Arbetsbreddningens ABC

Arbetsbreddning avser en medveten politik för lägre arbetslöshet genom en breddning av synen på arbete. Arbetsbreddning kan handla om återinförande av yrken som tidigare funnits, men som rationaliserats bort, eller om införandet av nya yrken som tidigare inte funnits eller inte funnits i landet eller regionen ifråga (alternativt varit ovanliga). Lite förenklat kan man säga att det är "marginaliserade och potentiella yrken", i motsats till väletablerade yrken som läkare, lärare, sjuksköterska och industriarbetare. Det är generellt sett inte jobb som syftar till att öka den materiella produktionen eller konsumtionen (BNP) utan snarare jobb som tillför social, kulturell, demokratisk, ekologisk nytta, som främjar bildningen, konsten, freden, sammanhållningen o.s.v.

Flourtant/tandhälsoinformatör

Från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet var fluortanten ett obligatoriskt inslag bland skoleleverna i Sverige. Hon (ibland en han) gick runt i skolorna och genomförde floursköljning bland låg- och mellanstadieelever i syfte att förebygga karies. Hon/han höll också föreläsningar om tandhygien, främst i skolorna. Av besparingsskäl upphörde den obligatoriska fluorsköljningen. Under 2000-talet har fluortanten åter börjat besöka vissa skolor. Det förekommer även att en del skolor erbjuder eleverna fluorsköljning i samband med lunchen. Sedan 2009 firas "fluortantens dag" den 1 september med syfte att främja tandhälsan. I Stockholm uppmärksammas dagen med att fluortanter besöker utvalda offentliga platser, informerar och erbjuder fluorprodukter till allmänheten.

OM KARIES

• Vissa inneboende fel i tänderna som sjukdomarna Amelogenesis imperfecta och Dentinogenesis imperfecta gör tänderna mer sårbara för kariesangrepp då emaljen inte är lika skyddande. Även tändernas struktur kan göra det lättare för karies att få fäste.

• Munnen innehåller en mängd olika bakterier, men endast ett fåtal specifika bakteriearter tros kunna orsaka karies, bland dem återfinns Streptococcus mutans och Lactobacilli.

• Bakterierna i en persons mun omvandlar sockerarter till syror så som mjölksyra genom en glykolytisk process som kallas fermentering (jäsning). Om syrorna får fortsatt kontakt med tanden så kan dessa syror orsaka demineralisering vilket är detsamma som upplösningen av mineralinnehållet i tanden. Processen är dynamisk och remineralisering förekommer också och kan vända kariesförloppet.

• Frekvensen för syraangreppen på tänderna påverkar sannolikheten att karies skall utvecklas.

• Risken för karies kan minskas genom att antalet intag av jäsbara kolhydrater begränsas, genom att placket på tänderna avlägsnas (tandborstning, tandtråd och antibakteriellt munskölj) och genom att tänderna tillförs fluor, exempelvis i tandkrämen vid tandborstning. De individer som har hög kariesrisk bör tillföra extra fluor till tänderna, till exempel med fluorsugtabletter, fluortuggummi, fluorsköljning eller tandkräm med extra hög fluorhalt.

Inbäddad wikipedian

En inbäddad wikipedian är en skribent, som är inriktad på att skriva artiklar eller artikeltext av uppslagsbokskaraktär som berör den organisation som han eller hon är anställd av. Artiklarna skrivs på samma villkor som texter av de "vanliga" bidragsgivarna, de som skriver på fritidsbasis utan ersättning.

Inbäddade wikipedianer är av intresse för kunskapsorganisationer, som har ett vitt fält av ämnen eller objekt samt ett uppdrag att förmedla kunskap om dessa till en bred allmänhet, till exempel museer samt universitet och högskolor.

De inbäddade wikipedianerna skriver dels texter själva, dels ser de till att experter inom organisationerna skriver texter och publicerar själva och dels arbetar de på olika sätt för att animera frivilliga skribenter att skriva texter inom orhanisationens intresseområde.

En inbäddad wikipedian har gärna en bakgrund i gränsområdet mellan humaniora/naturvetenskap och journalistik. Han eller hon bör besitta förmåga till källkritiskt tänkande och en god språkbehandlingsförmåga inom skrivande på sakprosa. För att uthålligt kunna arbeta inom yrket är det en fördel med en god allmänbildning samt en nyfikenhet av samma slag som kännetecknar en god journalist.

Wiki- eller wikipediainformatör

En wiki är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. När någon sparar en ny version av en artikeltext finns den gamla kvar och kan återställas vid behov. Detta gör att vandalism (avsiktligt sabotage), klotter (oavsiktligt sabotage), spam och misstag snabbt kan upptäckas och återställas. Ordet wiki åsyftar oftast en wiki med fritt och öppet innehåll som är tillgänglig för allmänheten och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. Det mest kända exemplet är Wikipedia, världens största uppslagsverk. Det förekommer dock även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att redigera, och ibland även läsa. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats. En wiki-informatör är en person som arbetar med utåtriktad information, till exempel i skolor, om olika wiki-system. Han eller hon kan bland annat berätta om vad som är viktigt att tänka på vid användandet av wikipedia, hur man gör när man bidrar själv, och han/hon kan också ge tips till läraren.

Fågel- och vilt-informatör (inklusive fågelholksuppsättning)

Småfåglar är en vardaglig, icke vetenskaplig benämning på mindre fåglar särskilt - men inte enbart - sådana som återfinns i människans närhet. Typiska småfåglar är ärlor, mesar, finkar, sångare och sparvar. De flesta fågelholkar som sätts upp är i storlek för småfåglar, precis som de vanligaste anordningarna för att mata fåglar såsom fågelbord där man lägger ut fröblandningar, ofta baserade på solrosfrö och hampfrö. Fåglarna matas även med särskilt tillverkade talgboll]]ar, och det förekommer att man hänger upp halverade kokosnötter åt småfåglarna. En gammal jultradition är att ställa ut julkärve som fågelmat. Idag finns dock ofta restriktioner för fågelmatning inom områden med flerbostadshus, utfärdade av hyresvärd eller bostadsrättsförening. Orsaken är att fåglarnas avföring anses skräpa ner, och att kvarbliven fågelmat på marken kan dra till sig råttor.

Klassmorfar/klassmormor

Klassmorfar (och Klassmormor) är en medelålders eller äldre vuxen som har någon form av anställning eller bidrag för att arbeta i skolan som just klassmorfar/klassmormor. Riksföreningen "Klassmorfar för barnen i Sverige" (klassmorfar.se) har arbetat sedan 1996. Föreningen framhåller bland annat att klassmorfäder, genom att de slipper vara ansvariga för själva undervisningen, får gott om tid att lyssna på barnen och stödja dem på olika sätt. Källa: Wikipedia och föreningens hemsida. Studier har också visat att det sociala klimatet i skolan blir bättre om skolan har en eller flera klassmorfäder. Det blir bland annat lugnare lektioner och raster samt mindre mobbing och vandalism. Se även "elevassistent".

