Historia A (Gy)/Medeltiden

Medeltiden är en epok som sträcker sig från ca 400 e.Kr. till ca 1500 e.Kr., eller från romarrikets fall till renässansens början. Medeltiden har länge omnämnts som den mörka tiden (på engelska till och med ”den leriga tiden”) och används ofta som en synonym för barbariskt beteende, samtidigt pratar man om de hövliga och ädla riddarna med sina höga ideal. Man kan säga att bilden av medeltiden förstärker ytterligheterna, eller som en medeltidshistoriker har uttryckt det: ”under medeltiden var mörkret så mycket mörkare och tystnaden så mycket tystare att alla färger och ljud upplevdes så mycket skarpare”. Denna bild är dock kraftigt vriden av olika romantiserande traditioner och sanningen ligger nog mer i mitten än i ytterligheterna. Medeltiden var inte så barbariskt som det har uttryckts, och de höga idealen var inte heller så fina som de har framställts. I vissa sammanhang pratar man fortfarande om den mörka medeltiden, speciellt om den äldre medeltiden, men man menar nu det faktum att vi saknar källor från den tiden så att genomföra historisk forskning är i mångt och mycket att famla i mörkret. Medeltiden brukar man dela upp i tre delar, den äldre medeltiden mellan 400-1000, den höga medeltiden mellan 1000-1300 och den sena medeltiden mellan 1300-1500. Man kan säga att den äldre medeltiden hanterar den ekonomiska nedgång och politiska splitting som Europa genomgick efter romarrikets fall, högmedeltiden tar vid när ekonomin åter tar fart och senmedeltiden är en flytande tid som utgör övergången mot renässansen. 

Tematiska perspektiv

Ekonomi

1. Demografi, eller läran befolkningsfördelning, är ett sätt att titta på ett folk bland annat utifrån var och hur de levde, dog, gifte sig eller jobbade med.
   1. Under högmedeltiden fördubblades befolkningen i Europa bland annat tack vare en ökad jordbrukproduktion och en minskning av krig, sjukdomar och slavföring.
   2. Städer växte åter fram efter att ha i stort sett försvunnit i och med romarrikets fall. Städer utgjorde ett undantag i det feodala systemet och var fristående ekonomiska, politiska och militära maktcentrum.
   3. Pesten eller digerdöden var en epidemi som spreds via löss och som tog livet av minst en tredjedel av Europas befolkning under loppet av ett par år.
2. Handel föll samman i och med romarrikets fall eftersom befolkningen bodde glest och livnärde sig på självhushållning.
   1. Kring 1000-talet växte dock handeln fram igen och en penninghandel uppstod istället för den tidigare byteshandeln.
   2. Norditalien, Flandern och Nordtyskland växter fram som knytpunkter för handeln i Europa.
   3. För att skydda varor och transporter bildades köpmannaförbund, så kallade hansor, som samarbetade ekonomiskt och militärt för att säkra sina handelsrutter.

Politiska och sociala frågor

1. Feodalism var ett samhällsskick som byggde på personliga avtal mellan mästare och vasaller i flera steg.
   1. Bönderna hade till exempel ett avtal med den lokala lågadeln, lågadeln hade ett avtal med den regionala högadeln och högadeln hade ett avtal med kungen.
   2. Det fanns alltså ingen direkt koppling mellan ytterkanterna.
   3. Mästaren lovade skydd till sina vasaller i utbyte mot ekonomisk eller militär ersättning tillbaka.
2. Det medeltida samhället kan ses som uppdelat i olika skikt som levde efter olika förutsättningar och olika regler. Dessa skikt kan vi fortsätta att se länge i historien, om än med varierande förutsättningar.
   1. Kungen kunde under medeltiden närmast ses som en spindel i mitten av ett nät av vasallförhållanden, inte som toppen av en pyramid som efterkommande kungar. Kungen hade ett visst inflytande över sina närmaste vasaller, men längre än så räckte inte kungarnas makt.
   2. Adeln kämpade hårt för att upprätthålla sin frihet mot kronan å ena sidan och hårdare kontroll över sina egna områden å andra sidan. Ofta uppstod komplicerade nät av vasallförhållanden där en person kunde vara vasall till flera olika mästare samtidigt, eller som när den engelska kungen samtidigt var fransk hertig och därmed vasall till den franska kungen.
   3. Präster och biskopar var inte sällan mer en politisk position än en religiös och utgjorde ett lukrativt alternativ för yngre söner i adelsfamiljer.
   4. Borgare var en framväxande samhällsklass som till stor del stod utanför den feodala strukturen genom städernas oberoende.
   5. Bönderna kunde antingen vara livegna eller fria. Livegna bönder var mer som ägodelar med rättigheter, de hade få möjligheter att styra över sina egna liv men jordägaren fick inte heller göra som han ville med sina bönder.
3. Kvinnans roll under medeltiden följe i mångt och mycket traditionen som går från antiken och framåt i det att kvinnan ansågs omyndig i förhållande till mannen.
   1. Men samtidigt fanns det unika drag under medeltiden i det att en vuxen, ogift kvinna ansågs myndig samt att en kvinna som drev handel kunde själv anses vara ansvarig för den snarare än mannen.
4. Gillen och skrån var sammanslutningar mellan köpmän och hantverkare i en stad som arbetade för att kontrollera kvalité och pris på de varor som såldes av medlemmarna. Fri konkurrens var otänkbart och endast gillesansluta tilläts att agera i en stad.
   1. Gillen gjorde en uppdelning mellan mästare och gesäller som till viss del handlade om en uppdelning mellan den som kunde sitt hantverk och den som var lärling, men det var även en tydlig social och ekonomisk markör.

