Fysikaliska fenomen

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Index[redigera]

Inledning
Corioliseffekten
Dopplereffekten
Ytspänning
Norrsken
Tryckkokning
Zeemaneffekt


Inledning[redigera]

Ibland sitter jag och funderar över hur något fungerar, det är det som fick mig att starta denna bok. Jag vill vara med och skapa ett fysikaliskt uppslagsverk. Här skulle allt från norrsken till tyngdkraft och jetströmmar få plats. Det skulle kunna vara ett bra uppslagsverk vid laborationer. Alla är varmt välkomna att delta i projektet tillsammans med mig.


Dopplereffekten[redigera]

Dopplereffekten gör att tonerna från ambulansen siren är högre när den kör emot en detektor än från den. En detektor är exempelvis en mikrofon eller ett öra.

Att tonen blir högre beror på att när ambulansen kör i samma riktning som detektorn finner sig i förkortas ljudvågorna i motsvarande grad som ambulansens hastighet relativt ljudets hastighet som ger en tätare (högre) frekvens. Det omvända råder när ambulansen passerat detektorn då ljudvågorna dras ut, frekvensen sjunker och ger en lägre ton.

Ytspänning[redigera]

Tack vare ytspänningen kan denna vattenlöpare röra sig på vattenytan.
Ytspänningen håller myntet flytande

Dipoler, t.ex. vattenmolekyler, orienterar sig i förhållande till varandra så att positiva sidor närmar sig andra molekylers negativa sidor. Genom att olika laddningar attraherar varandra uppstår det bindningar mellan molekylerna. Ytspänning är summan av de krafter som uppstår mellan molekyler vid gränsytan mellan en vätska och luft. Ytspänningen är en kraft som är riktad inåt mot vätskan, och ger därmed skenet av att ytan är svagt böjd om den betraktas från sidan. Fenomenet kan bland annat noteras i ett vanligt glas med vatten.

Andra fenomen som skapas av ytspänning är bubblor och kapillärkraft. Ytspänningen är bland annat viktig i lungornas luftbärande strukturer, alveolerna. Ämnen som kan modifiera ytspänningen kallas surfaktanter (många andra termer används också, såsom tensider och ytaktiva ämnen).

Ytspänning mäts i SI-enheterna N/m eller J/m2, och mäts i cgs-systemet i enheten dyn/cm.

Zeemaneffekt[redigera]