Elevassistent

Elevassistent är en person som arbetar i skolan som stöd till en eller flera personer som har behov av särskilt stöd. Assistenten hjälper framförallt till på lektionerna, men även i andra sammanhang beroende på elevens funktionsnedsättning. Det vanliga är att elevassistenten anställs som stöd till en särskild elev i klassen, men det är också möjligt att arbeta som stöd för en hel barngrupp eller en hel skolklass. Elevassistenten hjälper eleven att finna ro i sina studier och att hitta individuella lösningar och vägar för att tillägna sig kunskapen. Elevassistenten har oftast en underordnad position gentemot klassens lärare och tar instruktioner från denna, men i kan även om så behövs arbeta mer självständigt. Ingen särskild utbildning krävs för att arbeta som elevassistent, däremot brukar skolorna kräva att personen i fråga har viss utbildning eller tidigare erfarenhet om elevs funktionsnedsättning. Även en barnskötarutbildning brukar vara ett önskemål men inget krav. I vissa kommuner finns särskild elevassistentsutbildningar i kommunal regi. Det finns en nationell kursplan för denna utbildning. Källa: Wikipedia

Professionell berättare

Det finns olika slags berättare. Går man på teater kan det hända att det är en berättare som är den som berättar historien som skådespelarna på scenen spelar upp. Om det finns en särskild berättare på teatern kan det antingen vara en person (eller någon som framstår, hörs, som ett väsen) eller så kan det vara någon som själv är delaktig i själva pjäsen. Under senare decennier har berättare också kommit att bli en egen genre eller konstform inom kulturlivet. Det finns exempel på personer som anställts, just som berättare. Det finns också många berättargrupper runt om i landet. Sveriges berättare kan nås via berättarnatet.se.

Poet/skald/diktare/versmakare/diktuppläsare

En poet/skald/diktare/versmakare/diktuppläsare (vilket av begreppen som används är en smaksak), är en person som är anställd för dessa syften. Att läsa upp poesin eller dikten, i en skola, på ett torg eller ett företag, eller publicering i bokform, är två sätt att sprida konsten. Poesi är konsten att skriva poem; litterära verk avsedda att läsas eller reciteras. Poesi kallas också skaldekonst, lyrik, dikt och vers eller, föråldrat, att kväda (kväden). Poesi eller vers är, till skillnad från prosa, skrift eller tal som är bundet av till exempel versmått, rim eller bara uppställningen av ord. Där prosa försöker övertyga på ett innehållsmässigt plan försöker poesi övertyga på ett formellt. Det finns också former av poesi som är helt improviserad och spontan; till exempel surrealistisk poesi. Avsikten är då att släppa ut känslor och drömmar "direkt ur hjärtat" utan att låta intellektet filtrera innehållet. Se även "Professionell berättare".

Skogsmulle

Skogsmulle är en fantasifigur ute i skogen, skapad den 25 januari 1957 på Lida friluftsgård av Gösta Frohm. Enligt berättelserna kommer Skogsmulle till barnen för att leka, sjunga och berätta om naturen. Syftet med Skogsmulle är att barnen, ofta på en så kallad mulleskola, genom lek skall lära sig om naturen och får lära sig om skogens vanligaste växter och djur.

Droginformatör

En droginformatör är en person med adekvat utbildning som arbetar med information som rör alkohol och droger, oftast främst gentemot skolor. I många kommuner har denna information bedrivits i form av ANT-pedagogik.

Bär, frukt och svampexpert

En bär, frukt och svampexpert är en person som kan mycket om bär, frukt och svamp, liksom om trevliga sätt att använda dessa ting i bakning, matlagning med mera, och som är anställd för att sprida och inspirera om detta. Ur ett vardagligt matperspektiv är bär detsamma som saftiga frukter som är små. Även små saftiga frukter som man inte kan äta, till exempel för att de är giftiga, räknas till bär. Av ätliga bär kokas sylt, saft och gelé. De används också i pajer och andra bakverk. En frukt är i botanisk mening blomväxtdelar som bildas för att fortplantning av växten ska kunna ske. I vardaglig mening syftar frukt på större botaniska frukter med sött och saftigt kött. Frukter har generellt höga fiber-, vatten-, vitamin C,- och sockernivåer, även om den senare varierar mycket från enbart små spår i lime till 61% av den färska vikten i dadeln. Regelbundning konsumtion av frukt associeras med reducerad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, Alzheimer, starr och olika åldersrelaterade sjukdomar. När det gäller svamp skall experten först och främst kunna skilja mellan ätliga och oätliga svampar. De ätliga kallas för matsvampar och delas in i följande huvudgrupper: soppar, skivlingar, taggsvampar. Undergrupper till skivlingar är bland annat kremlor och riskor.

Danspedagog/danskoreograf

Detta är ett yrke som redan existerar, men det är ännu relativt ovanligt att skolor anställer särskilda personer som danspedagoger eller danskoreografer. I samband med uppsättning av dans- och teateruppsättningar kan det dock vara lämpligt med dylikt, oavsett om det är i grundskolan, gymnasiet eller i vuxengrupper. Se även "Socialdansinspiratör".

Häst- och vagn-taxi (förare av)

Hästvagn i Bulgarien 1988.

Hästvagn är en vagn som dras av en eller flera hästar. Att köra en vagn med hästar spända framför de egentliga draghästarna kallas för spannkörning. Man kan ha olika antal hästar förspända i ett spann, men vanligast är fyr- eller sexspann. En variant av spann är så kallad "tandem" då hästarna går på rad istället för sida vid sida. Den som kör en hästvagn kallas kusk. Hästvagnar var förr det vanligaste transportmedlet på land för människor och materiel innan motoriseringen av transporter kom till. I hästvagnens begynnelse var det oftast bara fint folk som hade tillgång till vagn för persontransport, men i slutet av "hästvagns-eran" hade nästan varje medelklassfamilj en hästvagn. Numera används hästvagnar vi körtävlingar, och det har också blivit vanligt att åka hästvagn vid större tillställningar som till exempel bröllop.

Idrottsprofilsinspiratör

Om Anja Pärson, efter avslutad idrottskarriär, skulle få anställning i någon kommun för att åka ut och hålla föredrag och inspirera, då skulle hon vara en typisk idrottsprofilsinspiratör. Samma sak kan naturligvis sägas om idrottsprofiler som är något mindre kända, men som åtminstone varit framgångsrika nationellt.

Planetens gränser-informatör

Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärdet överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften Nature den 24 september 2009. En "Planetens gränser-informatör" är helt enkelt en person som arbetar med utåtriktad information kring denna forskning och som även har kunskap om den vetenskapliga debatt som pågår kring konceptet och kring respektive delproblem i den stora av globala miljö- och klimatproblem.

planetära gränser	beskrivning	status
1. Klimatförändring	CO2 i atmosfären	gränsen överskriden
2. Förlust av biodiversitet	Antal miljoner arter som försvinner per år	gränsen överskriden
3a. Kvävecykeln 3b. Fosforcykeln	mängd N2 per år från atmosfären mängd fosfor per år till oceanerna	gränsen överskriden nästan överskriden gräns
4. Atmosfärisk ozon	koncentration av ozon	inte överskriden gräns
5. Havsförsurning	genomsnittlig mättnad av sjövatten mätt i aragonit	nästan överskriden gräns
6. Global färskvattenanvändning	konsumtion av färskvatten per person	nästan överskriden gräns
7. Landanvändning	procent av landareal som används för jordbruk	nästan överskriden gräns
8. Kemisk förorening	koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, tungmetaller, radioaktivitet i miljön	inte överskriden gräns
9. Atmosfärisk aerosol	koncentration av partiklar i atmosfären	inte överskriden gräns

Skolvärd/värdinna

Skolvärd finns redan på många, men långt ifrån alla, skolor. De arbetar oftast främst i korridorerna och huvuduppgiften är att medverka till att skolan är en trygg och trevlig miljö för alla elever. Elever som har behov av att prata av sig med någon vuxen kan komma till skolvärdarna, liksom om de vill ha sällskap till matsalen.

