Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 5, Datorns roll i olika ämnen

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Datorns roll i olika ämnen[redigera]

På vilka sätt kan datorstöd användas i olika ämnen[redigera]

Datorn lär inte barn någonting, det är mycket viktigt att ta hänsyn till det vid lektionsplanering. Datorn är ingenting annat än ett hjälpmedel precis som alla andra hjälpmedel man hittar i skolan (overhead, DVD-spelare, kartor, läroböcker osv.) och om det finns någonting man kan lära ut bättre på annat sätt skall man undvika att använda sig av datorerna. Det som däremot gör datorerna unika är att de har stöd för ljud och bilder som dessutom reagerar interaktivt på användarens kommandon. Det är i detta sammanhang man skall se på datorernas användning i skolan.

Hjärndumpning eller kunskap

Vad är kunskap? Frågan har lika många svar som antalet förståsigpåare i världen. Enligt mig är kunskap inte att kunna telefonkatalogen utantill, men ofta är det något liknande vi utsätter eleverna för. De får faktakunskaper de skall lära sig utantill, men om man inte kan sätta in dessa kunskaper i ett sammanhang är de helt värdelösa.

Det är i det ljuset som man skall betrakta många av de "pedagogiska" program som finns på marknaden. Många gånger är det frågesportsprogram där man på tid skall pricka in Sveriges landskapsblommor, det periodiska systemet, vilken kung som passar till vilket land, vilken valuta som används i vilket land osv. Detta kallas också för "hjärndumpning", en mängd kunskaper som nöts in utan förklaring till vad kunskapen skall användas till. Se t.ex. webbmagistern (http://www.webbmagistern.se/), eller alla dessa varianter av interaktiva fråga-svar kortövningar som finns därute på nätet (t.ex. http://download.cnet.com/L-A-Flash-Cards/3000-2051_4-10907142.html). Allt detta är egentligen inget annat än övningar för att förbättra minnet, men man förbättrar ingen förståelse. Den enda gång jag själv anser det befogat är när man lär sig glosor i främmande språk, för då vet man vanligtvis meningen med det svenska ord man skall kunna motsvarigheten till i det andra språket. Riktig kunskap däremot är alltid kopplad till någon form av förståelse och eftersom datorer sällan kan användas till att skapa förståelse måste man se datoranvändningen som ett komplement.

De olika ämnena[redigera]

Språkämnena[redigera]

I detta räknar jag in samtliga ämnen som skall skapa förståelse för ett språk, vare sig det är svenska, engelska eller något främmande språk. Som nämnts i tidigare artiklar finns krav från skolverket att eleverna skall kunna använda sig av digitalt skapande i olika ämnen, vilket t.exx. innebär att de skall lära sig hur man skriver och redigerar text på en dator. Förutom detta finns mycket mer man kan göra med datorns hjälp. Engelskan är tacksam för datoranvändning, eftersom så mycket av den information man finner på Internet är skriven på engelska. Nackdelen är naturligtvis att engelskan sällan är anpassad till elevernas språknivå. Ett tips är att surfa till http://www.askeric.com där amerikanska lärare lagt ut lektionsplaneringar för engelska språket i sina hemländer. Med några små ändringar går många av dessa idéer att använda på svenska elever, även om åldersgruppen måste justeras.

Just främmande språk lämpar sig så väl för dataprogramtillverkning och det syns också om man tittar på de program som finns att köpa. Många gånger rör det sig om enklare program som är utformade för att eleverna skall lära sig glosor och grammatik, men ett flertal (av de dyrare) programmen är mer heltäckande där det även ingår frasövningar, talövningar och där landets kultur och traditioner beskrivs. Dessa program kan med fördel användas till lärarledda självstudier. Om skolan har en datasal blir den lika användbar som språkstudio om eleverna använder hörlurar. Glosboken (http://www.glosboken.se) är en svensk sajt där lärare och elever kan lägga in glosor så att de kan öva på dem på ett enkelt sätt. Jag har träffat lärare i både spanska och tyska som lagt in alla glosor i början av terminen så att eleverna bara loggat in på lärarens preparerade glosbok, något som sparat mycket tid för de lärarna.

Svenskan är litet sämre för datorstödd undervisning eftersom mycket av undervisningen i svenska bygger på att eleverna skall läsa texter och det är enklare att läsa en bok än att sitta och läsa på en dataskärm. Den enda praktiska roll olika pedagogiska program kan ha är att förbättra elevernas ordförråd och deras grammatikkunskaper på samma sätt som program för främmande språk gör. I sammanhanget kan nämnas att många lärare klagar på att eleverna använder sig av rättstavningsfunktionen i mer avancerade ordbehandlingsprogram. Tanken är fel – istället skall man se det som en möjlighet att visa eleverna hur de skall lära sig att stava orden rätt. Ställ kravet att om ett felstavat ord inte finns i den inbyggda ordlistan måste eleverna slå upp det i en vanlig ordbok, så lär de sig samtidigt hur en ordlista fungerar och används. Om de dessutom lär sig hur synonymordlistan fungerar i programmet kan de ganska snabbt själva utöka sitt ordförråd.

