderna efter Ramadan. Abstrakt-ändelsen ger ufunguo, vilket lite förvånande betyder nyckel.

Med det stativa -ka får man kufunguka = lossna, öppnas.

Om i stället för suffixet -a i kufunga = stänga, man använder passiva -wa, får man kufungwa = stängas. Med prefixet m-, som är vanligt i klassen Djur(sing), får man mfungwa = fånge, pluralis wafungwa.

Exemplet ovan avsåg att ge en idé om hur man kan tolka långa ord. En nybörjare lyckas däremot inte alltid med att själv konstruera nya ord felfritt. Det lönar sig att vara lite försiktig med självuppfunna ord.

Verbet "att vara"

Om predikativet är ett adjektiv ska man inte använda något verb över huvud taget. I en sats som "Vännen är lång" ska man alltså helt enkelt säga: Rafiki mrefu. Det betyder att det inte är någon skillnad mellan ”vännen är lång” och ”den långa vännen”.

Om predikativet är substantiv, får man däremot inte göra på det sättet. Ibland använder man då verbet kuwa, som egentligen betyder "att bli" men som också kan betyda ”att vara”.

Exempel: Nilikuwa mwalimu = Jag blev lärare. Jag var lärare.

För presensformen, "är", får man inte använda kuwa. I presens har den alltför stark betydelse av "bli". Då ska man använda det speciella verbet ni, som inte kan få några som helst prefix, så som normala verb kan. Mwalimu ni Mtanzania (Läraren är tanzanier). Kitu ni redio. (Saken är en radio.)

Eftersom verbet ni saknar subjektprefix kan man inte göra på det gängse sättet för att ange subjektet. Ibland använder man förstås substantiv, som i exemplen ovan. Om subjektet inte är substantiv, då gör man som i svenskan och använder personligt pronomen, för swahili har faktiskt sådana även om de inte används så mycket, eftersom subjektprefixet brukar göra jobbet. De självständiga personliga pronomina är mimi (jag), wewe (du), yeye (han/hon/hen, sisi (vi), ninyi (ni), wao (de).

Exempel: Mimi ni mwalimu, wewe ni nani? (Jag är lärare, vad är du?) Yeye ni mwalimo. (Hen är lärare.) Sisi ni watu. (Viär människor.) Ninyi ni watoto. (Ni är barn.) Wao ni mabwana. (De är herrar.)

Den nekande formen av ni (är) är si (är inte):

Exempel: Mimi si mwalimu, wewe si nani? (Jag är inte lärare, vad är du inte?) Yeye si mwalimo. (Hen är inte lärare.) Sisi si watu. (Vi är inte människor.) Ninyi si watoto. (Ni är inte barn.) Wao si mabwana. (De är inte herrar.)

Om det svenska ordet "att vara" står med ett platsuttryck använder swahili de speciella -ko, -po, -mo. De ska ha subjektprefix men inte tidsprefix. Exempel: Nipo Tanzania. (”Jag är i Tanzania".) Mwalimo yumo shule. (Läraren är inne i skolan.) Yupo shule. (Hen är vid skolan.) När Svenskan behöver en preposition, saknas den ofta i swahili. Prepositionens idé finns redan i verbet. -ko betyder "vara vid/på/i" (någon plats). -po betyder också "vara vid/på/i", men i fråga om en bestämd plats. -mo betyder "vara inne i någonting".

Verbet "att ha"

Ordet na betyder "och" eller "med". Det kan också fungera som ett verb, med subjektprefix men utan andra prefix. Då betyder det ”att ha”.

Ex: Nina kitabu. (Jag har en bok.) Una chakula. (Du har mat.) Ana kazi. (Hen har arbete (arbeten).) Tuna matata (Vi har problem.), Mna redio. (Vi har radioapparat (radioapparater)), Wana macho. (De har ögon.)

Nekande former uttrycker man på vanligt sätt med nekande prefix, alltså h(a)- utom i första person presens som är si-.

Ex: Sina kitabu. (Jag har inte en bok.) Huna chakula. (Du har inte mat.) Hana kazi. (Hen har arbete(n).) Hatuna matata. (Vi har inte problem.) Hamna redio (Ni har inte radio.) Hawana macho. (De har inte ögon.)

Verbet -na tar också normala subjektprefix för alla andra substantivklasser:

Ex: Kitabu kina picha. (Boken har bild(er).) Vitabu vina picha. (Böckerna har bild(er).)

För andra tidsformer måste man använda verbet kuwa (bli) tillsammans med det oböjda ordet na (med).

