Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 10, Hur datorer kan underlätta lärarnas vardag

Från Wikibooks
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Hur datorerna kan underlätta lärarens vardag[redigera]

Ända sedan den tid jag utbildade mig till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm på 1990-talet har jag funderat över hur man som lärare kan använda datorerna i sin undervisning. Om och om igen kom jag tillbaka till en grundtanke: datorerna finns i skolan, inte för att undervisa eleverna på nya och mer spännande sätt, utan för att underlätta en lärares vardag genom att minska alla de administrativa uppgifterna man har som lärare i dagens grundskola. Eftersom jag själv är SO/IT-lärare i grundskolan har jag det perspektivet i denna wikibook, men andra lärare kan säkert ta till sig mina tankar.


Lärplattformen[redigera]

Som jag skrev redan i kapitel 4 är skolan högvilt för en bransch som vill sälja dyrt till de som inte förstår bättre. Det är litet som att prångla ut en 40 tums platt TV till en blind gumma. Man frågar inte vad lärarna vill ha utan förväntar sig att man skall kunna sälja vad som helst bara det låter bra. Vad finns det som en lärplattform skall ge lärarna:

  • Navigationen mellan menyer skall vara enkel och intuitiv
  • Man skall enkelt få ut klass/grupplistor med relevant information, som t.ex. målsmäns telefonnummer
  • Man skall lätt kunna föra in frånvaro som kan läsas av elever och målsmän
  • Man skall kunna skriva en IUP som även elever och målsmän kommer åt
  • Man skall kunna föra in information kring utvecklingssamtal
  • Man skall ha en anslagstavla för meddelanden till personalen
  • Man skall ha en annan anslagstavla utåt mot allmänheten.

Allting utöver detta är överkurs och behöver egentligen inte finnas med i en läroplattform, enligt mig. Tyvärr brukar ovanstående saknas och istället finns det andra spännande funktioner, som hur man gör vinlotterier i Fronter (suck).


Wiki[redigera]

I skolorna finns så oändligt mycket papper och dokument som skall hanteras mellan lärare-lärare, rektor-lärare, lärare-elev, lärare-föräldrar osv. Om man har tid, lust och ork förordar jag ett Wiki-system för skolan. I en Wiki kan man ställa olika säkerhetsnivåer så att man enkelt kan bestämma vilka som skall få skriva dokument och vilka som bara skall få läsa dokumenten. När dokumenten lagts ut på Wikin finns de där, lätta för alla att komma åt på skolan. Man kan ha Wikin intern så att man inte når den utifrån eller så har man Wikin ute på en server på Internet så att alla kan komma åt vissa delar av Wikin men det är inte att rekommendera eftersom PUL (se nedan) sätter käppar i hjulet så fort man namnger personer på skolan i dokument. Eftersom merparten av de dokument som skapas i skolan handlar om människor blir det två principer som krockar med varandra.

Det som krävs mer än Wiki-programvaran är att man även har en SQL databasmotor som t.ex. MySQL kopplad till Wikin. All programvara är gratis, men det är litet krångligt att sätta upp så att det fungerar tillfredsställande. Fördelen är att skolan kan ta ännu ett steg ut i "det papperslösa samhället". Nackdelen är att sidorna blir litet "torftiga", precis som på Wikipedia, men det är innehållet som är viktigast. I mitt tycke är "Mediawiki" (http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki) den bästa (om än inte det enklaste) varianten att använda på en skola.

Kalendrar[redigera]

"Tänk om det fanns ett enkelt kalenderformat som kunde läsas av alla dessa olika kalenderprogram i både datorer och telefoner", kanske du någon gång tänkt medan frustrationen ångat ut ur dina öron. Lugn, det finns en öppen standard. Den heter iCalendar och alla program som stöder iCalendar kan du hitta här:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_applications_with_iCalendar_support

Poängen med standarden är att kalendrar på olika ställen i olika program kan slås ihop. Du kan alltså arbeta med en kalender hemma i Google, och en kalender i skolan i Outlook och med jämna mellanrum kan du slå ihop informationen till en gemensam kalender.