Afrika-informatör

Språkfamiljer i Afrika

En Afrika-informatör är en person som främst kan mycket om det moderna Afrika, dess problem och möjligheter, men också mycket om dess historia, geografi, fauna, traditionella religioner och seder, språk med mera. När det gäller historien så är det viktigt för personen att vara förtrogen med de stora dragen. Till exempel att Afrika är en mycket gammal kontinent som tidigare var en del av jättekontinenten Gondwanaland, att det är jordens näst största kontinent och även jordens näst största världsdel, att avståndet från nord till syd är omkring 8000 mil och att det bor omkring en miljard människor i Afrika, uppdelat på fem regioner och 55 länder. Regionerna är: Nordafrika, Västafrika, Östafrika, Centrala Afrika samt Södra Afrika. Personen bör naturligtvis också vara förtrogen med det arabiska och europeiska inflytandet på kontinenten, inte minst genom kolonialismen, de krig och svältkatastrofer som plågat Afrika och dess folk, liksom om hur olika debattörer och forskare ser på Afrika och dess utveckling idag.

Rättvis handel-informatör

Rättvis handel, engelska fair trade, är en rörelse som uppmuntrar handel med varor som producerats under drägliga arbetsvillkor i främst utvecklingsländer. Den globala märkningen Fairtrade är en känd produktmärkningen på området. Fairtrademärkningen av varor (främst livsmedel) syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom att Rättvis handel-villkor måste uppfyllas för att produkten ifråga skall få rätt att bära märket. Kriterierna grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. Bland de varor som fått fairtrademärkning finns bland annat följande: kakao, kaffe, te, läsk, energidryck, bomull, socker, honung, bananer, ris, nötter, blommor, vin, juice, frukt och sportbollar. Produkter som är Fairtrade-märkta är försedda med en blå och grön symbol på svart botten.

Forskningsassistent

Forskningsassistent är en person som är anställd som assistent i ett forskningsprojekt och som vanligtvis inte innehar någon högre examen.

Biblioteksassistent

Biblioteksassistenter är dem som arbetar som assistenter till bibliotekarierna. Yrkesgruppen och deras förhållande till biblitekarierna har undersökts i en magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap från 2008. http://bada.hb.se/bitstream/2320/3917/1/08-77.pdf

EU-informatör

EU-informatör är en person som arbetar med EU-upplysning. Riksdagen anställer EU-informatörer och även vissa kommuner.

Vad är pengar-informatör

Det finns i huvudsak två sorters pengar idag, pengar som produceras av centralbanken (mynt och sedlar) och pengar som produceras av bankerna i samband med dess kreditgivning. Detta och mycket annat kan en "Vad är pengar-informatör" berätta om.

Peak oil-informatör

Peak oil, även känt som oljeproduktionstoppen på svenska, är den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd, varefter den kommer att minska tills den hanterbara råoljan i praktiken tagit slut. Många menar att vi befinner oss i peak oil-fasen just nu, att den redan inträffat eller att den kommer att införa inom en snar framtid. Sedan många år pågår en intensiv diskussion, såväl inom forskarkretsar som inom energi- och miljögrupper, om peak oil och om hur vi kan och bör förbereda oss inför en värld med mindre och dyrare olja. ASPO, kort för Association for the Study of Peak Oil and Gas, är en forskningsgrupp som arbetar med prognoser gällande oljetoppen. En peak oil-informatör är en person som har ett helhetsgrepp kring dessa frågor och som kan arbeta med utåtriktad information kring problematiken.

Köttinformatör

"Rött kött".

En köttinformatör är en person med relevant utbildning och bakgrund och som är anställd av kommunen för att informera om kött i dess olika former, ekologiskt kött, debatten om kött kontra vegetarisk kost med mera.

Kött är ett födoämne bestående av ätlig muskel- och fettvävnad hos djur. Kött äts av rovdjur, asätare eller allätare. Kött är i många kulturer ett viktigt födoämne för att tillgodose kroppens behov av näringsämnet protein. Beroende på vilken djurart köttet kommer ifrån kan man prata om nötkött (från nötkreatur), lamm- och fårkött, fläskkött (från gris), viltkött (från bland annat älg, vildsvin, hjort, höns- och havsfåglar och ren) fiskkött och fågelkött (exempelvis kycklingkött) och så vidare. En slaktare eller en styckare styckar djurkroppen i mindre bitar, så kallade styckningsdelar. Oftast sker uppdelningen efter de stora musklerna, efter djurets anatomi. Köttet kan därefter beredas på olika sätt för att klara lagring under en längre tid. Många typer av kött brukar tillagas genom att köttet upphettas genom exempelvis kokning, stekning, grillning eller fritering. Vissa sorter, framför allt nötkött och fisk, exempelvis sushi, äts även råa. Vid konsumtion av rått kött är risken större att köttet innehåller bakterier och eventuellt parasiter.

Olika miljöeffekter är förknippade med kött som mänsklig föda, särskilt med den storskaliga industriella "tillverkningen". Bland dessa finns utsläpp av växthusgaser, fossil energianvändning, vattenanvändning, vattnets kvalitet och effekter på betade ekosystem. En besläktad fråga handlar om människan har rätt att döda djur på det sätt hon gör idag, eller om människan av djuretiska skäl i möjligaste mån bör välja vegetarisk kost istället.

Utredare/ansvarig för kommunbank och/eller lokal valuta

En kommunbank är en bank som har som syfte att verka för kommunens och kommunmedborgarnas bästa. Det finns olika tänkbara utformnningar av en kommunbank. En variant är att den utformas efter mönster från Bank of North Dakota. Där används delstatens skatteintäkter som bas för utlåningen och räntan till banken kanaliseras till delstatsregeringen som använder dem för olika syften.

Kommunal gatumusikant

För musik till sammankomster i kommunen som tex. äldreboenden, torg, fik, park arrangemang, sådant som samhället i stort har nytta utav själsligt såsom för gemenskap.

Biståndsinformatör

En biståndsinformatör är en som arbetar med information om bistånd.

Valinformatör

Valinformatör är ett yrke som vanligtvis uppstår en tid innan ett val och som pågår till valet ifråga är genomfört. Inför det svenska riksdagsvalet 2006 utbildades och anställdes valinformatörer i ett flertal svenska kommuner, bland annat fem kommuner i Stockholms län. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=874107

Arabiska våren-förklarare

Arabiska våren är benämningen på den protestörelse med krav på demokratiska reformer som sedan 2010 förändrat den politiska situationen i arabländer i Nordafrika och på Arabiska halvön. En arabiska våren-förklarare är en person med relevant bakgrund och utbildning som är anställd av kommunen för att förklara vad det är som sker och som även kan ge perspektiv på det hela.

