Språkkurser/Zulu
Från Wikibooks
Den här boksidan är en stub, hjälp Wikibooks genom att skriva mer!
Detta är en översikt över zulu-grammatiken. Mycket berörs, men kortfattat. Detaljerna är utelämnade och reglerna är förenklade. I kombination med ordlistorna på slutet kan reglerna användas när man vill förstå en zulutext eller göra sig förstådd. De är däremot inte tillräckliga för att garantera korrekthet i uttrycket.
Det kan också i hända att vissa av exemplen nedan kan uppfattas som en smula oidiomatiska av vissa zulutalande. Ambitionen har varit att ta fasta på det regelbundna i grammatiken och att inte göra stor sak av undantag och lokala varianter, och att göra det inom ramen för ett mycket litet basordförråd.
Innehåll |
[redigera] Stavning och uttal
Vokaler: a, e, i, o, u.
Bokstaven o uttalas som svenskt å. Bokstaven u uttalas som svenskt o. De tre övriga vokalerna uttalas ungefär som man som svensk förväntar sig.
Konsonanter: b, bh, d, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, p, ph, s, t, th, v, ny, ng, sh, hl, dl, tsh, kl.
Bokstäverna h efter b, k, p, t betecknar aspiration.
j uttalas ungefär som i engelska "Jack". m är en stavelsebildande konsonant.
I övrigt är uttalet som man kan förvänta sig.
Halvvokaler: y, w
Bokstaven y uttalas som svenskt j
Bokstaven w uttalas som i engelskan.
Klickljud:
c - smackning med tungspetsen, som när man i svenskan uttrycker beklagande.
x - ett slags "smackning" eller snarande "klickande" med ena sidan av tungan mot kinden.
q - ett slags "smackning" eller snarande "klickande" med tungryggen mot gommen.
ch, qh, xh - aspirerade klickljud. nc, nq, nx - nasala klickljud. gc, gq, gx - tonande klickljud. ngc, ngq, ngx - tonande och nasala klickljud.
Detta är ju en avskräckande mängd helt nya distinktioner för en med svensk språkbakgrund. Som tröst kan sägas att zulutalande brukar visa stor fördragsamhet gentemot främlingars misslyckade försök att få alla klickljuden rätt. Det kan också ifrågasättas om alla dessa former i genuint tal uttalas distinkta, eller om de har tillkommit genom ambitiösa grammatikers kategoriseringsiver.
Vill man göra det riktigt enkelt för sig uttlar man alla fem ljud med bokstaven c i sig som t och alla de tio övriga som k. Det är mycket vanligt att personer som inte har zulu- eller xhosa-bakgrund gör så.
Stavelser och betoning
En stavelse slutar alltid på vokal, eller utgörs av en vokal eller m. Ingen stavelse uttalas speciellt betonat, men den nästsista kan gärna uttalas utdraget.
Ljudförändringar När två vokaler sammanstöter i ett ord som sammansatts av fragment blir de oftast sammanblandade:
a + a blir blir ett enkelt a
a + i blir till ett e
a + u blir till ett o
Detta gäller både i stavning och uttal. (I vissa nekande former blir det i stället bortfall av den senare vokalen.)
- Ex: Ordet "och" heter na-. och fogas till efterföljande ord. Sålunda:
-
- Far och mor = Ubaba nomama
-
- Mat och te = Ukudla netiye
[redigera] Grammatiska principer
Substantiven indelas i 8 klasser. De reflekterar ibland betydelsen. Man kan avgöra vilken klass ett substantiv hör till genom att titta på ordets första bokstäver, förstavelsen.
Verbet rättar sig efter subjektets klass genom att det får en speciell förstavelse, subjektprefix. Om en jakande presensform varken har objekt eller annat följeord insätts stavelsen -ya mellan subjektprefixet och verbstammen.
Ordföljden är normalt subjekt-verb-objekt.
Frågesats skiljer sig från påstående genom tonaccent.
Bestämningsord står ofta efter sina huvudord, och rättar sina förstavelser efter huvudordets klass.
I grammatiskt hänseende liknar zulu och kiswahili varandra. Också en del av ordförrådet i de två språken är gemensamt.
