Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien

Den tid vi räknar som historisk tid, det vill säga den tid det finns skriftliga källor, börjar ca 3000 f.Kr. Människans hela historia är dock flera miljoner år gammal och omfattas därmed till största del av det vi kallar förhistorisk tid. Även om denna tid i strikt ligger utanför historieämnets ramar så går det inte att hantera världshistorien utan att ta sig an dess absoluta grund.

När man pratar om förhistorien finns det flera stora frågor som länge har varit, och fortfarande är, ämne för heta debatter och stora motståndsklyftor. Dessa frågor är blanda annat den mänskliga rasens ursprung, den moderna människans urspung och slutligen orsaken till jordbrukens framväxt. Vi kommer att i varierande omfattning beröra de olika frågeställningarna i detta kapitel och vi ska försöka ge ett svar där det går att ge, och kasta ett ljus över problematiken där det inte går.

Mänsklighetens vagga

Utifrån sin evolutionsteori förutspådde Darwin att människans ursprung skulle återfinnas i Afrika, eftersom han ansåg att människan härstammade ur samma förfäder som aporna och Afrika har den största mängden av olika apraser. Vi kan idag med stor säkerhet ge honom rätt i att människorasens ursprung är Afrika söder om Sahara, även om det många gånger har ifrågasatts. Det ligger en viss status för forskare att hitta den första av något, och för grupper av människor att visa på en lång historia. Därför är det inte ovanligt att arkeologiska fynd påstås vara mycket äldre än möjligt enligt allmänt vedertagna data, något som vi återkommer till bland annat när det gäller befolkningen av den amerikanska kontinenten.

Som sagt kan vi med stor säkerhet konstatera att människorasens har sitt ursprung i Afrika och sedan har spridit sig över världen. En annan process som, med större rätt, ifrågasatts häftigt är ursprunget av den moderna människan, Homo Sapiens. Den ena sidan argumenterar för att grupper av den tidiga människan spred sig över världen och att de senare utvecklades till moderna människor separerade från varandra, medan den andra sidan argumenterar för en andra utflyttningsvåg från Afrika. Att precis som den tidiga människan så utvecklades den moderna människan i Afrika och spred sig sedan över hela världen och konkurrerade ut de tidigare människoraserna. "Ut ur Afrika"-teorin har fått stärkts kraftigt genom ny forskning inom DNA-teknik. Genom det som kallas Mitokondriell DNA kan göra avancerade utredningar av individers gemensamma förfäder, och denna forskning stödjer allt mer ett gemensamt ursprung för alla moderna människor.

Den stora spridningen

Om man nu utgår från att både människan som ras och den moderna människan, Homo Sapiens, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara kan man fråga sig hur vi kunde spridas till jordens alla hörn.

Det finns flera faktorer som spelar in och som tillsammans kan ge en god förklaring. För det första har vi den otroliga människopumpen Sahara. Jordens temperatur och väder genomgår naturligt stora växlingar under väldigt långsamma processer, temperaturen stiger sakta till den når ett kritiskt brytvärde då den plötsligt vänder och sjunker tills en istid inträffar och temperaturen vänder uppåt igen. Detta sker genom komplexa naturliga samband och har pågått under hela jordens livstid, dock så har människan på senare tid skyndat på processen. Under dessa växlingar gör förutsättningarna ibland så att vatten stiger upp i Sahara och förvandlar öknen till grönområde. När detta skett under historien har det varit naturligt för människor och djur boende söder om Sahara att befolka detta nya paradis. Men precis som vattnet kommer med jämna mellanrum så försvinner det även efter en tid, och området förvandlas återigen till obeboerlig öken. Processen börjar från mitten så de som befolkat området flyttar sig naturligt ut mot kanterna, några flyttar tillbaka till de södra delarna medan de andra styrs vidare ut på den Euro-Asiska kontinenten.

För det andra så låg var vattennivån under den perioden ca 90 meter längre än idag, så många områden som idag är små ögrupper, smala landremsor eller till och med öppet hav var då stora landområden. Detta har lett till en befolkning av områden till synes avgränsade av havet långt innan båtar och havsnavigering upptäcktes. Vi återkommer lite till detta i kapitlet om befolkandet av Amerika.

