Över isen

DÅ SIR ARCHIE vandrade bort över isen, höll han fortfarande Elsalill på sin arm.
   Sir Filip och sir Reginald gick bredvid honom. De ville tala om för honom hur de hade kommit underfund med bakhållet och hur de hade gjort för att frakta den tunga penningkistan bort till galeasen och samla landsmännen, men sir Archie lyssnade inte på dem. Han verkade gå och tala med henne, som han bar på sin arm.
   "Vem är det, som du för med dig?" frågade sir Reginald.
   "Det är Elsalill," svarade sir Archie. "Jag skall föra henne med mig över till Skottland. Jag vill inte lämna henne efter mig här. Här skulle hon aldrig bli annat än en fattig fiskrenserska."
   "Nej, det kan väl vara troligt," sa sir Reginald.
   "Här skulle ingen ge henne annat än kläder av grov ull," sa sir Archie, "och en trång säng av hårda plankor skulle hon få sova i. Men jag skall bädda för henne på de mjukaste kuddar, och hennes viloplats skall jag låta göra av marmor. Jag skall svepa det dyraste skinn om henne, och jag skall sätta skor med juvelspännen på hennes fötter."
   "Du tänker visa henne stor ära," sa sir Reginald.
   "Jag kan inte låta henne stanna här hemma," sa sir Archie, "för vem skulle ge sig tid att komma ihåg en sådan fattig stackare här? Hon skulle bli glömd av alla om bara några månader. Ingen skulle se till henne i hennes bostad, ingen skulle uppsöka henne i hennes ensamhet. Men då jag en gång kommer fram till mitt hem skall jag låta bygga henne en skön boning där. Där skall hennes namn stå inristat i den hårda stenen så att ingen skall glömma det. Där skall jag själv gå till henne varje dag, och där skall allt vara så fint byggt att folk skall komma resande långt ifrån för att besöka henne. Där skall finnas ljus och lampor brinnande natt och dag, och där skall höras sång och musik som om det pågick ett ständigt gästabud."
   Stormen kom våldsamt mot dem, medan de vandrade ute på isen. Den ryckte lös Elsalills kappa och fick den att fladdra ut som en fana.
   "Vill du hjälpa mig att bära Elsalill för ett ögonblick," sa sir Archie, "medan jag lägger hennes kappa omkring henne?"
   Sir Reginald tog mot Elsalill i sina armar, men han blev med detsamma så förfärad, att han lät henne glida mellan sina händer ner på isen.
   "Jag visste inte, att Elsalill var död!" sa han.

Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/17.html