[redigera] Ord använda i grammatikexemplen
I de kommande grammatikexemplen håller vi oss till följande lilla urval av ord. För att underlätta för läsarna har vi valt flera ord som liknar svenska, tyska eller engelska motsvarigheter, och också några som liknar kiswahili eller andra bantuspråk. (Några kiswahililiknande ord har också tagits med för att varna för en likhet som förvirrar.)
Substantiv
| Singularform | Pluralform | klass | Kommentar | |
|---|---|---|---|---|
| orm | inyoka | izinyoka | 5 | |
| mat | ukudla | 8 | ||
| te | itiye | amatiye | 3 | Jfr eng. tea |
| kött | inyama | izinyama | 5 | |
| farbror | umalume | omalume | 1 | |
| människa | umuntu | abantu | 1 | Jfr bantuspråk, bantufolk |
| skola | isikole | izikole | 4 | Jfr sv. skola |
| bröd | isinkwa | izinkwa | 4 | |
| år | umnyaka | iminyaka | 2 | |
| vakt | ugadi | ogadi | 1 | Jfr eng. guard |
| doktor | udokotela | odokotela | 1 | Jfr sv. doktor |
| far | ubaba | obaba | 1 | Jfr sv. pappa |
| mor | umama | omama | 1 | Jfr sv. mamma |
| katt | ikati | amakati | 3 | Jfr sv katt |
| viting | umlungu | amalungu | 1 | |
| bonde | umlimi | abalimi | 1 | |
| kätting | iketanga | amaketanga | 3 | Jfr sv. kätting |
| sjuksköterska | unesi | onesi | 1 | Jfr eng nurse |
| majoritet | ubunyingi | 7 | ||
| horn | uphondo | ophondo | 1 | |
| bön | umthandazo | imithandazo | 2 | |
| papaya | uphopho | ophopho | 1 | Jfr eng. pawpaw |
| pojke | umfana | abafana | 1 | |
| lärare | umfundisi | abafundisi | 1 | |
| post | iposi | amaposi | 3 | Jfr sv. post |
| buss | ibhasi | amabhasi | 3 | |
| motorcykel | isithuthuthu | izithuthuthu | 4 | Jfr sv tut-tut-tut |
| bil | imoto | izimoto | 5 | Jfr eng. motorcar |
| fred | uxolo | 6 |
Verbstammar
| vilja ha | -funa | ||
| söka | -funa | ||
| läsa | -funda | ||
| gilla | -thanda | ||
| gå | -hamba | ||
| öppna | -vula | ||
| hjälpa | siza | ||
| äta | -dla | ||
| tvätta | -hlamba | ||
| sova | -lala | ||
| se | -bona | ||
| slå | -shaya | ||
| sluta | -qeda | ||
| höra | -swa | ||
| känna | -swa | ||
| kosta | -sibiza | ||
| anlända | -fika |
Adjektivstammar
| stor | -khulu | ||
| många | -ningi | ||
| gammal | -dala | ||
| lång | -de | ||
| liten | -ncane | ||
| ny | -sha | ||
| vacker | -hle | ||
| lätt | -lula | (relativ stam) | |
| svår | -nzima | (relativ stam) | |
| våt | -manzi | (relativ stam) | |
| svart | -mnyama | (relativ stam) | |
| vit | -mhlophe | (relativ stam) |
Konjunktioner
| att | ukuba | ||
| för att | ukuze | ||
| innan | anduba | ||
| om | uma | ||
| när | lapho | ||
| eftersom | ngoba | ||
| och | na- |
Adverb
| nära | eduza | ||
| fjärran | kude | ||
| i går | izolo | ||
| i morgon | kusasa | ||
| nere | phansi | ||
| uppe | phezulu |
Övriga ord
| ja | yebu | ||
| när? | nini? | ||
| varmed? | ngani? | ||
| vem? | ubani? | ||
| vilka? | obani? | ||
| hur? | hur? | kanjani? | |
| hur många? | ngaki? | ||
| nej | cha
|
[redigera] Verb
Verben böjs i tidsformer, personformer, i singularis och pluralis, och i modus, ungefär som i indoeuropeiska språk. Men i stället för ändelser på slutet har formerna för det mesta olika förstavelser.
