Att byta från Windows till UNIX

Från Wikibooks

Den här sidan innehåller information och länkar för den som vill byta sitt operativsystem från Microsoft Windows till någon Unix-variant.

Innehåll

1 Val av hårdvara
2 Distributioner och installation

[redigera] Val av hårdvara

När du vill installera UNIX på din dator ska du först se till att din hårdvara stöds av den Unix-variant och distribution du tänker använda. Hårdvaran i en PC omfattar bland annat följande:

Moderkort
Grafikkort
Ljudkort
Modem - undvik Winmodem, modem som bara fungerar med Windows.

[redigera] Distributioner och installation

[redigera] Distributioner / Varianter

[redigera] Installation

För att installera någon Unix-variant på din PC behöver du ofta veta en del saker om din dators hårdvara. Även om de flesta modernare distributioner kan detektera detta automatiskt behöver man ofta veta exempelvis vilka svepfrekvenser som stöds av den monitor som är ansluten till datorn.

För att denna information skall finnas till hands är det bra om du har sparat alla små manualer och texthäften som du fått med din dator och kringutrustning, och har dem tillgängliga under installationen.

Om du inte har dem kvar kan det vara bra om du kollar igenom alla fakta dom finns i Windows kontrollpanel under "Hårdvaruenheter" eller liknande ikon. Där står ofta namn på grafikkort, ljudkort och liknande.

Koncept som är radikalt annorlunda i UNIX

Filträd
Enhetsbokstav
Montering av filträd
Skrivare, se Unix skrivarsystem
Fönsterhantering
Pakethantering
Drivrutiner

[redigera] Programvaror

Flera av de programvaror du är van vid från Windowsvärlden ersätts med helt andra program, och ibland med helt andra paradigm än vad du är van vid från Windows. Ju mer komplicerade saker du har gjord med Windows, desto jobbigare kan övergången till UNIX bli. Vissa programvaror levereras med den distribution du valt, medan andra måste installeras genom något pakethanteringssystem.

[redigera] Kontorsprogram

Kontorsprogram är de program som en "vanlig" datoranvändare använder mest. Det rör sig alltså om ordbehandling, kalkylark och dylikt. UNIX motsvarigheter till Microsoft Office har namn som OpenOffice, StarOffice, KOffice och AbiWord.

[redigera] Mediaspelare

Motsvaringheten till Microsoft Windows Mediaplayer, WinAMP, WinDVD och dess släktingar heter i UNIX-världen saker som XMMS, XINE och MPlayer.

[redigera] Bildediteringsprogram

Bildredigeringsprogram som du är van vid från Windows, speciellt Adobe Photoshop och Paintshop Pro ersätts i UNIX-världen av The GIMP. Detta program fungerar mycket snarlikt och är lätt att lära sig om man redan kan använda exempelvis Photoshop.

[redigera] Internet och e-postklienter

Det finns flera webbläsare till UNIX, de populäraste har namn som Mozilla och Konqueror. De följer i stort sett alltid med din distribution och fungerar i princip som Microsoft Internet Explorer, men i något fall kan det hända att en webbsida ser konstig ut för att den programmerats enbart för Internet Explorer. I sådana fall skall man klaga på den som gjort webbsidan, eftersom det finns vissa standarder på området som bör följas av alla webbutvecklare, vilket ej görs för Internet Explorer.

[redigera] E-postprogram

[redigera] Dokument på nätet

OpenOffice och flera andra program till Unix klarar i dagsläget av att läsa Microsoft Word ".doc"-filer utan några som helst problem.

PDF-visare finns det ett par. Adobe Acrobat Reader finns till flera Unix-varianter, och i de flesta distributioner medföljer en fri PDF-läsare som heter xpdf.

[redigera] Kryptering

På UNIX-plattformen användes tidigare programvaran PGP (vilken även är populär på Microsoft Windows-plattformen) för kryptering av e-post. Numera används mest den PGP-kompatibla progvaran GnuPG (GPG). De flesta e-postklienter till UNIX kan hantera kryptering via PGP/GPG utan större ingrepp. I exempelvis Evolution är det inbyggt från början.

Kryptering av hårddisken är ganska enkelt i UNIX och en del Unix-varianter har det inbyggt .

[redigera] Komprimeringsprogram

UNIX har ett antal egna komprimeringsprogram utöver de zip-, rar-, arj-filer du kanske är van vid. Av tradition använder UNIX-användare i större utsträckning tar och gzip ovanpå varandra för att komprimera filer, filerna heter då oftast någonting i stil med foo.tar.gz eller foo.tgz. På senare tid har även bzip2 blivit populärt, filerna heter i så fall foo.tar.bz2. Programmen tar, gzip och bzip2 finns i princip alltid installerade på alla UNIX-system.

Det finns även implementationer av zip, arj, rar, zoo, lha o.s.v. för UNIX. Det existerar nog inget filformat som inte går att packa upp under UNIX. Det gäller som så ofta bara att hitta rätt program.

Man kan packa upp filer vid kommandoraden om man vill, men det finns program med samma funktion som det populära Winzip även till UNIX. Ett av dem är Gnozip.

[redigera] Att skriva om

[redigera] Olika egenheter med UNIX

För en Windowsanvändare kan UNIX te sig underligt, eftersom systemet har en historia som sträcker sig långt tillbaka på 1970-talet, medan Windows tar sin början med MS-DOS på 1980-talet, som har sina rötter i CP/M. Man kan inte tala om att det ena systemet är mer "naturligt" än det andra, det är en fråga om vad man är van vid. I alla operativsystem finns det saker som är idiomatiska, d.v.s. underligheter som man bara helt enkelt får lov att lära sig.

[redigera] Identifiera det du känner igen

Först identifierar man saker man känner igen. Skrivbordet i UNIX kan påminna i varierande grad om Windows skrivbord, och programmen som finns tillgängliga i desktop-miljön varierar. När det gäller skrivbordsmiljöerna är likheterna med Windows ganska stora. Om man inte har KDE i sin UNIX-miljö, får man antingen installera det själv eller lära sig leva med det som finns till hands. En fönsterhanterare av något slag ingår så gott som alltid med varje UNIX-installation, och den får man lära sig hantera via dess egen dokumentation.

[redigera] Kommandoprompten

UNIX ger möjlighet att köra en mängd "kommandorad"-verktyg, och vissa av dem, exempelvis mount måste man i princip lära sig. Bland UNIX-användare ses det ibland som en självklarhet att man kan hantera kommandoraden, men i Windows har man under flera år kunnat använda hela datorn utan att någonsin se en kommandorad. Kommandoraden finns tillgänglig genom att någon ikon eller något menyalternativ som heter "XTerm", "Console" eller liknande.

Alla program som finns i ditt system, även de grafiska, kan startas via kommandoprompten. Grafiska program kommer att fråga din X-server om de får öppna ett fönster på din dator, och om det är OK, så startas programmet som ett eget fönster.

[redigera] Unix i nätverk

Se inloggning under UNIX för en omfattande diskussion om detta.