Kemi A/Aggregationsformerna

Föregående: Kolföreningar	Upp: Kemi A	Nästa:
Formelsamling	Övningar	Facit

Det finns fyra aggregationsformer och huruvida ämnen befinner sig i dessa avgörs av hur mycket energi de har upptagit (värme) och av deras grundegenskaper (atomkonfiguration). Nedan listas tillstånden från minsta energin till största. För mer information om vad denna "energi" innebär på molekylär nivå så titta på termodynamik som är grunden i all fysik.

Fasta (solida): Ex. metaller: järn, koppar, guld. Atomerna "skakar" bara i materialet för att beskriva det enkelt.

Flytande: Ex. vatten vid rumstemperatur. Atomerna rör sig fritt i materialet men hålls ändå ihop i en samlad massa. Ibland kan atomer slinka ut från ytan på flytande ämnen, det är även känt som avdunstning.

Gasformiga: Ex. syre, kväve, väte. Energin har ökat tills atomerna inte kan hållas ihop och de flyktar ifrån varandra.

Plasma: Det fjärde aggregationstillståndet som svenska skolan helt ignorerar på kemin på gymnasienivå. Atomerna har så mycket energi att de joniseras, protonerna och elektronerna separeras och bildar en soppa av partiklar.

Många ämnen kan åtrfinnas i olika "stadier" aggregationsformer". Typexempel kan vara det vanligaste ämnent i vår miljö - vatten. Kan finnas i form av fast form = Is, kan bära mer än en människas tyngd. Kan finnas i flytande form = Vätska, böljande efter omgivningens påverkan, en vindpust eller en stav som doppas i ämnet, helt enkelt vad vi tänker på när vi säger vatten. Kan finnas i gasartad form = Fuktig luft, allt mellan en kylslagen daggig morgon, till en fuktmättad sauna.