Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 9, Den digitala redovisningen

Den digitala redovisningen

Hur använder sig man av digitala presentationer?

Jag har nämnt innehållet i denna text ett flertal gånger tidigare, men det är eftersom jag tycker att detta är ett av de mest pedagogiskt korrekta sätten att använda datorerna i skolan. Då är frågan varför man skall fördjupa sig i digitala multimediapresentationer...

Alla lärare kräver att eleverna skall redovisa olika arbeten för klassen eller för läraren. Vanligast är någon typ av skriftlig inlämningsuppgift, muntlig redovisning inför klass eller en plansch alternativt en väggtidning med information. När detta är gjort brukar någon elev få planscherna, eller arbetet, inget annat sparas och skolarbetet går vidare. Detta är inget felaktigt sätt att arbeta på, men i och med datorernas intåg i skolorna har en ny redovisningsform kommit – multimediaredovisningen.

Kort och gott går denna ut på att man integrerar text, bild, animationer, ljud och musik till en helhet inom ramarna för arbetet. Det gör detsamma om man talar om skottet i Sarajevo eller atomstrukturen i sockermolekyler, allting går att visa multimedialt. Varför? kan man fråga. Vad finns det för fördelar?

• Eleverna tycker att det är roligt att arbeta med ljud och bilder
• Eleverna lär sig mer när de tycker att inlärningen är rolig
• Eleverna lär sig svåra begrepp genom enkla animationer eller simuleringar
• Alla elever i klassen kan lätt få en kopia av allas arbeten när momentet är över

De enda nackdelarna är att eleverna måste känna till hur man hanterar olika program för multimediavisningar och ovana elever blir, enligt egen erfarenhet, alltför ofta sittande för länge med den grafiska utformningen av arbetet och lägger därmed ner för lite tid på innehållet – men det är en vanesak.

Programvaran

Vad är det som styr vilka program som används? Främst elevernas ålder och skolans ekonomi i koppling till datorparkens utformning. Har man många datorer tillgängliga kan eleverna sitta i små grupper vid varje dator, men situationen blir mer tillspetsad om det bara finns tillgång till 4–5 datorer för en klass. Då kan man låta multimediaredovisningen vara något som en enda grupp i klassen arbetar med.

Vad skall man använda för program? Det enklaste alternativet är att använda sig av MS Power Point eller Star/Open/Libre Office Impress, och i jämförelse mellan dessa är Power Point väldigt lättanvänt medan man kan göra väsentligt mycket mer avancerade applikationer i Open/Libre Impress.

Prezi

Om du vill ha en litet enklare digital presentation men med många överaskningar är "Prezi" en rolig, gratis variant (http://prezi.com/). I Prezi åker man omkring från bild till bild i bildspelet. Det krävs inget annat program men man måste ha en internetkontakt till datorn när man spelar upp bildspelet. Det passar bäst till de litet äldre barnen då instruktionerna är på engelska och inte helt enkla att förstå sig på.

Utformningen

Det finns i princip två olika sätt att visa upp en multimediapresentation. I det ena fallet är den en förstärkning till en muntlig redovisning och görs då enklast med t.ex. Power Point. Bilderna i programmet (och animationerna, ljuden och texten) används då för att förstärka och förklara budskapet i redovisningen på samma sätt som föredragshållare brukar använda sig av OH-bilder som de byter vid varje ny del i föreläsningen. Detta är ett enkelt sätt som det är lämpligt att använda om man vill introducera multimediaredovisningar för ovana elever. Oftast behöver de bara fem olika bilder och när man talar om för dem att bilderna är viktigare än texten och det helst inte skall vara mer än maximalt fem ord till varje bild brukar de pusta ut av lycka. Presentationen är också lätt att planera eftersom varje bild automatiskt går till nästa i ett linjärt system tills man kommer till avslutningsbilden och presentationen är klar.

I det andra fallet skapar man multimediapresentationen som egen applikation som andra elever skall kunna utforska i lugn och ro när de är hemma eller klara med andra uppgifter. En sådan uppläggning är mer som en hemsideplats där olika länkar går till olika fakta om ett gemensamt tema och det beror på användarens intresse vilka sidor denne tittar på.