Finanskris-förklarare

Finanskris är en hastig minskning av värdet på tillgångarna i området och flera konkurser bland områdets banker och andra företag. Till en finanskris hör ofta ett föregående börsras till följd av spekulation eller att en "bubbla" spricker, och de leder till en ekonomisk kris med arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden.

Lönearbets-förklarare

Samhället bygger till mycket stor del på ett antal centrala institutioner och en av dessa är utan tvekan lönearbetet. Men vad är lönearbete egentligen, hur ser de olika ideologierna på lönearbetet, vad "gör en lönearbetare", när "infördes det", vad innebär det att "ha ett lönearbete", vilket arbete är inte lönearbete, vilka rättigheter och skyldigheter har man som lönearbetare, är man lönearbetare om man får något annat än pengar i lön, vad är skillnaden mellan bidragsarbetare och lönearbetare, och varför lägger samhället så stor vikt vid just detta? Dessa och andra frågor kan en lönearbets-förklarare förklara samt förstås frågan om hur man får tag i ett lönearbete.

Skatte-förklarare

Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera offentlig sektor. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska incitament. I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt, landstingsskatt och, om arbetsinkomsten överstiger en brytpunkt, även statlig skatt. Skatt är dels direkt skatt som utgår till exempel på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Både fysiska och juridiska personer kan betala skatt. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter - till exempel fordonsskatt. I industrialiserade länder är inkomstskatt, moms och punktskatter viktiga inkomstkällor. En skatte-förklarare är en person som är anställd för att förklara allt detta. Detta kan exempelvis ta formen av offentliga föredrag i skolor och bibliotek, men också genom deltagande i mässor med mera.

Rymd och Einstein-förklarare

Rymden

Rymden (eller ibland yttre rymden eller världsrymden) är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Begreppet används ibland med den alternativa betydelsen universum. I motsats till vad många tror är rymden inte helt tom (det vill säga inte ett perfekt vakuum), utan innehåller nästan överallt en tunn gas, huvudsakligen i plasmatillstånd, såväl som elektromagnetisk strålning. Förhållandena i rymdplasmat benämnes ofta rymdväder. Hypotetiskt (eller troligen) innehåller rymden även stora mängder mörk materia och mörk energi. Einstein är en av 1900-talets mest framträdande gestalter. Han har kommit att personifiera vetenskaplig genialitet. Han räknas som en av fäderna till den moderna fysiken och anses av vissa ha haft ett av de mest kreativa intellekten någonsin. Begreppet ”modern” syftar till att fysiken inte enbart baseras på Newtons mekanik. För att klassas som modern fysik bör teorierna innehålla delar från antingen kvantfysik eller från Einsteins relativitetsteorier, eller från båda dessa teorier.

Ungdomsombud

Ungdomsombud är något som redan finns i många stora och medelstora kommuner. Ungdomsombuden definerar ofta sin roll som en länk mellan politiker, tjänstemän och unga.

Länk till politiker-person

Se även "Ungdomsombud".

Cykelfrämjare

Se även "Cykeltaxi".

Sago/fantasy/sfi-berättare

Det går att föreställa sig sagoberättare i sommarparken, på äldreboendet, i skolan, på biblioteket, i kyrkan, på skidortens barnavdelning etc. Vanligast är dock troligtvis i skolan och på biblioteket, förutom att föräldrar också kan vara (och ofta är) sagoberättare för sina egna barn och ibland kanske även andras. På bibliteket brukar det kallas för sagostund och är ett vanligt förekommande arrangemang på bibliotek då en vuxen person, ofta med inlevelse, läser en saga för barn, vanligen i de yngre åldrarna. På samma sätt kan man säga om fantasy- och sfi-berättare med flera genrer inom litteraturen.

Boktipsare (som kan besöka skolor, äldreboenden, företag mm)

Boktipset var ett litteraturprogram som sändes i SVT 1976-1989. Varje program var cirka 3-5 minuter långt, utom i enskilda fall då bokens författare intervjuades. Programledaren Stefan Mählqvist satt i en regnbågsfärgad soffa i form av två sammanförda händer och läste ett stycke ur den bok tittaren därmed blev tipsad om. Signaturmelodin var ett ni-nanna-na-ni-na... som än idag är välkänt för många. Låten som nynnas är "The Swimming Song" av Loudon Wainwright III.

Fritidsassistent

Härryda kommun är en av få kommuner som har fritidsassistenter anställda inom äldreomsorgen (eller åtminstone hade 2005). I en intervju för kommunens info-blad berättar några av dem att de ser som sin viktigaste uppgift att stimulera och uppmuntra till ett så aktivt liv som möjligt.

Astma- och allergi-informatör

Astma är ett inflammatoriskt syndrom som påverkar luftvägarna. Symtomen beror oftast på en begränsning av luftflödet (luftvägsobstruktion) som är reversibel, antingen spontant eller efter behandlingar. Obstruktionen beror på sammandragning av luftrörens muskler, samt svullnad och ökad bildning av slem i luftrören. Svårighetsgraden varierar från lätt till livshotande tillstånd.

Grönt i skolan och på kontoret-tipsare

Gröna växter är en mysfaktor och hälsofrämjare såväl i hemmet som i skolan som på arbetsplatser och i andra offentliga miljöer. Att ha det grönt i sociala miljöer gör det inte bara fint, utan atmosfären blir också mycket mjukare och lugnare. Men ibland kanske man vill få lite tips, och då kan en grönt i skolan och på kontoret-tipsare komma förbi och ge lite tips. Se även "skolgårdsodlare".

Socialdans-inspiratör

Socialdans till livemusik

Socialdans är danstillställningar där det primära syftet är att deltagarna roar sig tillsammans, genom att "dansa socialt". Att dansa socialt står i motsats till att tävla i dans, men också till dansuppvisningar och danstävlingsträning. När det är socialdans så är det viktigt med en lättsam atmosfär. Vanligtvis används begreppet om förda pardanser, såsom foxtrot, bugg, lindy hop, salsa, gammaldans och tango. Men även folkdans och olika cirkeldanser ryms inom begreppet socialdans.

Stadswiki-utvecklare (och ansvarig)

En stadswiki (engelska: city-wiki; tyska: stadtwiki) är en wiki som används i en specifik stad, stad med omnejd eller ibland en hel region. En stadswiki kan innehålla information om allt som rör staden, såsom människor, idéer, organisationer, affärer, restauranger, nattklubbar, hotell o.s.v. En del av detta innehåll är inte lämpligt på wikipedia, men kan vara lämpligt på en wiki som specifikt riktar sig till ett lokalsamhälle. En stadswiki-utvecklare är helt enkelt en person som anvarar för uppbyggnaden av en sådan wiki, antingen genom att enbart göra tillverka strukturen eller genom att också arbeta med att fylla wikin med innehåll (text och bild).

Vatteninformatör

Vatten i tre aggregationstillstånd: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och aerosol i molnen), fast form (i isberget).