Undervärdera inte nyttan med kalendrar, de underlättar lärares arbete något oerhört. Bara det att man kan använda kalendern i Google för att visa vilka tider man kan ha utvecklingssamtal, och låta föräldrarna skriva in sig i ett Google Doc, gör hela hanteringen av utvecklingssamtal så mycket enklare för dig. Arbetet och ansvaret för att skriva in sig på en lämplig tid faller ju på föräldrarna istället och du sparar timmar av telefontid då du annars skulle jaga föräldrar.

Kontaktboken[redigera]

Kontakten utåt är viktig för en lärare och för en klassföreståndare. Främst då kontakten med elevernas föräldrar. Ett sätt att upprätthålla denna är att ha en liten anteckningsbok där eleverna och deras föräldrar skriver ner funderingar som sedan besvaras av läraren. Detta är ett personligt sätt att ha en kontinuerlig föräldrakontakt, men den tar väldigt mycket tid i anspråk. Dessutom bygger det på tanken att eleverna verkligen tar med sig kontaktboken, men enligt egen erfarenhet är det de elever med mest behov av kontakt med hemmet som har minst intresse av att ta med sig kontaktboken och se till att föräldrarna och klassföreståndaren har en kontinuerlig kontakt.

Ett enklare system är utväxling av e-post. Om man som lärare har en e-postadress till föräldern som eleven inte har tillgång till, kan man sköta föräldrakontakterna på ett lugnt sätt där man hela tiden har möjlighet att kommentera elevens framgångar och motgångar direkt med föräldern. Ofta är det samma typ av kommentarer som ges till merparten av elever i en klass och då går det bra att klippa och klistra in information i breven, så man slipper skriva samma meningar om och om igen. Så länge alla föräldrar har tillgång till Internet fungerar detta system förträffligt, övriga föräldrar får man fortsättningsvis kontakta med hjälp av kontaktbok.

Om skolan har råd med egna mobilabonnemang kan man ha samma funktion i en SMS lista där man har en lista för målsmännen i varje klass. SMS är generellt sett bättre om man bara skall skicka text.

Om man använder sig av lärplattformar bör man kunna skapa en blogg för en elev som samtliga lärare kan skriva i men som bara eleven själv och dess målsmän kan läsa och där kan lärarna fylla i all relevanta nyheter som berör eleven (se nedan om bloggar).

Blogg[redigera]

Många lärare, speciellt språklärare, har upptäckt fördelarna med att låta eleverna blogga och Kristina Alexandersson är väl en av de främsta att anamma den tekniken (http://www.kristinaalexanderson.se/). Ge eleverna uppgifter och se till så att de skriver hur det går i sina bloggar. Du, som lärare, kan ha en RSS läsare där du fyllt i samtliga elevers bloggadresser så att det räcker för dig att öppna RSS läsaren för att kunna få fram samtliga elevers alster. Bloggarna har också fördelen att du kan kommentera under blogginläggen och att du snabbt kan se vem som gjort vad i ett grupparbete.

Det finns mängder av varianter av bloggar så låt eleverna få skapa bloggarna på valfri plats ute på nätet. Val av RSS läsare kan vara trixigt, men Google Reader är gratis för de med Google konto och den fungerar helt förträffligt även hos blogg-platser som inte använder RSS flöden.

En annan tillämpning för bloggar är när enstaka lärare skapar en egen blogg där de lägger ut läxor och liknande kring sin klass. Deta är mindre lyckat om flera lärare har ansvar för en gemensam klass. I lägre årskurser däremot underlättar det en hel del när föräldrar vet att de bara behöver surfa in på bloggen för att få reda på den senaste informationen kring barnets klass. Om däremot flera lärare har ansvaret för undervisingen i en klass är det olyckligt om varje lärare i de olika ämnena har en egen blogg för att t.ex. berätta vilka läxor och prov barnen har. Det kan driva barnens föräldrar till vansinne om de måste besöka 5-10 olika bloggar varje kväll. Då är det bätre om bloggen drivs av mentor/klassföreståndare under devisen en klass = en blogg.

