Diskussion:Kemi för grundskolan

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikibooks

Kemiböcker är tämligen lika i hela världen. Det är inte oväntat. Mer förvånande är att dagens kemiböcker är mycket lika dem som fanns för 70 år sen. De drastiska förändringar i den kemi-verkligheter som eleverna möter i sina liv har inte avspeglat sig särskilt tydligt i böckerna eller läroplanerna. Orsaken är väl att det behövs en hel del traditionella grundbegrepp innan man kan börja fördjupa sig i den moderna teknologin. Vissa förskjutningar dock skett i böckernas presentation. Eleverna förmodas inte plugga ämnens egenskaper, förekomst och användning lika mycket som tidigare. Anknytningen till jordbruk och industri har tonats ner och det teoretiska har fått en mer framskjuten ställning.

Denna bok är ganska traditionell, och är menad att vara kompatibel med de vanliga läroplanerna i Sverige och Finland. Men den låter molekylerna och de organiska ämnena komma lite tidigare i kursen. Atomens delar, joner och överföring av elektroner och protoner sparas till senare, när också elevernas mognadsnivå förmodligen svarar bättre mot den siffer- och formelexercis som dessa avsnitt drar med sig.

När det gäller fakta om organiska ämnen, masugnsprocessen, avloppsrening, plaster och andra material och så vidare hänvisas eleverna till eget kunskapssökande på nätet eller i böcker, medan bokavsnitten inriktats på det som kräver mer handledning för att det är teoretiskt eller principiellt. Men det finns absolut ingenting som hindrar att någon medarbetare sätter in avsnitt om ger mer praktisk anknytning eller fördjupning på annat sätt.

Jag är tacksam mot alla som kan tillfoga bilder, laborationer och annat. Oshifima (diskussion) 18 december 2014 kl. 13.17 (CET)[svara]

Fasdiagram[redigera]

Hej. Lite input om fasdiagramen. Här är tre exempel som inte är på tyska. Eftersom alla är svg-filer är det lätt att ändra text till vad man vill. Och så är jag lite obekväm med att kalla det för sublimering när gas övergår till fast form; det skulle jag hellre kalla deposition, men jag vet att båda termerna kan användas. - Averater (diskussion) 18 december 2014 kl. 21.53 (CET)[svara]

Tack för input. Vad gäller ordet sublimera har jag inte någon speciell faibless för att använda det för bägge riktningarna. Med ordet deposition blir det lätt så att man tolkar det ordagrant och då blir det väl mer generellt än just gas till fast. Men om det är vanligt så, då tycker jag det ska stå så. Jag vet inte vilket som är den vanligast förekommande i svenskan.
Som bild skulle jag i det här tidiga skedet av lärandet helst vilja ha en med svensk text med en höger-vänster-struktur, så att höger svarar mot hett och vänster mot kallt. Men någon sådan hittade jag inte på Wikicommons. Och på andra språk var pilarna ofta för påträngande så att man knappt förstod skillnaden mellan vad som var skrivet på pilarna och vad som var tillstånden. Den som jag tog på tyska, och som du gav engelsk version av, tycker jag är bäst. Du säger att man lätt kan ändra texten till svenska. Kan du hjälpa till med det. Jag vet inte hur man gör.
Jag har nu lagt på stubb-markering på boken. Jag kommer inte att hinna arbeta så mycket med den framöver. Har du tid eller lust får du gärna bidra. Metallernas kemi är nästan opåbörjad, många övningar saknas osv osv. Oshifima (diskussion) 28 december 2014 kl. 23.01 (CET)[svara]
Har fixat bilden nu. Säg bara till om du vill justera något mer i den. Svg-filer är egentligen bara en massa text som säger hur bilden ska se ut så om man öppnar en svg-fil i en textredigerare kan man byta ut och ändra ganska lätt hur som helst. Angående att hjälpa till så kommer nog också jag ha begränsat med tid fram i vår. Men det är hur som helst kul att se någon mer som är aktiv här. - Averater (diskussion) 30 december 2014 kl. 10.27 (CET)[svara]
Tack. Det ser bra ut. Oshifima (diskussion) 30 december 2014 kl. 11.44 (CET)[svara]