Rent, färskt dricksvatten är livsviktigt för människan och andra livsformer. En vatteninformatör är en person som kan berätta om detta liksom allt annat som har med vatten att göra, vattenbrist, vattenkemi, vattnets kretslopp, vatten och hygien, vatten i kroppen med mera. Kanske kan vatteninformatören också berätta om det finns vatten i rymden och hur det kommer sig att vissa djur kan leva i vatten, men inte andra.

Landskapsinformatör- och främjare

Landskap är geografiska områden som bygger på en äldre politisk indelning och grundas på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Därför lever landskapen kvar i bland annat ortnamn, dialekter, folkdräkter samt gamla traditioner av olika slag, och varje landskap har sina egna landskapssymboler. En landsbygdsinformatör- och främjare är helt enkelt en person som arbetar med utåtriktad information om "sitt" landskap eller region (man kan också tänka sig t.ex. Norrlandsinformatör- och främjare). En sådan person kan hålla föredrag och utställningar i skolor, museér, kyrkor, bibliotek med mera, men även anordna stadsvandringar, guidade buss- och cykelresor med mera. Samarbete med regionens turistinformatörer är naturligtvis lämpligt, men också med olika föreningar.

Företagsinformatör

Vad är ett företag egentligen? Hur gör man om man vill starta ett företag? Vad måste man tänka på som företagare? Detta är exempel på frågor som en företagsinformatör kan berätta om.

Latinamerika-informatör

De Latinamerikanska länderna i Syd- och södra Nordamerika.

Left-leaning leaders of Bolivia, Brazil and Chile at the Union of South American Nations summit in 2008.

Asien-informatör

Asien är jordens största och folkrikaste världsdel. Den består i sin tur av regionerna Östasien, Sydasien, Sydostasien, Centralasien och Mellanöstern. En Asien-informatör är en person som har specialkunskap om Asien generellt, såväl om dess språk- och historia som utvecklingstendenser i modern tid. Föredrag och andra metoder för information kan anordnas på egen hand eller i samarbete med föreningar, skolor, företag med mera. Informationen kan med fördel varvas och kombineras med kultur i olika former, musik, mat, dans med mera. Det är också möjligt med mer specialiserade personer, exempelvis Kina-informatör, Indien-informatör eller Japan-informatör.

Östersjöinformatör- och samordnare

Östersjöinformatör- och samordnare är en person som arbetar i nära samarbete med beslutsfattare, forskare och allmänhet för att öka kunskapen om Östersjön och dess mijöproblem, men också kunskapen om våra grannländer som vi delar havet med.

Barn- mot vuxna-sport-anordnare

Många barn gillar lek och sport, men vuxna har inte så många möjligheter att sport-leka, särskilt inte med barn, och särskilt inte om de själva inte har barn. En barn mot vuxna-sport-anordnare kan anordna trevliga sådana tillfällen på ängar, parker, idrottsanläggningar med mera. Det kan vara frågan om såväl leksport som sportlek, bollsportlek eller springlek, och åldrarna skall/bör som sagt vara blandade.

Medborgarjurist

En kommun som har juristutbildning kan med fördel anställa medborgarjournalister på deltid alternativt som sommarjobb. Det behöver dock inte ske i form av riktiga anställningar. Det kan också göras i projektform, som i Örebro där studenter som läst minst två år på juristutbildningen på frivillig basis arbetar med kostnadsfri juridisk rådgivning.

Teckenspråksinspiratör

Teckenspråk har officiell status som minoritetsstatus i Sverige, men det är ett speciellt minoritetsspråk eftersom döva människor helt enkelt inte har fysiska möjligheter att lära sig något annat språk, eftersom de inte är hörande. För att främja kontakter och relationer mellan teckenspråkiga och talspråkiga är det därför de talspråkiga som måste lära sig åtminstone grunderna i teckenspråk. En teckenspråksinspiratör kan arbeta med att främja detta på olika sätt, genom att hålla föredrag och kurser men kanske också hembesök till folk som vill få en gratis introduktion.

Cykeltaxi (förare av)

Cykeltaxi, eller cykelriksha, är vanlig i Indien. Passagerarna sitter i passagerarsätet på en trehjuling eller på ett släp som dras av en tvåhjulig eller trehjuling cykel.

Frågesportsanordnare (som lek eller blodigt allvar)

Frågesport (eng: quiz) innebär en tävling i att svara rätt på frågor i allmänbildning. Det vill säga visa sina kunskaper inom många olika ämnesområden, till exempel; musik, sport, matlagning och geografi. Ordet "frågesport" lanserades av Aftonbladet den 15 december 1938 för den programtyp som ett par veckor tidigare debuterat i svensk radio under programrubriken "Vem vet vad?" med Gösta Knutsson som programledare. Knutsson själv kallade det "allmänbildningstävling", och han ledde sedan frågesport i radio under flera decennier. Frågesportens förebild, de amerikanska och kanadensiska program som kallas "quiz show", introducerades där under mitten av 1930-talet. En skola kan anlita en kommunal frågesportsanordnare, men också ett företag, en förening eller annan organisation. Frågorna kan vara allmänna, kulturella, lokala, ämnesspecifika eller ha något annat tema. Till yrket kan också höra anordnare av lekar, prisutdelning eller annat i anslutning till frågesporten.

Skoltidningsmakare

Skoltidning är en lokal tidning som ofta ges ut i liten upplaga på den egna skolan, ofta skriven av elever på skolan. Ibland görs tidningen som skolämne (på vissa gymnasier ett så kallat individuellt val). Skoltidningar som inte har någon bindning till skolledning kallas ofta elevtidning. Den nationella intresseorganisationen för skoltidningar och ungdomsmedier i Sverige heter Ung Media.

”

Jag tror att grundproblemet är att unga journalister som jobbar på skoltidningar inte ses som riktiga journalister på riktiga tidningar. Vill man att unga ska fostras, som det ju faktiskt heter i skolplanen, till demokratiskt tänkande och aktiva samhällsmedborgare så är det så klart viktigt att unga medieproducenter har samma rättigheter och ansvar som de etablerade medierna. Anna Erlemark, Ung Media, 2011

„

Medborgarjournalist (och medborgarfotograf)

Medborgarjournalistik, eller gräsrotsjournalistik, är enligt wikipedia "ett samlingsnamn på journalistisk praktik där personer ur allmänheten, i motsats till professionella yrkesjournalister, bidrar till insamling, rapportering, analysering och spridning av nyheter." Exempel på nyhetsmedier där medborgarjournalistik spelar en stor roll är Wikinews, Demotix och I-Report. Det är således en definitionsfråga om en person skall kallas för en medborgarjournalist eller "vanlig"/"riktig"/"äkta" journalist om den anställs till exempel av en kommun eller annan organisation utan att ha sedvanlig journalistisk utbildning med journalistexamen. Om det är väldigt fria tyglar i journalistarbetet och om släktskapet med "traditionella medborgarjournalister" betonas, dvs obetalda, så kan beteckningen dock vara relevant. Se även "skoltidningsmakare", "centrumtidningsmakare" och "stadstidningsmakare". Även olika wiki-arbeten är besläktat med detta yrke.