Militär

1. Riddare var inledningsvis endast namnet på ett sätt att strida, det vill säga ett slags tungt kavalleri med full rustning och lans. Med tiden blev riddare allt mer likställt med adel och uppfattningar om vissa ideal. Den hövliga och rättvisa riddaren som vi känner igen från filmer och böcker har dock lite med verkligheten att göra, medeltidens riddare bör snarare jämföras med till exempel Sopranos.
   1. Stigbyglar var en uppfinning som kom till Europa från Asien under den äldre medeltiden. Den var avgörande för att riddare ska utvecklas eftersom den ger en stabilitet i sadeln som tillåter rustningar och vapentekniker som annars varit omöjliga.
2. Korstågen var en serie krigsinsatser som skedde under kristen flagg men som förmodligen hade mer att göra med politik eller kronans och adelns äventyrs- och vinstlusta. Som exempel kan man se Sveriges korståg mot redan kristna områden i Livland eller när påven utropade ett korståg för att avsätta kungen av Tyskland.
3. 100-åriga kriget, som varken var 100 år långt eller ens konstant krig, var kulmen av hundratals år av fejder mellan England och Frankrike på grund av komplicerade feodala strukturer. Den engelska kungen var samtidigt en fransk hertig och kontrollerade under vissa perioder mer fransk mark än den franske kungen själv.

Teknologi

1. Hjulplogen var en utveckling av de lätta plogar som användes i medelhavsområdet. De lätta plogarna passade ett torrt klimat där jorden kunde erodera om plogen gick för djupt, men i de mycket blötare områdena i norra Europa krävdes tyngre plogar för att kunna vända upp den tyngre jorden.
2. Hästoket var en annan uppfinning som förbättrade jordbruket, den gjorde det möjligt att använda hästar i jordbruket istället för de långsamma oxarna. Skillnader i hästar och oxars anatomi gjorde det omöjligt att använda samma draganordning utan att strypa hästarna.
3. Långbågen dök upp på de brittiska öarna i lagom tid för det 100-åriga kriget och påbörjade ett stort skifte i militär taktik då de gjorde det möjligt att träna en grupp bönder att effektivt bekämpa riddare.
4. Krut var en asiatisk uppfinning som genom sin kraft och många användningsområden, såväl inom artilleri som i handvapen, vände helt upp och ner på den gamla feodala militär- och samhällsstrukturen i slutet av medeltiden.
   1. Handeldvapen tog vid där långbågen börjat och bröt riddarnas överlägsenhet.
   2. Kanoner kunde utan problem slå ett slott sönder och samman.
5. En annan asiatisk uppfinning som förändrade Europa var konsten att trycka med lösa typer på papper, det vill säga texten för en sida sätts ihop av en mängd metallbrickor med ett tecken på varje bricka.
   1. Fram till mitten av medeltiden använde man pergament, det vill säga behandlade djurhudar, att skriva på. Men det var arbetsamt och dyrt att framställa.
   2. Den som anses ha skapat den Europeiska tryckpressen var en man vid namn Gutenberg, men på grund av ekonomiska problem var han tvungen att tidigt lämna ifrån sig sin konstruktion och vi har idag inga verk som är tryckta under hans namn.
      1. Guthenbergpressens stora framgångar i Europa i förhållande till de mer blygsamma i ursprungsländerna kan förklaras med dels en förbättrad tryckteknik inspirerad av druvpressar, men framför allt med ett begränsat alfabet, ca 30 tecken istället för tusentals.

