Världens ekonomiska principer

Denna bok handlar om världens ekonomiska principer, det vill säga hur det globala kapitalistiska systemet fungerar. Fokus ligger på banksystemet, penningsystemet, lönearbetet och handeln. Men även ekonomins förhållande till miljön och demokratin tas upp liksom tas upp liksom en del maktaspekter och juridiska aspekter. Tanken med boken är att världen skall kunna förstås lättare om den är skriven som en instruktionsbok för den som vill skapa en modellvärld som liknar vår, till exempel i ett dataprogram. Därför börjar boken med det enkla konstaterandet att det första som behövs är ett jordklot med naturresurser och att jorden är uppdelad i olika nationer (stater). Därefter fördjupas bilden steg för steg genom att olika aspekter av det ekonomiska systemet, som det fungerar idag, preciseras och problematiseras.

Del 1. Grundläggande fundamenta

1. Det första som behövs är ett jordklot med naturresurser och ekosystem. Med andra ord behövs först och främst jorden som ett ekologiskt system, med en mångfald av arter som är ömsesidigt beroende av varandra, och förstås solen.

2. Det andra som behövs är en uppdelning av jorden i olika nationer (stater), vilka har varsin regering och riksdag, centralbank, affärsbanker, företag, myndigheter, organisationer och allmänhet (det vill säga människor). Varje land har byggnader, infrastruktur, energisystem, kultur, språk och traditioner.

3. Alla människor och organisationer inom varje land lyder under grundlagen liksom efter en rad speciallagar. Med andra ord behövs ett rättsväsende. Rättsväsendet är de myndigheter som upprätthåller lagen (polis, domstolar och kriminalvård med mera).

4. Det fjärde som behövs är lönearbete som är institutionaliserat och utbrett och som gör att många människor får en inkomst i form av lön. Lönearbetet är uppdelat i olika yrken, exempelvis snickare, lärare, läkare, lokalvårdare och bankman som vart och ett kräver en separat utbildning. Även eget företagande, exempelvis frisör och korvkiosk, är lönearbete.

5. För att staterna skall få inkomster behövs beskattning, dels av löner och dels i samband med konsumtion. Även skatt på företagande och kapital förekommer, men i mindre omfattning. För pengarna kan staterna bygga sjukhus och vägar, ge lite pengar till dem som inte har jobb samt betala ränta på lån (se vidare under statsobligationer).

6. För att staten, lönearbetet, banker och företag skall fungera krävs bokföringsprinciper och handelsregler. Bland annat behövs regler för export och import samt balansräkning i form av T-konton, där tillgångar skrivs till vänster och skulder och eget kapital skrivs till höger.

7. Definitionsmässigt behövs också pengar eftersom lönearbete utan betalning i form av pengar inte är något lönearbete och eftersom samhället och världen är så komplex att det är omöjligt att tänka sig att den skulle kunna fungera utan pengar. Pengarna finns i två huvudformer.

a) Dels sedlar och mynt som centralbanken har monopol på att trycka och prägla. b) Dels kreditpengar som skapas genom affärsbankernas kreditverksamhet. Kreditpengarna utgör ungefär 95 procent av den samlade penningmängden och skapas genom en process kallad fractional reserve banking (FRB). Det går till på följande sätt: En person (A) sätter in 100 kronor på banken. Därefter lånar banken ut 90 av dessa till person (B), som i sin tur köper något av (C) som i sin tur sätter in pengarna på banken, varvid banken lånar ut 81 kr till (D) o.s.v. På det här sättet kan banken öka penningmängden med en faktor tio (då reservkravet är 10 procent).

8. Den åttonde punkter handlar om att staten har rätt att ge ut statsobligationer, vilket är detsamma som att staten har rätt att sätta sig själv i skuld. Statsobligationerna får säljas till vem som helst, såväl inom landet som utom landet. Statsobligationen är ett så kallat räntepapper, vilket betyder att staten betalar ränta till dem som äger dess skuld. I normalfallet betalas inte skulden av utan ökar år för år genom utgivning av fler statsobligationer. Ibland minskar dock statsskulden.

9. Då en bank äger en statsobligation, för att den köpt den av staten, kan den använda denna som bas för sin utlåning. Centralbanken har rätt att köpa dessa, vilket de gör då de vill minska bankernas möjligheter att skapa kreditpengar, det vill säga om de vill minska inflationen. Även guld och sedlar kan användas som bas för utlåningen. För relationerna med centralbanken har varje bank dessutom ett eget konto där.

‎10. Företag, banker och andra organisationer måste välja en företags- eller organisationsform. En vanlig företagsform är aktiebolag. Det är även den vanligaste formen för banker (så kallade bankaktiebolag). De största företagen i världen är banker, oljeföretag, finans- och försäkringsföretag. Störst är Citigroup, Bank of America, JP Morgan Chase, Exxon och General Electric. Eftersom dessa företag är så stora och har så stor makt är det alltför förenklat att säga att världens huvudstruktur består av stater. Denna makt yttrar sig på många sätt, bland annat genom att de sponsrar båda sidorna i det amerikanska presidentvalet.