ÖVERSIKT ÖVER VERBFORMERNA
| Ändelse, förstavelse | Exempel | Översättning | |||
|---|---|---|---|---|---|
| GRUNDFORM | uku-, ukw- | Ukuhamba | Att gå | ||
| Ukudla | Att äta, ätande, mat | ||||
| . | |||||
| UPPMANING | |||||
| Jakande | sing. | ingen förstavelse | Hamba! | Gå! Ge dig iväg! | |
| enstaviga: yi- | Yidla! | Ät! | |||
| plur. | -ni | Hambani! | Gå! Ge er iväg! | ||
| enstaviga: yi- -ni | Yidlani! | Ät! | |||
| Nekande | sing. | musa + grundform | Musa ukuhamba! | Gå inte! Låt bli att gå! | |
| plur. | musani + grundform | Musani ukuhamba | Gå inte! Låt bli att gå! | ||
| . | |||||
| NÄRVARANDE TID | (presens) | ||||
| Jakande | I pers.sing. | ngi- | Ngibona abantu | Jag ser folk. | |
| I pers.plur. | si- | Siyalala | Vi sover | ||
| II pers.sing. | u- (utt. m. låg ton) | Ufuna ukudla? | Vill du ha mat? | ||
| II pers.plur. | ni- | Nisiza ubaba | Ni hjälper far. | ||
| III pers. sing. | |||||
| - om personer | |||||
| ... = klass 1. | u- (utt. m. hög ton) | Ufuna udokotela | Han/hon söker doktorn. | ||
| Ugadi uyalala | Vakten sover. | ||||
| - om saker | |||||
| ... klass 2. | u- | Umnyaka uyaqueda | Året slutar. | ||
| ... klass 3. | li- | Ikati lithanda inyama | Katten älskar kött. | ||
| ... klass 4. | si- | Isikole siyaqeda | Skolan slutar. | ||
| ... klass 5. | i- | Inyama iyaqeda | Köttet är slut. | ||
| ... klass 6. | lu- | Uxolo luyafika | Freden kommer. | ||
| ... klass 7. | bu- | Ubunyingi buyasiza | Majoriteten hjälper. | ||
| ... klass 8. | ku- | Kuyaqeda | Den är slut. (Med syftning på maten) | ||
| III pers. plur | |||||
| - om personer | |||||
| ... = klass 1. | ba- | Abantu bayahlamba | Folk tvättar. | ||
| - om saker | |||||
| ... klass 2. | i- | Imithandazo iyaqeda | Bönerna tar slut. | ||
| ... klass 3. | a- | Amakati adla inyama | Katterna äter kött. | ||
| ... klass 4. | zi- | Ziyaqeda | De har slutat. (Syftande på skolor) | ||
| ... klass 5. | zi- | Izinyoka ziyahamba | Ormarna ger sig iväg. | ||
| ... klass 6. | zi- | Izimpondo ziyafika | Hornen har kommit. |
Nekande former bildas genom att a- sätts framför motsvarande jakande form ( klass 1 i singularis får aka- i stället för u-) och slutvokalen ändras till -i. Om därvid två vokaler sammanstöter inskjuts en konsonant: a-u- blir awu-; a-i blir ayi-, a-a- blir awa-.
- Ex. Asithandi uphopho - Vi tycker inte om papaya.
FÖRFLUTEN TID (Detaljerna här kan ses som överkurs.)