Webbstjärnan[redigera]

Om du anmäler din klass till "Webbstjärnan" har du tillgång till bl.a Wordpress (bloggverktyg) och/eller PBworks (wiki) där man kan ha ett klasskonto. Man får dessutom en webplats med sqlserver och PHP stöd i ett år tillsammans med en .se adress och obegränsat antal e-mailadresser, även det för ett år och alltihop helt gratis. På den hemsideplatsen/servern låter man sedan klassens elever skapa redovisningar i bloggen/wikin utifrån ett gemensamt tema som man bestämt tillsammans, redovisningar som eleverna kan visa direkt för hela världen och dessutom är klassen med i en nationell tävling över den bästa sajten. Man tävlar i olika kategorier beroende på ålder. Detta är ett populärt och inspirerande sätt att få elever att lära sig mer om webpublicering som jag helt klart rekommenderar till varenda IT-intresserad grundskole- eller gymnasielärare i landet. Läs mer här: http://www.webbstjarnan.se/


Frånvaro[redigera]

Alla skolor har något system för att föra in elevernas frånvaro, och hittills har jag inte stött på något system som fungerat perfekt. Ofta är det någon form av lappar som skall fyllas i av eleven eller läraren, eller båda. Efter det skall uppgifterna återigen skrivas in i någon form av klassbok för att därefter utvärderas med jämna mellanrum för att se om en elev ofta är frånvarande från olika lärares lektioner.

Om man inte använder sig av lärplattformar kan man skapa en enkel databas med hjälp av t.ex. MS Access i Windows eller MySQL i Linux där man har alla elever, lärare och olika ämnen registrerade. Så fort en elev är frånvarande är det bara att fylla i tidslängd och orsak. Med en enkel makrokod kan man få programmet att själv varna om det börjar bli alltför stor frånvaro i något ämne. I och med att skolorna har nätverk kan man dessutom lätt nå databasen från vilken dator som helst.

Naturligtvis måste databasen vara lösenordsskyddad för att inte eleverna skall kunna redigera sin egen och andras frånvaro, men det är ett problem som skolans dataansvariga skall lösa, liksom det att informationen inte får bli otillgänglig om en blixt slår ner nära skolan eller man besluter att byta programvara.

Numera är det dessutom lag på att målsmän skall ha uppgifter om ogiltig frånvaro samma dag som den uppstår. Det finns flera lösningar på det problemet. Den enklaste, men långt ifrån den billigaste, är att koppla frånvarosystemet till en SMS tjänst som skickar iväg ett SMS så fort ogiltig frånvaro rapporteras in. Det finns fortfarande inget vägledande beslut från Skolverket om det är korrekt att göra samma sak med hjälp av e-mail till målsmännen. Något som skulle vara oändligt mycket enklare och billigare för skolorna.

Läromedel[redigera]

Läroböcker har alltid varit en tung ekonomisk post för lärarna i de teoretiska ämnena. Med hjälp av modern teknik kan man få tillgång till läromedel på ett enklare sätt. Till elevernas hjälp finns olika Internetplatser. Det finns t.ex. Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/) som referensbibliotek. Inte speciellt bra med tanke på hur hög nivå språket är skrivet på, men den duger till enklare forskning. Annars finns andra likt http://www.grundskoleboken.se där man ansträngt sig för att anpassa innehållet till den nivå man kan förvänta sig att barn och ungdomar i grundskolan är på eller SO-rummet ( http://www.so-rummet.se/ ) som samlar in olika sidor som tillhör SO-ämnena i olika kategorier så att elever lätt skall kunna hitta relevenat information.

E-böcker finns för gratis utlåning på de större biblioteken och har bara eleverna egna lånekort finns mängder med intressanta böcker att låna den vägen. Fördelen är att man därigenom kan låna hela klassuppsättningar av samma bok, något som annars är totalt omöjligt.

Google Earth finns istället för kartböcker. Det som inte täcks är tematiska kartor men de kan man hitta ute på Internet.

Lektionsplanering[redigera]

En lärare bör ha drygt 40 % av lektionslängden avsatt till lektionsplanering. En 60 minuters. lektion skall således planeras på 24 minuter och i detta ingår även framtagning av material, papper, kopior, kritor, kartor eller vad som nu skall användas. Tiden räcker sällan eller aldrig till.