Hur ser man att eleverna använt sig av rättstavningsfunktionen utan tanke bakom? I svenskan är det lätt. Om alla sammansatta ord är isärskrivna (jul klapp, elektronik ingenjör, halv perserkatt, svart hårig sjuk sköterska, vår kassa personal osv.) har eleven inte funderat över stavningen utan bara dragit isär orden för att få bort markeringen. En annan fördel med att skriva på datorn är att elever som själva anser sig ha dålig handstil uppmuntras till att skriva mer egna texter när de ser att resultatet blir snyggt (samtidigt som det är lättare för läraren att läsa texten).

SO-ämnena (geografi, historia, religion, samhällskunskap)[redigera]

I SO-ämnena, som är väldigt teoretiska, är det mycket svårare att finna en vettig pedagogisk tillämpning av datorerna. Vanligtvis är programmen som skapats till SO-ämnena uppbyggda som faktadatabaser som inte ger eleverna någon förståelse. Ofta skall eleverna dessutom "forska" själva om något ämne, vilket vanligtvis resulterar i att de kopierar text från Internet och sätter sitt eget namn längst ner. För att komma runt det problemet brukar jag själv ge eleverna uppgifter där de skall jämföra en sak med en annan (t.ex. varför finns det vulkaner på Island men inte i Sverige) vilket tar bort mycket av kopieringstendenserna. Det som bäst lämpar sig för ökad förståelse, tycker jag, är olika simuleringar (vissa kallar det spel). Om en simulering baserar sig på korrekta fakta kan eleverna själva se vad som kan hända om man agerar på olika sätt.

I övrigt finns det olika utgångspunkter för varje SO ämne:

Geografi

Geografi är ett svårt ämne och numera finns det gudskelov mycket hjälp i datavärlden. Jorden och universum finns som 3D-animationer som man kan flyga runt i, och det är tacksamt eftersom det är svårt att föreställa sig hur allt hänger samman (se NO-ämnena). Likaså finns det animationer som visar hur kontinenterna drivit till sina nuvarande platser. Om man håller på med meteorologi finns utmärkta satellitbilder litet varstans på nätet som eleverna kan ha som grund för att försöka ställa egna väderleksprognoser, http://www.yr.no eller http://www.smhi.se kan rekommenderas. Vill man ha kartor eller fakta om olika länder är CIA:s databas (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html) bland det bättre man kan hitta. Programmet Google Earth, eller Google Maps på Internet (http://maps.google.com), har nästan helt tagit bort behovet av kartböcker i skolorna. Blindkartor finns hos d-maps (http://d-maps.com). I övrigt är det främst bilder från Internet jag använder i olika tillämpningar i klassrummet.

Historia

Om man undervisar i historia måste man helt enkelt surfa runt till olika museers hemsidor. Framförallt i engelsktalande länder är de rent otroligt bra, ofta med färdiga lektionsplaneringar med utgångspunkt från det material museet lagt ut på Internet. Utöver det kan man hitta kopior av originaldokument utlagda, autentiska bilder, dagboksanteckningar osv. Som vanligt är det mesta på en relativt svår engelska vilket innebär att jag brukar översätta informationen och ändra den så den passar mina egna syften. Detta lägger jag sedan ut på Internet eller ger det som kopior till eleverna men med hänvisning till det material som ursprungstexten var kopplad till. På SVT öppet arkiv (http://svt.se/2.108083/oppet_arkiv/) finns en hel del filmsnuttar som visar viktiga händelser från 50-talet och framåt. På Youtube (http://www.youtube.com) finns snuttar från andra länder som kan användas för att visa olika scener ur historien.

Religion

Detta är det SO-ämne man har minst nytta av datorer i. Jag har försökt ibland, bl.a. har eleverna fått läsa olika texter som tar upp om Jesus funnits och när han egentligen föddes, men det är också allt. Visserligen kan man använda sig av information från Internet för att beskriva olika religioner, men ännu så länge är filmer kombinerat med läroböcker överlägset datorerna. Som källdokument finns både bibeln (http://www.bibeln.se) och koranen på engelska (http://www.sacred-texts.com/isl/htq/index.htm) sökbara på Internet. Vill man läsa Luthers katekes finns även den (http://runeberg.org/katekes/).

Samhällskunskap

Den största nackdelen med samhällskunskapen är att läroböckerna blir föråldrade i samma ögonblick de kommer ut på marknaden. I det avseendet är Internet ett rent gudomligt hjälpmedel. Jag använder mig kontinuerligt av Internet som ett komplement till läroböckerna där eleverna endera får kopior med information om vad som hänt sedan läroboken skrevs, eller med färdiga uppgifter de skall lösa med hjälp av källor på Internet. Bara det att det finns artikeldatabaser och dagstidningar på Internet gör att jag kan ösa ur en outsinlig källa för mina lektionsplaneringar.

