Kemi för grundskolan/Övningar

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Övningar om laboratoriet[redigera]

  1. Varför använder man skyddsrock
  2. När ska man använda skyddsglasögon
  3. Hur använder man brandsläckare
  4. I vilka situationer är det bra med brandfilt
  5. I vilka situationer används nöddusch
  6. Vad är ett dragskåp bra för?
  7. Ge några exempel på hur man kan handskas med heta föremål
  8. Vad gör man med glasskärvor.
  9. Vad gör man med utspillda kemikalier?
  10. Vad gör man med kemikalier som blir över?

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om aggregationstillstånd[redigera]

  1. Rita en figur med de tre aggregationstillstånden och pilar för övergång mellan dem. Skriv vad pilarna anger.
  2. Vad betyder smältning?
  3. Vad är skillnaden mellan kondensering och sublimering?
  4. Ordet ”sublimera” har två betydelser. Vilka?
  5. Vad händer när jodkristaller blir varma?
  6. Vilken färg har jod när ämnet är i gasform?
  7. I laborationen med jod såg vi hur färgen i bägaren försvann efter en stund. Vad berodde det på?
  8. I laborationen med jod skedde inte två kemiska reaktioner utan två ............................. förändringar.

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om blandningar[redigera]

  1. Kan ett rent ämne vara fast? Kan det vara flytande? Kan det vara gasformigt?
  2. En blandning av flera rena ämnen kan vara heterogen eller homogen. Vilketdera är den om man inte kan urskilja de ingående ämnena?
  3. Vad kallas homogena blandningar med ett annat ord?
  4. När vätskan inte kan lösa mera av det fasta ämnet säger vi att lösningen är ................
  5. Ge exempel på två ämnen som är lättlösliga i vatten?

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om separationsmetoder[redigera]

  1. Vad kallas det när man skiljer beståndsdelarna i en blandning från varandra?
  2. Om blandningen består av en vätska och ett fast ämne kan man separera dem genom att dekantera, filtrera eller indunsta.
  3. Vad kallas det när man häller av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen.
  4. Filtrering betyder att hälla blandningen genom ett ................. i en tratt. Det fasta ämnet blir kvar i ................... medan vätskan (filtratet) går genom papprets porer.
  5. När ett fast ämne är löst i en vätska kan man låta vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. Vad kallas denna separationsmetod?
  6. Vad finns det för risker när man indunstar en saltlösning vid hög temperatur?
  7. Vad kallas det när det bildas kristaller ur en mättad lösning?
  8. Hur hög är kokpunkten för rent vatten? Hur hög är den för en lösning av ett ämne i vatten?

Kontrollerar att du kan

  1. Rita en figur med de tre aggregationstillstånden och pilar för övergång mellan dem. Skriv vad pilarna anger.
  2. Vad kallas homogena blandningar med ett annat ord? ...............................
  3. Ge exempel på två ämnen som är lättlösliga i vatten? ..................... och .........................
  4. Vad kallas det när man skiljer beståndsdelarna i en blandning från varandra? ...........................
  5. Man kan separera ämnen ur en blandning genom att dekantera, filtrera, destillera eller indunsta. Vad kallas det när man häller av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen. ..............................
  6. När ett fast ämne är löst i en vätska kan man låta vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. Vad kallas denna separationsmetod? .........................................

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om molekyler[redigera]

Fyll i det som saknas i tabellen

Molekylmodell Strukturformel Bruttoformel Namn Atomer i molekylen Egenskaper, användning Förekomst
Water Molecule 3D X 3.jpg
H2O Två väteatomer, en syreatom Att dricka, vattna växter med, som lösningsmedel. Finns i hav, sjöar, moln
Syre, syrgas Två syreatomer Används vid dykning
H2 Väte, vätgas Som bränsle Förekommer inte i stora mängder i naturen. Framställs i laboratorier.
Propane-3D-balls-A.png Propan Lewis.svg Propan, propangas I gasspisar I olje- och gaskällor i jorden

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om grundämnena[redigera]

Studieuppgift: Studera en tabell med uppgifter om alla grundämnena (alla "atomslagen"), till exempel denna.

  1. Hur varmt ska det vara för att tenn ska smälta?
  2. Vilka ämnen har mycket hög smältpunkt?
  3. Vilka ämnen har mycket hög smältpunkt?
  4. Du har lärt dig grundämnesbeteckningarna (symbolerna) för kol (C), väte (H) och syre (O). Vilken beteckning har svavel, aluminium, guld?
  5. Välj ut ett grundämne vars symbol kan passa för ditt namn. Om du till exempel heter Ingrid, då kan In (indium) passa. Om du heter Margaret då passar Mg (magnesium). Westerholm kan bli W (wolfram), Lindström Li (litium). Kurt K (kalium) och så vidare. Sök information om "ditt" grundämne och håll ett kort föredrag (cirka två minuter) för klassen om det.