| Kontinuerlig | ||||
| Jakande | Omedelbar tid | be- sätts framför motsvarande presensform | ||
| Ex. Bengifunda - Jag har hållit på och läst. | ||||
| Avlägsen tid | Begynnelsekonsonanten i motsvarande presensform dubbleras och ett -a- sätts emellan | |||
| (Därtill vissa ljudförändringar). | ||||
| Ex. Nanifunda. - Ni läste. Ngangifunda - Jag läste. Wawufunda. - Du läste. | ||||
| Ex. Isinkwa sasibiza amarandi amane. - Brödet kostade tre rand. | ||||
| Nekande | -nga- insätts mellan subjektprefixet och stammen i motsvarande jakande form, | |||
| och slutvokalen ändras till -i | ||||
| Ex. Ngangingafundi - Jag läste inte. Bengingafundi - Jag har inte läst. | ||||
| Avslutad | ||||
| Jakande | Omedelbar tid | Slutvokalen -a i motsvarande presensform ersätts med -e | ||
| (-ile om inget objekt föreligger.) | ||||
| Ex. Ngihambile - Jag har gått. Umalume uhambile - Morbror har gått. Nisize ubaba - Ni har hjälpt far. | ||||
| Avlägsen tid | I presensformernas prefix ersätts vokalerna med -a- (därtill vissa vokalförändringar) | |||
| Ex. Ngahamba - Jag gick. Wahamba - Du gick. | ||||
| Nekande | a- sätts framför motsvarande jakande form för omedelbar tid. (Kl. 1. sing. får aka- i stället för a-u-) och slutvokalen ersätts med -anga. |
FRAMTID
| Jakande | Omedelbar tid | -zo- insätts mellan subjektprefix och stammen: Ngizofunda - Jag ska läsa. | |
| Avlägsen tid | -yo- insätts mellan subjektprefixet och stammen: Ngiyofunda - Jag kommer att läsa | ||
| Nekande | -zo- ersätts med -zu- och -yo- med -yu-: Uyuvula - Du kommer inte att öppna. |
| KONJUNKTIV | har -e istället för -a på slutet. | ||
| Används i bisatser med ukuba (=att), ukuze (=för att), anduba (=innan). | |||
| Ex. Ubaba uthanda ukuba sisebenze - Far vill att ni arbetar. | |||
| PASSIV | har -wa i stället för -a på slutet | ||
| Agenten uttrycks med ng- framför substantivets begynnelsevokal om denna är a, o, u, och med y- framför begynnelsevokalen i. | |||
| Ex. Aktiv: Umalume ushaya inyoka - Morbror slår ormen. | |||
| Motsv. passiv: Inyoka ishaywa ngumalume - Ormen blir slagen av morbror. |
VERBET ATT VARA När predikatsfyllnaden är ett substantiv är konstruktionen identisk med agent.
- Ex. Ngumalume - Dt är morbror. Umalume ngumlimi - morbror är bonde.
När predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inget särskilt ord för är. I stället utelämnas begynnelsevokalen i adjektivet.
- Ex. Umlimi omkhulu - en stor bonde. Umlimi mkhulu - bonden är stor.
I nekande form sätts a- (ibland (aka-) framför adjektivet.
- Ex. Umfana akamkhulu - Pojken är inte stor.
VERBET ATT HA uttrycks med -na- föregånget av subjektprefixet och följt av substantivet (eller pronominet). Vokaler som därvid stöter samman blandas.
- Ex. "Jag har kött" konstrueras som " Ngi-na-inyama", vilket blir Nginenyama.
- Morbror har kätting - "Umalume u-na-iketanga", vilket blir Umalume uneketanga.
I nekande form sätts a-, ka-, aka- framför adjektivet.
- Ex. Anginanyama - Jag har inget kött. (i- bortfaller här.)
[redigera] Substantiv
Som framgått av ovan finns det substantiv av 8 olika klasser. Vi har konstaterat att verbet i tredje person närvarande tid har en förstavelse som beror på vilken klass subjektssubstantivet i satsen hör till.
Varje substantivklass har sin speciella förstavelse. Den påminner oftast om verbförstavelsen för samma klass, men de börjar alla på en vokal.
KLASS 1. betecknar personer. Börjar på um- eller umu- i singularis och aba- i pluralis
| Singularis | Pluralis | Översättning | |
|---|---|---|---|
| umuntu | abantu | människa; folk | |
| umfundisi | abafundisi | lärare | |
| umfundi | abafundi | elev; elever | |
| umlungu | abalungu | viting; vitingar |
En variant av klass 1, KLASS 1a används för egennamn, släktskapsord, mat mm. Singularis börjar på u-, pluralis på o-.
| uAndersson | oAndersson | Andersson; Anderssons | |
| upelepele | peppar | pepparsorterna | |
| uthisha | othisha | lärare (Jfr. eng. teacher) | |
| uKhisimusi | oKhisimusi | jul, jular (Jfr. eng. Christmas) | |
| umese | omese | kniv; knivar (Jfr. ty. Messer) | |
| usofa | osofa | soffa; soffor | |
| ukhiye | okhiye | nyckel; nycklar (Jfr. eng. key) | |
| ubhanana | obhanana | banan; bananer |
KLASS 2. Singularis börjar på um- eller umu- (liksom klass 1) men pluralis börjar på imi-.
