Kemi A/Reaktionsformler

Från Wikibooks
Föregående: Storheter Upp: Kemi A Nästa: Syrabasreaktioner
Formelsamling Övningar Facit




Föregående: Storheter Upp: Kemi A Nästa: Syrabasreaktioner
Formelsamling Övningar Facit

Kemi A - Reaktionsformler

  1. Proportionerna mellan atomerna massor är centrala vid kemiska reaktioner

Molekyler och jonföreningar[redigera]

Ordformel[redigera]

När vätgas brinner i luft bildas vatten genom en kemisk reaktion. Kemiska reaktioner beskriver man genom en reaktionsformel. En enkel form av reaktionsformel kan se ut så här:

Bild: Kalottmodell av väte och syremolekyler Bild: Kalottmodeller av vattenmolekyler
väte + syre vatten

Reaktionsformel[redigera]

Bild: Kalottmodell: Två vätemolekyler + en syremolekyl. Bild: Kalottmodell: två vattenmolekyler.
2H2 + O2 2H2O

I illustrationen ovan representerar talen i reaktionsformeln molekyler i reaktionen. I allmänhet får de dock representera proportionerna mellan reaktanterna oavsett vilka enheter vi är intresserad av:

2H2 + O2 2H2O
2 molekyler 1 molekyl 2 molekyler
2 mol 1 mol 2 mol
4,0 g 32,0 g 36 g

Denna formel inte bara beskriver reaktionen bättre, den visar ocskå tydligt att inga atomer försvinner eller uppstår ur tomma intet under reaktionen. När reaktionsformelns koefficienter stämmer överens säger man att reaktionsformeln är balanserad. De substansmängder som ingår i en sådan kemisk reaktion kallas ekvivalenta.

Exemplet ovan visade hur en reaktionformel skrivs då en molekyl bildas. Principen är den samma för jonbindningar.

Formelsamling Fördjupningar Laborationer Övningar

Lösningar[redigera]

För lösningar finns ju inga kemiska reaktioner att räkna på och istället räknar man på lösningarnas styrka eller koncentration.

Masshalt[redigera]

Man kan mäta en lösnings koncentration i g / dm3. Detta kallas lösningens masshalt. Masshalten kan också anges i procent, ämnets massa i procent av lösningens totala massa, och kallas då vanligen för massprocent.

Molaritet[redigera]

Kemister gillar ju att tala i termer om substansmängder och de har således uppfunnit en egen term för koncentration. När kemister talar om koncentration brukar det mena molaritet, dvs substansmängd / dm3 lösning uttryckt i enheten 1 mol/dm3.

För koncentration används beteckningen c. När man anger molaritet i reaktionsformler brukar omge ämnets betckning med hakparenteser, t.ex. [h+].

Ibland används beteckningen M för att ange molariteten, vilket kan vålla missförstånd eftersom M också kan avse molmassa. Därför brukar man säga M nedhöjt till r när man talar om molmassa.

Sammanfattningsvis kan relationen mellan volym, löst ämne och koncentration beskrivas av formeln:

c = koncentration
n = substansmängd löst ämne
V = volym

Formelsamling Fördjupningar Laborationer Övningar

Sammanfattning[redigera]

  • En reaktionsformel anger vilka ämnen som ingår i reaktionen och proportionerna mellan deras substansmängder.
  • Proportionerna mellan reaktanterna anges som koefficienter, positiva heltal, framför ämnets formelenhet.
  • För att en reaktionsformel ska vara balanserad måste koefficienterna anges.
  • Substansmängder som gör en reaktion balanserad sägs vara ekivalenta. Symbolen används.
  • Masshalten är antalet g löst ämne per dm3 lösning.
  • Massprocenten är ämnets procentuella del av lösningens totala massa.
  • Molariteten är ett ämnes koncentrationen i en lösning och den anges i mol/dm3. Skrivsättet [Cl-] används.