Kondomutdelare

Se även "Sex- och samlevnadsrådgivare"

Jonglör

Jonglör med fem bollar

Jonglering är en gammal konstform. Den praktiserades exempelvis i det gamla Egypten, i forntidens Kina, i det gamla Grekland, i Romarriket, i den Polynesiska civilisationen och under Aztekernas period.

Clown (även kallad pajas eller narr)

En clown, pajas eller narr är en typ av komisk artist som använder metoder som mim och slapstick för att roa publiken. Clowner är kända från England på 1500-talet. Det finns flera stående rollfigurer bland de klassiska clownerna, som ofta funnit inspiration från Pierrot och Harlekin. Clowner upplevs dock inte alltid som roande, utan har ibland använts som skräckfigurer, exempelvis i filmer.

Dagmamma/pappa-hjälpare

Dagmamma/pappa-hjälpare är en person som får ersättning eller är anställd av kommunen för att vara behjälplig till en eller flera dagmammor och dagpappor.

Mjölnare/mjölnarinformatör

En mjölnare är en person som mal säd till mjöl i en kvarn. Mjölnaryrket är ett av mänsklighetens äldsta och fanns redan i jägare- och samlaresamhället. En mjölnare/mjölnarinformatör är en person som är anställd för att berätta om detta urgamla yrke och även praktiskt visa hur det har gått till under historien. Personen ifråga bör också ha god kunskap om mjölet och dess historia, kvarnen och dess historia, olika sädesslag och dess historia, brödets historia med mera.

Fåraherde (och/eller fårklippare)

En herde är en person som vallar betande kreatur, ofta får. Ordet har en viktig metaforisk betydelse inom kristendomen, bland annat i psalmen Herren är min herde och uttrycket kyrkoherde. Ett annat ord för herde är getare.

Nakenmodell

Nakenmodell, konstmodell eller krokimodell är en person som poserar naken för att avbildas, exempelvis för teckning, måleri, skulptur eller fotografi. Idag kallas ofta modellen som används för konstnärliga studier av människokroppen för konstmodell, detta för att särskilja företeelsen ifrån erotiska nakenmodeller. I Sverige organiseras konstmodellerna fackligt i Konstmodellernas Yrkesorganisation (KYO) som etablerades 1982.

Småskalig bonde

Dagens bönder är oftast storskaliga och det gynnar varken djuren eller bonden. Att ta fram medel som får arbetet att vara en småskalig bonde som kan bidra till närproducerad mat måste gynnas mera. Därtill kan man även tänka sig personer som hjälper till med skötsel anställs av kommunen som hjälper bönderna med det man behöver få gjort.

Recensent (av böcker, bio, konst, teater, tidskrifter, musik o.s.v.)

Recensent är en person som arbetar med att recensera, det vill säga gör en mer eller mindre grundlig analys och personlig bedömning av en bok, en film, en teateruppsättning o.s.v. För att kunna göra bra recensioner krävs att man är väl insatt i ämnet och har en djup och bred kunskap inom området. Recencenter förekommer i såväl dagstidningar och tidskrifter som i radio och TV.

Betygsättar-stödjare

Skolbetygen i Sverige är A-F. A är mycket bra medan F är underkänt.

Tunnbrödsbagare (och lärare i detta yrke)

Tunnbröd bakas på vetemjöl, rågmjöl och ofta också kornmjöl. Som jäsmedel används jäst och hjorthornssalt. Degen kavlas ut tunt och med en kruskavel blir ytan lagom ojämn. Gräddas med fördel i gammal bakugn, men det fungerar i vanlig ugn också. Hårt tunnbröd äts till surströmming men även till andra maträtter. "Bryta" kallas den rätt som uppkommer då man bryter hårt tunnbröd i småbitar och äter i djuptallrik tillsammans med mjölk eller fil och lingonsylt. "Blöta" kallas den norrländska variant av dopp i grytan där hårt tunnbröd används i stället för vörtbröd. Man kan även blötlägga tunnbrödet i varm mjölk och äta med smör som får smälta, till förstärkt frukost. I norra Västerbotten kallas hårt tunnbröd ofta "ljusugnsbröd", vilket endast kan bakas när bakugnen har ljusnat och inget sot är kvar i ugnstaket, det är tecknet på att bakugnen är riktigt varm. Innan ugnen ljusnat kan man gärna baka mjuka bröd som till exempel "Hällakaka", även kallad "kakun", som är en tjockare variant av tunnbröd. I Jämtland kallas maträtten där man bryter ner hårt tunnbröd i mjölk och tillsätter sylt, för "brösull" (äldre: "brôusull"). I Ångermanland kallas maträtten för "brytta" eller "bröta" och i Norr- och Västerbotten "bruttu" (används filmjölk kallas rätten för "filbruttu"). På pitedialekt heter det i stället "smulanedi" (smula ned i). En modell av mjukt bröd är klådda som till och med är lite tunnare än vanligt tunnbröd, fast mjukt.

Ekoby-utformare

Ekoby är ett bostadsområde med bland annat energisnåla hus, som byggds med naturvänliga och "sunda" material. En ekoby skall ha miljövänliga energikällor och möjlighet till viss självhushållning, som odling och djurhållning. I en ekoby används ofta småskalig, lokalanpassad VA-teknik och avfallshantering. Stort vikt läggs på lokalt inflytande i boende och planering.

Idrottstränare (i mindre lag, pojk- och flicklag etc)

Merparten av idrottstränarna i Sverige arbetar mer eller mindre ideellt, men ett fåtal är välbetalda. Det som avses här är inte den senare kategorin utan den förra.

Likabehandlingssamordnare

En likabehandlingssamordnare är en person som arbetar professionellt med utbildning, konsultation, handledning etc i frågor som rör likabehandling, det vill säga motverkandet av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingssamordnare finns bland annat i Umeå kommun och Göteborgs Universitet.

Läxhjälpare

En läxhjälpare är en person som arbetar med läxhjälp till dem som så önskar. I ett stort antal kommuner, och även på många enskilda skolor, finns numera läxhjälpscirklar av olika karaktär. Detta är en naturlig arbetsplats för en läxhjälpare, men en läxhjälpare kan också arbeta hemma hos den som behöver hjälp, på bibliotek, café eller varhelst eleven (eleverna) och läxhjälparen kommer överens om att träffas. Läxhjälpare kan vara specialiserade på olika områden. Är man specialiserad på matematik kan man exempelvis kalla sig för "mattehjälpare" och är man specialiserad på data kan man kalla sig "datahjälpare".

Ideolog- och ideologförklarare

En ideolog- och ideologförklarare är en person som antingen arbetar med ideologiutveckling och närbesläktad marknadsföring av ideologin ifråga, eller med allmän information gentemot allmänheten, skolor, föreningar med mera om olika ideologier. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi. Till ideologier räknas också anarkism, feminism, grön ideologi och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix. Bland övriga ideologier och/eller pseudo-ideologier kan nämnas humanism, human-etik, transhumanism, imperialism, kolonialism, internationalism, nationalism, utilitarism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism och direktdemokrati. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. En ideologförklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun och som kan bidra till ökad allmänbildning om dessa ting, liksom om trender i den samtida ideologiforskningen och ideologiutvecklingen.