Kultur

1. Litteratur och teater under medeltiden relaterade ofta till de religiösa strömningarna, ibland direkt och ibland indirekt.
   1. Det medeltida teatern utvecklades ur kristna skådespel och behöll en moralisk och uppfostrande roll även när den genomfördes på marknader och torg.
   2. Medeltidens humor byggde mycket på det burleska, på kroppen och språket, och utspelade sig ofta i de lägre klasserna. Det var tillåtet att driva med de troende även om det inte var tillåtet att driva med religionen i sig.
   3. Riddarromaner var en romantisk genre som glorifierade riddaren som skulle vara hövlig, kraftfull och känslosam. Dessa riddare skulle kunna hjälpa kvinnor i nöd, klyva människor på mitten med sitt svärd och uppvakta sitt livs enda sanna kärlek under samma dag.
2. Även konst och arkitektur tar sin utgångspunkt i kristendomens kyrkkonstruktioner och kyrkmålningar.
   1. Gotiken är framför allt en arkitekturstil, men återfinns även inom skulptur, måleri och musik, som bygger på de medeltida kyrkorna och katedralerna som var höga, smala och rikt dekorerade.
3. Det är svårt att säga något specifikt om den medeltida maten eftersom det handlar om ett så geografiskt och kulturellt stort och skiftande område.
   1. Till största del av medeltiden så var det inte så stor skillnad från romarrikets kost, mestadels grönsaker och endast lite kött av olika slag. Variationer går att hitta där det inte fanns samma tillgångar, som i norra Europa där man åt minde frukt och Europas inland där man åt mindre fisk.
   2. Efter digerdöden så skedde dock en förändring då det helt plötsligt fanns gott om mat och mark för de få som överlevde. Det är under den tiden som kött blir en allt viktare del av kosten.
4. Under högmedeltiden grundas de första universiteten i Bologna och Paris, och många arbetsätt och strukturer finns kvar än idag.

Religion

1. Kristendomen genomlevde under medeltiden en mängd splittringar och interna strider samtidigt som den gång på gång utmanades av den världsliga makten.
   1. En splittring kring påvens makt delade tidigt den kristna världen i den västra katolska delen under påven och den östra ortodoxa som vägrade underställa sig påven.
   2. Eftersom kristna inte längre kunde bevisa sin tro som martyrer så började en ny form av extrem trosförklaring växa fram genom munkordnarna. Dessa varierade från de ensliga och lantliga markägande ordnarna som Benediktermunkarna till de urbana tiggarordnarna som Fransiscanomunkarna och Dominikanmunkarna.
   3. Som ett svar på en ökad läskunnighet växte även antalet kättare, det vill säga personer med ”felaktig” kristen tro. (Inte att blanda ihop med till exempel judar och muslimer som var av helt fel tro.) Detta beror sannolikt på att den som kunde läsa ville läsa bibeln, något som i sig var kätteri, och kunde därmed börja tolka texterna på sitt eget sätt.
   4. För att hantera det växande kätteriet inleddes flera inkvisitioner. Den första hanterades av biskoparna och var inte särskilt framgångsrik, den andra utlystes av påven och sköttes av professionella inkvisitorer som rekryterades ur munkordnarna.
   5. Under högmedeltiden uppstod en konflikt mellan påvemakten och de världsliga furstarna kring rätten att utnämna religiösa ämbeten, det som kallas investiturstriden, som även ledde till regelrätta krig.
   6. Under senmedeltiden var det istället interna konflikter som ledde till att under flera år fanns det så många som tre samtida påvar som splittrade kyrkan.
2. Judendomen fortsatte att vare en minoritetsreligion som fick finna sig att leva efter nycker och infall från såväl religiösa som världsliga ledare.
   1. Judar begränsades kraftigt i vilka typer av yrken de kunde utöva, förutom inom bankväsendet där den kristna kyrkan förbjöd utlåning mot ränta och därför lämnade i stort sett hela marknaden öppen för judiska bankirer.
   2. Deras ekonomiska förutsättningar gjorde att många kungar utropade ett specifikt kungligt skydd över judar.
   3. Dock ändrade sig kungarna ibland och kastade ut alla judar för att kunna ta över deras tillgångar.
3. Islam gjorde ett dundrande intåg i världen och satte genast sin prägel på Europa även om de mestadels rörde sig i Europas utkanter.
4. De arabiska folkvandringarna var i stort sett ett militärt segertåg som kan jämföras med både de romerska och hellenistiska maktsfärerna när de var som störst.
   1. Förutom militära framgångar så gjorde de även stora vetenskapliga insatser som påverkar oss än i dag. Samtidigt som de bevarade kunskaper från antiken som annars skulle gått förlorade så gjorde de stora landvinningar inom såväl matematik, astrologi och medicin .