Programmera i Python
Python är ett programspråk som utformades i början av 1990-talet av Guido van Rossum och som har fått sitt namn från Monty Python[1]. Python har utvecklats till ett kraftfullt och samtidigt smidigt språk med stöd för flera olika programmeringsparadigmer, bland annat objektorienterad och funktionell programmering. Till språket hör ett rikt standardbibliotek.
Python är ett versionsberoende programspråk, som uppgraderades till version 3[2] den 3 december 2008. Skillnaderna mellan version 2.6.2 och 3.0 är relativt stora. Den mest uppenbara ändringen är dock tillägget av parenteser ( ) i print-satser[3].
Utmärkande drag[redigera]
Något som särskilt utmärker Python är dess "eleganta" och rena programkod[4]. Rader behöver inte avslutas med semikolon, något som annars är vanligt i andra programspråk. Måsvingar ('{', '}') behövs inte heller för att dela in koden i block, eftersom indragningar avgör var ett kod-block börjar och slutar. Detta ökar läsbarheten av koden[5].
Objektorienteringen i Python går längre än den man finner i exempelvis C++, då språkets alla datatyper är baserade på objekt och klasser. Du kan exempelvis skriva:
print("en gul bil".replace("gul", "grön"))
Replace är en inbyggd datatyp[6] och utskriften blir "en grön bil". Själva strängen fungerade som ett objekt av klassen str, det vill säga en sträng. Vidare stöder Python multipelt arv, har automatisk skräpsamling och dynamisk typning.
Enkla datatyper[redigera]
Python har ett antal enkla datatyper som numeriska (int, float, long, complex). Förutom de numeriska datatyperna finns boolean, sträng, lista, tuple och ordbok[7].
Operander[redigera]
I programmering är möjligheten att beräkna central, därav det engelska namnet Computer Science. Datavetenskap är en studie av algoritmer[8], vilket skapar ett behov av beräkningar. Dessa beräkningar utförs av operander ( plus, minus, och så vidare ). I Python finns det en mängd operander där de enklaste representeras i listan nedan.
| Namn | Operand | Beskrivning |
|---|---|---|
| Addition | + | Beräknar summan av två tal |
| Subtraktion | - | Beräknar differensen mellan två tal |
| Multiplikation | * | Beräknar produkten av två tal |
| Division | / | Beräknar kvoten av två tal |
| Heltalsdivision | // | Beräknar heltalskvoten av två tal |
| Rest | % | Beräknar resten efter en division av två heltal |
| Exponent | ** | (x ** y) Beräknar x upphöjt till y xy
|
Numeriska datatyper[redigera]
Heltal[redigera]
Heltal beskrivs bäst som ett tal utan decimaler. Det innebär att resten i en division lämnas utan åtgärd.
>>> i = 3
>>> j = 2
>>> i / j
1
>>>
Flyttal[redigera]
Flyttal däremot, tar hänsyn till decimaler till skillnad från heltal.
>>> i = 3.
>>> j = 2.
>>> i / j
1.5
>>>
Icke numeriska datatyper[redigera]
Sträng[redigera]
En sträng är en datatyp uppbyggd av tecken; bokstäver, siffror eller andra tecken. I Python definieras den med apostrofer '' eller citationstecken"".
En sträng är uppbyggd på samma sätt som en lista vilket innebär att man kan ta fram tecken nummer n i en lista . I exemplet nedan visas det tredje respektive det sista tecknet* i den konkatenerade strängen.
>>> s = ''
>>> s
''
>>> s += 'concatenate string'
>>> s
'concatenate string'
>>> s[2]
'n'
>>> s[-1]
'g'
>>>
- *) Det tredje tecknet representeras av
[2]eftersom listor börjar räkna från0.
Boolesk (boolean, bool)[redigera]
Datatypen boolean, sant eller falskt, kan testas på flera olika sätt och används framförallt i iterativa loopar. None, noll ( 0 ), en tom lista [] eller en tom tuple {} representeras som falska. Numeriska värden som inte är noll ( 0 ), listor med innehåll och ordböcker med innehåll är sanna.
>>> i = 3
>>> bool(i)
True
>>> bool(i-i)
False
>>>
>>> a = []
>>> bool(a)
False
>>> a.append(3)
>>> a
[3]
>>> bool(a)
True
>>>
Programexempel[redigera]
"Hello World" i Python:
print("Hello World")
Skriver talen 0-99 till en fil, ett tal per rad.
numbers = []
for number in range(100):
numbers.append(str(number) + "\n")
open("filnamn", "w").writelines(numbers)
Som exemplet ovan, fast utan att det behövs någon variabel för mellanlagring.
open("filnamn", "w").writelines(str(x)+"\n" for x in xrange(100))
Caesars rotationskrypto[redigera]
Julius Caesar roterade enligt Suetonius alfabetet för att kryptera sina meddelanden. Ett inte allt för avancerat krypto, men det gick inte att läsa textens innehåll i klartext, utan man är tvungen att veta hur många steg alfabetet är roterat. Nedan ett Pythonprogram (ver 2.6) som krypterar en text-fil:
#! /usr/bin/env python
# -*- coding: UTF-8 -*-
# print header
print '-'*77
print " Use function code() to open file to encrypt and save it with a new name"
print '-'*77
import tkFileDialog
def code():
#retreive filename
openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
while openFileName == '':
print 'Please choose a file'
openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
#open file with filename
f = open( openFileName, 'r' )
fileData= f.read()
#encode file
encodedFile = ''
for char in fileData:
encodedFile += alphabet(char)
#save file
saveFileName = tkFileDialog.asksaveasfilename()
if saveFileName:
file = open( saveFileName, 'w' )
file.write(encodedFile)
print "File encrypted and saved successfully"
f.close()
def alphabet(char):
alphabet = "abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö"
alphabet += "ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ"
alphabet += ".,;:-_?=()/&%\#!{[]}’*^~<|>"
alphabet += "0123456789"
alphabet += "\n" + "\r" + ' '
if char in alphabet:
pos = alphabet.find( char )
encr = alphabet[ (pos + 3) % len( alphabet ) ]
else:
encr = char
return encr
Hitta länkar och epost-adresser i webbsidor[redigera]
Det här lilla programmet (Python ver 2.6) returnerar webbadresser och epost-adresser från en webbsidas kod. Kan vara användbart om det finns dolda element, eller länkar som inte alltid är synliga:
#! /usr/bin/env python
# -*- coding: cp1252 -*-
# print header
print '-'*77
print ' Use function getAddresses( "url" ) to retreive links from current'
print ' URL.'
print '-'*77
import urllib2
def getAddresses( url ):
f = urllib2.urlopen( url )
source = f.read()
source = source.split(' ')
urls = []
for s in source:
if 'http://' in s:
s = s.split('"')
for x in s:
if 'http://' in x:
urls.append( x )
emails = []
for s in source:
if '@' in s:
s = s.split('"')
for x in s:
if '@' in x and x != '@import' and 'mailto' not in s[i]:
m = x.split('<')
emails.append( m[0] )
return emails, urls
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Mall:Cite web
- ↑ Miller, Bradley M: "Python programming in context", appendix B. Jones and Bartlett Publishers, 2009
- ↑ Miller, Bradley M: "Python programming in context", sid 2. Jones and Bartlett Publishers, 2009
Externa länkar[redigera]
- Pythons hemsida
- Python Tutorial
- wxPython, ett bibliotek med rutiner för GUI-programmering för Python.
- Zope, en applikationsserver för Python.
- Dive Into Python, en introduktion till Python för personer som kan andra programspråk.