Om man konsekvent alltid försöker skapa så mycket som möjligt av materialet med hjälp av dator, har man det kvar till framtida liknande lektioner. I förlängningen innebär detta att man som lärare på några år skapar ett förråd av lektionsunderlag som lätt kan skrivas ut i förväg. Ibland kan man göra klart lejonparten av ett längre moment, t.ex. en halv termin, på någon timme. Detta ger extra tid till att planera några speciellt utvalda lektioner på ett roligare och mycket mer genomtänkt sätt än vad som annars är fallet. Om man är riktigt snäll som lärare kan man dela med sig av sina filer till andra nyutexaminerade lärare så att de har tillgång till mängder av material redan vid sitt första undervisningsår så att de, till skillnad från hur det ser ut i dagens läge, slipper spendera kväll efter kväll att återuppfinna hjulet och skapa lektionsövningar som redan skapats. Detta spar i förlängningen mängder av tid som man istället kan lägga ner på det pedagogiska arbetet i klassen.

Man skall inte heller bortse från alla färdiga lektionsplaneringar som bara ligger på Internet och väntar på att användas eller översättas. I Sverige är www.lektion.se störst men även NASA och National Geographic Society är två fantastiska platser. Likaså brukar de flesta museer ha mängder med material utlagt som man kan ha stor nytta vid planering av lektioner och arbetsområden.

Lektionsutvärdering[redigera]

Samma sak gäller här. Normalt bör man ha 40 %, eller 24 minuter av en 60 minuters lektion till att utvärdera den. Har någon av er läsare försökt rätta 36 uppsatser om tre sidor var som behandlar "Inflationens betydelse för nazismens utbredning i mellankrigstidens Tyskland" på 24 minuter? Inte? Tror någon vettigt funtad politiker att det går? Jag tror det inte. Tanken är egentligen att man skall "spara in" tid på andra lektioner som inte utvärderas alls för att tiden skall räcka till. Normalt tar en uppgift som den jag beskrev 4,5–5,5 timmar för mig om det även ingår betygssättning för högstadiet. Det är all tid jag har för utvärdering av ett moment på drygt 20 lektionstillfällen och så många lektioner har man inte till något moment i grundskolan.

Slutsatsen blir att tiden inte räcker till så vad kan man göra åt det? Enkelt – utelämna eller minimera antalet uppgifter som bygger på att eleverna skriver egen text. Datorer kan lätt skilja på sant/falskt men klarar sällan att se vad som är rätt i meningar som överstiger tre ord. Utforma dina skriftliga prov så att det bara finns ett rätt alternativ till en frågeställning och ge eleverna olika valmöjligheter till varje fråga. Det går att ordna genom att: de skall fylla i ord som fattas i en text, de skall kryssa i rätt ruta om det finns flera alternativ (flera kan vara rätt för att göra det svårare), de kan dra streck mellan ord som har koppling till varandra osv. Det står faktiskt ingenstans att prov skall utformas som skrivningar, även om så skett sedan Aristoteles och Sokrates. Denna typ av prov kan man dessutom skapa med hjälp av olika datorprogram och rätta automatiskt med t.ex.VBA kod genom MS Office paketet.

Betyg A-D?[redigera]

Och – säger vän av ordning eller orolig lärare utan datorkunskaper, hur bedömer man högre betygskriterier utifrån sant/falskt svar? Svar: det kan man inte. Ett sätt att komma runt detta är att låta några frågor på en skrivning vara av mer avancerad sort och säga till eleverna att de som vill ha högre betyg även besvara detta. På det viset slipper man en mängd inlämnade uppgifter som man alldeles i onödan tvingas läsa igenom, rätta och betygsbedöma.

Ett annat sätt är att fundera ut sant/falskt frågor som visar att elever även förstår uppgifter enligt de högre betygsmålen. Jag säger inte att det här systemet är rättvist. Svaga elever får lättare att nå F eller E betyg samtidigt som riktigt duktiga elever har svårare att visa att de förtjänar A eller B betyg. Jag säger bara att det är ett sätt att spara tid med datorns hjälp. Det är skäl att också tänka över hur ändringen i prov ändrar på tyngdpunkten i det eleven övar och bedöms för och hur man eventuellt kan kompensera för detta.