| umkhonto | imikhonto | spjut | |
| umhlaba | imihlaba | jord, land, värld | |
| umdanso | imidanso | dans; danser | |
| umthandazo | imithandazo | bön; böner |
KLASS 3. Singularis börjar på i-, pluralis på ama-.
| iphepha | amaphepha | papper (Jfr eng. paper) | |
| isela | amasela | tjuv; tjuvar | |
| ikhofi | amakhofi | kaffe; kaffesorter | |
| ilanga | amalanga | sol, dag; dagar | |
| itafulo | amatafulo | bord (Jfr. taffel) | |
| ibhola | amabhola | fotboll; fotbollar | |
| isonto | amasonto | söndag, vecka, kyrka; söndagar, veckor, kyrkor (Jfr ty. Sonntag) | |
| irandi | amarandi | rand, krona och andra myntenheter | |
| amanzi | vatten |
KLASS 4. Singularis börjar på is-, isi, pluralis på iz-, izi-.
| isikole | izikole | skola; skolor | |
| isinkwa | izinkwa | bröd | |
| isifundo | izifundo | lektion; lektioner | |
| isitulo | stol | stol; stolar (Jfr. stol) | |
| isiteshi | iziteshi | station ; stationer (Jfr. eng. station) | |
| isiZulu | zuluspråket | ||
| isiNgisi | engelska språket | ||
| isithuthuthu | izithuthuthu | motorcykel; motorcyklar | |
| isikhukhukazi | izikhukhukazi | höna; hönor, höns | |
| isiPutukezi | portugisiska språket |
KLASS 5. Singularis börjar på in- eller im-, pluralis på izin- eller izim-.
| inyoka | izinyoka | orm; ormar | |
| ingadi | izingadi | trädgård (Jfr eng. garden) | |
| imali | izimali | peng; pengar | |
| inkosi | kung, hövding, gud (Pluralis är oregelbunden, amakosi (klass 3) | ||
| intombi | izintombi | jungfru; jungfrur |
KLASS 6. Singularis börjar på u-, pluralis på izin- eller izim-.
| uphondo | izimpondo | horn (obs. den lilla oregelbundenheten att aspirationen bortfaller i pluralis | |
| uthando | kärlek |
KLASS 7. Orden börjar på ub-, ubu-. Det finns ingen speciell pluralform. Med förstavelsen ub-, ubu- kan man bilda ett abstrakt substantiv av varje adjektiv och många substantivstammar.
| ubukhulu | storhet | ||
| ubuningi | majoritet | ||
| ubukhosi | kungadöme | ||
| ubuntu | (med)mänsklighet, ideologi som utgör en grundprincip för republiken Sydafrika |
KLASS 8. Substantiven i denna klass är identiska med grundformer av verb.
| ukudla | mat, att äta, ätande | ukufa | döden, att dö | ukufika | ankomst | ukufundisa | undervisning |
ÄGANDEFORMER
Genitiv uttrycks med en "preposition", som ungefär består av ett -a- med det ägdas subjektprefix. Efter denna "preposition" följer det substantiv som betecknar ägaren. Konstruktionen liknar "of-genitiven" i engelskan.
- Ex. Bondens katt (kl 3) - ikati l-a-umlimi, vilket blir ikati lomlimi ("katten, den av bonden").
Ett alternativt sätt att se på denna konstruktion är att se -a- som en verbstam, och då med betydelsen tillhör eller snarare tillhörande. Det är en ganska naturlig tolkning eftersom det är verbstammar som subjektprefix normalt fogas till. Exemplet ovan, ikati lomlimi, kan då omtydas som: "katten, den (som) tillhör bonden.