Länkningen kan endera gå till så att man klickar på länkar inuti en Power Point presentation som gör att man hoppar till en annan sida i samma presentation och på det viset bryter den linjära presentationen. Alternativt kan man ha Power Point och Internet Explorer uppe samtidigt och ha länkar till Internet i Power Point presentationen för ytterligare fördjupning.

Det andra alternativet fungerar utmärkt med presentationer gjorda i Google Docs presentationsdel eftersom man vanligen länkar in allt innehåll i presentationen från Internet redan när man skapar presentationen.

Digital portfolio

I sammanhanget kan jag nämna fördelarna med digital portfolio. Portfoliomodellen går i korthet ut på att eleverna sparar sina bästa arbeten i en pappmapp som de tar med sig under skoltiden. I slutändan blir det mer än otympligt att hantera den mängd alster en elev skapar och då kommer den digitala portfolion in i bilden. Varje elev får en egen DVD-RW (återskrivningsbar) skiva och varje gång eleven skapat någonting den är stolt över på datorerna bränner man in detta på elevens DVD-RW skiva. Alternativt sparas det på ett USB minne eller extern hårddisk. På det sättet sparas det på ett både utrymmessnålt och billigt sätt. Att elever lätt kan visa upp sina alster för föräldrarna, kan byta filer med varandra och även spara skivorna för att kunna titta på dem i lugn och ro i vuxen ålder gör inte saken sämre.

Tekniken

Här har vi den stora stötestenen vad det gäller grundskolan. Projektorer för multimediavisningar från dator är orimligt dyra. Om man bor i en kommun som har dessa för utlåning från multimediacentraler kan man skatta sig lycklig, annars är det bara att bita i det sura äpplet och fundera ut alternativa lösningar.

Den billigaste lösningen är att skaffa sig en ställning på hjul. likadan som TV apparater brukar stå på, och placera en dator på denna. Endera ställer man upp en stor dataskärm istället för TV och visar upp arbetet på denna, eller så förser man datorn med ett grafikkort som klarar av att visa video-ut-signaler. Därefter ansluter man kortet till TV-apparaten och visar upp presentationen på denna. Båda alternativen är sämre än en strålkanon, men betydligt billigare. Dessutom kan man eventuellt investera i ett grafikkort med både Video-ut och -in på en gång så eleverna kan använda den datorn för att redigera egna videofilmer.

Om man däremot har en rik skola är det bra om man har en projektor uppskruvad i varje klassrum så att man lätt kan koppla upp sin dator och visa upp t.ex. en presentation. Projektorer som står på bord i klassrum brukar, av egen erfarenhet, snabbt stjälas eller vandaliseras sönder, medan projektorer som sitter fast i taket vanligtvis klarar sig.

Projektordukar är grymt dyra och ett snikalternativ är att köpa en billig, bred vaxduk med vit baksida. Dessa är ofta tillräckligt styva och kostar någon tia/meter och kan förvaras ihoprullade när de inte används. I nödfall kan man visa presentationen på en Whiteboard-tavla men det blir alltid en ljuspunkt återreflekterad från projektorlampan som är oerhört störande.

En projektor kan bara visa bilder och saknar vanligen möjlighet att spela upp ljud. Av den anledningen behöver vanligen projektorn kompletteras med en förstärkare och några högtalare som även de bör finnas fast monterade i klassrummet för snabb inkoppling och användning.

Smartboarden är en välsignelse för lärare och elever. Har ni råd, köp en. Kombinationen av datoranslutning, projektor, Internet och tillhörande program gör att det är roligt att göra presentationer med SMART-board, synd bara att de är så dyra.

Förutom den teknik som används vid visning förordar jag själv också en scanner, så eleverna kan få med egna bilder i visningen, en digitalkamera, så eleverna kan ta egna bilder till sina arbeten, en videokamera, så de kan lägga in egna videosnuttar i arbetet och en DVD-brännare, så att man lätt kan bränna in elevernas arbeten på DVD-skivor och sedan radera ut projekten från datorerna. Multimedia tar extremt mycket plats och det är inte svårt att fylla 2 TB på några lektionstimmar om eleverna samlar, spelar av och scannar in precis vad de vill i vilka filformat som helst. Det är slutprodukten som är viktig och man kan med gott samvete radera ut alla andra filer som sparats under arbetets gång – bara eleverna vet om att man kommer att göra det.