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om kolvätenas namn[redigera]

Fyll i tabellen:

Molekylmodell Strukturformel Antal kolatomer Namn Bruttoformel
Heptane3D.png
Epthane Lewis.svg
Cis 2 butene 8195.JPG
Acetylene-2D.svg
C3H8
Eten

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om kolvätenas egenskaper[redigera]

Komplettera tabellen:

Molekylmodell Strukturformel Bruttoformel Namn Användning Förekomst
Propane-3D-balls-A.png Propan Lewis.svg
Ethene structural.svg Råvara för plasttillverkning Bildas i mognande frukt
Acetylene 8162.JPG Svetsgas Finns inte i naturen
Heptane3D.png
Epthane Lewis.svg
Heptanmolekyl I bensin

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om grundämnenas periodiska system[redigera]

Övning: Du behöver kort eller lappar med grundämnenas symboler och atomnummer på för de 20 första grundämnena. Lägg ut dem på bordet så som du tänker dig att Mendelejev gjorde när han konstruerade grundämnenas periodiska system. När du har lärt dig det ordentligt kan du fortsätta med att lägga ut de följande grundämnena. Kolla hur man brukar lägga ut dem.

Lär dig var de viktiga grundämnena väte, syre och kol har sina platser i det periodiska systemet.

Lär dig på vilka platser i periodiska systemet som ädelgaserna, alkalimetallerna och halogenerna finns.

Lär dig namnen på alkalimetallerna, i ordning från den minsta atomen till den största. Plugga alltså ramsan: "litium, natrium, kalium, rubidium, cesium, francium". Lär dig gärna också halogenerna på samma sätt.

Kontrollera att du kan: Du behöver ett oifyllt periodiskt system. Skriv in atomnumren i nedre vänstra hörnet av varje ruta. Skriv in grundämnessymbolen i rätt ruta för så många grundämnen som du kan.

Testa dig själv:

  1. Hur många perioder finns det i periodiska systemet? ………………
  2. Vad heter atomerna i grupp nummer 17 med ett gemensamt namn? …………………………….
  3. Natrium har atomnummer ……… Natriums gruppnummer är .... Natriums periodnummer är …….….
  4. Vad heter det första grundämnet i period 6………………………..
  5. Vilket atomnummer har syre? ……………… Hur många ytterelektroner har syre? ……..………
  6. Hur många atomer finns det i period 2? ………………………….


Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om atomens delar[redigera]

  1. Hur många elektronskal har atomerna i period nummer 3?
  2. Heliumatomen har atomnummer 2. Antalet neutroner är också 2. Rita en bild av en heliumatom. Protonerna ritas som små cirklar med ett plustecken i, neutronerna som tomma cirklar och elektronerna som små cirklar med ett minustecken i.
  3. Rita bilder på de sex första atomerna.
  4. Rita en bild av en natriumatom. Hur många elektronskal har natriumatomen.
  5. Fyll i ett tomt periodiskt system. Skriv in både atomnummer och symbol i varje ruta för de grundämnen som du kan. Ange periodernas nummer i vänster kant. Skriv in gruppnumren i överkanten.
  6. Rita konturerna till ett periodiskt system på rutat papper. Fyll inte i symboler och atomnummer, bara numren i kanterna på grupper och perioder. Skriv i var alkalimetallerna, alkaliska jordartsmetallerna, ädelgaserna och halogenerna är.

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om joner[redigera]

Komplettera tabellen. Använd periodiska systemet som hjälp.

Namn Beteckning Antal ytterelektroner Atomnummer
Kolatom
Natriumjon
Natriumatom
Aluminiumjon
Ca2+
Cl
S2–
8 19

Tillbaka till förklaringsavsnittet


Övning om jonföreningar[redigera]

1. Fyll i namnet på den jonförening som bildas när man kombinerar jonerna.

Natriumjon Kaliumjon Magnesiumjon
Kloridjon
Oxidjon
Nitratjon

2. Fyll i beteckningen för den jonförening som bildas när man kombinerar jonerna.

Observera att man måste använda parentes i formeln på ett ställe. Det är när man behöver ta två stycken av den envärt negativa komplexjonen NO3-. Kaciumnitrat blir Ca(NO3)2

Li+ Na+ K+ Ca2+
Cl
NO3
SO42–


3. Komplettera reaktionsformlerna genom att fylla i det ämne som bildas.

Na+ + Cl⁻ →

Na+ + NO3⁻ →

2 Na+ + O2–

2 Na+ + SO42–

Ca2+ + 2 Cl⁻ →

Ca2+ + O2–

4. Komplettera tabellen

CaCl2
Magnesiumnitrat
MgBr2
Kalciumsulfat
Kaliumoxid
Na2O
Natriumkarbonat
K2SO4
CaO
Magnesiumoxid
Aluminiumklorid

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om joners oktett[redigera]

1. Komplettera listorna

Envärda positiva joner: H+, Li+, ............., .............. , .............. , ...........

Tvåvärda positiva joner: Be2+, ............ , ............. , ..............

Trevärda positiva joner: ............. , Al3+.

Envärda negativa joner: F, ............. , ............. , .............

Tvåvärda negativa joner: ............. , ............ (två stycken)


2. Skriv formlerna för följande salter:

Litiumklorid .................... Natriumklorid (koksalt) ........................ Kaliumklorid ....................