"Possesivpronomen"
När ägaren uttrycks med ett pronomen ("possesivpronomen") blir det på samma sätt som ovan, men "prepositionens" vokal kan skilja sig obetydligt och kan lämpligen tas ur den första tabellen nedan tabell och fogas före pronomialstammen i den andra tabellen. Märk väl att "prepositionens" klass indikerar det ägda medan pronomialstammens klass indikerar ägaren:
"Prepositionen of"
| Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singularis | wa- | wa- | la- | sa- | ya- | lwa- | ba- | kwa- | |
| Pluralis | ba- | ya- | a- | za- | za- | za- | - | - |
Pronominalstammar
| I person | -mi | mig | -ithu | oss | ||
| II person | -kho | dig | -inu | er | ||
| III person | klass 1. | -khe | honom, henne | -bo | dem | |
| klass 2. | -wo | dess | -yo | dem | ||
| klass 3. | -lo | dess | -wo | dem | ||
| klass 4. | -so | dess | -zo | dem | ||
| klass 5. | -yo | dess | -zo | dem | ||
| klass 6. | -lo | dess | -zo | dem | ||
| klass 7. | -bo | dess | - | |||
| klass 8. | -ko | dess | - |
Ex. Min katt - ikati l-a-mi, vilket blir ikati lami ("katten, den tillhörig mig")
- Dess horn - uphondo lwa-yo - Uphondo lwayo (-yo syftar på ett ord av kl. 5. Detta är en fras ur Sydafrikas nationalsång)
- Hör våra böner - Yizwa imithandazo yethu! (Detta är en rad ur Sydafrikas nationalsång.)
Egennamn som ägare: När ägaren uttrycks med ett egennamn (eller annat ord av klass 1 som inte börjar på um- eller umu-) används "prepositionen" ka-, ibland föregånget av subjektprefixet.
- Ex. Ikati likaJohn - Johns katt. Inyoka kaJohn - Johns orm.
"Sammansatta ord": Genitivkonstruktion används även för att beteckna motsvarigheten till svenska sammansatta ord.
- Ex. Umfana vesikole - skolpojke.
[redigera] Adjektiv, räkneord och adverb
Som attribut sätts adjektivet efter det huvudord som det bestämmer. Adjektivets prefix är nästan de samma som substantivens.
| Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singularis | om- | om- | eli- | esi- | en- | olu- | obu- | oku- | |
| Pluralis | aba- | emi- | ama- | ezi- | ezin- | ezin- | - | - |
- Ex. En stor pojke - umfana omkhulu. Stora pojkar - abafana abakhulu
Räkneorden har samma prefix som adjektiven. För större tal använder man engelska räkneord enligt nedanstående exempel:
| Två bröd | 'izinkwa ezimbili' | ||
| tre rand | 'amarandi amathathu' | ||
| fyra rand | 'amarandi amane' | ||
| fem rand | 'amarandi amahlanu' | ||
| sex rand | 'amarandi ayisithupha' | ||
| sju rand | 'amarandi ayisikombisa' | ||
| åtta rand | 'amarandi ayisishiyagalombili' | ||
| nio rand | 'amarandi ayisishiyagalolunye' | ||
| tio rand | 'marandi avishumi' | 'amarandi angu ten' | |
| elva rand | 'amarandi angu eleven' | ||
| tolv rand | 'amarandi angu twelve' |
Framför vissa adjektiv - så kallade relativa stammar - stympas förstavelsen från och med nasalljudet om det finns ett sådant.
Adverb kan bildas av adjektiv med förstavelsen ka-
- Ex. kakhulu - mycket; kaningi - många gånger; kangaki? - hur många gånger?; kalula - lätt.
[redigera] Pronomen
Det finns ett flertal demonstrativa pronomen. De kan placeras före eller efter huvudordet. de som ges i översikten nedan motsvarar ofta bestämd form i svenskan, ibland "denna", "detta", "dessa".
De personliga pronomina kan användas både som subjekt och objekt. Som subjekt kan det utelämnas eftersom subjektprefixet ger upplysning om person klass och numerus. I stället för ett pronomen som objekt kan ett objektinfix användas, alltså en stavelse som sätts mellan mellan subjektförstavelsen och stammen. Objektinfix kan också användas i kombination med objekt.
| Demonstrativa | Personliga pronomen | Objektinfix | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singularis | Pluralis | Singularis | Pluralis | Singularis | Pluralis | |||||
| 1 person | - | - | mina | jag, mig | thina | vi, oss | -nghi- | -si- | ||
| 2 person | - | - | wena | du, dig | nina | ni, er | -ku | -ni- | ||
| 3 person | kl. 1 | lo | laba | yena | han, honom, hon, henne | bona | dem | -m-, -mu | -ba- | |
| kl. 2 | lo | le | wona | den | yona | de, dem | -wu- | -yi- | ||
| kl. 3 | leli | la | lona | den | wona | de, dem | -li- | -wa- | ||
| kl. 4 | lesi | lezi | sona | den | zona | de, dem | -si- | -zi- | ||
| kl. 5 | le | lezi | yona | den | zona | de, dem | -yi- | -zi- | ||
| kl. 6 | lolu | lezi | lona | den | zona | de, dem | -lu- | -zi- | ||
| kl. 7 | lobu | - | bona | den | - | de, dem | -bu- | - | ||
| kl. 8 | lokhu | - | khona | den | - | de, dem | -ku- | - | ||
Ex. Abafana laba bashaya amakati - Pojkarna slår katterna.