För det tredje så innebar jägare/samlare-livsstilen att befolkningen kontinuerligt var i rörelse. Det är värt att lägga på minnet att under denna tid var skogarna relativt få och stora delar av Europa var öppet landskap. I öppna landskap så samlas ofta de stora djuren i stora flockar som vandrade över vidsträckta områden. En stam var hela tiden tvungen att flytta sig, antingen för att följa vandrande djur eller helt enkelt för att ett område blivit för utjagat för att kunna försörja dem. När en stam blev så stor att det var svårt att föda alla så delades den upp och man gick åt olika håll. På detta sätt spred sig människan över i stort sett hela den kända världen, till och med till de mest ogästvänliga delarna.

Befolkningen av Amerika

Hur och när Amerika befolkades är ämne för stora debatter, men med åren har forskning gett allt starkare stöd till vissa sidor i debatterna. Den stora frågan är när människan kom till Amerika. De kvarlämningar som återfunnits har alla visat att den första människan att sätta sin fot på kontinenten var en Homo Sapiens, inga äldre former av människor har återfunnits, men efter det är variationen på åsikterna stora. En minoritet hävdar en befolkning av Amerika så tidigt som för 40 000 år sedan, medan majoriteten av forskarna har funnit att en mycket senare, tidigast för 15 000 år sedan, är mycket troligare. Det svåra i frågan är att det går inte att avfärda teorin om en tidig befolkning bara på grunderna av frånvaro av efterlämningar då det är inte säkert att den befolkningen efterlämnade sig beständiga spår. Genom gedigen forskning och logiskt resonemang kan framkommer allt starkare argument för en senare invandring till den amerikanska kontinenten. I slutet av den senaste istiden var det en period där dels isen var så långt tillbakadragen och dels havet var så lågt att det var möjligt att vandra över Berings sund mellan Nordasiden och Nordamerika. Man kan därför anta att de första människorna i Amerika kom från de norra delarna av Asien, något som styrkts av såväl språkforskare och DNA-forskare som arkeologer. I norra Asien är de tidigaste lämningarna 18 000 år gamla och ingen av de allmänt erkända amerikanska fynden är äldre än 15 000 år, något som starkt talar för en befolkning vid det senare tillfället.

Jordbrukens framväxt

Ca 7000 år f.Kr. börjar det man kallar den yngre stenålder, eller Neolitikium, där en kraftig förändring sker i hur människan lever och jordbruken blir dominerande. Människan har under lång tid mer eller mindre brukat jorden även om vi brukar omnämna de tidigaste människorna som jägare/samlare, redan då så genomfördes mer eller mindre strukturerade planteringar, växtförädling och domesticering av djur. Skillnaden under den yngre stenåldern är att en bofast livsstil med ett allt mer systematiska brukandet av jorden spreds och blev den dominerande livsstilen.

Att denna förändring möjliggjordes av en drastiskt förbättring av verktyg och redskap samt att den i sin tur möjliggjorde en kraftig befolkningsöknina är klart, men vad som är resultatet av vad är ännu väldigt osäkert. Ökade befolkningen för att det fanns mer mat eller behövdes det mer mat för att föda en ökande befolkning? Den bofasta livsstilen gav visserligen en viss säkerhet gentemot den nomadiska men den krävde mycket mer arbete, jägare kunde jaga under några dagar och sedan vila och leva på bytet, en jordbrukare måste arbeta varje dag och är kraftigt utelämnad till naturens nycker. Ett torrt år kunde betyda svält för en bofast familj medan nomaderna helt enkelt flyttade runt och letade vatten, men samtidigt så kunde de bofasta lägga upp lager inför svåra tidet medan de vandrande var begränsade till vad de kunde bära.

Vad som faktiskt drev människan att övergå till en mer bofast livsstil kommer nog att debatteras i många år än, men vad som blev konsekvenserna av den nya livsstilen kan vi behandla i det följande kapitlet, de första civilisationerna.