Arbetsbreddningsinformatör

En arbetsbreddningsinformatör är en person som arbetar med information om arbetsbreddning gentemot politiker, tjänstemän och allmänhet. Han eller hon kan också gärna hålla föredrag på lärarutbildningen och för skolor. För att hålla sig ajour med utvecklingen bör personen åka runt i landet och med egna ögon se bra, och mindre bra, exempel. Han eller hon bör också hålla koll på forskningen och på utvecklingen i andra länder.

Musteriarbetare (kommunalt musteri)

Äppelmust

Musteri är en verksamhet som framställer äppelmust. Processen har tre steg, förutom plockningen av frukten och nödvändiga transporter:

• Pressning av frukten, för att få ut saften.
• Filtrering och pastörisering av musten.
• Tappning på flaska eller dunk.

Om en kommun bestämmer sig för att inrätta ett kommunalt museri, och avlönar någon på hel- eller deltid för att sköta detta, så blir personen ifråga följaktligen en kommunal musteriarbetare. Musteriet kan exempelvis stå till allmänhetens tjänst alternativt vara en löneförmån för anställda i offentlig sektor.

Tillväxt-informatör

En tillväxt-informatör är en person som är anställd för att informera om tillväxtbegreppet, det vill säga ekonomisk tillväxt, och den politiska och ekonomiska diskussion som omgärdar detta begrepp. Med tillväxt menas vanligen en ökning av ett lands bruttonationalprodukt (BNP). BNP är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Tillväxt anses ofta som både nödvändigt och gott, inte minst av politiker och ekonomer. Emellertid finns också en omfattande kritik mot begreppet, åtminstone om tillväxten görs till ett överordnat mål för samhällsutvecklingen, särskilt från gröna rörelser.

Skogsinformatör

Regnskog vid på Marquesasöarna, Franska Polynesien.

En stor del av jordens yta utgörs av olika skogar, exempelvis regnskog, tajga och granskog. Dessa områden är i sig själva mycket komplexa ekosystem som har betydelse för en stor del av alla växter och djur på planeten. Tillsammans med oceanerna har de även ett stort inflyttande på jordens klimat. Bara skogar har förmåga att sänka andelen av koldioxid i luften tydligt. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens. En skogsinformatör är en person som är anställd som expert på allt detta, det vill säga skogen och dess betydelse i stort, men också skogen och dess betydelse på det nationella och lokala planet. En stor kunskap om skogbruket och dess utveckling är också viktig. Personen bör som bakgrund ha en gedigen skogsutbildning och gärna även praktisk erfarenhet av arbete i skogen. Skogsinformatören bör helst vara flexibel, så att hon ena dagen kan hålla en föreläsning på universitetet, och den andra dagen guida en grupp skolelever med tillhörande lärare i skolans lokala skog.

Rullstols-visare

En rullstolsvisare åker runt till skolor och visar upp rullstolar och låter barnen/eleverna pröva livet som funktionshindrad. Han eller hon håller också föredrag om dessa ting.

Djurrättsadvokat/djurens talesperson

En djurrättsadvokat är en person som arbetar mot djurplågeri och som representerar djuren i rättegångar. Yrket har diskuterats bland annat i Schweiz, där det också hållits en folkomröstning. Djurrättsadvokaten kan vid behov också tituleras "djurens talesperson".

Kolonilottsinformatör

Söderbrunns koloniområde, Stockholms äldsta.

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre. Tanken är bland annat att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Särskild under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet.

Hur är det att vara 15 år idag-förklarare

En "Hur är det att vara 15 år idag-förklarare" är en 15-åring som anställs som kommunal föredragshållare på temat "hur är det att vara 15 år idag?"

NÅGRA AV DAGENS 15-ÅRINGAR SOM REFLEKTERAR

”

Nästan alla ungdomar i dag håller på med någon sport som fotboll, innebandy och hockey. Men många spelar också TV-spel. Jag själv spelar fotboll. Vi ungdomar idag är uppväxta med hur man ska ta hand om naturen och vad det är som påverkar den. För att det är ju vi som ska ta hand om den i framtiden. De miljöfrågor som är centrala idag som t.ex. växthuseffekten var verkligen inte centrala för tjugo år sedan. Jakob Gustavsson, ur uppsatsen "Att vara 15 år"

„

Sedelhistoriker och förklarare

En sedel är ett betalningsmedel i papper. Pappersvaluta utvecklades först i Kina under Tangdynastin på 600-talet. Sverige har bestämt sig för att byta ut motiven på sina sedlar från 2014/2015. På tjugan kommer Astrid Lindgren, på 50-kronorssedeln Evert Taube, på 100-kronorssedeln Greta Garbo, på 200-kronorssedeln Ingmar Bergman, på 500-ingen Birgit Nilsson och på 1000-ingen Dag Hammarsköld. En sedelhistoriker- och förklarare är en person som är anställd för att berätta och informera mer om dessa ting.

Mynthistoriker och förklarare

Idag finns i korthet tre former av pengar, mynt, sedlar och elektroniska pengar. En mynthistoriker och förklarare är en person som är anställd som expert på mynt helt enkelt. Han eller hon bör kunna förklara myntens historia, från 700-talet fram till idag, men också något om tillverkningsmetoder, varför kungar är vanligaste motivet, för- och nackdelar med mynt, alternativa mynt, myntsamling som hobby, begreppet seigniorage med mera. Som svensk mynthistoriker och förklarare bör personen ifråga förstås ha särskild god kunskap om svenska mynt.

Solförklarare

Fotografi på solen av NASA:s Solar Dynamics Observatory.

Solen är en medelstor stjärna som befinner sig i centrum av vårt solsystem, och som genom sin gravitationskraft håller ihop detta. Solen med dess strålning är en basförutsättning för allt liv på jorden. Den rör sig med en hastighet av 792 tusen km/h relativt Vintergatans centrum, dess diameter är 109 gånger jordens och den väger 333 tusen gånger mer än jorden.

Solen är motorn till allt väder. På dagen värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger i ett område bildas ett undertryck som gör att omkringliggande luft börjar strömma in mot det uppvärmda området för att utjämna tryckskillnaden. Därmed har en vindrörelse uppstått. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas det moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av nederbörd, beroende på den lokala temperaturen.

Solen beräknas vara omkring 4,6 miljarder år gammal och den tros bli gott och väl 12 miljarder år som aktivt lysande stjärna. Under omkring 5 miljarder år framöver händer ingenting drastiskt, solen fortsätter att lysa på samma sätt men blir gradvis hetare och ljusare. När solens centrum består av nästan rent helium, så kommer solen att övergå från vätefusion till heliumfusion. Totalt reflekteras alltså 30 % och absorberas 70 % av den totala solinstrålningen. Uppskattningar har gjorts som anger att den totala solinstrålningen till jorden är cirka 15 000 gånger större än vad människan förbrukar totalt i form av industriell verksamhet, uppvärmning och transporter.

En solförklarare är en person med lämplig utbildning och bakgrund, som är anställd med titeln, som kan förklara mer om allt detta.