Molntjänster[redigera]

Molntjänster kommer alltmer. Enkelt sagt är det tjänster du har behov av som sker på servrar ute på Internet istället för på din egen dator. I tidigare kapitel beskrevs Google Docs som ett idealiskt verktyg man kan nå från vilken dator som helst med Internetuppkoppling. Anars är nog den bästa molntjänsten för lärare de lagringsutrymmen som finns.

Många lärare jobbar mer än 40 timmar i månaden hemma, ofta på en egen dator. Då uppstår ett problem när man har en uppsättning dokument på datorn hemma och en annan uppsättning av samma dokument på datorn i skolan. Dessa måste synkroniseras på något vis om man inte vill spara alla dokument i ett USB-minne för jämnan som man släpar fram- och tillbaka till skolan. Genom att lagra information i ”molnet” kringgås alla synkroniseringsproblem. Man sparar filer till molnmappen på samma sätt som på en lokal mapp med den skillnaden att man alltid har tillgång till dokumenten oavsett vilken dator man siter vid. De tre största gratisplatserna i dagsläget är:

  • Dropbox, ger 2GB ledigt minne att lagra filer i.
  • Ubuntu one, främst för Linux Ubuntu användare, ger 5 GB ledigt minne att lagra filer i.
  • Skydrive, kräver ett Hotmailkonto men ger hela 25 GB ledigt minne att lagra filer i.


Skrivbord i molnet[redigera]

Framtiden kommer antagligen att gå mot att vi inte bara sparar filer i molnen, utan att vi kör program där. Detta tror jag helt enkelt eftersom man kan köra program i molntjänsterna direkt från en mobil utan att ha programmen installerade på mobilen. Ett exempel är gratisapplikationen cloudo (http://beta.cloudo.com/) som ger dig allt vad du behöver. Det är en komplett kontorsmiljö förutom utskriftsmöjlighet och den kan användas från vad som helst med internetanslutnning, inklusive en iPhone eller Android med 3G koppling. Detta är bara början, det kommer troligtvis mer, framför allt med Windows 8. Jag rekommenderar inte cloudo eftersom det ännu är i betastadium, men det kan vara intressant att se hur tekniken utvecklas.

Officepaket i molnet[redigera]

Bryr man sig bara om de program man har i ett "normalt" office paket finns möjligheten i Skydrive att använda de vanliga office programmen som tillhandahålls av Microsoft direkt online. Annars finns Google Dokument med alla de vanligast förekommande kontorsprogrammen som kan användas online från vilken dator som helst med internetanslutning.


Prezi för spännande presentationer[redigera]

Om man inte vbill använda sig av de gamla vanliga powerpointliknande bildspelen finns ett roligare alternativ på Prezis webplats. Principen är densamma som vanliga bildspel men man skickas runt i bildspelet med en häftig berg-och-dalbane känsla. Tjänsten är gratis och finns i en ny version från november 2012. Se mer på http://www.prezi.com


Möteskommentarer[redigera]

har du ett möte där du vill att deltagarna skall kunna kommentera kan du lätt skapa det online på http://todaysmeet.com/ och du kan själv välja hur länge det mötet skall finnas tillgängligt. Detta är ett perfekt sätt att utvärdera en lektion eller ett helt moment i en klass eftersom kommentaererna är anonyma. Även de tysta och blyga eleverna kommer till tals på det sättet. En variant är http://hello.corkboard.me/ där man sätter upp digitala post-it lappar med kommentarer på en digital "anslagstavla" som alla kan se. Den fungerar bäst om alkla skall skriva något i slutet av lektionen. Även den tjänsten är helt gratis.

Skoltidningen[redigera]

Gör du en skoltidning? Ta då en titt på Calameo på: http://www.calameo.com/ där kan du lägga ut en tidning ni gjort själva, eller en bok. Allt gratis och lättillgängligt för föräldrar utanför skolan så att de kan se vad som händer i klassrummet. Att det blir ruskigt snyggt samtidigt gör att eleverna tycker det är kul att jobba med det.