NO-ämnena (biologi, fysik, kemi) samt matematik[redigera]

Jag undervisar inte själv i dessa ämnen och har aldrig gjort det över Åk 6, vilket innebär att jag teoretiserar mer än vad jag gjorde med SO-ämnena och språken. Program till dessa ämnen är ofta behäftade med samma fel som program för SO-ämnena, de är ofta bara stora databaser med information utan kunskap. Det finns dock undantag, t.ex. olika 3D animeringar där man rör sig i rymden (http://www.shatters.net/celestia/download.html) eller inuti människokroppen o.dyl. Faktadatabaser finns det också en hel del av på nätet, t.ex. "Den virtuella formelsamlingen" (http://www.formelsamlingen.se/ ) eller "Den virtuella floran" (http://linnaeus.nrm.se/flora/), men de är inte bättre än vanliga läroböcker.

Vad det gäller djupare information på Internet finns mycket att hämta – från USA (på bl.a. NASA:s hemsida finns färdiga lektionsförslag om rymden: http://www.nasa.gov/audience/foreducators/index.html). Detta är dock vanligtvis skrivet på en så svår engelska att grundskoleelever inte förstår den.

Det man främst kan göra i dessa ämnen är att utnyttja tabellräkningsprogram (se kapitel 3) och samla mätvärden i de olika ämnena. Dessa kan sedan lätt omvandlas till olika diagram. Det brukar vara en aha-upplevelse för eleverna när de ser hur diagrammet ändras när samtidigt som de ändrar siffrorna som diagrammet grundar sig på. Dessutom är det oftast lättare att förstå grafiska beskrivningar än siffror som står uppställda i rader. Många fenomen kan illustreras med olika simuleringar, till exempel kan man studera enkla populationsmodeller och se hur de påverkas av externa chocker eller ändrade parametrar.

Allmänt gäller att det ofta finns fri programvara skriven av forskare i första hand för eget bruk. Programmen kan vara skrivna för ett smalt specialområde, men kan också utgöra moduler för mer allmän programvara. I de flesta fall krävs rätt stort arbete för att skapa tillräckligt enkla modeller och exempel, medan programmen tillåter godtyckligt avancerad användning.

Estetiska ämnen (musik och bild)[redigera]

Dessa ämnen har mycket att hämta i datavärlden. Musikerna var bland de första som hittade ut i datavärlden och det finns oerhört mycket roliga saker man kan göra med datorerna i musikämnet – förutsatt att datorerna försetts med ljudkort. Det är bara fantasin som sätter gränser. Om skolan har råd med MIDI instrument kan man lätt sätta ihop ett eget band i en elevgrupp som själva får komponera en låt, skriva text och sedan bränna den på CD eller lägga ut en musikvideo på Youtube så man kan spela den hemma. Om det inte finns pengar till instrument kan man sampla egna låtar från existerande musikstycken i datorerna, eller spela in det eleverna spelar på vanliga instrument direkt i datorn för korrigering – på upp till 1024 kanaler... Beatles använde fyra.

Bildämnet kan utnyttja datorns hela kapacitet vad det gäller grafikbearbetning. Det är lätt att visa hur färger kontrasterar till varandra, hur kända konstnärer lagt upp sitt arbete, hur perspektiv kan förvrängas, hur man gör collage och fotomontage (t.ex. i Glogster: http://www.glogster.com/) osv. Varje bildlärare borde kräva en färgskrivare i sitt klassrum för att ge eleverna fullt utlopp för sin kreativitet. Vilken elev som helst som vill bli litet inspirerad jublar nog över sajter som t.ex. Deviant Art (http://www.deviantart.com) som fungerar likt ett virtuellt konstgalleri. Elever vill ofta se hur en bild kommit till, och i det fallet är Queeky överlägset det mesta jag sett (http://www.queeky.com/ )

Praktiska ämnen (hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, teknik, slöjd)[redigera]

Det är svårt att integrera datorn fullt ut i dessa ämnen eftersom de är just praktiska. Jag kan naturligtvis ta upp alla de receptdatabaser, förslag på stickbeskrivningar och ritningar på allt från kanoter till kryddhyllor man hittar på Internet, men egentligen finns det inte mycket till programvara att använda sig av. I dessa ämnen får man nog se datorn som ett komplement snarare än som det som styr undervisningen. Eventuellt kan olika rit-, CAD- och simuleringsprogram användas. I konsumentkunskap erbjuder Internet en uppsjö data, reklam och reklamkampanjer att analysera, möjlighet att göra prisjämförelser med mera. USA är en blandad kompott av bra och dåligt, tyvärr är det inte mycket gratis som är bra men det finns undantag som t.ex. websajten "instructables" tävling i lektionsidéer/pyssel i klassrummet: http://www.instructables.com/contest/teacher/?show=ENTRIES