- Umama ungisiza = Umama usiza mina = Umama ungisisa mina - Mor hjälper mig.
- Mina nghihlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana - Jag tvättar pojken.
- Ngihlamba yena = Ngimhlamba = Nghimhlamba yena = Mina nghimhlamba yena - Jag tvättar honom.
Frågeord
| Vilken? | muphi, muphi, liphi, siphi, yiphi, luphi, buphi, kuphi i klass 1-8 respektive |
| Vilka? | saphi, miphi, maphi, ziphi, ziphi, ziphi i klass 1-6 respektive |
| Var? | -phi fogas till verbet |
| Vad? | -ni fogas till verbet |
| Varför? | ''-elani fogas till verbet Ex. Ubonani? - Vad ser du/han/hon |
na ("månne") fogas ofta till slutet av en sats för att tydligare än bara intonationen visa att det är fråga om en fråga. En sådan frågepartikel används också ofta i sydafrikansk talspråksengelska, ofta uttalad ne. Ex. Umfana ubona ubaba na? - Ser pojken far?
Orden hela, alla, bara bildas med en förstavelse som liknar subjektprefixet:
| -onke | singularis = hela | wonke, wonke, lonke, sonke, yonke, lonke i klass 1-6 respektive | |
| pluralis = alla | bonke, yonke, onke, zonke, zonke, zonke i klass 1-6 respektive | ||
| singularis = all | bonke, konke i klass 7-8 respektive | ||
| -dwa | bara |
[redigera] Motsvarigheter till svenskans prepositioner och liknande ord
| na- | och, med | Ex. Umfundisi udla nobaba - Läraren äter med far. Umlungu uza neposi - Vitingen kommer med posten. | |
| nga- | med hjälp av | Ngemoto - med bil. Ngebhasi - med buss. Ngesithuthuthu - med motorcykel. Ngani? - varmed? Ngomese - med kniv. | |
| njenga- | liksom | Jengomuntu - som en människa. | |
| e- | i, från, till | ePitoli - i "Pretoria" (i Tshwane) | |
| kwa-, ku- | i, från, till | kwaZulu - Namn på provins i Sydafrika, ordagrant "i Zululand", "till Zululand", "från Zululand". | |
| -ini/-eni | i | (Ändelsen används tillsammans med en förstavelse o- eller e-.) Ophondweni - i hornet. |
[redigera] Övningar
De första två raderna i Sydafrikas nationalsång är skrivet på xhosa, ett språk nära besläktat med zulu, de två därpåföljande är skrivna på zulu. I avsnittet om pronominalstammar analyserades två bitar i strofen. Nedan följer hela strofen med översättning:
Nkosi sikelel' iAfrika
Maluphakanyisw' uphondo lwayo,
Yizwa imithandazo yethu,
Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo.
Gud välsigne (bevara, skydda) Afrika
Höj dess horn (självkänsla, ära)
Hör våra böner
Gud välsigne, oss, dess barn.
Umuntu ngumuntu ngabantu - En människa är människa genom andra människor. Detta tänkespråk bildar en grundprincip for den sydafrikanska stat som skapats efter apartheideran. Från samma uttryck hämtar också Ubuntu-Linux sitt namn, en Linux-distribution med ambitionen att skapa ett lättanvänt fritt operativsystem.
Länk till zulu-wikipedian: http://zu.wikipedia.org/wiki/IsiZulu
Camtho (eller isiCamtho) är ett blandspråk mellan zulu och afrikaans, med inslag av engelska och andra språk. På grund av dess många germanskstammande ord kan camtho faktiskt vara lättare att förstå för en svenskspråkig än vad ren zulu är. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Camtho.