Tågstationsvärd

En tågstationsvärd eller centralstationsvärd är en person som arbetar som värd eller informatör på en tågstation. I synnerhet kan det vara ett yrke som kan passa på Stockholms, Göteborgs och Malmös centralstation. Värdens huvuduppgift är att finnas till hands för allmänhetens frågor och bidra till en trevlig stämning. För yrket krävs en god kännedom om orten och regionen i allmänhet, samt förstås om hur man hittar rätt på själva stationen, men kräver i övrigt ingen formell utbildning.

Den heliga skrift-förklarare

Den heliga skrift-förklararen är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att öka allmänbildningen om Bibeln, Koranen och andra böcker som hålls heliga av olika religioner. De huvudsakliga heliga böckerna som han/hon bör ha god kännedom om, förutom bibeln och koranen, är: Avesta (Zoroastrism), Bayán (Bábism), Bhagavadgita (Hinduism), Guru Granth Sahib (Sikhism), Kitáb-i-Aqdas (Bahá'i), Kitab-i-Iqan (Bahá'i), Mormons bok (Mormonism), Rigveda (Hinduism), Tao Te Ching (Taoism), Torah (Judendom), Tripitaka (Buddhism). Dessutom bör personen ifråga också ha god kännedom om ateismen och några av dess böcker. Den som anställs som heliga skrift-förklarare bör ha en gedigen religionsvetenskaplig utbildning med examen och varken ta ställning för eller emot någon av religionerna eller för eller emot ateism. Nivån på föreläsningarna bör kunna anpassas efter publiken, det vill säga hållas både för professorer och för förskolebarn.

Postförklarare

Post (franska och kommer från latinets positus, ställd) är organiserade försändelser av brev och paket över hela världen. En postoperatör kan vara antingen privat eller offentlig men de flesta regeringar har restriktioner för de privata postoperatörerna. När man skickar brev eller paket så sätter man på frimärken, eller en frankostämpel , på försändelsen. Detta fungerar som ett kvitto på att betalning för vidarebefordrandet av försändelsen gjorts. I vissa länder ansvarar postväsendet även för telefonsystemen, bankkonton, pass och ID-kort. En postförklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att förklara detta, men också postväsendets historia och näraliggande områden som frimärken och dess historia, vykort och dess historia med mera.

FAS3-förklarare

Fas 3, eller sysselsättningsfasen, är namnet på sista delen av jobb- och utvecklingsgarantin, det arbetsmarknadspolitiska program som regeringen införde i juli 2007. Fas 3 infaller för dem som än är arbetslösa efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Den som inte har fått ett jobb efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin ska erbjudas en sysselsättning hos en så kallad anordnare som Arbetsförmedlingen utser. I Fas 3 har inte ordinarie arbetsuppgifter fått utföras men en uppmjukning av dessa regler har skett. Fas 3-anordnaren får 225 kronor i ersättning per dag för varje fas 3-deltagare. Varje sysselsättningsperiod i fas 3 får pågå i högst två år hos samma anordnare. Därefter ska en fas 3-plats erbjudas hos en ny anordnare. Finns det särskilda skäl, till exempel om det är nära till pension eller vid funktionshinder som gör det extra svårt att hitta ny anordnare finns möjlighet att bli anvisad en plats hos samma anordnare men då som längst i 12 månader. De som deltar i fas 3 får ej lön eftersom ingen anställning föreligger, men för dem som uppfyller villkoren för a-kassa utgår aktivitetsstöd med 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den senaste arbetslöshetsersättningen, lägst 320 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för att få a-kassa får ingen ersättning/aktivitetsstöd i fas 3 och dessa är då hänvisade till respektive hemkommuns försörjningsstöd. I fas 3 upphör de flesta aktiviteter som fanns fas 1 och 2 såsom kartläggning, jobbsökande, coachning och praktik. I fas 3 återstår sysselsättning. Efter omfattande kritik gavs 2011 en mycket begränsad rätt till arbetsmarknadsutbildning i fas 3 dock förutsatt att den leder till en anställning. I december 2011 hade drygt 69000 personer varit arbetslösa längre än två år, en ökning sedan den förste personen skrevs in i fas 3 i mars 2009 med 143 procent. En FAS3-förklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att förklara FAS3-systemet.

Grundinkomsthistoriker- och förklarare

Kort kan man säga att en grundinkomst, även kallat medborgarlön, är ett system som medför att alla i ett land garanteras en minsta inkomst, vilken utbetalas regelbundet (till exempel varje månad). Oftast avses en "full grundinkomst", det vill säga en grundinkomst vars nivå är tillräckligt hög för att inkomsten täcker en basal levnadsnivå. De två huvudvarianterna är basinkomst och negativ inkomstskatt. Systemet och olika besläktade varianter har diskuterats sporadiskt ända sedan Thomas Paines Agrarian Justice 1796, men det är först under senare årtionder som debatten kan sägas ha blivit global. EU har uppmanat medlemsländerna att införa nationella varianter av grundinkomst, och det är bland annat mot den bakgrunden som en grundinkomsthistoriker- och förklarare får extra legitimitet.

Skärgårdstidnings-makare

Vy från Aspö i Karlskronas skärgård

En skärgårdstidnings-makare är en person som producerar, eller är ansvarig för, produktionen av en skärgårdstidning. En sådan kan fylla flera syften, särskilt på sommaren då den kan vara till nytta både för skärgårdsbefolkningen som för turister.

KRAV-informatör

Krav är en ekonomisk förening som har till uppgift att få till stånd en ökad ekologisk odling, djurhållning, hållbart fiske och förädling genom att tillhandahålla trovärdiga regler, kontroll och märkning av ekologiska produkter. I samma syfte ska Krav bedriva en aktiv informationsverksamhet. Kravmärket på en produkt anger att den är framställd enligt Kravs kriterier. Märket skall visa att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, att djur behandlas väl och får vistas ute i det fria och att inga genmodifierade organismer (GMO) förekommer i produktionen. Krav hävdar också att märket visar att producenterna tar vad man kallar socialt ansvar. En KRAV-informatör är en person som kan mycket om allt detta, och som anställts som informatör.

DN Debatt-wiki-ansvarig

DN Debatt är den svenska dagstidningen Dagens Nyheters debattsida och allmänt sedd som Sveriges viktigaste plattform för opinionsbildning. Politiska utspel och nya rapporter presenteras ofta på DN Debatt och refereras sedan i andra medier. Den som utses till DN Debatt-wiki-ansvarig, med lön antingen från det offentliga eller från DN, görs ansvarig för att bygga upp en wiki om just DN Debatt. En sådan wiki kan innehålla sammanfattningar av alla artiklar som publicerats på DN Debatt genom tiderna, liksom relevanta artiklar som utgår från detta. Det är också möjligt att tänka sig att själva skrivarbetet på wikin görs till ett lönearbete, det yrket blir i så fall DN Debatt-wiki-skribent.

Norden-föreläsare

De nordiska länderna

De nordiska staternas flaggor

De nordiska länderna har en gemensam historia och en delvis gemensam kultur.

Tidningspojke

En tidningspojke är en ung person som säljer dags- och kvällstidningar i på gatan, eller levererar till stamkunders kontor eller bostäder. Denna distributionsform ersattes efterhand under 1900-talet av distribution genom kiosker och butiker och genom systematiserad utbärning till prenumeranter, men har återkommit i storstäder med introduktion av gratistidningar.