Ex: Nilikuwa na kitabu. (Jag hade en bok.) Nitakuwa na kitabu. (Jag kommer att ha en bok.)

Prepositioner

Swahiliordet -a motsvarar närmast den svenska prepositionen "av" eller den engelska "of", men den har mer vidsträckt användning och betydelse. Den används framför allt mellan två substantiv för att uttrycka ägande, tillhörighet eller annan förbindelse, ofta motsvarande svensk genitiv, adjektiv eller sammansatt ord.

Övning:

Försök översätta uttrycket: Umoja wa mataifa. Taifa betyder "land".

Hjälp: Mataifa verkar vara pluralis av taifa, eftersom ma- är ett vanligt pluralisprefix (klass Frukter).

Moja betyder "en". Prefixet u- är typiskt för substantiva av klass Abstrakt och antyder alltså en abstrakt betydelse, kanske enhet, enighet.

Wa skulle kunna vara prepositionen -a med något prefix w-.

Alltså - "Länders enhet", "land-enhet", "Enhet av nationer"... 'Lösning: Umoja wa mataifa betyder "Förenta nationerna"

Detta -a är mycket viktigt och används ofta. De flesta andra swahiliprepositionerna uttrycker man genom att kombinera ett adverbial med denna universalpreposition -a:

juu ya = på, över, badala ya = i stället för, wakati ya = medan, baada ya = efter, kando ya = bredvid, kabla ya = före, chini ya = under. (Även i svenskan bildar vi en del prepositioner genom kombinationsmetoden, till exempel "i stället för", "på sidan om", "på undersidan av".)

Det som är svårt med -a är att man måste förse den med rätt prefix. Den uppgiften är särskilt svår för dem som är bekanta med tyskans sammandragning av prepositioner med genusberoende artiklar. Swahilis -a måste anpassas till det föregående substantivets substantivklass. (I tyskan är det däremot det efterföljande substantivet som reglerar prepositionernas skepnad: an → am, für → fürs, in → im, om verbet efteråt är av neutralt genus.)

Ex: Habari za watoto ("Informationer om barnen.") Prefixet är z- genom inflytande från habari av klass Nymodigheter.

Umoja wa mataifa Prefixet är w- (en variant av u-, använd före vokal) genom inflytande från umoja (klass Abstrakt).

Prefixen är desamma som i possessiva pronomen. De är alltså mycket lika verbens subjektprefix (som dessa är före en vokal). Den enda viktiga skillnaden är klassen Djur(sing): Den har wa-, alltså samma prefix som Djur(plur).

Tabellen visar prepositionen -a enligt alla klasser, och för jämförelse andra prefix i samma klass.

Klass	Preposition	"Min"	Ex. med subjektprefix	Ex. på objektprefix	Ex. med "substantivprefix"
Djur(sing)	wa	wangu	anafika	ninamwona	mtu, rafiki, kijana
Djur(plur)	wa	wangu	wanafika	niliwaona	watu, rafiki, vijana
Småsak	cha	changu	kinafika	nilikiona	kitu, chakula
Småsaker	vya	vyangu	vinafika	niliviona	vitu, vyakula
Infinitiv	kwa	kwangu	kunafika	nilikuona	kusema, kwenda
Abstrakt	wa	wangu	unafika	niliuona	umoja
Växt	wa	wangu	unafika	niliuona	mti
Växter	ya	yangu	inafika	niliiona	miti
Frukt	la	langu	linafika	nililiona	jicho, chungwa
Frukter	ya	yangu	yanafika	niliyaona	macho, machungwa
Nymodighet	ya	yangu	inafika	niliiona	nyama, shule
Nymodigheter	za	zangu	zinafika	niliziona	nyama, shule

Ex: Hali ya hewa ya Afrika ya Mashariki (Ordagrant: "Förhållandena av vädret av Afrika av öster", Östafrikas klimat)

Mycket vanliga hälsningsfraser: Habari za kazi? (Informationer om arbetet?) Habari za watoto? (Informationer om barnen?) Habari za siku nyingi? (Informationer om många dagar?) Svaret ska vara Nzuri! (Goda!) eller Nzuri sana! (Mycket goda!).

Eftersom prefixet före -a rättar sig efter det föregående substantivet, är det strängt taget fel att kalla ordet -a för preposition. Ordet pre-position betyder ju "plats före"-ord, och detta -a är ju i själva verket ett plats efter-ord. Men -a fungerar ju ofta som svenska prepositioner, om man bara håller i minnet att de i fråga om klass ska lyda substantivet före.