Symbaloo[redigera]

En annan gratis tjänst jag själv använder ofta är "Symbaloo" (http://www.symbaloo.com/), den är rätt lik Ubuntus "Unity" i det att man skapar länkar till hemsideplatser och varje länk representeras av en rätt stor knapp som är enkel att trycka på. Det gör att sajten även passar bra om jag vill använda den tillsammans med min mobil.

Datasäkerhet[redigera]

För att undvika problem måste du komma ihåg att inte spara information som lyder under tystnadsplikten på molntjänstservrar. Om du ändå gör det måste du kryptera informationen för att undvika att den sprids på Internet vid ett eventuellt dataintrång. Frånvaro, betyg, information om IUP och åtgärdsprogram lyder inte under lagen om tystnadsplikt utan är allmänna handlingar som inte behöver krypteras.

Utvecklingssamtal[redigera]

Inför utvecklingssamtalen skall klassföreståndaren samla in omdömen om en elev från samtliga lärare som har den eleven – vilket ofta ställer till problem. Särskilt eftersom man inte bör ta med omdömen som är av betygskaraktär.

Ett enkelt sätt är att administrera detta, om man inte använder en lärplattform, är att man helt enkelt för in alla resultat som eleven gjort på sina test och skrivningar i en databas. Detta är ändå enklare om man låter eleverna göra alla olika test direkt på datorerna så en kopia automatiskt sparas hos läraren. Det materialet skrivs ut i en rapport som elevens föräldrar får ut samtidigt som utvecklingssamtalet sker. Då har föräldern och klassföreståndaren möjlighet att diskutera elevens generella utveckling i lugn och ro samtidigt som föräldern får en kopia på det skriftliga material som ligger till grund för framtida betygssättning. Om lärarna fört in uppgifter från lektionsarbetet (diskussioner, teater osv.) i rapporten följer även detta med. På det viset blir inte framtida betygssättningar någon obehaglig överraskning. Resultaten från utvecklingssamtalet och eventuella överenskommelser som görs mellan klassföreståndare, förälder och elev sparas också i samma databas så att detta kan tas upp och utvärderas vid kommande utvecklingssamtal. Likaså kan detta samlade material skickas över till andra skolor i de fall eleven flyttar till annan ort.


EVK – elevvårdskonferensen[redigera]

Detta är den mer avancerade formen av utvecklingssamtal där även rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog osv. medverkar. I princip gäller samma sak här. Om alla lärare kontinuerligt fyller i sina resultat och omdömen i en gemensam databas kommer man att få en mycket bättre överblick av en enskild elev än vad som vanligtvis är fallet. Efter konferensen skall en handlingsplan utformas för den enskilde eleven och det är bra om även denna datoriseras för att enkelt kunna följas upp och eventuellt återanvändas för framtida elever med liknande problem.


PUL[redigera]

Allt prat om databaser kanske väcker några läsares nyfikenhet om detta är överensstämmande med Person Uppgifts Lagen. Den finns för att skydda individen och varje målsman har rätt att få ett utdrag ur databasen en gång per år. När elev lämnat skolan skall alla uppgifter i databasen raderas. Svårare än så är det inte – och det är definitivt inte så mycket problem att man skall avstå från att lägga upp en databas som räddar lärarna från så mycket onödig administration som annars är fallet. (Man måste förstås se till att de dokument man tänkt återanvända i liknande fall anonymiseras och att kopior av databasen inte blir liggande till exempel på datorer som avskrivs eller tas i annan användning.)

Slutsats[redigera]

Om bara lärarna lär sig att nyttja datorerna på ett effektivt sätt i sitt dagliga arbete kan speciellt den tid som läggs ner på administration, planering och utvärdering väsentlig minskas vilket i sin tur leder till lägre arbetsbelastning och mindre risk för utbrändhet. De som har mest nytta av datorerna i skolan är alltså inte eleverna, som de flesta politiker tycks tro, utan lärarna.