Natriumfluorid ........................ Kaliumbromid .....................


3. Skriv namn på följande salter:

NaBr ................................................ KF ..............................................

KCl ................................................ NaCl ..............................................

LiCl ................................................ KBr ..............................................

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om bindningar[redigera]

  1. Varför händer det inte att neonatomerna slår sig ihop till molekyler?
  2. Hur Hur vet man att ett ämne som består av kolatomer och svavelatomer inte är en jonförening?
  3. Vilket slags bindning är det i en förening av en metall och en icke-metall?
  4. Vilka av följande ämnen är jonföreningar? H2O, NaCl, CuCl2, CH4</suv>, SO2, K2O ?
  5. Nämn tre ämnen där atomerna är bundna med metallbindningar.

Tillbaka till förklaringsavsnittet

Övningar om metall och oxidation[redigera]

  1. Vilka av följande grundämnen är metaller? Ringa in dem. guld, kol, koppar, zink, järn, syre , kvicksilver, kväve, väte, helium, natrium, bly, nickel, tenn, silver, fosfor, svavel, kalcium
  2. Vad för slags grundämnen finns nere till vänster i periodiska systemet? …………………………..
  3. Hur många elektroner finns det i yttersta skalet på en alkalimetall? (Spalten längst till vänster i periodiska systemet). ……………….
  4. Vilken laddning har en elektron. …………….. ………………….
  5. Vad kallas det som blir kvar när en atom ger ifrån sig en elektron. En …………………. ……………………
  6. Vilka grundämnen bildar positiva joner? ……………………………………………
  7. Positiva och negativa joner dras till varandra. Vad kallas en förening som består av joner som hålls samman av sådana dragningskrafter? ……………………………………….
  8. Metaller leder både ström och ……………………….. bättre än andra ämnen.
  9. Man måste skilja på oxidera och oxideras. ”Att oxideras” betyder ”att bli oxiderad”
  10. Välj rätt ord, antingen oxiderar, oxideras, reducerar, reduceras i meningarna nedan.
    1. Vad är motsatsen till oxideras? …………………………….
    2. När veden brinner i spisen kan man säga att veden ……………………. av luftens syre
    3. Människan andas in luft för att få syre för att ………………….. de näringsämnen man ätit.
    4. När järn är ute i fuktig luft ……………………….. det av luftens syre.
    5. När järnmalm blandas med kol och upphettas ……………………… malmen.
    6. När kolpulver ……………………………. kopparoxid bildas det koppar.
    7. Om man sätter stålull i en gaslåga ………………………. stålullen.
    8. Ett koppartak …………………….. så att det bildas grön ärg på det.
    9. Ett ämne som tar bort syre från en förening ……………………….. den.
    10. Man ……………………………. en bit magnesium om man hettar upp den i luft.
  11. Bilda joner av följande atomer genom att sätta rätt laddning uppe i högra hörnet. Titta i periodiska systemet om du är osäker. Du kan välja mellan laddningarna 2+ , + , – , 2– . Atomer: O Na Ca Cu Fe Cl K Mg
  12. Vad kallas följande föreningar : CuO ………………………………. MgO ……………………………. CaO ………………………………….. K2O …………………………………
  13. Vilka av följande ämnen kan reduceras med kol? Ringa in dem. kopparoxid magnesium kol järn järnoxid Järnmalm koppar
  14. Vilka ämnen kan oxideras i luft? Ringa in dem. Fe C O2 CO2 C6H12O6 Mg rost
  15. Besvara med jonbindning, kovalent bindning, metallbindning
    1. Atomerna i en stärkelsemolekyl är hopbundna med ………………………..
    2. I en saltkristall finns det ………………………………
    3. När man ritar ett streck mellan atomsymboler betecknar det …………………………..
    4. Mellan en metalljon och en negativ jon finns det ……………………………
    5. I natrium och kalcium finns det …………………………..
    6. Vilket slags bindning finns det inom vattenmolekylerna? …………………………..
  16. Vad är en exoterm reaktion. …………. ………………………. ………. ………………… ………………………..
  17. Hur bildas en negativ jon? …………….. ……………………. ……………………… ………………… ……………………….
  18. Vad beror det på att metaller leder ström bättre än jonföreningar och kovalenta föreningar?
  19. När metallatomer inte har blivit jon, brukar det ändå vara så att elektronerna har stor frihet att röra sig mellan olika atomkärnor. Det är nästan som att positiva metalljoner hålls samman av att de negativa elektronerna drar dem till sig. Det kallas metallbindning. Vad händer med bindningen om man slår till metall med en hammare?
  20. Många metaller är smidbara. Det betyder att man kan forma dem om man bultar på dem . De är också tänjbara. Det betyder att man kan dra ut dem utan att de brister. Jonföreningar är däremot inte sega utan spröda (bräckliga). Man kan varken smida dem eller tänja ut dem, utan de går lätt sönder. Här nedan finns en bild som förklarar varför en jonförening är spröd . Försök förklara orsaken med ord.
    Hila2.jpg
    Hila1.jpg


Tillbaka till förklaringsavsnittet