Mera riktiga prepositioner finns det i swahili mycket få av.

na fungerar som de svenska prepositionerna "med" och "vid", men också som "och".

kuhusu betyder "om, beträffande, rörande". Ordet är infinitiv av ett verb med betydelsen "handla om", "röra".

katika betyder "i, "på", "ur", "av". Det är alltså en mycket allmän rumspreposition. Mer om rumsuttryck kan man läsa i nästa kapitel. I fråga om tid betyder katika "medan".

kwa betyder "till" eller "hos". Det är i själva verket en form av -a, med prefixet ku-, som betecknar plats. Mer om detta prefix står det i nästa kapitel.

Platsuttryck

Substantivklass för plats

Vi ska nu behandla en substantivklass, som vi inte beaktade tidigare. Vi kallar den "Plats". Man kan fråga sig om de ord som hör till denna klass verkligen är substantiv. På svenska är de snarast adverb. I swahili är denna skillnad inte viktig. Ordet "China" kan betyda både "Kina" och "i Kina", rentav "från Kina" och "till Kina". Platsnamn har sådan dubbelbetydelse och också andra ord som klart anger en plats. För andra substantiv (icke-djur) kan man göra plats av dem med prepositionen katika eller suffixet -ni .

Samtidigt som platssuffixet -ni tillkommer förlorar substantivet sin klass och får klassen "Plats". Denna klass är egentligen tre klasser, trots att ordet är det samma med samma suffix -ni:

Klassen "Bestämd plats" (nummer 16), ger prefixet pa- till verb, possessiva pronomen och liknande.

Klassen "Någon plats" (nummer 17), ger prefixet ku- (eller kw-) till verb, possessiva pronomen och liknande.

Klassen "Plats inuti" (nummer 18), ger prefixet mu- till verb, possessiva pronomen och liknande.

Exempel: Shule yangu (Min skola. Klassen Nymodigheter), Shuleni pangu (I/till/från min skola), Shuleni kwangu (Vid/kring/till/från min skola), Shuleni mwangu (Inne i/in i/ut ur min skola).

Till klassen "Plats" hör också ordet mahali, som betyder "plats, på en plats, vid en plats, i något". Ex: Mahali kulikuwa kuzuri. (Platsen blev vacker.) Mahali munakuwa muzuri. (Inne på platsen blev det vackert.)

Verbet -na (att ha) med prefixet ku- och utan något som helst platssubjekt betyder "existerar, finns". Också pa- och mu- ger denna betydelse.

Exempel:

Kuna kitabu. (Det finns en bok.) Kuna chakula na maji na chai (Det finns mat och vatten och te.)

Shule haina vitabu. (Skolan har inte böcker.) Shuleni hapana umeme. (I skolan finns det inte böcker.) Shuleni hakuna maji ya kunywa. (Vid skolan finns det inte dricksvatten.) Shuleni hamna vitabu. (Inne i skolan finns det inte böcker.)

Hapana matata. (Det finns inte problem där.) Hamna matata. (Det finns inte problem där inne.) Hakuna matata. (Det finns inte problem någonstans.)

Verben -fika, -toka visar riktning

Katika och -ni säger något om platsen men ingenting om riktningen. För att ange riktning använder man verben -fika och -toka. Ex: Ninafika shuleni (Jag anländer till skolan.) Ninatoka shuleni. (Kommer från skolan.)

Om handlingen varken har riktningen "till" eller "från", kan man till exempel säga. Ninakaa shuleni. (Jag bor på/vid/i skolan.)

I stället för kaa, som ibland är för speifikt (innehåller idén om bosättning), finns det tre speciella verb, som bara anger ren plats:

Verb	Betydelse	Exempel
-ko	är på, i, vid	Redio iko mezani (Radion är på bordet.) – Mwalimo yuko wapi? – Yuko mezani. (– Var är läraren? – Han är vid bordet.)
-po	är på, i, vid	Yupo hapa. (Han är här.)
-mo	är inne i	Yumo shuleni. (Han är inne i skolan.)

Dessa tre verb tar inte tidsprefix. De anger alltid nutid.

Subjektprefixen är de vanliga, förutom att klassen Djur(sing) får prefixet yu- i stället för a-.

Saga – version 3

I denna tredje version av samma saga som tidigare kommer vi nu att använda tidsprefixet ka-, som vi berättade om i kapitlet ”Läs swahi”. Det används när man berättar om något i det förflutna. Lägg märke till att korta verb som ofta behåller infinitivmärket ku- (eller kw-), inte gör det efter prefixet ka-: alikuja → akaja. alikwenda → akaenda.

