Diskussion:Historia för årskurs 7-9

--Mikaelsskola (diskussion) 1 juni 2014 kl. 11.55 (CEST)Först ut i diskussionen, hoppas på en bra diskussion.

Jag funderar kring innehåll i ett läromedel för grundskolan. Jag har gått igenom praktiskt taget samtliga läromedel i historia som kommit sedan LGR11 infördes och finns i regel ett par olika brister.

1. Antingen är läromedlen på sin höjd putsade versioner av tidigare. Stoffet är något uppdaterat, men i stort har man inte tagit hänsyn till innehållet i ny läroplan.
2. Problemet hänger samman med punkt 1. Ofta saknas källkritik och historiebruk helt eller är kraftfullt förenklat. Källanvändning reduceras till att titta på utvalda texter eller brottsstycken där de ofta inte kontextualiseras alls (undantag finns dock).
3. Tolkningen av det centrala innehållet gör att väsentliga delar av världshistorien tas bort vilket reducerar historia till något som sker i klump snarare än en process där drivkrafter blir verkliga.

Frågorna man måste ställa sig om innehållet är således hur dessa problem ska undvikas? Samtidigt finner jag det också väsentligt att lyfta fram både globala perspektiv och underifrånperspektiv på historia så att det inte enbart blir den vite, europeiske mannens historia.

Jag har tidigare satt igång att börja arbeta på ett läromedel på egen hand och hade en grundstruktur för varje kapitel som såg ut ungefär såhär:

• Text (och bilder)
• Instuderingsfrågor
• Ordförklaringar
• Tidslinje
• Olika media kopplade till området.
• Fördjupningstext
• Fördjupningsfrågor
• Undersökande frågor, ytterligare fördjupning alltså.

Således funderar jag på om ett upplägg åt det hållet kan fungera eller vad som behöver försvinna och läggas till.