Swahilitext	Kommentar och nya ord
Palikuwa na mtoto mmoja. Kila siku alivaa koti lake nyekundu. Kwa hiyo, watu wote walimwita, "Koti Nyekundu". Siku moja mama yake alimpa kikapu akamsemea, "Bibi yako ana malaria. Nenda kwake mletee chakula hiki kizuri.	kikapu = korg kwake = ku-ake = hennes (om plats). mletee = hämta till henne, skulle hämta till henne (konjunktiv med objektprefix av applikativ av leta.)
Koti Nyekundu akaleta kikapu kile, akaenda zake.	akaenda zake = hon går sina. Underförstått objekt: sina vägar.
Wakati anakwenda, aliona maua mazuri sana.	ua = blomma (Växt), maua = blommor (Växter).
Mbwa Mwitu alimwona Koti Nyekundu. Koti Nyekundu akamsema Mbwa Mwitu, "Ninachuma maua ya bibi yangu. Mbwa Mwitu akasemea, "Ah! Vizuri. Na bibi yako hakaa wapi?"	-chuma = samla.
Koti Nyekundu alionyesha, akasema, "Huko huko, karibu na njia".	huko = där. njia = väg.
Mbwa Mwitu akaenda mpaka nyumbani kwa bibi!	mpaka = tills.
Alipofika mlangoni akapiga, "Hodi!"	mlango = dörr. -piga = slå, knacka.
Bibi akasema, "Ni nani?" Mbwa Mwitu kwa sauti tamu akasema, "Ni Koti Nyekundu". Bibi akasema, "Karibu mtoto wangu!"	sauti = röst. tamu = mild, söt.
Kumbe! Mbwa Mwitu akafungua mlangu, akamkula Bibi! Akavalia nguo za bibi. Akajitia kitandani mwake. Baadaye kidogo, Koti Nyekundu akafika mlangoni akapiga, "Hodi!"	kumbe! = Va! Oj!. tia = lägga, sätta. kitanda = säng.
Mbwa Mwitu akasema kwa sauti ndogo, "Karibu, mtoto wangu". Koti Nyekundu akaenda ndani, akamwona bibi yake. Koti Nyekundu akasema, "Bibi, una macho makubwa sana!" Mbwa Mwitu akasema, "Yananifaa kukuona wewe, mtoto wangu".	kufaa = passa.
Koti Nyekundu akasema, "Bibi, meno yako ni makubwa sana!" Mbwa Mwitu akasema, "Yananifaa kukula wewe, mtoto wangu!"	jino = tand, meno = tänder.
Mbwa Mwitu akataka kula mtoto. Koti Nyekundu akalia, "Nisaidie!"	-lia = skrika. -saidia = hjälpa.
Mtu akaja. Koti Nyekundu akasema, "Asante sana!"	asante = tack
Mtu anasema, "Bibi yako yuko wapi?" Koti Nyekundu akasema, "Sijui". Walisikia sauti ndogo inasema, "Mimi hapa tumboni mwake Mbwa Mwitu".	tumbo = mage.
Mtu alimkata mbwa tumboni na bibi akatoka!	kata = skära.

Denna tredje version av sagan visar hur viktiga alla prefix och suffix är som den här kursen har handlat om. Och nu har vi nästan gått igenom alla prefix och suffix. För eleven återstår det nu att lära sig ord, för ordförrådet i denna kurs är mycket begränsat. Tyvärr slutar kursen nu, så du måste försöka hitta andra medel för ditt ordinlärande. Om du vill läsa en fjärde version av sagan, med fler ord, klicka på: http://kiswahilischool.wikispaces.com. Du kan också hitta andra nätversioner och diskussioner om sagan. Ordet "koti" behandlar somliga swahilitalande som Nymodighet, andra som Frukt. Du ska alltså söka både på "koti nyekundu" och "koti jekundu", för att hitta alla nätsidorna.

Med ordbok kan du nu läsa barnberättelser, som denna: http://www.africanstorybook.org/asp/book/read/10440, en del artiklar i swahili-wikipedian och andra texter. För att hitta stammarna i ordboken måste du bara avlägsna alla prefix från verben.

Lycka till!

Vikiversitykurs

Välkommen till språkkursen i swahili. Den här boken används av Wikiversitykursen i Swahili.

Introduktion

Grammatik

Substantiv
Adjektiv
Räkneord – Grundtal – Ordningstal
Pronomen – Personliga pronomen – Reflexiva pronomen – Possesiva pronomen – Demonstrativa pronomen – Relativa pronomen – Interrogativa pronomen – Indefinita pronomen
Prepositioner
Verb – Regelbundna verb – Oregelbundna verb

Lektioner

Appendix